Sigtuna kommuns landsbygd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sigtuna kommuns landsbygd"

Transkript

1 Sigtuna kommuns landsbygd I ord, bilder och siffror Del 2 av Sigtuna kommuns landsbygdsprogram

2

3 Sigtuna kommuns landsbygd Innehåll 1 Beskrivning av landsbygden 5 Befolkningen demografi, boende och sysselsättning... 5 Fyra delområden... 5 Befolkningsutvecklingen... 7 Befolkningsjämförelse år 2007 och prognos år Befolkningsantal och utbildningsnivå... 9 Förvärvsarbetande och annan sysselsättning... 9 Markägande Infrastruktur och kollektivtrafik Kollektivtrafiken Vatten och avloppssituationen på landsbygden Vägar och järnvägar Bredband Kommunens service på landsbygden Barnomsorg och skola på landsbygden Individ och familjeomsorg Handikappomsorg och socialpsykiatri Äldreomsorgen på landsbygden Näringslivet på Sigtunas landsbygd Beskrivning Utvecklingen av antalet anställda de senaste åren De areella näringarna Kommersiell service för boende och besökare Den sociala ekonomin på landsbygden Begreppet social ekonomi och socialt företagande Den sociala ekonomin på Sigtunas kommuns landsbygd LEADER ett verktyg för utvecklingsarbete Värdefull natur Det hävdade landskapet Skogar Mälaren och slottsmiljöerna Sjöar Våtmarker Naturinventering Naturreservat Natura 2000-områden Kartbilder Värdefulla kulturvärden Kulturmiljöer av riksintresse Andra intressanta och skyddsvärda kulturmiljöer och kulturminnen Friluftsliv, rekreation och turism Bad och båtliv Fiska Cykla Golfa Vandra och motionera Rida och skjuta Kulturella besöksmål Hembygdsföreningar, bygdegårdar, hembygdsmuseer och hantverk Större evenemang på landsbygden

4 Sigtuna kommuns landsbygd 2 Ansvar, tillsyn och intressebevakning kommunens och andra offentliga aktörers roller 50 Kommunens ansvar och tillsyn Kommunens intressebevakning Den kommunala planeringen Översiktlig planering Fördjupning av översiktsplan Detaljplanering Områdesbestämmelser Bygglov Avstyckning Arlanda flygplats och bullermattan Arlanda flygplats ett riksintresse Villkor om buller Bullerservitut Villkor om koldioxidutsläpp Vatten och avlopp, VA Avfall och återvinning Producentansvar och återvinningsstationer Invånarnas och verksamhetsutövarnas ansvar Vägar och busshållplatser Kollektivtrafik Riksintressen Riksintressen i Sigtuna kommun Skyddade kultur- och naturmiljöer Naturreservat Kulturreservat Natura Fornlämningar/kulturminnen Biotopskydd Offentlig upphandling Ett långhårigt exemplar av Highland Cattle i Sigtuna kommun. Denna bild liksom resterande fotografier i programmet är samtliga tagna av anställda i kommunen. 4

5 1 Beskrivning av landsbygden Detta är första gången som statistik och annan information om Sigtuna kommuns landsbygd sammanställs och presenteras i ett samlat dokument. Ett syfte med denna beskrivande del kopplad till Sigtuna kommuns landsbygdsprogram är att underlätta för den som söker information av olika slag. Ett ytterligare syfte är att olika aktörer som vill engagera sig i landsbygdens utveckling ska få en heltäckande bild av nuläget. Landsbygden i Sigtuna kommun kan sägas bestå av fyra olika delar som delvis har olika karaktär. I arbetet med att utarbeta programmet inklusive denna sammanställning görs när så är funktionellt en uppdelning i dessa fyra delar. En del utgörs av Sigtunahalvön inklusive Granby, d.v.s. området norr om Sigtuna stad. En annan del är Skepptuna öster om Arlanda. Mitt i kommunen ligger Odensala/Husby-Ärlinghundra som tillsammans utgör en del och i den södra delen ligger Skånela/Norrsunda. För enkelhetens skull benämns de olika delarna fortsättningsvis Sigtunahalvön, Skepptuna, Odensala och Skånela. Befolkningen demografi, boende och sysselsättning Inom det som definieras som Sigtuna kommuns landsbygd bor totalt invånare 1, knappt 15 % av kommunens totala befolkning. Andelen äldre än 65 år boende i kommunens landsbygdsområden är i snitt på samma nivå som för Sigtuna kommun i sin helhet, d.v.s. drygt 12 % av befolkningen. Närmare personer arbetar i företag och offentlig verksamhet med lokalisering inom kommunens landsbygdsområden. Det finns totalt bostäder. Nästan uteslutande utgörs bostadsbeståndet av fristående villor och hus med äganderätt, 47 är hyresrätter, det finns inga bostadsrätter. Enligt kommunens Program för bostadsbyggande ska det varje år i genomsnitt tillkomma ca 10 nya bostäder (småhus) i kommunens landsbygdsområden. 2 Fyra delområden Sigtunahalvön Området Granby/Sigtunahalvön (väster och norr om Sigtuna stad) består av vad som tidigare utgjorde S:t Pers, Haga och en stor del av S:t Olofs församlingar. Det avgränsas i väster av Mälaren och i öster av Garnsviken. Området genomkorsas av starkt trafikerade vägar. Inom området bor invånare. Befolkningen har under senare år ökat markant och andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till drygt 14 % av befolkningen. När det gäller tendensen att fritidshusområden permanentas är denna utveckling mycket påtaglig i de tre stora fritidshusområden Holmen, Granby och Torsborg. 1 SCB Enligt Sigtuna kommuns Program för bostadsbyggande

6 Inslaget av jord- och skogsbruk är litet sett ur sysselsättningsperspektiv, men fortfarande betydande, även om en del av den gamla jord- och skogsbruksmarken omvandlats till golfbanor. Ny villabyggelse har tillkommit och fritidshus har omvandlats till åretruntboende. Runt Venngarns slott finns en del hyresbostäder. I anslutning till befintlig bebyggelse i Granby, den västra delen av Sigtunahalvön, planeras ca 55 tomter för småhusbebyggelse. Upplåtelseformen planeras bli äganderätt. Detaljplan antogs i kommunfullmäktige i oktober Odensala Det som i detta sammanhang benämns Odensalaområdet sträcker sig från Garnsviken i väster genom Odensala kyrkby och förbi Märsta samt norr om Arlanda fram emot Vidbo. En vidsträckt jordbruksbygd och flera större skogsområden präglar området. För friluftsliv finns här särkilt intressanta områden. 3 Där finns invånare. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 11 % av befolkningen. Området delas av järnvägar och av E4. Någon mer omfattande nybyggnad av bostäder har inte förekommit på senare år, förutom att ny småhusbebyggelse successivt har tillkommit framför allt i den västra delen. Nu är dock nya bostäder planerade i Herresta, både villor med äganderätt och hyresrätter. Skepptuna Skepptuna/Lunda/Vidboområdet ligger öster om Arlanda och är till stor del starkt påverkat av flygbullret. Jordbrukslandskapet är välbevarat och i början på talet fanns fortfarande mjölkproduktion och betesdjur. I området bor personer. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 8 % av befolkningen. Någon ny bostadsbebyggelse har på grund av flygbullret i princip inte tillkommit under senare decennier. Den starkt trafikerade vägen 273 går i nord-sydlig riktning genom området. Detta delområde har den högsta andelen som är sysselsatta i lantbruk, 8 %. I Lunda finns en dagligvarubutik som tillgodoser en stor del av landsbygdsområdet. Skånela Den sydligaste delen av kommunens landsbygd benämns här Skånela som inkluderar Norrsunda vid Rosersberg och sträcker sig från områdena norr om sjön Fysingen till Mälaren i väster. Här bor det invånare. Andelen invånare med utländsk bakgrund uppgår till 10 % av befolkningen. Området består till stor del av jordbruksbygd. I nord- sydlig riktning delas området av E4 och av järnvägarna. Stora delar av området är stört av såväl flygbuller som av väg- och tågbuller. 3 Sigtuna kommuns översiktsplan 2002, sid 86 6

7 Befolkningsutvecklingen Här följer redovisning av befolkningssiffror från SCB (Statistiska centralbyrån). Befolkningsutveckling inom landsbygden totalt, år Befolkningsutveckling inom landsbygdens 4 områden, år Skepptuna Skånela Sigtunahalvön Odensala Befolkningsantalet totalt på landsbygden har som synes klättrat stadigt uppåt. En del av denna uppgång är födelseöverskottet, skillnaden mellan antalet födslar och antalet dödsfall, en totalt sett positiv kurva. Skillnaden i befolkningsutveckling mellan de respektive områdena är uppenbara. En bakomliggande anledning till detta kan vara ålderstrukturen på invånarna. Om man tar 2007 års siffror visar de att Skepptunaområdet har störst andel invånare över 70 år, vilket kan vara anledningen till det låga födelseöverskottet där. De tre övriga områdena har ett födelsenetto runt individer. Andelen invånare i åldrarna 20-39, den vanligaste åldern för barnafödande, är den samma för alla fyra områdena runt 20 %. Eftersom det inte byggs särskilt mycket på landsbygden är det inte så stort flyttningsnetto. Om man tittar på de senaste fyra åren är det för landsbygden som helhet bara ett fåtal personer som flyttat in och ungefär lika många som flyttat ut. Men det finns ett undantag, Sigtunahalvön, där inflyttningsnettot var strax över 80 individer medan det för de andra områdena låg runt noll. 7

8 Befolkningsjämförelse år 2007 och prognos år 2014 Sigtunahalvön, befolkning 2007 och w Odensala, befolkning 2007 och w Skånela, befolkning 2007 och w 8

9 600 Skepptuna, befolkning 2007 och w För åldersgrupperna prognostiseras en viss befolkningsökning på Sigtunahalvön och i Odensala, i de andra två områdena Skånela och Skepptuna en viss minskning. För de äldre åldersgrupperna 65-74, 75-84, 85-, varierar bilden mellan de olika landsbygdsdelarna. På Sigtunahalvön kommer antalet mer än fördubblas, i Odensala kommer det att ske en 60-procentig ökning, i Skånela blir det runt 25 % fler och i Skepptuna ökar antalet äldre med 30 %. Den totala ökningen av antalet äldre på landsbygden ligger på 60 % fram till år Detta kan jämföras med den totala ökningen av äldre i tätorterna Märsta, Sigtuna och Rosersberg som beräknas till runt 20 %. Befolkningsantal och utbildningsnivå De fyra landsbygdsområdena har ungefär lika stora befolkningar, från Skånelas till Odensalas 1 703, däremellan ligger Sigtunahalvön och Skepptuna Utbildningsbakgrunden hos befolkningen, i åldrarna 20 år och uppåt, är i stora drag lika. Skepptuna är det område som skiljer sig från de andra med en lägre utbildningsnivå. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Sigtunahalvön 15,9 % 40,8 % 30,3 % Odensala 12,6 % 45,6 % 25,4 % Skånela 15,5 % 45,9 % 21,4 % Skepptuna 19,2 % 42,8 % 15,8 % Förvärvsarbetande och annan sysselsättning Andelen förvärvsarbetande på landsbygden visar ett liknande mönster som för utbildningsnivån, där ett område skiljer sig något från de andra. Odensala har 78 % förvärvsarbetande, Skånela 77 % och Skepptuna har 80 %; avviker gör Sigtunahalvön med 71 % förvärvsarbetade av befolkningen i arbetsför ålder. När det gäller daglig in- och utpendling är bilden den att i Odensala och Skepptuna är 4 SCB, BEFPAK

10 det betydligt fler som pendlar ut än som pendlar in. Samma sak gäller på Sigtunahalvön men i något mindre omfattning. I Skånela är det lika många som reser in som ut. Män pendlar både ut och in i större utsträckning än vad kvinnor gör. Andelen som inte är förvärvsarbetande definieras av SCB som antingen arbetslösa, förtidspensionärer, värnpliktiga, studerande eller övriga. Inom kategorin övriga finns bl.a. de personer som får sin inkomst från annat håll t.ex. i form av ekonomiskt bistånd, föräldrapenning eller sjukpenning. Studerande är den andel som är störst bland de icke förvärvsarbetande i tre av fyra områden. Arbetslösheten på landsbygden, bland invånarna i arbetsför ålder, är mycket högre än snittet för kommunen i stort. Siffrorna för de fyra områdena liknar varandra. Kommunen i stort ligger på ca 2 % medan snittet på landsbygden är 7 % bland invånarna i åldern Sigtunahalvön, ej förvärvsarbetande 38% 7% 20% 1% 34% arbetslösa förtidspension värnpliktiga studerande övriga Odensala, ej förvärvsarbetande 37% 8% 15% 2% 38% arbetslösa förtidspension värnpliktiga studerande övriga 5 SCB, AMPAK 2006/07 10

11 Skånela, ej förvärvsarbetande 31% 7% 23% arbetslösa förtidspension 0% värnpliktiga studerande 39% övriga Skepptuna, ej förvärvsarbetande 32% 6% 28% arbetslösa förtidspension värnpliktiga 34% 0% studerande övriga Siffror hämtade från SCB, gällande den 3 dec 2007 Markägande Sigtuna kommun har ett antal stora markägare, här definierade som ägare till mer än 150 hektar (ha) mark. För att på ett överskådligt sätt kunna se hur spridningen är bland de olika markägarna i kommunen har de sorterats in i sex olika grupper, Sigtuna kommun, privata ägare, Svenska kyrkan, Statens fastighetsverk och Statens fortifikationsverk, LFV och Svea skog AB. Dessa sex grupper äger en majoritet av kommunens totala markyta, vilket framgår tydligt av kartan på följande sida. Den gulgröna ytan på kartan visar kommunens övriga markområden som inte omfattas av denna kartläggning. 11

12 Markägare med mer är 150 hektar mark 12

13 Infrastruktur och kollektivtrafik Kollektivtrafiken I Sigtuna kommun är det Stockholms Lokaltrafik (SL) och delvis Upplands Lokaltrafik (UL) som ansvarar för kollektivtrafiken. Möjligheterna för landsbygdsbefolkningen att använda sig av kollektivtrafiken är begränsade. Det är få avgångar som, mer eller mindre, är anpassade för skolungdom eller resor till och från arbetet. Många gånger är man beroende av att komma med den enda bussen som trafikerar linjen. Nedan finns en redovisning av busslinjer inom varje landsbygdsområde (samtliga linjer är SL:s, om inget annat är nämnt). I de kartor som följer efter varje områdes beskrivning av linjetrafiken kan bussarnas sträckning följas. Skånela Regelbunden trafik: Linje 577 mellan Märsta station, via Skånela kyrka, till Upplands-Väsby station (tre avgångar/dag i båda riktningarna, en avgång på lördagar från Märsta och tre avgångar från Upplands-Väsby, samt en avgång på söndag/helgdag) Linje 662 en ringlinje med ut- och slutpunkt Vallentuna station. Linjen går bara en kort sväng inom Sigtuna kommun, då via Herräng, Sälna och Lingsberg för att sedan lämna kommunen. Linje 662 har två avgångar i morgontrafik och fyra på eftermiddagen på vardagar, ingen trafik på helger. Linje 531 mellan Upplands-Väsby och Bergby, trafikerar Hargs säteri, Hargs bro och sedan fortsätter den upp mot Stensta. Avgång en gång/dag vardagar och helger. Trafikeras vissa avgångar Linje 585 mellan Gillermossen och Ekillaskolan, som endast trafikeras på skoldagar. 13

14 SL:s busslinjer i Skånela 14

15 Skepptuna Regelbunden trafik Buss 647 mellan Norrtälje och Rimbo, går längs väg 273 från Arlanda flygplats, via Lunda och Herresta in i Knivsta kommun. Buss 531 mellan Upplands-Väsby och Bergby, trafikerar Lunda livs och Skepptuna bygdegård, en avgång/dag vardag och helgdag. Upplands Lokaltrafik (UL) buss 806 mellan Knutby och Arlanda flygplats, går via Lunda kyrka. Avgångar sker en gång per timme, mot Arlanda via kl och kl från Arlanda. Trafikeras vissa avgångar Buss 586 mellan Nederäng och Arlandagymnasiet, trafikeras endast skoldagar, en gång på morgonen och sedan tillbaka två gånger på eftermiddagen. Skepptunas busstrafik visas på de följande sidorna i två kartor, den första visar en karta i mindre skala, för att kunna ge en helhetsbild. 15

16 SL:s busslinjer i Skepptuna karta ett (i en mindre skala än karta två) 16

17 SL:s busslinjer i Skepptuna, karta två (i en större skala än karta ett) 17

18 Odensala Regelbunden trafik Buss 574 utgår från Märsta station med fasta avgångstider. Linjesträckningen är Märsta centrum Husby-Långhundra kyrka tur och retur. Bussen går via bland annat Odensala skola och sträckan Märsta- Odensala skola tar cirka tio minuter. Några turer viker av och har ändhållplats Hova. Förbeställning gäller för vissa turer. Ska man t.ex. åka från Vidbo kyrka eller Bromsta backe dessa turer måste man förbeställa två timmar innan (på telefon: ). 18

19 SL:s busslinjer i Odensala 19

20 Sigtunahalvön Regelbunden trafik Buss 557 mellan Kungsängens station och Sigtuna bussstation, är den enda bussen som trafikerar Sigtunahalvöns landsbygd. Några stationer som innefattar rutten är Vibyvägen norra, Venngarnsvägen, Österby och Erikssund. Bussen avgår en gång på morgonen och en gång på kvällen från Kungsängen liksom från Sigtuna stad. UL 803 går mellan Enköping och Arlanda, via Pilsbo, Sigtuna busstation och Märsta. Från Sigtuna till Märsta går den längs väg 263 och sedan från Märsta till Arlanda via Måbyleden, väg 905 och väg 273 mot Arlanda flygplats. Bussen avgår oftast en gång per timme, med 30 minuters trafik under morgon och eftermiddag. Inom Sigtuna kommun finns vissa restriktioner för resande, t.ex. får inga lokala resor på sträckan Sigtuna busstation Nymärstagatan göras. På sträckan Nymärstagatan - Arlanda stannar bussen endast för avstigning. Ingen avstigning får göras på sträckan Arlanda Nymärstagatan och inga lokala resor på sträckan Nymärstagatan - Sigtuna busstation. För resor mellan dessa stationer finns hänvisningar till SL. UL 183 från Knivsta och tillbaks till Knivsta, via Sigtuna. Bussen utgår från Knivsta och kommer in i Sigtuna kommun via väg 925 som vid Österby blir väg 263. Den går in i Sigtuna stad och runt för att sedan återvända mot Knivsta. UL 183 trafikerar sträckan en gång per timme på vardagar, med start kl , och varannan timme på helger med start kl

21 SL:s busslinjer på Sigtunahalvön 21

22 Vatten och avloppssituationen på landsbygden Vatten- och avloppslösningarna varierar mellan olika delar av landsbygden. Så gör även den önskade utvecklingen som kommunen har lyft fram i Strategin för vatten & avlopp på landsbygden. Syftet med strategin är ge en helhetsbild av VAsituationen på landsbygden i kommunen och att den enskilda fastighetsägaren ska kunna känna till vad som gäller i det egna närområdet och för den egna fastigheten med ett kort och ett långt (20-årigt) tidsperspektiv. De tre alternativa lösningarna för vatten och avlopp på landsbygden är: A. Enskilda anläggningar B. Gemensamhetsanläggningar (GA) C. Anslutning till kommunalt VA Enskilda avlopp och vattenbrunnar är inte att föredra då risken för föroreningar i dessa system ökar. Dock finns det områden med gles bebyggelse och lågt bebyggelsetryck där enskilda VA-lösningar kommer att vara huvudalternativet även fortsättningsvis. Gemensamhetsanläggningar rekommenderas för de områden där bebyggelsen ligger relativt samlat i kluster eller byar. GA-lösningar är bättre än enskilda ur både hygien och miljöaspekt. Dessa anläggningar kan innebära en icke försumbar kostnad för de enskilda fastighetsägarna. En utbyggnad av området med ytterligare bebyggelse kan vara positivt ur ett ekonomisk perspektiv då kostnaden fördelas på fler. Anslutning till kommunalt VA-nät kan ske när ny eller gammal bebyggelse ligger i omedelbar anslutning till befintlig kommunal VA-ledning. Några områden på Sigtunas landsbygd kan vara aktuella för detta. På nästkommande sida finns en kartbild över VA-systemet i kommunen. 22

23 VA-systemet i kommunen (hämtad från kommunens VA-strategi) 23

24 Vägar och järnvägar Inom Sigtuna kommun finns ett flertal riksvägar bl.a. E4, väg 263 och väg 273. De två sistnämnda är förgreningar från E4. Väg 263 går från Arlandastad över Garnsviken, vidare över Venngarn och Erikssund och över bron till Upplands Bro kommun. Väg 273 går genom Arlanda flygplatsområde och sedan norrut igenom Lunda, Vidbo och Skepptuna för att lämna kommunen och in i Knivsta kommun. Andra stora vägar inom kommunen är väg 255 och väg 858. Ser man till helheten har kommunen ett bra uppbyggt vägnät som underlättar för motortrafiken. Järnvägsstationen i Märsta är i dagsläget en viktig del av järnvägssystemets stamnät. Innan Arlandabanan passerade all tågtrafik via Märsta station. I dagsläget har en av SL:s pendeltågslinjer Märsta som slutstation, SJ:s Stockholm-Uppsalapendel och tågen på ostkustbanan går via Märsta, medan övriga SJ-tåg går via stationen Arlanda vidare till Uppsala eller Stockholm. Sett över hela kommunen finns gott om gång- och cykelvägar, men främst i anslutning till tätorterna. Det har under senare år anlagts gång- och cykelvägar, främst i en öst-västlig sträckning mellan Märsta och Sigtuna stad. Det finns planer även på en gång- och cykelväg med syd-nordlig sträckning längs järnvägsspåret från Upplands-Väsby och vidare mot Rosersberg. Karta med de större vägarna inom Sigtuna kommun utsatta 24

25 Bredband 2003 tog kommunen fram ett IT 6 -infrastrukturprogram som syftade till ge samtliga invånare i kommunen bredband. Kommunen ansökte om och fick bidrag från Länsstyrelsen. Förutsättningen för bidraget var att kommunen genomförde en upphandling för att hitta ett företag som skulle fungera som infrastrukturägare. Upphandlingen ledde till att TeliaSoneras dotterbolag Skanova fick uppdraget att uppgradera kommunens bredbandstäckning. Bidragen från Länsstyrelsen tillfaller Skanova som driver bredbandsutbyggnaden. Kommunens roll i processen är att varje år kontrollera att Skanova fullföljer sina åtaganden och att sammanställa en rapport där det framgår hur stor bredbandskapacitet som finns och i vilken utsträckning den används. I dagsläget har 99,9 % av kommunens invånare möjlighet att använda sig av Internet via bredband. Detta möjliggörs genom att vara ansluten till ett telefonabonnemang och därmed ha en kabel, oftast av koppar, som är ansluten till bostaden. Samtliga noder 7 i kommunen är utbyggda. Det innebär att företag och hushåll kan skaffa bredbandsanslutning med kapacitet från 0,25 Mbps och ända upp till 24 Mbps 8. Kapaciteten för den enskilde kan bero på kvaliteten på ledningar, avståndet till telestationen och formen av abonnemang. Inom kommunens landsbygd finns 10 st noder som tar emot och för vidare data. Alla noder utom en, Kimsta, har tillgång till ADSL 9 2+ vilket innebär att det är möjligt att teckna ett abonnemang som ger TV, bredband och telefoni. Kimsta har istället en bredbandsnod, vilket endast ger möjligheten att teckna ett bredbandsabonnemang. I respektive landsbygdsområde finns noder på följande ställen: Skånela: Skånela, Upplands Kimsta Sigtunahalvön: Venngarn, S:t Pers socken Odensala: Odensala, Rickeby, Lövstabro Skepptuna: Skepptuna, Upplands Åsby, Tingslunda 6 IT = Informationsteknologi 7 Nod = En slutpunkt eller en omkopplingspunkt för datatrafiken. Alla enheter som kan sända, ta emot eller vidareförmedla data är en nod. 8 Mbps = Megabite per sekund 9 ADSL = Asymmetric Digital Subscriber Line, (översatt till svenska asymmetriskt digital abonnentanslutning) en teknik som kan överföra stora mängder data 25

26 Kommunens service på landsbygden Kommunens ansvar spänner över flera verksamhetsområden som inte alla är relevanta eller möjliga att ta upp i detta program. Här följer en kort beskrivning av kommunal och annan skattefinansierad service på landsbygden som rör barnomsorg och skola samt den sociala omsorgen. Barnomsorg och skola på landsbygden I den sydöstra delen av Sigtuna kommuns landsbygd i Skånela, finns en enskild förskola, Enbacken i Kimsta. För landsbygdens barn finns också förskolor i tätorten Rosersberg. Barnen går årskurs f (förskoleklass) - 6 i Råbersskolan och därefter går de företrädesvis till Ekillaskolan. I Skepptuna finns en grundskola, Skepptunaskolan årskurs 1-6 med tillhörande förskola, vilket täcker behovet av barnomsorg där i nuläget. Från årskurs 7 tillhör de Centralskolan. Odensala har en kommunal och en enskild förskola. Det finns också en grundskola upp t.o.m. årskurs 6, därefter går barnen i Centralskolan i Märsta. Enligt Barn- och ungdomsförvaltningen finns i Odensala ett ökande barnunderlag och ett behov av fler förskoleplatser. Hittills har många familjer haft barnen förskoleplacerade i Märsta och varit relativt nöjda med det, men ofta finns en önskan om att få plats i Odensala särskilt om det är så att barnet har syskon som t.ex. går på fritids i Odensalaskolan. Behovet av fler förskoleplatser bör lösas med ytterligare platser i Odensala eller i Märsta enligt barn- och ungdomsförvaltningens planering för de kommande fyra åren. Inom den västra delen av landsbygden på Sigtunahalvön finns två enskilda förskolor, en i Venngarn och en i Granby. Dessa tillsammans med tätortens förskolor täcker behovet av barnomsorg. Därefter går barnen i grundskolan i St Gertrud årskurs 1-6, och i högstadiet i St Olof inne i Sigtuna stad. Det finns ett fåtal dagbarnvårdare i kommunal regi i Märsta och två i enskild regi i Sigtuna stad. Det finns en viss efterfrågan från föräldrar på landsbygden för denna barnomsorgsform, men kommunen betraktar av olika skäl inte denna barnomsorgsform som praktiskt genomförbar. I Skepptuna driver Skepptuna församling Öppet hus, en mötesplats för hemmavarande föräldrar med barn. Skolskjuts Det finns bland de boende på landsbygden önskemål om bättre lösningar för transport av skolungdomar till gymnasiet Eftersom gymnasiet inte är en obligatorisk skolform finns, med vissa undantag, ingen skolskjuts för dessa elever. Här följer en beskrivning av regelverket kring skolskjuts för alla skolbarn: Barn som är bosatta och varaktigt vistas i Sverige har skolplikt och för att denna ska kunna tillgodoses har hemkommunen ansvar för att ordna kostnadsfri skolskjuts för eleverna i grundskolan och särskolan, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena, permanenta funktionshinder hos en elev 26

27 eller någon annan särskild omständighet. Som utgångspunkt för bedömning av rätten till skolskjuts gäller Skollagen, rättspraxis samt av barn- och ungdomsnämnden beslutade riktlinjer för skolskjuts respektive riktlinjer för övriga skjutsar för barn i behov av särskilt stöd. Huvudregeln för att få skolskjuts är att eleven är folkbokförd i Sigtuna kommun och bor inom skolans upptagningsområde, har ett gångvägs- eller cykelavstånd från närmaste skola, som beroende på elevens ålder, är längre än tre, fyra eller fem kilometer. Idag har kommunen avtal för bussresor med Knivsta Buss, Ellénius Buss samt SL buss och för bilresor med Taxi 020. Landsbygdens gymnasieungdomar som bor längre än sex km från skolan har rätt till ett resekostnadsbidrag som uppgår till högst 1/30 av basbeloppet, idag kr per månad. Detta belopp ska finansiera ett busskort och ett eventuellt bidrag till föräldrar som ordnar skolskjuts till bussen eller till skolan. Elever på Särgymnasiet har rätt till skolskjuts. Individ och familjeomsorg För personer och familjer som far illa genom missbruk, kriminalitet eller annat destruktivt beteende har socialförvaltningens enhet för individ och familjeomsorg ansvar för insatser. Enheten tar också hand om mottagningen av ensamkommande asylsökande barn. Vuxenenheten ansvarar för behandling och rehabilitering av vuxna missbrukare. Arbetsrelaterade insatser sköts genom ordinarie program och utbud på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. De olika verksamheterna är belägna i tätorten och inte på landsbygden, men ger service till invånare från hela kommunen. Handikappomsorg och socialpsykiatri Verksamheterna ansvarar för att utföra insatser för personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättning enlig Lagen om Stöd och Service (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL). Exempel på insatser är boendestöd i egna lägenheter eller på gruppboenden Man kan också erhålla sysselsättning eller annat personligt stöd. Ingen av dessa enheter är lokaliserade på landsbygden, men kommunen ansvarar för att alla kommuninvånare inom dessa målgrupper få ta del av de olika tjänsterna. Enligt verksamhetschefen finns ett intresse för boendealternativ som kan vara beläget på landsbygden. Det finns några privata aktörer på landsbygden, ett hem för vård och boende (sk. HVB-hem) för psykiskt funktionshindrade som heter Odensala HVB AB och ligger i Rosendal Odensala. Vidbo HVB för psykiskt funktionshindrade ligger i Björklunda. På Skepptuna Golfklubb driver Frösunda LSS AB en daglig verksamhet Green Team för personer som har rätt till stöd enligt LSS. Dock är det väldigt sällan kommunen placerar någon här eftersom det finns egen verksamhet för målgruppen. 27

28 Äldreomsorgen på landsbygden Äldreomsorgens hemtjänst på landsbygden är uppdelad i två administrativa områden. För Skånela, Skepptuna och Odensala utgår den från Rosersbergs tätorts enhet, och för Sigtunahalvön utgår den från Sigtuna stad. Det finns för närvarande inga äldreboenden, sk. särskilda boenden, på landsbygden. Inte heller träffpunkter eller sociala aktiviteter anordnas utan dessa finns i tätorterna. Det är troligen inte så stor del av de äldre på landsbygden som utnyttjar dessa, eftersom det oftast kräver biltransport som antingen måste ordnas privat eller med färdtjänst. Äldreomsorgens chef bedömer att färdtjänsten främst utnyttjas för besök hos läkare eller liknande. En aktör som når äldre på landsbygden är Svenska Kyrkan. Skepptuna församling har soppluncher en gång i veckan i Lunda kyrkskola och man kan få skjuts dit om det är svårt att komma ut på egen hand. I Vidbo bedrivs studiecirklar och Äldres träff. Sopplunch serveras även i Odensala kyrka. Enligt den prognos över befolkningsutvecklingen som kommunen har tagit fram kommer den äldre befolkningen på landsbygden som helhet att öka kraftigtåldergruppen år blir nästan dubbel så stor till år Även ålderskategorin år ökar. Befolkningsutveckling inom landsbygden 2007 och w Den största ökningen under perioden står Sigtunahalvön för. Där finns idag den lägsta andelen äldre i åldern som ökar med 118 personer, vilket tredubblar åldersgruppen. Sigtunahalvöns åringar blir nästan dubbelt så många vilket motsvarar en ökning med 18 personer. Samma två åldersgrupper ökar även i Odensala med omkring 60 respektive 60 % vilket motsvarar 77 och 38 28

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd

Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun. Svar på samråd SIGTUNA KOMMUNS LANDSBYGDSRÅD Översiktsplan 2014 för Sigtuna kommun Svar på samråd Sigtuna Kommuns Landsbygdsråd 10 september 2013 V1.1 1 Kommentarer till dokumentet Landsbygdrådet har valt att i vårt

Läs mer

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur

Kungariket expanderar. sjönära boende i vacker natur Kungariket expanderar Bygg nytt i Skillinge sjönära boende i vacker natur Nu expanderar Kungariket - byggstart i Skillinge Fortfarande litet och genuint Nu är området Skillingeudd redo att börja bebyggas

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN

TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Sigtunaprojektet landskapet i centrum Sigtunaprojektet landskapet i centrum Europarådets landskapskonvention tillgänglighet och multifunktionalitet Presentation 31 maj, Stockholms Universitet Golfbanan en arena för idrott, friluftsliv och

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för

Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för Lokalekonomisk analys för en hållbar framtid Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.

Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe. Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Framtid Simlångsdalen

Framtid Simlångsdalen Framtid Simlångsdalen Projektbeskrivning April 2015 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Projektbeskrivning för Framtid Simlångsdalen Innehåll Bakgrund... 2 Omvärldsanalys... 2 Geografiskt läge... 2 Befolkning och

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

LIS. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN

LIS. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN Anpassa elementet genom att skala (storleksförändra) proportionellt och placera filen

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag

Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag Sikfors Byaområde 1 Sikfors Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Sikfors har ökat med ca 4% under den senaste 10-årsperioden. Om man jämför med kommunen i övrigt visar det sig

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014.

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Inriktningsdokument 2014-08-25 Inriktning av landsbygdspolitiken KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet delats upp i två delar:

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 1 17 17 17 17 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 33 6 33 4 33 2 33 32 8 32 6 32 4 32 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 29 6 29 4 29 2 29 28 8 28 6 28 4 28 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 999- Befolkningens åldersfördelning 999 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från 999 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn.

Remissvar angående förslag till naturreservat för Kyrkhamn. Kulturförvaltningen Stadsmuseet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-08-13 Handläggare Klara Johansson Telefon: 08-50831732 Barbro Århem Telefon: 08-50831566 Till Kulturnämnden 2014-08-26 Nr 16 Remissvar angående

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer