Sigtuna kommuns landsbygd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sigtuna kommuns landsbygd"

Transkript

1 Sigtuna kommuns landsbygd I ord, bilder och siffror Del 2 av Sigtuna kommuns landsbygdsprogram

2

3 Sigtuna kommuns landsbygd Innehåll 1 Beskrivning av landsbygden 5 Befolkningen demografi, boende och sysselsättning... 5 Fyra delområden... 5 Befolkningsutvecklingen... 7 Befolkningsjämförelse år 2007 och prognos år Befolkningsantal och utbildningsnivå... 9 Förvärvsarbetande och annan sysselsättning... 9 Markägande Infrastruktur och kollektivtrafik Kollektivtrafiken Vatten och avloppssituationen på landsbygden Vägar och järnvägar Bredband Kommunens service på landsbygden Barnomsorg och skola på landsbygden Individ och familjeomsorg Handikappomsorg och socialpsykiatri Äldreomsorgen på landsbygden Näringslivet på Sigtunas landsbygd Beskrivning Utvecklingen av antalet anställda de senaste åren De areella näringarna Kommersiell service för boende och besökare Den sociala ekonomin på landsbygden Begreppet social ekonomi och socialt företagande Den sociala ekonomin på Sigtunas kommuns landsbygd LEADER ett verktyg för utvecklingsarbete Värdefull natur Det hävdade landskapet Skogar Mälaren och slottsmiljöerna Sjöar Våtmarker Naturinventering Naturreservat Natura 2000-områden Kartbilder Värdefulla kulturvärden Kulturmiljöer av riksintresse Andra intressanta och skyddsvärda kulturmiljöer och kulturminnen Friluftsliv, rekreation och turism Bad och båtliv Fiska Cykla Golfa Vandra och motionera Rida och skjuta Kulturella besöksmål Hembygdsföreningar, bygdegårdar, hembygdsmuseer och hantverk Större evenemang på landsbygden

4 Sigtuna kommuns landsbygd 2 Ansvar, tillsyn och intressebevakning kommunens och andra offentliga aktörers roller 50 Kommunens ansvar och tillsyn Kommunens intressebevakning Den kommunala planeringen Översiktlig planering Fördjupning av översiktsplan Detaljplanering Områdesbestämmelser Bygglov Avstyckning Arlanda flygplats och bullermattan Arlanda flygplats ett riksintresse Villkor om buller Bullerservitut Villkor om koldioxidutsläpp Vatten och avlopp, VA Avfall och återvinning Producentansvar och återvinningsstationer Invånarnas och verksamhetsutövarnas ansvar Vägar och busshållplatser Kollektivtrafik Riksintressen Riksintressen i Sigtuna kommun Skyddade kultur- och naturmiljöer Naturreservat Kulturreservat Natura Fornlämningar/kulturminnen Biotopskydd Offentlig upphandling Ett långhårigt exemplar av Highland Cattle i Sigtuna kommun. Denna bild liksom resterande fotografier i programmet är samtliga tagna av anställda i kommunen. 4

5 1 Beskrivning av landsbygden Detta är första gången som statistik och annan information om Sigtuna kommuns landsbygd sammanställs och presenteras i ett samlat dokument. Ett syfte med denna beskrivande del kopplad till Sigtuna kommuns landsbygdsprogram är att underlätta för den som söker information av olika slag. Ett ytterligare syfte är att olika aktörer som vill engagera sig i landsbygdens utveckling ska få en heltäckande bild av nuläget. Landsbygden i Sigtuna kommun kan sägas bestå av fyra olika delar som delvis har olika karaktär. I arbetet med att utarbeta programmet inklusive denna sammanställning görs när så är funktionellt en uppdelning i dessa fyra delar. En del utgörs av Sigtunahalvön inklusive Granby, d.v.s. området norr om Sigtuna stad. En annan del är Skepptuna öster om Arlanda. Mitt i kommunen ligger Odensala/Husby-Ärlinghundra som tillsammans utgör en del och i den södra delen ligger Skånela/Norrsunda. För enkelhetens skull benämns de olika delarna fortsättningsvis Sigtunahalvön, Skepptuna, Odensala och Skånela. Befolkningen demografi, boende och sysselsättning Inom det som definieras som Sigtuna kommuns landsbygd bor totalt invånare 1, knappt 15 % av kommunens totala befolkning. Andelen äldre än 65 år boende i kommunens landsbygdsområden är i snitt på samma nivå som för Sigtuna kommun i sin helhet, d.v.s. drygt 12 % av befolkningen. Närmare personer arbetar i företag och offentlig verksamhet med lokalisering inom kommunens landsbygdsområden. Det finns totalt bostäder. Nästan uteslutande utgörs bostadsbeståndet av fristående villor och hus med äganderätt, 47 är hyresrätter, det finns inga bostadsrätter. Enligt kommunens Program för bostadsbyggande ska det varje år i genomsnitt tillkomma ca 10 nya bostäder (småhus) i kommunens landsbygdsområden. 2 Fyra delområden Sigtunahalvön Området Granby/Sigtunahalvön (väster och norr om Sigtuna stad) består av vad som tidigare utgjorde S:t Pers, Haga och en stor del av S:t Olofs församlingar. Det avgränsas i väster av Mälaren och i öster av Garnsviken. Området genomkorsas av starkt trafikerade vägar. Inom området bor invånare. Befolkningen har under senare år ökat markant och andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till drygt 14 % av befolkningen. När det gäller tendensen att fritidshusområden permanentas är denna utveckling mycket påtaglig i de tre stora fritidshusområden Holmen, Granby och Torsborg. 1 SCB Enligt Sigtuna kommuns Program för bostadsbyggande

6 Inslaget av jord- och skogsbruk är litet sett ur sysselsättningsperspektiv, men fortfarande betydande, även om en del av den gamla jord- och skogsbruksmarken omvandlats till golfbanor. Ny villabyggelse har tillkommit och fritidshus har omvandlats till åretruntboende. Runt Venngarns slott finns en del hyresbostäder. I anslutning till befintlig bebyggelse i Granby, den västra delen av Sigtunahalvön, planeras ca 55 tomter för småhusbebyggelse. Upplåtelseformen planeras bli äganderätt. Detaljplan antogs i kommunfullmäktige i oktober Odensala Det som i detta sammanhang benämns Odensalaområdet sträcker sig från Garnsviken i väster genom Odensala kyrkby och förbi Märsta samt norr om Arlanda fram emot Vidbo. En vidsträckt jordbruksbygd och flera större skogsområden präglar området. För friluftsliv finns här särkilt intressanta områden. 3 Där finns invånare. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 11 % av befolkningen. Området delas av järnvägar och av E4. Någon mer omfattande nybyggnad av bostäder har inte förekommit på senare år, förutom att ny småhusbebyggelse successivt har tillkommit framför allt i den västra delen. Nu är dock nya bostäder planerade i Herresta, både villor med äganderätt och hyresrätter. Skepptuna Skepptuna/Lunda/Vidboområdet ligger öster om Arlanda och är till stor del starkt påverkat av flygbullret. Jordbrukslandskapet är välbevarat och i början på talet fanns fortfarande mjölkproduktion och betesdjur. I området bor personer. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 8 % av befolkningen. Någon ny bostadsbebyggelse har på grund av flygbullret i princip inte tillkommit under senare decennier. Den starkt trafikerade vägen 273 går i nord-sydlig riktning genom området. Detta delområde har den högsta andelen som är sysselsatta i lantbruk, 8 %. I Lunda finns en dagligvarubutik som tillgodoser en stor del av landsbygdsområdet. Skånela Den sydligaste delen av kommunens landsbygd benämns här Skånela som inkluderar Norrsunda vid Rosersberg och sträcker sig från områdena norr om sjön Fysingen till Mälaren i väster. Här bor det invånare. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 10 % av befolkningen. Området består till stor del av jordbruksbygd. I nord- sydlig riktning delas området av E4 och av järnvägarna. Stora delar av området är stört av såväl flygbuller som av väg- och tågbuller. 3 Sigtuna kommuns översiktsplan 2002, sid 86 6

7 Befolkningsutvecklingen Här följer redovisning av befolkningssiffror från SCB (Statistiska centralbyrån). Befolkningsutveckling inom landsbygden totalt, år Befolkningsutveckling inom landsbygdens 4 områden, år Skepptuna Skånela Sigtunahalvön Odensala Befolkningsantalet totalt på landsbygden har som synes klättrat stadigt uppåt. En del av denna uppgång är födelseöverskottet, skillnaden mellan antalet födslar och antalet dödsfall, en totalt sett positiv kurva. Skillnaden i befolkningsutveckling mellan de respektive områdena är uppenbara. En bakomliggande anledning till detta kan vara ålderstrukturen på invånarna. Om man tar 2007 års siffror visar de att Skepptunaområdet har störst andel invånare över 70 år, vilket kan vara anledningen till det låga födelseöverskottet där. De tre övriga områdena har ett födelsenetto runt individer. Andelen invånare i åldrarna 20-39, den vanligaste åldern för barnafödande, är den samma för alla fyra områdena runt 20 %. Eftersom det inte byggs särskilt mycket på landsbygden är det inte så stort flyttningsnetto. Om man tittar på de senaste fyra åren är det för landsbygden som helhet bara ett fåtal personer som flyttat in och ungefär lika många som flyttat ut. Men det finns ett undantag, Sigtunahalvön, där inflyttningsnettot var strax över 80 individer medan det för de andra områdena låg runt noll. 7

8 Befolkningsjämförelse år 2007 och prognos år 2014 Sigtunahalvön, befolkning 2007 och w Odensala, befolkning 2007 och w Skånela, befolkning 2007 och w 8

9 600 Skepptuna, befolkning 2007 och w För åldersgrupperna prognostiseras en viss befolkningsökning på Sigtunahalvön och i Odensala, i de andra två områdena Skånela och Skepptuna en viss minskning. För de äldre åldersgrupperna 65-74, 75-84, 85-, varierar bilden mellan de olika landsbygdsdelarna. På Sigtunahalvön kommer antalet mer än fördubblas, i Odensala kommer det att ske en 60-procentig ökning, i Skånela blir det runt 25 % fler och i Skepptuna ökar antalet äldre med 30 %. Den totala ökningen av antalet äldre på landsbygden ligger på 60 % fram till år Detta kan jämföras med den totala ökningen av äldre i tätorterna Märsta, Sigtuna och Rosersberg som beräknas till runt 20 %. Befolkningsantal och utbildningsnivå De fyra landsbygdsområdena har ungefär lika stora befolkningar, från Skånelas till Odensalas 1 703, däremellan ligger Sigtunahalvön och Skepptuna Utbildningsbakgrunden hos befolkningen, i åldrarna 20 år och uppåt, är i stora drag lika. Skepptuna är det område som skiljer sig från de andra med en lägre utbildningsnivå. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Sigtunahalvön 15,9 % 40,8 % 30,3 % Odensala 12,6 % 45,6 % 25,4 % Skånela 15,5 % 45,9 % 21,4 % Skepptuna 19,2 % 42,8 % 15,8 % Förvärvsarbetande och annan sysselsättning Andelen förvärvsarbetande på landsbygden visar ett liknande mönster som för utbildningsnivån, där ett område skiljer sig något från de andra. Odensala har 78 % förvärvsarbetande, Skånela 77 % och Skepptuna har 80 %; avviker gör Sigtunahalvön med 71 % förvärvsarbetade av befolkningen i arbetsför ålder. När det gäller daglig in- och utpendling är bilden den att i Odensala och Skepptuna är 4 SCB, BEFPAK

10 det betydligt fler som pendlar ut än som pendlar in. Samma sak gäller på Sigtunahalvön men i något mindre omfattning. I Skånela är det lika många som reser in som ut. Män pendlar både ut och in i större utsträckning än vad kvinnor gör. Andelen som inte är förvärvsarbetande definieras av SCB som antingen arbetslösa, förtidspensionärer, värnpliktiga, studerande eller övriga. Inom kategorin övriga finns bl.a. de personer som får sin inkomst från annat håll t.ex. i form av ekonomiskt bistånd, föräldrapenning eller sjukpenning. Studerande är den andel som är störst bland de icke förvärvsarbetande i tre av fyra områden. Arbetslösheten på landsbygden, bland invånarna i arbetsför ålder, är mycket högre än snittet för kommunen i stort. Siffrorna för de fyra områdena liknar varandra. Kommunen i stort ligger på ca 2 % medan snittet på landsbygden är 7 % bland invånarna i åldern Sigtunahalvön, ej förvärvsarbetande 38% 7% 20% 1% 34% arbetslösa förtidspension värnpliktiga studerande övriga Odensala, ej förvärvsarbetande 37% 8% 15% 2% 38% arbetslösa förtidspension värnpliktiga studerande övriga 5 SCB, AMPAK 2006/07 10

11 Skånela, ej förvärvsarbetande 31% 7% 23% arbetslösa förtidspension 0% värnpliktiga studerande 39% övriga Skepptuna, ej förvärvsarbetande 32% 6% 28% arbetslösa förtidspension värnpliktiga 34% 0% studerande övriga Siffror hämtade från SCB, gällande den 3 dec 2007 Markägande Sigtuna kommun har ett antal stora markägare, här definierade som ägare till mer än 150 hektar (ha) mark. För att på ett överskådligt sätt kunna se hur spridningen är bland de olika markägarna i kommunen har de sorterats in i sex olika grupper, Sigtuna kommun, privata ägare, Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk och Statens fortifikationsverk, LFV och Svea skog AB. Dessa sex grupper äger en majoritet av kommunens totala markyta, vilket framgår tydligt av kartan på följande sida. Den gulgröna ytan på kartan visar kommunens övriga markområden som inte omfattas av denna kartläggning. 11

12 Markägare med mer är 150 hektar mark 12

13 Infrastruktur och kollektivtrafik Kollektivtrafiken I Sigtuna kommun är det Stockholms Lokaltrafik (SL) och delvis Upplands Lokaltrafik (UL) som ansvarar för kollektivtrafiken. Möjligheterna för landsbygdsbefolkningen att använda sig av kollektivtrafiken är begränsade. Det är få avgångar som, mer eller mindre, är anpassade för skolungdom eller resor till och från arbetet. Många gånger är man beroende av att komma med den enda bussen som trafikerar linjen. Nedan finns en redovisning av busslinjer inom varje landsbygdsområde (samtliga linjer är SL:s, om inget annat är nämnt). I de kartor som följer efter varje områdes beskrivning av linjetrafiken kan bussarnas sträckning följas. Skånela Regelbunden trafik: Linje 577 mellan Märsta station, via Skånela kyrka, till Upplands-Väsby station (tre avgångar/dag i båda riktningarna, en avgång på lördagar från Märsta och tre avgångar från Upplands-Väsby, samt en avgång på söndag/helgdag) Linje 662 en ringlinje med ut- och slutpunkt Vallentuna station. Linjen går bara en kort sväng inom Sigtuna kommun, då via Herräng, Sälna och Lingsberg för att sedan lämna kommunen. Linje 662 har två avgångar i morgontrafik och fyra på eftermiddagen på vardagar, ingen trafik på helger. Linje 531 mellan Upplands-Väsby och Bergby, trafikerar Hargs säteri, Hargs bro och sedan fortsätter den upp mot Stensta. Avgång en gång/dag vardagar och helger. Trafikeras vissa avgångar Linje 585 mellan Gillermossen och Ekillaskolan, som endast trafikeras på skoldagar. 13

14 SL:s busslinjer i Skånela 14

15 Skepptuna Regelbunden trafik Buss 647 mellan Norrtälje och Rimbo, går längs väg 273 från Arlanda flygplats, via Lunda och Herresta in i Knivsta kommun. Buss 531 mellan Upplands-Väsby och Bergby, trafikerar Lunda livs och Skepptuna bygdegård, en avgång/dag vardag och helgdag. Upplands Lokaltrafik (UL) buss 806 mellan Knutby och Arlanda flygplats, går via Lunda kyrka. Avgångar sker en gång per timme, mot Arlanda via kl och kl från Arlanda. Trafikeras vissa avgångar Buss 586 mellan Nederäng och Arlandagymnasiet, trafikeras endast skoldagar, en gång på morgonen och sedan tillbaka två gånger på eftermiddagen. Skepptunas busstrafik visas på de följande sidorna i två kartor, den första visar en karta i mindre skala, för att kunna ge en helhetsbild. 15

16 SL:s busslinjer i Skepptuna karta ett (i en mindre skala än karta två) 16

17 SL:s busslinjer i Skepptuna, karta två (i en större skala än karta ett) 17

18 Odensala Regelbunden trafik Buss 574 utgår från Märsta station med fasta avgångstider. Linjesträckningen är Märsta centrum Husby-Långhundra kyrka tur och retur. Bussen går via bland annat Odensala skola och sträckan Märsta- Odensala skola tar cirka tio minuter. Några turer viker av och har ändhållplats Hova. Förbeställning gäller för vissa turer. Ska man t.ex. åka från Vidbo kyrka eller Bromsta backe dessa turer måste man förbeställa två timmar innan (på telefon: ). 18

19 SL:s busslinjer i Odensala 19

20 Sigtunahalvön Regelbunden trafik Buss 557 mellan Kungsängens station och Sigtuna bussstation, är den enda bussen som trafikerar Sigtunahalvöns landsbygd. Några stationer som innefattar rutten är Vibyvägen norra, Venngarnsvägen, Österby och Erikssund. Bussen avgår en gång på morgonen och en gång på kvällen från Kungsängen liksom från Sigtuna stad. UL 803 går mellan Enköping och Arlanda, via Pilsbo, Sigtuna busstation och Märsta. Från Sigtuna till Märsta går den längs väg 263 och sedan från Märsta till Arlanda via Måbyleden, väg 905 och väg 273 mot Arlanda flygplats. Bussen avgår oftast en gång per timme, med 30 minuters trafik under morgon och eftermiddag. Inom Sigtuna kommun finns vissa restriktioner för resande, t.ex. får inga lokala resor på sträckan Sigtuna busstation Nymärstagatan göras. På sträckan Nymärstagatan - Arlanda stannar bussen endast för avstigning. Ingen avstigning får göras på sträckan Arlanda Nymärstagatan och inga lokala resor på sträckan Nymärstagatan - Sigtuna busstation. För resor mellan dessa stationer finns hänvisningar till SL. UL 183 från Knivsta och tillbaks till Knivsta, via Sigtuna. Bussen utgår från Knivsta och kommer in i Sigtuna kommun via väg 925 som vid Österby blir väg 263. Den går in i Sigtuna stad och runt för att sedan återvända mot Knivsta. UL 183 trafikerar sträckan en gång per timme på vardagar, med start kl , och varannan timme på helger med start kl

21 SL:s busslinjer på Sigtunahalvön 21

22 Vatten och avloppssituationen på landsbygden Vatten- och avloppslösningarna varierar mellan olika delar av landsbygden. Så gör även den önskade utvecklingen som kommunen har lyft fram i Strategin för vatten & avlopp på landsbygden. Syftet med strategin är ge en helhetsbild av VAsituationen på landsbygden i kommunen och att den enskilda fastighetsägaren ska kunna känna till vad som gäller i det egna närområdet och för den egna fastigheten med ett kort och ett långt (20-årigt) tidsperspektiv. De tre alternativa lösningarna för vatten och avlopp på landsbygden är: A. Enskilda anläggningar B. Gemensamhetsanläggningar (GA) C. Anslutning till kommunalt VA Enskilda avlopp och vattenbrunnar är inte att föredra då risken för föroreningar i dessa system ökar. Dock finns det områden med gles bebyggelse och lågt bebyggelsetryck där enskilda VA-lösningar kommer att vara huvudalternativet även fortsättningsvis. Gemensamhetsanläggningar rekommenderas för de områden där bebyggelsen ligger relativt samlat i kluster eller byar. GA-lösningar är bättre än enskilda ur både hygien och miljöaspekt. Dessa anläggningar kan innebära en icke försumbar kostnad för de enskilda fastighetsägarna. En utbyggnad av området med ytterligare bebyggelse kan vara positivt ur ett ekonomisk perspektiv då kostnaden fördelas på fler. Anslutning till kommunalt VA-nät kan ske när ny eller gammal bebyggelse ligger i omedelbar anslutning till befintlig kommunal VA-ledning. Några områden på Sigtunas landsbygd kan vara aktuella för detta. På nästkommande sida finns en kartbild över VA-systemet i kommunen. 22

23 VA-systemet i kommunen (hämtad från kommunens VA-strategi) 23

24 Vägar och järnvägar Inom Sigtuna kommun finns ett flertal riksvägar bl.a. E4, väg 263 och väg 273. De två sistnämnda är förgreningar från E4. Väg 263 går från Arlandastad över Garnsviken, vidare över Venngarn och Erikssund och över bron till Upplands Bro kommun. Väg 273 går genom Arlanda flygplatsområde och sedan norrut igenom Lunda, Vidbo och Skepptuna för att lämna kommunen och in i Knivsta kommun. Andra stora vägar inom kommunen är väg 255 och väg 858. Ser man till helheten har kommunen ett bra uppbyggt vägnät som underlättar för motortrafiken. Järnvägsstationen i Märsta är i dagsläget en viktig del av järnvägssystemets stamnät. Innan Arlandabanan passerade all tågtrafik via Märsta station. I dagsläget har en av SL:s pendeltågslinjer Märsta som slutstation, SJ:s Stockholm-Uppsalapendel och tågen på ostkustbanan går via Märsta, medan övriga SJ-tåg går via stationen Arlanda vidare till Uppsala eller Stockholm. Sett över hela kommunen finns gott om gång- och cykelvägar, men främst i anslutning till tätorterna. Det har under senare år anlagts gång- och cykelvägar, främst i en öst-västlig sträckning mellan Märsta och Sigtuna stad. Det finns planer även på en gång- och cykelväg med syd-nordlig sträckning längs järnvägsspåret från Upplands-Väsby och vidare mot Rosersberg. Karta med de större vägarna inom Sigtuna kommun utsatta 24

25 Bredband 2003 tog kommunen fram ett IT 6 -infrastrukturprogram som syftade till ge samtliga invånare i kommunen bredband. Kommunen ansökte om och fick bidrag från Länsstyrelsen. Förutsättningen för bidraget var att kommunen genomförde en upphandling för att hitta ett företag som skulle fungera som infrastrukturägare. Upphandlingen ledde till att TeliaSoneras dotterbolag Skanova fick uppdraget att uppgradera kommunens bredbandstäckning. Bidragen från Länsstyrelsen tillfaller Skanova som driver bredbandsutbyggnaden. Kommunens roll i processen är att varje år kontrollera att Skanova fullföljer sina åtaganden och att sammanställa en rapport där det framgår hur stor bredbandskapacitet som finns och i vilken utsträckning den används. I dagsläget har 99,9 % av kommunens invånare möjlighet att använda sig av Internet via bredband. Detta möjliggörs genom att vara ansluten till ett telefonabonnemang och därmed ha en kabel, oftast av koppar, som är ansluten till bostaden. Samtliga noder 7 i kommunen är utbyggda. Det innebär att företag och hushåll kan skaffa bredbandsanslutning med kapacitet från 0,25 Mbps och ända upp till 24 Mbps 8. Kapaciteten för den enskilde kan bero på kvaliteten på ledningar, avståndet till telestationen och formen av abonnemang. Inom kommunens landsbygd finns 10 st noder som tar emot och för vidare data. Alla noder utom en, Kimsta, har tillgång till ADSL 9 2+ vilket innebär att det är möjligt att teckna ett abonnemang som ger TV, bredband och telefoni. Kimsta har istället en bredbandsnod, vilket endast ger möjligheten att teckna ett bredbandsabonnemang. I respektive landsbygdsområde finns noder på följande ställen: Skånela: Skånela, Upplands Kimsta Sigtunahalvön: Venngarn, S:t Pers socken Odensala: Odensala, Rickeby, Lövstabro Skepptuna: Skepptuna, Upplands Åsby, Tingslunda 6 IT = Informationsteknologi 7 Nod = En slutpunkt eller en omkopplingspunkt för datatrafiken. Alla enheter som kan sända, ta emot eller vidareförmedla data är en nod. 8 Mbps = Megabite per sekund 9 ADSL = Asymmetric Digital Subscriber Line, (översatt till svenska asymmetriskt digital abonnentanslutning) en teknik som kan överföra stora mängder data 25

26 Kommunens service på landsbygden Kommunens ansvar spänner över flera verksamhetsområden som inte alla är relevanta eller möjliga att ta upp i detta program. Här följer en kort beskrivning av kommunal och annan skattefinansierad service på landsbygden som rör barnomsorg och skola samt den sociala omsorgen. Barnomsorg och skola på landsbygden I den sydöstra delen av Sigtuna kommuns landsbygd i Skånela, finns en enskild förskola, Enbacken i Kimsta. För landsbygdens barn finns också förskolor i tätorten Rosersberg. Barnen går årskurs f (förskoleklass) - 6 i Råbersskolan och därefter går de företrädesvis till Ekillaskolan. I Skepptuna finns en grundskola, Skepptunaskolan årskurs 1-6 med tillhörande förskola, vilket täcker behovet av barnomsorg där i nuläget. Från årskurs 7 tillhör de Centralskolan. Odensala har en kommunal och en enskild förskola. Det finns också en grundskola upp t.o.m. årskurs 6, därefter går barnen i Centralskolan i Märsta. Enligt Barn- och ungdomsförvaltningen finns i Odensala ett ökande barnunderlag och ett behov av fler förskoleplatser. Hittills har många familjer haft barnen förskoleplacerade i Märsta och varit relativt nöjda med det, men ofta finns en önskan om att få plats i Odensala särskilt om det är så att barnet har syskon som t.ex. går på fritids i Odensalaskolan. Behovet av fler förskoleplatser bör lösas med ytterligare platser i Odensala eller i Märsta enligt barn- och ungdomsförvaltningens planering för de kommande fyra åren. Inom den västra delen av landsbygden på Sigtunahalvön finns två enskilda förskolor, en i Venngarn och en i Granby. Dessa tillsammans med tätortens förskolor täcker behovet av barnomsorg. Därefter går barnen i grundskolan i St Gertrud årskurs 1-6, och i högstadiet i St Olof inne i Sigtuna stad. Det finns ett fåtal dagbarnvårdare i kommunal regi i Märsta och två i enskild regi i Sigtuna stad. Det finns en viss efterfrågan från föräldrar på landsbygden för denna barnomsorgsform, men kommunen betraktar av olika skäl inte denna barnomsorgsform som praktiskt genomförbar. I Skepptuna driver Skepptuna församling Öppet hus, en mötesplats för hemmavarande föräldrar med barn. Skolskjuts Det finns bland de boende på landsbygden önskemål om bättre lösningar för transport av skolungdomar till gymnasiet Eftersom gymnasiet inte är en obligatorisk skolform finns, med vissa undantag, ingen skolskjuts för dessa elever. Här följer en beskrivning av regelverket kring skolskjuts för alla skolbarn: Barn som är bosatta och varaktigt vistas i Sverige har skolplikt och för att denna ska kunna tillgodoses har hemkommunen ansvar för att ordna kostnadsfri skolskjuts för eleverna i grundskolan och särskolan, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, permanenta funktionshinder hos en elev 26

27 eller någon annan särskild omständighet. Som utgångspunkt för bedömning av rätten till skolskjuts gäller Skollagen, rättspraxis samt av barn- och ungdomsnämnden beslutade riktlinjer för skolskjuts respektive riktlinjer för övriga skjutsar för barn i behov av särskilt stöd. Huvudregeln för att få skolskjuts är att eleven är folkbokförd i Sigtuna kommun och bor inom skolans upptagningsområde, har ett gångvägs- eller cykelavstånd från närmaste skola, som beroende på elevens ålder, är längre än tre, fyra eller fem kilometer. Idag har kommunen avtal för bussresor med Knivsta Buss, Ellénius Buss samt SL buss och för bilresor med Taxi 020. Landsbygdens gymnasieungdomar som bor längre än sex km från skolan har rätt till ett resekostnadsbidrag som uppgår till högst 1/30 av basbeloppet, idag kr per månad. Detta belopp ska finansiera ett busskort och ett eventuellt bidrag till föräldrar som ordnar skolskjuts till bussen eller till skolan. Elever på Särgymnasiet har rätt till skolskjuts. Individ och familjeomsorg För personer och familjer som far illa genom missbruk, kriminalitet eller annat destruktivt beteende har socialförvaltningens enhet för individ och familjeomsorg ansvar för insatser. Enheten tar också hand om mottagningen av ensamkommande asylsökande barn. Vuxenenheten ansvarar för behandling och rehabilitering av vuxna missbrukare. Arbetsrelaterade insatser sköts genom ordinarie program och utbud på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. De olika verksamheterna är belägna i tätorten och inte på landsbygden, men ger service till invånare från hela kommunen. Handikappomsorg och socialpsykiatri Verksamheterna ansvarar för att utföra insatser för personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning enlig Lagen om Stöd och Service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). Exempel på insatser är boendestöd i egna lägenheter eller på gruppboenden Man kan också erhålla sysselsättning eller annat personligt stöd. Ingen av dessa enheter är lokaliserade på landsbygden, men kommunen ansvarar för att alla kommuninvånare inom dessa målgrupper få ta del av de olika tjänsterna. Enligt verksamhetschefen finns ett intresse för boendealternativ som kan vara beläget på landsbygden. Det finns några privata aktörer på landsbygden, ett hem för vård och boende (sk. HVB-hem) för psykiskt funktionshindrade som heter Odensala HVB AB och ligger i Rosendal Odensala. Vidbo HVB för psykiskt funktionshindrade ligger i Björklunda. På Skepptuna Golfklubb driver Frösunda LSS AB en daglig verksamhet Green Team för personer som har rätt till stöd enligt LSS. Dock är det väldigt sällan kommunen placerar någon här eftersom det finns egen verksamhet för målgruppen. 27

28 Äldreomsorgen på landsbygden Äldreomsorgens hemtjänst på landsbygden är uppdelad i två administrativa områden. För Skånela, Skepptuna och Odensala utgår den från Rosersbergs tätorts enhet, och för Sigtunahalvön utgår den från Sigtuna stad. Det finns för närvarande inga äldreboenden, sk. särskilda boenden, på landsbygden. Inte heller träffpunkter eller sociala aktiviteter anordnas utan dessa finns i tätorterna. Det är troligen inte så stor del av de äldre på landsbygden som utnyttjar dessa, eftersom det oftast kräver biltransport som antingen måste ordnas privat eller med färdtjänst. Äldreomsorgens chef bedömer att färdtjänsten främst utnyttjas för besök hos läkare eller liknande. En aktör som når äldre på landsbygden är Svenska Kyrkan. Skepptuna församling har soppluncher en gång i veckan i Lunda kyrkskola och man kan få skjuts dit om det är svårt att komma ut på egen hand. I Vidbo bedrivs studiecirklar och Äldres träff. Sopplunch serveras även i Odensala kyrka. Enligt den prognos över befolkningsutvecklingen som kommunen har tagit fram kommer den äldre befolkningen på landsbygden som helhet att öka kraftigtåldergruppen år blir nästan dubbel så stor till år Även ålderskategorin år ökar. Befolkningsutveckling inom landsbygden 2007 och w Den största ökningen under perioden står Sigtunahalvön för. Där finns idag den lägsta andelen äldre i åldern som ökar med 118 personer, vilket tredubblar åldersgruppen. Sigtunahalvöns åringar blir nästan dubbelt så många vilket motsvarar en ökning med 18 personer. Samma två åldersgrupper ökar även i Odensala med omkring 60 respektive 60 % vilket motsvarar 77 och 38 28

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29

HÄRADSBÄCK. Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN. Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan. Sammanfattning rev 2014-08-29 HÄRADSBÄCK Medborgardialog ÖVERSIKTSPLAN Sammanfattning rev 2014-08-29 Mer information hittar du på hemsidan: www.almhult.se/oversiktsplan Samrådsredogörelse, Version Familjefestivalen 2014-08-29 Kontakt:

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län. Uppsala län växer Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län Enköping Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län Gåvastbo i Tierps kommun Hej. Vi vill berätta

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag

Gråträsk Byaområde. Förutsättningar och förslag Gråträsk Byaområde 1 Gråträsk Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Gråträsk har under åren 1996-2005 minskat med ca 20 %. Andelen äldre är större än i övriga kommunen. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

Lokal plan för Eggvena till framtiden!

Lokal plan för Eggvena till framtiden! Lokal plan för Eggvena till framtiden! 1 Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen 2 Vem har tagit fram planen och hur 3 Beskrivning av Eggvena 4 Vad är det bästa med Eggvena? 5 Slogan för Eggvena

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Strategi för vatten & avlopp på landsbygden

Strategi för vatten & avlopp på landsbygden Strategi för vatten & avlopp på landsbygden Godkänd av kommunstyrelsen 2008-09-22 Dnr KS 2008:516-340 Organisation Framtagandet av denna strategi har gjorts genom ett samarbete mellan berörda förvaltningar

Läs mer

Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA

Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Skolskjuts i Kungsbacka regler och anvisningar FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Skolskjutsregler för elever i grundskola och särskola i Kungsbacka Elevs rätt till skolskjuts beskrivs i skollagen, utgångspunkter för

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN Barn- och utbildningskontoret BESLUT Datum Sid 2014-06-13 1 (7) RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS AVSEENDE GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA OCH GYMNASIESÄRSKOLA I ÖSTHAMMARS KOMMUN 2 (7) VAD SÄGER LAGEN? Skolformer Elever

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun SIG100, v2.0, 2010-02-26 1 (6) 2013-10-02 Vår beteckning BUN 2013:143 Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Riktlinjer för skolskjuts i Sigtuna kommun Följande riktlinjer för skolskjuts gäller elever

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24

BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 BOSTADSBYGGRÄTTER HUDDINGE HÖGMORA 2:24 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 Läge 4 Infrastruktur och Kommunikationer 5 Fastigheten 6 Flygfoto 7 Byggrätter 8-9 Fakta Huddinge Kommun 10-11 Kontakt 12 BILAGOR

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Lund NorthEast i siffror

Lund NorthEast i siffror NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för

Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för Lokalekonomisk analys för en hållbar framtid Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Rejmyre Hävla med omnejd

Rejmyre Hävla med omnejd Rejmyre Hävla med omnejd Rejmyre och Hävla med omnejd består av tätorterna Rejmyre och Hävla med kringliggande landsbygd. Kring Hävla utvecklades tidigt järnhantering kring Häfla Bruk i slutet av 1600-talet.

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 1(5) (4) SKOLSKJUTSREGLER Grundskola och grundsärskola Allmänt om kommunal skolskjuts Elever som går vid den grundskola eller grundsärskola (gäller ej fritidshem) som kommunen har anvisat eleven, har rätt

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun

Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Regler för skolskjuts och elevresor i Salems kommun Barn och utbildningsförvaltningen Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2011-11-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Skolskjutsbestämmelser - lokala riktlinjer

Skolskjutsbestämmelser - lokala riktlinjer Skolskjutsbestämmelser - lokala riktlinjer Fastställd av kommunfullmäktige 12 juni 2012 70 Skolskjutsbestämmelser Kommunen är enligt Skollagen skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan,

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat.

Nedan följer en sammanfattning av det viktigaste synpunkterna varav Länsstyrelsens och Trafikverkets synpunkter redovisas separat. Tjänsteställe: Bygg- och miljökontoret Handläggare: Elena Eckhardt Datum: 2011-12-05 Beteckning: 2007/0104 218 Er beteckning: Planprogram för Ubbhult Hägnen Samrådet Planprogrammet har varit ute på samråd

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad

Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 51/ 2013 Riktlinjer för skolskjuts och ledsagning i Vaxholms stad Rätten till skolskjuts enligt skollagen Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola Rätten till skolskjuts

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts 2011-06-13 Dnr: 2011/501-BaUN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för skolskjuts RIKTLINJER FÖR SKOLSKJUTS FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA 1. ALLMÄNT Skolskjuts är en transport mellan hemmet och skolan av elev

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun

2012-03-16 Bou 27/2011. Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun 2012-03-16 Bou 27/2011 Regler för skolskjuts i grundskola, grund- och gymnasiesärskola samt elevresor för gymnasieelever i Örebro kommun Innehållsförteckning Regler för skolskjuts i grundskola, grund-

Läs mer

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola 2011-06-13 Dnr:2011/106-UAN-610 VÄSTERÅS STAD Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola RIKTLINJER FÖR ELEVRESOR I GYMNASIET OCH FÖR SKOLSKJUTS FÖR ELEVER I GYMNASIESÄRSKOLA

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer