Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer"

Transkript

1 5:1 5. Kulturmiljövård 5.1 Långsiktigt hållbar utveckling Tillvarata det värdefulla kulturlandskapet och det byggda kulturarvet som resurser i kommunens allmänna och fysiska planering Bevara karaktären i kulturlandskapet och i kulturhistoriskt värdefulla miljöer Utgå från långsiktig hållbarhet, återbruk och minimering av ingrepp för att bevara och tillvarata befintliga kulturmiljöresurser Beakta odlingslandskapets kulturarv genom att kartlägga och bevara kulturhistoriskt värdefulla spår Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer Utgå från Vallentunas rika kulturarv som en källa till upplevelser och identitet för alla invånare; orientering i det historiska arvet ger trygghet och perspektiv på nutiden 5.2 Förutsättningar och förslag Riksintressen Nedan beskrivs kommunens kulturmiljöer av riksintresse enligt MB 3 kap 6 utifrån Riksantikvarieämbetets värdetexter. Västra Vallentuna. Området utgör en utpräglad bondebygd. Landskapet speglar en rik och komplex järnåldersbygd och dess fortsatta utveckling, med den tidiga medeltidens sockenbildning och 1600-talets säterier, med kontinuitet fram i dagens agrarlandskap. Stensträngssystem (rester av fägator och inhägnader av odlingsmarker) från äldre järnåldern som är det största och mest komplexa i kommunen. Gravfält från yngre järnålder vid nästan samtliga nuvarande byar och ensamgårdar visar förhistoriskt ursprung. Många runristningar, varav de flesta på ursprunglig plats. En bevarad runsten vittnar om en vikingatida runstensbro, Gullbron, och troligen en ännu äldre broanläggning. Skålhamravägen med forntida sträckning i huvudsak bevarad från Hagby i Täby socken via Skålhamra, Säby, Uthamra och Kragsta till Gullbron, vilket framgår bl.a. av runstenar i ursprungliga lägen. Andra äldre vägsträckningar. Lindö säteri, uppfört omkring 1750, med tillhörande byggnader, parkanläggningar, alléer, torp och det storskaliga av godsdriften präglade landskapet. Många bevarade byar och ensamgårdar med 1800-talskaraktär. Markim - Orkesta. Området utgör ett unikt orört och samtidigt levande kulturlandskap, där människor oavbrutet bott och brukat jorden sedan förhistorisk tid. I området finns den största koncentrationen av förhistoriska lämningar i Stockholms

2 5:2 län. De medeltida kyrkorna, byarna, vägnätet och odlingslandskapet speglar tydligt utvecklingen i en utpräglad bondbygd från den äldre järnåldern till idag. Många och ovanligt stora gravfält från järnåldern. Forntida stenhägnader som visar gränsen mellan åker- och utägomark. Ett stort antal runristningar, bl.a. Granbyhällen, Upplands största runhäll. Husgrundsterrasser, bl.a. av en vikingatida storgård i Granby. Husby, äldre central enhet med anknytning till kungamakten. De romanska kyrkorna i Markim och Orkesta från respektive 1100-talen, båda i hög grad oförändrade exempel på uppländska romanska landskyrkor. Det öppna odlingslandskapet som speglar byorganisationen sedan förhistorisk tid. Rester av en förhistorisk vägsträckning (hålväg) från Granby och norrut samt ett välbevarat ålderdomligt vägnät. Byar intill gravfält från järnåldern, som visar kontinuiteten i bosättningen, t.ex. Ekeby, Snottsta, Lena, Husby, Vaxtuna och Orkestaby. Välbevarad bebyggelse, byar, gårdar och torp, med karaktär huvudsakligen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Frösunda. Området består av odlingsbygd i en dalgång i anslutning till den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden. I bygden har människor bott och brukat jorden sedan förhistorisk tid. I Frösunda finns en kyrkomiljö med en för Uppland typisk senmedeltida landskyrka. Gravfält, främst från yngre järnålder. Fornlämningar som uttrycker kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. Medeltida kyrka från 1400-talets mitt. Den öppna odlingsbygden med äldre landsvägar med bevarad sträckning, åtminstone sedan 1800-talet. Ett flertal gårdar med välbevarade 1800-talsmiljöer, bl.a. Bergs herrgård. Frösunda järnvägsstation från Rimbobanans tillkomst Kårsta. Området består av odlingsbygd i dalgången utmed Lillån i anslutning till den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden. I bygden har människor bott och brukat jorden sedan förhistorisk tid. I Kårsta finns bl.a. Kårstaby med sockencentrum. Fornlämningar som uttrycker kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. Medeltida kyrka från slutet av 1400-talet. Kårstaby, den by som bäst bevarat den ålderdomliga karaktären, med skolhus från 1848 och 1915, boställen och annat som hör till ett sockencentrum samt fem gårdar grupperade kring kyrkan. Landsvägar i området med bevarad sträckning åtminstone från 1800-talet. Herrgårdarna Backa och Ekskogen m.fl. gårdar med välbevarade talsmiljöer. Järnvägssamhället Kårsta som vid början av 1900-talet växte upp kring Kårsta station vid Rimbobanan.

3 5:3 Östra Vallentuna - Angarn - Vada - Össeby-Garn. Området består av odlingsbygder i dalgångarna i anslutning till den under forntiden och medeltiden viktiga Långhundraleden. I området speglas utvecklingen sedan övergången mellan bronsålder till järnålder genom det rika fornlämningsbeståndet, vägsystem, medeltidskyrkor, herrgårdar och bebyggelsestruktur. Vada var ett betydande maktcentrum under yngre järnålder. Så gott som alla äldre gårdar och byar har förhistoriskt ursprung. Den tidigare vattenledens sträckning, den s.k. Långhundraleden. Länets största och mest komplexa bronsåldersmiljö, i två koncentrationer i anslutning till Angarnssjöängen. En av Stockholms läns två största och intressantaste hällristningar vid Örsta. Gravfält från äldre järnåldern vid Angarnssjöängens norra ände och gravfält från yngre järnåldern i stort sett i hela området. Två fornborgar på typiska krönlägen i anslutning till Angarnssjöängens södra del. Sjökullarna, tre mäktiga gravhögar på stort yngre järnåldersgravfält, vid Långhundraleden. Angarn, Vada och Össeby-Garns kyrkor från 1200-talet samt Össeby kyrkoruin. Vada sockencentrum med prästgård, klockarboställe och skola. Äldre vägsystem kring vilket bebyggelsen i form av ensamgårdar, små byar och mindre herrgårdar till största delen är lokaliserad. Bl.a. den ålderdomliga landsvägen, Lingsbergsvägen, mellan Vallentuna och Vada, det bäst bevarade landskapsavsnittet med landsbygdsbebyggelse i kommunen. Stora Benhamra, en betydande medeltida sätesgård vars ägare kan följas tillbaka ända till 1200-talet. Den medeltida sätesgården Hakunge med huvudbyggnad i italiensk villastil från en ombyggnad på 1860-talet samt många dagsverkstorp. De särskilt välbevarade byarna Lilla Garn och Ösby. Hacksta, Lingsberg, Olshamra, Kusta, Hakunge, Svista, Sjöberg, Söderby, Toftesta, Brottby, Husa och Klingsboda, exempel på många herrgårdar från främst 1700-talet. Toftesta holme med eventuella lämningar efter en senmedeltida befästning. Övriga kulturhistoriskt värdefulla områden I kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun (1986) redovisas de kulturhistoriskt värdefulla områdena i kommunen. Syftet med programmet är att utgöra underlag för fysisk planering, vård och säkerställande av viktiga kulturmiljöer samt att informera om kulturlandskapets innehåll och kvaliteter. Nedan beskrivs de områden som ej utgör miljöer av riksintresse, men som har ett regionalt och lokalt intresse. Utöver dessa områden finns många enstaka gårdar och mindre bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde.

4 5:4 Vallentuna sockencentrum. Vid Vallentuna medeltida kyrka från slutet av talet ligger ett litet sockencentrum längs den gamla landsvägen och kyrkan omges ännu på flera håll av åkrar och vatten i en naturlig jordbruksmiljö. Väsby kvarn är den bäst bevarade av kommunens fyra bevarade väderkvarnar. Molnby. Fornlämningsmiljön vid Molnby visar att människor bott här alltsedan bronsåldern. Molnby gård har främst intresse genom sin anknytning till Carl Hårleman, 1700-talets främste herrgårdsarkitekt i Sverige. I miljön kring Molnby gård finns många välbevarade torp. Lindholmen. Fornlämningsmiljön visar på en kontinuerlig och omfattande bosättning från bronsålder och framåt i tiden. På dess ägor finns rester efter den lågfrälse sätesgården Väsby, troligen från 1300-talet. Denna sätesgård var föregångare till en medeltida befäst sätesgård som byggdes omkring Huvudbyggnaden på Lindholmens gård är uppförd Sätteringen. I området finns ett omfattande stensträngssystem, unikt i länet, i anslutning till en fornborg. Rolsta - Skarpsundby - Fågelsunda. Området är det bäst bevarade i kommunen med genomgående bybebyggelse, på ömse sidor om Långhundraleden, främst byarna Rolsta, Fågelsunda, Skarpsundby och Salby. Järnåldersgravfält vid de flesta av byarna visar kontinuitet i bosättningen sedan förhistorisk tid. I området finns ett äldre bevarat vägnät, bl.a. landsvägen mellan Frösunda och Kårsta. Söderhall - Norrhall. Området innehåller välbevarade gårdsmiljöer. Brollsta - Morsta. Området innehåller herrgårdsmiljöer med förhistoriskt ursprung. Gunsarby - Fastarby. Området är ett bra exempel på de marginalområden som återstod att kolonisera på medeltiden. Området innehåller välbevarade ensamgårdar med byggnader från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Landsvägen genom området har en äldre sträckning. Svista - Sjöberg. Området innehåller gårdsmiljöer, med välbevarad äldre karaktär och förhistoriska anor. Fornlämningsmiljöerna, från yngre järnåldern, har en ovanligt sammansatt och komplett karaktär. Rocksta - Veda. Området innehåller en koncentration av bronsålderslämningar som tillsammans med bronsålderslämningarna vid Angarnssjöängen utgör länets största och mest komplexa bronsåldersmiljö. Rocksta är en välbevarad mindre herrgård av empirekaraktär. Förordnande kring kyrkorna

5 5:5 I kommunen finns åtta medeltida kyrkor. Runt samtliga dessa kyrkor gäller förordnande enligt den tidigare NVL, 19 (äldre lydelse). Innebörden av förordnandet är att skydda miljön kring kyrkorna. Inom förordnandeområdet får inte nybyggnad ske utan tillstånd av Länsstyrelsen. Vidare får inte vägar och luftledningar anläggas, träd fällas eller schaktning och utfyllnad ske utan Länsstyrelsens tillstånd. Biotopskyddsområde Enligt MB 7 kap 11 kan särskilt skyddsvärda områden förklaras som biotopskyddsområde. Enligt förordningen om områdesskydd enligt MB gäller generellt biotopskydd bl.a. för alléer med minst fem lövträd i enkel eller dubbel rad, odlingsrösen, med ursprung i jordbruksdriften, på eller i anslutning till jordbruksmarken, stenmurar i jordbruksmark med tydlig, långsträckt utformning eller med funktion att avgränsa jordbruksdriften eller annan funktion, åkerholmar av natur- eller kulturmark som omges av åkermark eller kultiverad betesmark. Lokaler för kultur och möten I tätorterna Karby och Kårsta finns kommundelsbibliotek. Vallentuna bibliotek planeras att byggas ut. Härutöver finns många sorters möteslokaler i kommunen, bl.a. bygdegårdar. Det är väsentligt att tillvarata befintliga lokaler och tillgodose behovet av möteslokaler vid fortsatt utbyggnad i kommunen. Mötesplatser för kommuninvånarna är en viktig förutsättning för kultur och mångfald. Bevarande - förändring Den ytmässigt dominerande markanvändningen i Vallentuna, jord- och skogsbruk, har under många sekler format dagens kulturlandskap med dess värdefulla kulturmiljöer. Det hävdade kultur- och odlingslandskapet med dess variation och fornlämningar ger oss skönhetsupplevelser. Spåren i landskapet, bl.a. fornlämningarna, berättar om vår historia sedan förhistorisk tid. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen har en skala och utformning som är resultatet av en nedärvd tradition baserad på ortens material, byggnadsteknik och hantverksskicklighet. Det finns många skäl att bevara detta kulturlandskap och dess bebyggelsemiljöer. Det historiska perspektiv vi får när vi rör oss i dessa miljöer ger oss perspektiv på framtiden. Härigenom ökar kunskaperna att skapa morgondagens samhälle. Den ökande kulturturismen är ett av många uttryck för människors uppskattning av kulturmiljöerna. Samtidigt utgör detta kulturlandskap levande bygder där människor bor och verkar och där jord- och skogsbruk är en viktig förutsättning för att bevara landskapet. Detta innebär behov av tillskott och förändringar från vår tid, t.ex. komplettering av bebyggelsen. Äldre vägar som har stort kulturhistoriskt värde bör bevaras.

6 5:6 Vid förbättring av dessa vägar bör höga krav ställas på anpassning till kulturmiljön. Detta gäller t.ex. Skålhamravägen, Lingsbergsvägen och stora delar av vägnätet i Markim-Orkesta. Även om enstaka förändringar inte bedöms skada värdena i en miljö kan många enstaka beslut gradvis leda till förändringar som successivt påverkar miljön och sammantaget efter många år innebär en så stor omvandling att kulturmiljön påtagligt skadas. Vår tids tillägg måste därför utgöra delar anpassade till helheten och ingå som en naturlig del i framtidens kulturarv. Det är således av stor vikt att karaktären i kulturmiljöerna i Vallentuna bevaras för framtiden. Detta innebär att nuvarande markanvändning, jord- och skogsbruk, fortsätter samt att exploatering för nybebyggelse förekommer endast i begränsad omfattning och prövas noga. Prövningen ska särskilt avse anpassningen till kulturmiljön med hänsyn till landskapsbild, befintlig bebyggelse och närmiljö. Se vidare kapitel 12, Bebyggelseutveckling i stora drag. Kulturmiljöerna omfattar emellertid inte bara det historiska landskapet och dess miljöer. Också vår tids bebyggelsemiljöer blir successivt årsringar som berättar om vår historia. Även dessa yngre miljöer behöver kartläggas och beaktas i den fortsatta utvecklingen. Säkerställande Kommunfullmäktige beslutade i samband med översiktsplan-90 att sockenvisa program för kulturhistoriskt värdefulla områden ska upprättas, med råd och anvisningar beträffande bl.a. komplettering av bebyggelse Genom MB har en ny skyddsform införts i lagstiftningen, kulturreservat, i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Frågan om ytterligare skydd genom sockenvisa program eller andra åtgärder t.ex. kulturreservat för att säkerställa kulturhistoriskt värdefulla områden bör utredas vidare. 5.3 Miljöbedömning Kulturhistoriskt värdefulla områden ska bevaras för framtiden och kommande generationer. Huvuddelen av dessa områden är riksintresseområden som, enligt MB, ska bevaras. Samtidigt är en levande jordbruksbygd en förutsättning för bevarande. Detta innebär behov av vissa tillskott och förändringar, t.ex. genom kompletteringar av bebyggelsen. Dessa förändringar ska dock ske med största varsamhet så att inte karaktären i de värdefulla miljöerna skadas och det kulturhistoriska värdet minskar. I samband med planläggning och vid tillståndsprövning ska därför frågor som rör kulturmiljövården bedömas i tidigt skede i planprocessen och i förekommande fall (vid detaljplanering och tillståndsprövning av större anläggningar) behandlas i miljökonsekvensbeskrivning/miljöbedömning.

7 5:7 5.4 Riktlinjer Karaktären i kulturlandskapet bör bevaras genom fortsatt jordbruk. Kulturhistoriska samband i landskapet bör ej brytas (exempelvis väg- sträckningar i terrängen och i förhållande till en kyrka eller sockencentrum, äldre byggnaders läge i förhållande till varandra och till odlingslandskapet). Kulturhistoriska samband över tiden bör ej brytas (exempelvis en plats där människor bott och verkat sedan årtusenden och där det finns tydliga uttryck från olika epoker). Vid kompletteringar av bebyggelsen ska en särskild prövning ske av anpassningen till kulturmiljön med hänsyn till landskapsbild, utformning av befintlig bebyggelse, närmiljö och risk för störningar av olika slag. Förändringar av befintlig bebyggelse ska anpassas väl till byggnadernas egenart. Äldre vägar bör bevaras till sin sträckning och karaktär. Frågan om sockenvisa program och eventuella åtgärder för att säkerställa vissa värdefulla kulturmiljöer utreds vidare. När kulturhistoriskt värdefulla miljöer berörs i samband med detaljplanering och tillståndsprövning, ska en analys och avvägning ske mellan exploaterings- och bevarandeintressen, i förekommande fall i miljökonsekvensbeskrivning/ miljöbedömning. I samband med planläggning ska eventuell förekomst av skyddsvärda biotoper inom området kartläggas.

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN 1 av 5 sidor RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Vissa områden kan ha så stora kulturmiljövärden att de är av vikt för hela landet. Området förklaras då som ett riksintresse. När man utför förändringar

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl 16.00 19.00 Kulturnämndens arbetsutskott 14 maj 2002 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen

Läs mer

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 INNEHÅLL INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8 DEL 1 HISTORISK UTVECKLING Naturgeografiska förutsättningar.. 11 Inlandsisen formade landskapet 13 FÖRHISTORISK

Läs mer

KALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 15 mars 2006

KALLELSE. 1. Justerande:... Kulturnämnden 15 mars 2006 Kulturnämnden 15 mars 2006 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Frösundarummet, Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna onsdagen den 15 mars 2006 kl 19.30 Ingrid Ullman, kulturchef Linn Axelsson,

Läs mer

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.

SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. 2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två

Läs mer

Ingrid Ullman, kulturchef. Vallentuna bibliotek, Vallentuna 10 oktober 2001. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Ingrid Ullman, kulturchef. Vallentuna bibliotek, Vallentuna 10 oktober 2001. BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kulturnämnden 28 september 2001 Plats och tid för sammanträdet ande Ersättare Konferensrum Park Alandia Mariehamn, Åland, fredagen den 28 september 2001 kl 16.00 18.15 Jane Schultzberg (m) ordförande Lars-Bertil

Läs mer

Enligt uppgift från länsstyrelsen (i e-post 13 februari 2014) pågår även en reservatsbildning i skogen norr om Stortjäran i Fasterna socken.

Enligt uppgift från länsstyrelsen (i e-post 13 februari 2014) pågår även en reservatsbildning i skogen norr om Stortjäran i Fasterna socken. 4.5 Miljö och hälsa 4.5.1 Riksintressen och områdesskydd Områden som har så speciella värden eller förutsättningar för natur- och kulturmiljö, friluftsliv med mera att de bedömts ha ett nationellt intresse

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet

Pilgrim Vallentuna. Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna Natur Kultur Andlighet Pilgrim Vallentuna med ledorden natur, kultur och andlighet Natur Ett unikt kulturlandskap Odlade fält, hagmark och skog Rik fauna och flora Kultur Bebott sedan

Läs mer

Arbetsutskottets protokoll är ojusterat

Arbetsutskottets protokoll är ojusterat Kulturnämnden 15 mars 2005 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Frösundarummet, Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005, kl 19.00 Ingrid Ullman, kulturchef Pernilla

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt

Rv 40. Riksväg 40. Riksväg 40 2005. Startsida Landskapet Fornlämningar Loggbok Kontakt Rv 40 Riksväg 40 Startsida Landskapet Fornlämningar 2010-01-19 Arkeologisk utredning för etappen Dållebo-Hester Under snart mer än 10 år har Vägverket Region Väst planerat för en utbyggnad av Riksväg 40

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad.

Kultur- och fritidskontoret anser att frågan därmed är besvarad. 1 (2) 2010-10-13 Tjänsteskrivelse Kontor Kultur- och fritidskontoret Handläggare Stefan Sundblad 08-523 021 18 stefan.sundblad@sodertalje.se Kultur- och fritidsnämnden Vård av Runstenar Dnr 10/71 Sammanfattning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Bromma Hembygdsförening

Bromma Hembygdsförening BlackebergsvägenSamråd2013 Sid 1/4 Stockholms stadsbyggnadskontor Registraturen E-postadress: Stadsbyggnadskontoret@sbk.stockholm.se Bromma 2013-04-29 Synpunkter från Bromma Hembygdsförening på samrådet

Läs mer

10. Teknisk försörjning

10. Teknisk försörjning 10:1 10. Teknisk försörjning 10.1 Långsiktigt hållbar utveckling Skydda grundvattentäkter och vattenreserver från föroreningar Rena spillvatten från enskilda avloppsanläggningar Källsortera och omhänderta

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Inledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Kulturmiljön värden att slå vakt om

Kulturmiljön värden att slå vakt om Kulturmiljön värden att slå vakt om Skydd för värdefull bebyggelse I dagligt tal används ofta begreppen K-märkt eller kulturminnesmärkt om skydd av värdefull bebyggelse. I början av 1900-talet kunde hus

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5)

Jävsnämnden 2011-02-11 1(5) Plats och tid Kommunhuset, Torget 5, Leksand, kl 8.00-10.00 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Ej tjänstgörande ersättare Tjänstemän Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson

Läs mer

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser

MARKANVÄNDNING. Förutsättningar. Förslag/rekommendationer. Konsekvenser MARKANVÄNDNING Förutsättningar Planområdet består till stora delar av obebyggd mark; skog, öppna beteshagar och strandremsor. I områdets sydöstra del ligger golfbanan som omfattar en stor markyta. Befintliga

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Fornminnesguide En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender Välkommen! Tanken med denna fornminnesguide är att du enkelt ska kunna göra din egen fornvandring, lära dig mer om vår forntid

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt 3 kap 6 miljöbalken

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt 3 kap 6 miljöbalken Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Stockholms län (AB län) enligt 3 kap 6 miljöbalken BOTKYRKA KOMMUN 5 Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) 5 Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Kulturarvsanalys väg 50, Brattebrobacke Nykyrka

Kulturarvsanalys väg 50, Brattebrobacke Nykyrka ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:34 Kulturarvsanalys väg 50, Brattebrobacke Nykyrka Örebro och Östergötlands län Helmut Bergold Mikko Helminen Annica Ramström Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT

Läs mer

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun asdf GRANSKNINGSYTTRANDE 1(6) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Åsa Björn 040-25 23 15 asa.bjorn@m.lst.se Miljö- och byggnadsnämnden Nya Rådhuset 271 80 Ystad Utställning av fördjupad översiktsplan

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna torsdagen den 14 augusti 2003 kl 17.00 18.30

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna torsdagen den 14 augusti 2003 kl 17.00 18.30 Kulturnämndens arbetsutskott 14 augusti 2003 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna torsdagen

Läs mer

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv.

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv. Råd och rekommendationer för bebyggelse på landet utanför planlagt område; Bygga på landet uppdatering utifrån översiktsplan 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 2011-05-09 Bakgrund Begäran om tillstånd för

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Det norrländska rummet

Det norrländska rummet A N N A L A G E R S T E D T Det norrländska rummet Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle Skrifter från forskningsprojektet Flexibilitet som tradition, Ängersjöprojektet 10 Stockholm

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening

Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Unnaryd Fiber Ekonomisk Förening Fornlämningar Bedömning Fast fornlämning Se kommentar till respektive fornlämning. Bevakningsobjekt, Uppgift om, Övrig kulturhistorisk lämning Se kommentar till respektive

Läs mer

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering

BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering GÖTEBORG STUDIES IN CONSERVATION 21 BYGGNADSMINNEN - PRINCIPER OCH PRAKTIK Den offentliga kulturmiljövårdens byggnadsnninnesverksamhet Beskrivning och utvärdering AGNETA THORNBERG KNUTSSON GOTEBORGS UNIVERSITET

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN

PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN Uppdragsnr: 10022648-05 1 (7) PM KULTURMILJÖVÄRDEN LÄNGS VÄG 890 FÖRBI ÅSELET, SKELLEFTEÅ KOMMUN 1 Bakgrund Trafikverket planerar en ombyggnad av väg 890 på sträckan Stryckfors Myrheden i Skellefteå kommun.

Läs mer

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Därför är vissa träd mer värdefulla än andra Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur träden är en del

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Börjelsbyn Kalix kommun, Norrbottens län November 2011 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Bilaga 6. Miljökonsekvensbeskrivning. Kulturmiljöutredning Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 6. Miljökonsekvensbeskrivning. Kulturmiljöutredning Vindpark Östra Frölunda Bilaga 6 Miljökonsekvensbeskrivning Kulturmiljöutredning Vindpark Östra Frölunda Vindkraft på utmarken Kulturhistorisk utredning inom planerad vindkraftpark Östra Frölunda Svenljunga kommun Västra Götalands

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Behovsbedömning planprogram för Södra cell Mönsterås

Behovsbedömning planprogram för Södra cell Mönsterås Vectura Mark & Samhälle Box 1062 551 10 Jönköping Anna Westerlund Anna.westerlund@vectura.se +46 10 484 60 11 Datum: 2010-07-01 Beteckning: Behovsbedömning Behovsbedömning planprogram för Södra cell Mönsterås

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2009:532 Utkom från trycket den 2 juni 2009 utfärdad den 20 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om miljöbalken 2 dels att

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Brottby 1:4. Åtgärdsprogram för Brottby 1:4, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun, Uppland. Rapport 2012:10 Hedvig Bellberg

Brottby 1:4. Åtgärdsprogram för Brottby 1:4, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun, Uppland. Rapport 2012:10 Hedvig Bellberg Brottby :4 Åtgärdsprogram för Brottby :4, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun, Uppland. Rapport 202:0 Hedvig Bellberg Brottby :4 Åtgärdsprogram för Brottby :4, Össeby-Garns socken, Vallentuna kommun,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05

Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 Illustrationsbilaga Detaljplan för Kulturcentrum Ytterjärna 2011-07-05 1 Innehållsförteckning sid 2 Inledning sid 3 Illustrationsplan sid 4 Det stora Landskapet - idag sid 5 Det sora landskapet - framtid

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Fröafall och Krokstorp

Fröafall och Krokstorp Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

PLANERINGSOMRÅDEN. Översiktsplan för Leksands kommun 2014 141

PLANERINGSOMRÅDEN. Översiktsplan för Leksands kommun 2014 141 Byområdet Leksand östra Planeringsområdet omfattar byarna Lycka, Tibble, Ullvi, Hälla, Romma, Berg och Östra och Västra Rönnäs samt byarna Hisvåla, Almberg och Hackmora som ligger längs med Sågmyravägen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer