GRANKULLA STAD Detaljplan och detaljplaneändring för Sotargränden 4 BESKRIVNING

Transkript

1 GRANKULLA STAD Detaljplan och detaljplaneändring för Sotargränden 4 BESKRIVNING Förslag till detaljplan SP Pöyry Finland Oy Beskrivning av detaljplaneändring gällande den detaljplanekarta som är daterad Planläggningen inleddes

2 1

3 2 INNEHÅLL FÖRORD BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Planområdets läge Planens namn och syfte SAMMANDRAG Planerings- och planläggningsprocessens skeden UTGÅNGSPUNKTER Allmän beskrivning av områdets nuvarande tillstånd Natur och landskap Berggrundens och markens beskaffenhet, terrängformer Byggbarhet och grundning Vattendrag och grundvattenområden Byggd miljö Samhällsstruktur Trafik Service Rekreation Byggnadsbestånd Byggd kulturmiljö Miljöskydd och miljöstörningar Vibrationer och stombuller från spårtrafiken Buller och partikelutsläpp från fordonstrafiken Buller från spårtrafiken Markägare Planer, beslut och utredningar rörande planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Generalplan Markdispositionsplan Detaljplan Byggnadsordning Tomt- och fastighetsregister Baskartor Byggförbud Andra planer, utredningar och avtal gällande området... 20

4 3 4 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN Behov av planering av en detaljplan, planeringsstart och beslut om planen Intressenter Planerings- och beslutsskeden samt förfarande för deltagande Planläggningsstart Utkast till detaljplan Förslag till detaljplan Godkännande av detaljplanen Planeringens mål Granskning av alternativ BESKRIVNING AV DETALJPLANEN Planens struktur och områdesreserveringar Planens dimensionering Planbestämmelser Planens konsekvenser Konsekvenser för den byggda miljön Konsekvenser för naturen och naturmiljön Konsekvenser för landskapet och stadsbilden Störande faktorer i miljön Planens förhållande till generalplanens innehållskrav FULLFÖLJANDE AV DETALJPLANEN Planer som styr och åskådliggör fullföljandet Fullföljande och tidsplan NAMN I DETALJPLANEN FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR DETALJPLANEN... 27

5 Bilagor: 1. Plan för deltagande och bedömning Promemoria från myndighetsförhandling Plansammanställning för Björkgård och Sotargränden 4 4. Tomtindelning 4 Ritningar: 1. Detaljplanekarta 1:1000, beteckningar och bestämmelser 2. Visualisering av detaljplanen 1:1000 Separata utredningar som gjorts för detaljplanearbetet i samband med detaljplanen för Björkgårdsområdet: 1. Grankulla stad, Björkgårdsområdet. Markgrundsundersökning som gjorts för detaljplanen och detaljplaneändringen. Pöyry Environment Oy Grankulla stad, detaljplaneändring för Björkgård. Naturutredning. Pöyry Environment Oy Grankulla stad, vibrationsundersökningar på Björkgårds planområde. Geomatti Oy Grankulla stad Grankulla stad. Utredning av bullret från järnvägen i Björkgård Pöyry Infra Oy Byggbarhetsklassificering 1:2000. Pöyry Infra Oy Grankulla stad, detaljplaneändring för Björkgård. Servicegranskning. Pöyry Finland Oy Sotargränden, gatuplan 1:200, Pöyry Finland Oy 2010.

6 FÖRORD Detaljplanen och detaljplaneändringen för Björkgårdsområdet startade Målet med arbetet var att i omgivningen kring Björkgårds järnvägshållplats på det nu glest bebyggda stationsområdet planera ett bostadsområde med en något tätare bostadsområdesstruktur och en tydligare identitet. I arbetet fanns det behov av att beakta utrymmet för de tilläggsspår som stadsbanan kräver. Under planeringens prövades flera olika alternativa bostadskvarter för området. Under det fortsatta arbetet beslöt man att avskilja kvartersområdet AR561 (Sotargränden 4) från detaljplanen för Björkgård samt att behandla detta område samt det tilläggsutrymme som rälsen kräver i ett särskilt planeförfarande. Saken gäller en planändring av teknisk natur där en mer fungerande gatuförbindelse än den nuvarande anvisas ett under 1960-talet utbyggt kvarter och de närbelägna tomterna. Planen har uppgjorts som konsultarbete av arkitekt SAFA Heikki Hirvonen (YKS/227), landskapsarkitekt MARK Elina Kataja (YKS/445) och ingenjör (YH) Juha Riihiranta vid Pöyry Finland Oy. 5 Vanda Pöyry Finland Oy

7 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Identifikationsuppgifter Kommun: Stadsdel: Kvarter: Grankulla stad 5:e stadsdelen en del av kvarter 561 samt park- och gatuområde Inte detaljplanerat område: Karvasbacka by, fastighet 1:436 Planens namn: Detaljplan för Sotargränden 4 och detaljplaneändring samt bindande tomtindelning Planen uppgjord av: Pöyry Finland Oy, Heikki Hirvonen, arkitekt SAFA (YKS/227) och Elina Kataja, landskapsarkitekt MARK (YKS/445) 1.2 Planområdets läge Planeringsområdet ligger i Garnkulla stad mellan Sotargränden och järnvägsområdet. Detaljplanen görs upp på område tillhörande fastighet 1:436 i Karvasbacka by. Detaljplaneändringen görs upp för AR-kvartersområdet i kvarteret 561 i 5:e stadsdelen samt för parkområdet vid förlängningen av Sotargränden. Figur 1. Planområdets läge vid gränsen till Grankulla och Esbo. (Kartkälla: Esbo stad) 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är Detaljplan och detaljplaneändring för Sotargränden 4 samt bindande tomtindelning. Avsikten med planläggningen är att anvisa en bättre fungerande gatuförbindelse än den nuvarande för det på 1960-talet tillkomna kvarteret samt de närbe-

8 lägna tomterna. Vidare beaktas i detaljplanearbetet det tilläggsutrymme som Esbo stadsbana kräver. 7 Figur 2. Avgränsning av planområdet samt uppdaterad plan. (Kartkälla: Grankulla stad) Figur 3. Snedbild över planområdet. (Kartkälla: Grankulla stad)

9 2 SAMMANDRAG Planerings- och planläggningsprocessens skeden Detaljplan och detaljplaneändring Området omfattar en del av kvarter 561 samt park- och gatuområde. Detaljplaneringen inleddes / plan för deltagande och bedömning Planläggningsarbetet för Björkgårds område inleddes hösten Intressenterna fick meddelande om att planläggningen startat genom planen för deltagande och bedömning (daterad ). Myndighetsförhandling då detaljplanearbetet började hölls Detaljplanen och detaljplaneändringen kungjordes i tidningen Kaunis Grani Kungörelsen har varit framlagd Dessutom meddelas om planläggningens skeden på stadens webbplats och de dokument som bör framläggas officiellt finns framlagda i Grankulla stadshus. Nämnd / planens beredningsskede Materialet om beredningen av detaljplanen för Björkgårdsområdet (preliminära markanvändningsutkast) presenterades för samhällstekniska nämnden Ett utkast till detaljplaneändring presenterades i nämnden Utkast till detaljplan Utkastet till detaljplan var framlagt på stadshusets anslagstavla, och planmaterialet finns framlagt på Grankulla stads webbplats på adressen: voitus/vireilla_olevat_asemakaavat/koivuhovin_alue/ Intressenterna lämnade in åsikter om planutkastet och utlåtanden om utkastet begärdes av stadens förvaltningar och olika myndigheter. Till åsikter och utlåtanden uppgjordes bemötanden. Staden beslöt att i detta skede avskilja planområdet för Sotargränden 4 från detaljplanen för Björgårdsområdet och att behandla dessa planer i förslagsskedet i separata processer. Nämnd / planförslagsskede (1) Förslaget till detaljplan för Sotargränden 4 behandlades i samhällstekniska nämnden Stadsstyrelsen Framläggning till påseende av förslaget till ändring av detaljplanen för Sotargränden 4 behandlades i stadsstyrelsen Förslag till detaljplan Förslaget till detaljplan för Sotargränden 4 var offentligt framlagt i enlighet med MarkByggF Intressenterna och kommunmedlemmarna hade möjlighet att lämna in skriftliga anmärkningar om förslaget. Nödvändiga utlåtanden om förslaget begärdes av stadens förvaltningar och olika myndigheter. Till anmärkningar och utlåtanden uppgjordes bemötanden. Utgående från kommentarerna utarbetades en gatuplan för Sotargrändens gatuområde så att speciellt så många som möjligt av de gamla träden kan bevaras. Planen

10 ändrades också beträffande parkområdet och på grund av den här ändringen måste planen framläggas på nytt samtidigt som planen för Björkgård. 9 Nämnd / planförslagsskede (2) Förslaget till detaljplan behandlades i samhällstekniska nämnden Stadsstyrelsen Framläggning av förslaget till detaljplaneändring behandlades i stadsstyrelsen Förslag till detaljplan Förslaget till detaljplan framläggs offentligt i enlighet med MarkByggF 27 i slutet av år Intressenterna har möjlighet att lämna in skriftliga anmärkningar om förslaget. Behövliga utlåtanden om förslaget begärs av stadens förvaltningar och olika myndigheter. Bemötanden av anmärkningar och utlåtanden görs upp. Stadsfullmäktige Målet är att detaljplaneändringen ska godkännas vid årsskiftet Fullföljande av detaljplanen Byggandet av förlängningen av gatuområdet på detaljplaneområdet kan sannolikt påbörjas år UTGÅNGSPUNKTER 3.1 Allmän beskrivning av områdets nuvarande tillstånd Planeringsområdet är ett område med övervägande småhusbebyggelse i sydvästra delen av Grankulla stad. I kvarter 561 finns ett garage/ekonomibyggnad och två radhus från mitten av 1960-talet med sammanlagt 18 lägenheter. I den gällande detaljplanen ( ) är tomten anvisad som kvartersområde för radhus (AR). Remsan i förlängningen av Sotargränden är enligt planen parkområde (P). Områdena ägs av Bostads Ab Martinkallio. Figur 4. Utsikt från Sotargränden söderut.

11 3.1.1 Natur och landskap I samband med detaljplanearbetet för Björkgård uppgjordes en naturutredning för hela området (Pöyry Environment Oy, ). Enligt utredningen utgörs planeringsområdet av vanlig halvkulturmiljö, där naturmiljön inte ställer några särskilda krav på planeringen av markanvändningen för området. Inga hotade eller skyddade arter förekommer på området, ej heller värdefulla miljöer i enlighet med naturskyddslagen, skogslagen eller vattenlagen. Området utgör inte del av någon större grönförbindelse mellan naturområden. Området kan beskrivas som ett splittrat naturmiljöliknande område som gränsar till byggda miljöer. På området finns inga särskilt representativa vegetationstyper och inget sällsynt eller annars som värdefullt klassat artbestånd i förhållande till stadens hela flora. På grund av kulturinfluenser är antalet arter dock ganska stort. Delområdet för Sotargränden 4 karakteriseras av frodiga gårdsplaner, gamla högväxta tallar och aspar samt en relativt brant parklik sluttning som stupar västerut Berggrundens och markens beskaffenhet, terrängformer Planeringsområdets terränghöjd varierar mellan meter och markbeståndet utgörs i huvudsak av berg. 10 Figur 5. Jordartskarta vid gränsen mellan Grankulla och Esbo. De ljusblå områdena är lerområden och de ljusröda är bergområden. (Källa: Geologiska forskningscentralen) Byggbarhet och grundning I samband med Björkgårdens detaljplanearbete gjordes en byggbarhetsbesiktning för hela området (Pöyry Infra Oy 2008). På planområdet finns en silt-, sand- och moräntäckt bergskulle. Den har en brant sluttning; markytan höjer sig cirka till nivå +31 m. Bergssluttningen i den västra delen av Sotargrändens planområde kan vara svår att bygga ut på grund av sin lutning (klass 3b). Planområdets övriga delar utgörs av normalt utbyggbart område. Vid grundning används grundsulor eller markburna plattor. På områdets västra delar kan man grunda markburet. När lerlagret är högst 3 m kan bygg-

12 11 nadernas fundament läggas efter massabyte (klass 2). Byggbarhetsklasserna visas i figur 6. Figur 6. Planområdets byggbarhetsklasser. Pöyry Infra Oy Vattendrag och grundvattenområden Den närmaste sjön, Gallträsk, ligger på cirka 1,6 km avstånd i riktning nordost från området. Planområdet ligger inte på klassificerat grundvattenområde viktigt för vattenförsörjningen. Det närmaste grundvattenområdet (Bolarskog , I klass) finns omkring två kilometer sydväst om området. I områdets näromgivning finns veterligen inga hushållsvattenbrunnar som används. De närliggande fastigheterna är enligt uppgift från Grankulla vattentjänstverk anslutna till stadens vattenledningsnät. (Markgrundsundersökning gjord för detaljplanen och detaljplaneändringen för Björkgård, Pöyry Environment Oy, 2008).

13 12 Figur 7. Närmiljö till Sotargränden 4. Fotografier Pöyry (2009) 3.2 Byggd miljö Samhällsstruktur Planområdet ligger vid södra-sydvästra kanten av Grankulla stad vid gränsen mot Esbo. Området omges på norra sidan av Grankullas under olika tider byggda småhusdominerade bostadsområden, i väster av obebyggt skogsområde och i söder av järnvägen. Figur 8. Flygfoto som visar planområdets nuvarande karaktär. På norra sidan av planområdet ligger ett småhusområde och på södra sidan järnvägen. (Bildkälla: Grankulla stad) Trafik I utredningsplanen av år 2003 för Esbo stadsbana har man planer på att bredda järnvägsbanan, som går på södra sidan av planområdet. De nya rälsarna läggs ut söder om och norr om de gamla rälsarna. Läget för de gamla rälsarna förblir i det närmaste oförändrat.

14 3.2.3 Service Rekreation 13 Stadsbanan ökar användningen av tågtrafiken, som minskar trafikutsläppen och den totala energiförbrukningen. Bullret från tågtrafiken kan reduceras med bullerväggar. Banplanen görs upp efter år 2010 för sträckan Alberga Esbo av stadsbanan. På några kilometers avstånd från planområdet ligger flera daghem och skolor, idrottsplats, sjukhus och servicehus. Servicen i Grankulla centrum med sina dagligvarubutiker ligger på knappt två kilometers avstånd från planområdet. Området har utmärkta kollektiva trafikförbindelser med lokaltåg. Vidare finns lokaltrafikförbindelser med buss. På norra sidan av planområdet intill Bredavägen går områdets nuvarande huvudled för gång- och cykeltrafikens behov. I riktning med järnvägen, öst-väst, finns nu en nutida skid- och friluftsled, som övergår från södra till norra sidan om järnvägen vid Bredaporten. Söder om det område som planeras utanför planområdet har i markdispositionsplanen för Grankulla anvisats en planskild korsning som skulle förbättra gång- och cykeltrafikens förbindelser på området. Den här förbindelsen har inte byggts Byggnadsbestånd På planområdet finns två radhus med 17 bostäder från mitten av 1960-talet och ett garage/ekonomibyggnad med bostad. Figur 9. Vyer över den omkringliggande stadsstrukturen och landskapet. Fotografier Pöyry (2009) Byggd kulturmiljö På planområdet finns ingen värdefull byggd kulturmiljö och inga kända fasta förhistoriska fornlämningar. 3.3 Miljöskydd och miljöstörningar Vibrationer och stombuller från spårtrafiken I samband med planeringsarbetet gjordes en vibrationsundersökning för hela Björkgårds detaljplaneområde (Vibrationsundersökningar på Björkgårds planområde. Geomatti Oy, 2008). Järnvägsbullret granskades beräkningsmässigt utgående från en prognosmodell. Vibrationerna från spårtrafiken ger upphov till två typer av olägenheter i byggnader: 1) vibrationer, som uppfattas som en rörelse, och 2) stomljud, varvid vibrationen orsakar hörbart ljud i bostaden. De största vibrationerna kring järnvägen orsakas

15 14 i allmänhet av långa och tunga godståg, som inte kör på det banavsnitt som går genom planområdet. Till vibrationsbenägna markslag hör de mjuka och finkorniga områdena, t.ex. lermarker. På bergsområden kan den egentliga vibrationsrisken antas vara obetydlig. Stombuller av högre frekvens kan förekomma på bergsområden. På Sotargrändens planområde finns inga lermarker; markgrunden består i huvudsak av berg. Vibrationer utgör inget problem för i gott skick varande konstruktioner och byggnader, som uppförts enligt god byggpraxis. För att säkra en låg vibrationsnivå rekommenderas, att egenfrekvensen för mellanbjälklagen för byggnader som uppförs i närheten av banan dimensioneras så, att egenfrekvensen ligger utanför de av tågtrafiken förorsakade vibrationsfrekvenserna. Sonderingen förutsätter att vibrationsmätningar görs på platsen. Om byggnader grundas på berg eller på tunt moränlager på berg i närheten av bana kan risken för stombuller vara betydande Buller och partikelutsläpp från fordonstrafiken Det förekommer ingen omfattande tung fordonstrafik på området, därför har utsläpp av finpartiklar inte undersökts separat i det här planeringsarbetet. I guiden Trafikens spår, som SAD har publicerat, ges en generell rekommendation för placering av byggnader räknat från vägkanten med beaktande av luftkvalitet och buller. Planområdets avstånd från Åboleden är nästan 500 meter och på området mellan dem finns betydande byggnation och därför begränsas inte planeringen av partikelutsläpp från motorvägen. Bredavägen i norra delen av området är närområdets livligast trafikerade trafikled. Enligt de mätningar som Esbo stad har gjort på avsnittet Domsby Södrik var trafikmängden under vardagsdygn (kavl) på Bredavägens sida av Åboleden hösten 2006 och våren 2007 cirka 3000 fordon. På Bredavägens sida har trafikmängden ökat med cirka 300 fordon i dygnet under åren På Bredavägen och Bredaporten hade topptimmarna morgon och kväll hösten 2006 och våren 2007 en trafik på 300 fordon. (Trafiknätsplan Domsby Södrik TUOLIVE. Esbo stad. Mika Jaatinen 2007) Av trafikmängderna på Bredavägen är den tunga fordonstrafikens andel enligt Grankulla stads preliminära uppskattning av storleksordningen 100 fordon/dygn. Dessa trafikmängder har inte undersökts med hjälp av trafikräkningar Buller från spårtrafiken Behov av bullerbekämpning konstateras på basis av kraven i statsrådets beslut (Nr 993, ) om riktvärden för bullernivån: På områden som används för boende och på rekreationsområden i tätorter får bullernivån utomhus inte överstiga dagsriktvärdet (kl. 7 22) för bullrets A-viktade ekvivalentnivå 55 db och på tidigare planlagda områden nattriktvärdet (kl. 22 7) 50 db och på nya planlagda områden nattriktvärdet 45 db. I bostads- och inkvarteringslokaler är normen att den bullernivå som beror på buller utifrån måste inomhus understiga dagsriktvärdet (kl. 7 22) för bullrets A-viktade ekvivalentnivå 35 db och nattriktvärdet (kl. 22 7) 30 db. I affärs- och kontorslokaler tilllämpas endast dagsriktvärdet 45 db för bullernivån. Området Sotargränden 4 är redan bebyggt område, för vilket en mindre planändring görs upp. I planen tillämpas nattriktvärdet 50 db från tidigare planlagda områden.

16 15 I samband med detaljplanearbetet gjordes en bullerutredning för hela Björkgårds planområde (Utredning av bullret från järnvägen i Björkgård , Pöyry Infra Oy, Pöyry Energy Oy). Bullerberäkningarna gjordes med programmet SoundPlan. I de bullerutredningar som tidigare har gjorts för området var områdets bullervärden högre än i den utredning som gjordes i samband med detaljplanearbetet, och hittills har utgångsvärdena från de tidigare utredningarna inte funnits tillgängliga för jämförelse, varför riktigheten av bullerberäkningarnas resultat har kontrollerats genom bullermätningar. Preciserade bullermätningar gjordes i november I bullermätningarna beaktades också bullret från fordonstrafiken på Åboleden och Bredavägen. Både på dagen och natten gav bullermätningen cirka 4 db högre resultat (L Aeq ) än en så heltäckande bullermodellering som möjligt, där både järnvägs- och vägbullret hade beaktats. Orsaken till denna stora skillnad är tills vidare okänd. I den prognostiserade situationen utan bullerskydd enligt den preciserade bullermätningen ligger huvuddelen av planområdet Sotargränden 4 utanför bullerområdet såväl dagtid (riktvärde 55 db) som nattetid (riktvärde 50 db). Därmed hamnar planområdets vistelse- och gårdsområden inte på bullerområdet (se figur 11). Endast i tomtens sydligaste hörn alldeles intill banområdet överskrids bullerriktvärdena både på dagen och natten. På basis av utredningen begränsar inte bullret planeringen av markanvändningen på området. Figur 10. Suomen Akustiikkakeskus uppskattning av bullersituationen vid Björkgård år 2002, bild av situationen efter att banan blivit klar, bullerskydd saknas. Utredningen hör ihop med utredningsplanen för Esbo stadsbana. (Källa: Banförvaltningscentralen)

17 Figur 11. Bullersituation i Björkgård på dagen och natten, prognos för Bullerutredning 2008, Pöyry Infra Oy. 16

18 3.4 Markägare 17 Planområdet ägs av Bostads Ab Martinkallio. 3.5 Planer, beslut och utredningar rörande planområdet Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskapsplan Statsrådet gav den ett beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen, vilka har granskats Målens styrande effekt sträcker sig ända till detaljplanläggningen. Miljöministeriet fastställde Nylands landskapsplan Planområdet är i landskapsplanen utmärkt som område för tätortsfunktioner. Området för tätortsfunktioner ska planeras som område för boende, arbetsplatsfunktioner som passar in i omgivningen samt därtill hörande tjänster och funktioner. I den detaljerade planeringen av området ska man beakta bland annat att samhällsstrukturen ska göras enhetlig och att nybyggen ska anpassas till sin omgivning på ett sätt som stärker tätortens särprägel och tryggar dess miljö- och traditionsvärden. Figur 12. Utdrag ur Nylands landskapsplan. (Källa: Nylands förbund) Generalplan I Grankulla finns ingen gällande generalplan med rättsverkan. Då en detaljplan görs upp för ett område som inte har någon generalplan med rättsverkan, måste man enligt MarkByggL 54 i tillämpliga delar också beakta det som stadgas i innehållskraven för en generalplan (MarkByggL 39 ) Markdispositionsplan I Grankulla markdispositionsplan 2004 (MASU 2, ) är området för detaljplaneändringen på Sotargränden 4 reserverat som småhusdominerat bostadsområde (AP). Området vid järnvägen är reserverat som område för järnvägstrafik (LR). Väster om planområdet finns en regional friluftsled utmärkt.

19 Detaljplan Figur 13. Markanvändning enligt MASU 2 på planområdet och i dess omgivning. (Källa: Grankulla stad) På området finns en gällande detaljplan från (se figur 16). I den gällande detaljplanen (561) är tomten anvisad som kvartersområde för radhus (AR). Sotargrändens förlängning är enligt planen parkområde (P). För kvartersområde AR 561 finns vidare en beteckning t (se förklaring nedan). Byggnaderna i kvartersområdet har i planen anvisats våningshöjden I I½ våning. I detaljplanebestämmelserna konstateras vidare: En romersk siffra på byggyta eller ett sifferpar anger föreskrivet eller alternativt våningstal. Utöver det här våningsantalet får man underst bygga högst 2,1 m höga rumsutrymmen för husets eget bruk, såsom ekonomiutrymmen och garage. På byggyta försedd med beteckningen t får endast ekonomiutrymmen för tomtens eget bruk och garage samt gårdskarlsbostad byggas. Byggnaden får bara ha en våning. Åtminstone 9/10 av byggytans längd måste byggas ut om inte ordningsrätten beviljar undantag för att ge plats för de i byggförordningen stadgade bilplatserna på tomten.

20 19 Figur 14. Detaljplane- och detaljplaneändringsområde för Sotargränden 4. (Kartkälla: Grankulla stad) Figur 15. Utdrag ur den år 1964 uppgjorda detaljplanen för Sotargrändens omgivning. (Källa: Grankulla stad)

21 3.5.6 Byggnadsordning Grankulla stads byggnadsordning godkändes och trädde i kraft Tomt- och fastighetsregister Tomt- och fastighetsregistret upprätthålls av Grankulla stad Baskartor Baskartan uppfyller kraven i förordningen om planläggningsmätning 1284/ Byggförbud Området är inte försatt i byggförbud Andra planer, utredningar och avtal gällande området Esbo stadbana 20 Utredningsplanen för Esbo stadsbana är från år Planeringsarbetet fortsätter efter år På basis av utredningsplanen kan man konstatera att av AR-kvarter 561 måste en landremsa i kvarterets södra del inlösas för det expanderande banområdets behov. Gatuplan för Sotargränden På basis av kommentarerna om planförslaget gjordes under planläggningsarbetet i augusti september 2010 en gatuplan för Sotargrändens gatuområde. Den smidigaste förbindelsen undersöktes i samarbete mellan planläggaren och den som gör den tekniska planeringen av gatan. Målet var att bevara så många som möjligt av de gamla träden på området. Figur 16 Utdrag ur gatuplanen för Sotargränden ( Pöyry Finland Oy)

22 4 DETALJPLANENS PLANERINGSSKEDEN Behov av planering av en detaljplan, planeringsstart och beslut om planen Hela detaljplanen och ändringen av detaljplanen för Björkgårdsområdet kungjordes i Kaunis Grani-tidningen I början av planläggningsarbetet uppgjordes en deltagar- och bedömningsplan. Staden beslöt efter beredningsfasen för planen för Björkgård att avskilja planområdet för Sotargränden 4 från detaljplanen för Björgårdsområdet och att behandla dessa planer i förslagsskedet i separata processer. Figur 17. Planområdena för Björkgård och Sotargränden Intressenter Intressenter är områdets markägare samt de, på vars boende, arbete eller andra förhållanden planändringen märkbart kan inverka. Intressenter är dessutom myndigheter och samfund, vars verksamhetsfält behandlas i planläggningen. Intressenter vid uppgörande av den här detaljplaneändringen är: - Planområdets markägare - Grannfastigheternas markägare - Byggnadsnämnden - Trafikverket / Järnvägsavdelningen - Esbo stad - Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland Intressenter är dessutom också olika rättsinnehavare, boende samt alla för vilka planeringen av området är av betydelse. Kommunmedlemmarna och intressenterna har enligt MarkByggF 27 rätt att lämna in anmärkningar om planförslaget. 4.3 Planerings- och beslutsskeden samt förfarande för deltagande Arbetet har beretts av en grupp med deltagare som representerat staden och konsulten (Pöyry Finalnd Oy). I staden har arbetet övervakats av markanvändningschef Mauri Liimatainen och i arbetet har deltagit markanvändningstekniker Juha Heikkilä. Hos konsulten har planen utarbetats av arkitekt SAFA Heikki Hirvonen och landskapsarkitekt MARK Elina Kataja och i planläggningsarbetet har deltagit ingenjör (YH) Juha Riihiranta. Separata utredningarna i anslutning till planläggningen av Björkgård har i Pöyrybolagen uppgjorts av FD Risto Valo och miljöexpert Jari Ruohonen (markundersökningen), FM Lauri Erävuori (naturutredningen), DI Hannele Pitkänen (byggbarhetsut-

23 22 redningen) samt DI Max Mannola och DI Carlo Di Napoli (bullerutredningen). Vibrationsutredningen gjordes av Pöyrys underkonsult Tkl Matti Hakulinen / Geomatti Oy. Meddelande om planläggningens olika skeden ges i lokaltidningen (Kaunis Grani), på stadens webbplats och på stadens anslagstavla Planläggningsstart Detaljplanen och ändringen av detaljplanen kungjordes i tidningen Kaunis Grani I början av planläggningsarbetet uppgjordes en deltagar- och bedömningsplan Utkast till detaljplan Utkastet till detaljplan för Björkgårdsområdet fanns till påseende på stadshusets anslagstavla och planmaterialet finns utställt på Grankulla stads webbplats. De som berörs lämnade in åsikter om planutkastet, och utlåtanden om utkastet begärdes av stadens förvaltningar och olika myndigheter. Till åsikter och utlåtanden uppgjordes bemötanden. Staden beslöt att i detta skede avskilja planområdet för Sotargränden 4 från detaljplanen för Björgårdsområdet och att behandla dessa planer i förslagsskedet i separata processer Förslag till detaljplan Förslaget till detaljplan för Sotargränden 4 var officiellt framlagt i enlighet med Mark- ByggL 65 och MarkByggF Intressenterna och kommuninvånarna hade möjlighet att lämna in skriftliga anmärkningar om förslaget. Behövliga utlåtanden om förslaget begärdes av stadens förvaltningar och olika myndigheter. Bemötanden av anmärkningar och utlåtanden gjordes upp. Utgående från kommentarerna utarbetades en gatuplan för Sotargrändens gatuområde så att speciellt så många som möjligt av de gamla träden kan bevaras. Planen ändrades också beträffande parkområdet och på grund av den här ändringen måste planen framläggas på nytt samtidigt som planen för Björkgård. Det ändrade förslaget till detaljplan behandlas i samhällstekniska nämnden Förslaget till detaljplan framläggs officiellt i enlighet med MarkByggF 27 i slutet av år Intressenterna har möjlighet att lämna in skriftliga anmärkningar om förslaget. Behövliga utlåtanden om förslaget begärs av stadens förvaltningar och olika myndigheter. Bemötanden av anmärkningar och utlåtanden görs upp Godkännande av detaljplanen På basis av utlåtanden och anmärkningar görs behövliga korrigeringar av förslaget till detaljplan, varefter detaljplanen föreläggs stadsfullmäktige för godkännande. Målet är att detaljplaneändringen ska godkännas vid årsskiftet

24 4.4 Planeringens mål 23 Mål som fastställts i planeringsprocessen Målet med detaljplanen och detaljplaneändringen för Sotargränden 4 är att anvisa en bättre fungerande gatuförbindelse än den nuvarande för det på 1960-talet byggda kvarteret. Vidare beaktas i detaljplanearbetet det tilläggsutrymme som Esbo stadsbana kräver. 4.5 Granskning av alternativ I anslutning till planläggningsarbetet för Björkgård gjordes olika alternativa kvarterslösningar. Planen för Sotargränden berör ett redan på 1960-talet tillkommet radhuskvarter som i planen anvisas en mer fungerande gatuförbindelse än den nuvarande. Planändringen påverkar inte kvarterets byggnadsrätt. Eftersom planen till sina verkningar är begränsad och till naturen teknisk har inga alternativa granskningar gjorts. 5 BESKRIVNING AV DETALJPLANEN 5.1 Planens struktur och områdesreserveringar Detaljplaneändringen gäller fastighet 1:436 i Karvasbacka by. Detaljplaneändringen berör en del av kvarter 561 i 5:e stadsdelen samt park- och gatuområde. Med detaljplanen bildas järnvägsområde. Med detaljplaneändringen bildas tomt 3 i kvarter 561 i 5:e stadsdelen samt gatu-, rekreations- och järnvägsområde. AR-3-kvarter 561 har anvisats som kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadsbyggnader. På kvartersområdet finns två radhus som uppförts i sluttning samt ett garage/ekonomibyggnad med bostad. I planen finns de befintliga radhusens nuvarande byggnadsyta och byggnadsrätt samt antalet bostäder markerade. Våningstalet är I. På byggnadsytan för kvarter at-1 får ekonomiutrymmen och garage byggas. Garagebyggnaden kan vara i två våningar och den kan omfatta en bostad med en storlek av högst 80 v-m 2. Ett rekreationsområde ansluts till Björkgårdsparken på Björkgårds detaljplaneområde och bildar därigenom en grönförbindelse mellan områden.

25 24 Figur 18. Utdrag ur plankartan (inte i skala) 5.2 Planens dimensionering I planen har anvisats byggnadsrätt totalt 3130 v-m 2, varav i bostadsbyggnaderna ligger 2670 v-m 2 och i ekonomibyggnaderna 460 v-m 2. De här visar den redan byggda situationen. Byggnadsrätten enligt gällande detaljplan förändras inte av planändringen. 5.3 Planbestämmelser Enligt de allmänna bestämmelserna skall 1,5 bp / bostad reserveras för bilplatser. I detaljplanebestämmelserna har merparten av området anvisats som kvartersområde för radhus och andra kopplade bostadsbyggnader. Vidare har gatu-, rekreations- och järnvägsområde anvisats. För en del av gatuområdet har förbud för fordonsanslutning anvisats. Kvarterets kanter har anvisats som områdesdel för planteringar eller för bevarande i naturtillstånd. 5.4 Planens konsekvenser Enligt MarkByggL 9 ska en plan basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och andra konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utre-

26 25 das i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha betydande konsekvenser. Då planen utarbetas ska både direkta och indirekta konsekvenser av planen bedömas. Detaljplaneändringen för Sotargränden 4 är till sin natur teknisk och den har inga betydande konsekvenser. Fullföljningen av planen inverkar inte på invånarantalet, trafiken, servicen eller på andra levnadsförhållanden på området. Planen har ingen inverkan på områdes- och samhällsstrukturen Konsekvenser för den byggda miljön Planen bedöms inte ha några betydande konsekvenser på den byggda miljön, för det i planen anvisade tillståndet motsvarar i hög grad det genomförda nuvarande tillståndet. En förlängning av gatuområdet längre in i kvarteret gör bilparkeringen och förbindelserna längs områdets gatunät mera strukturerade. Det område som anvisas som järnvägsområde främjar breddningen i enlighet med utredningsplanen för Esbo stadsbana Konsekvenser för naturen och naturmiljön Planen har inga konsekvenser för naturens diversitet Konsekvenser för landskapet och stadsbilden Fullföljandet av planen har inga betydande konsekvenser på landskapet eller stadsbilden. I augusti september 2010 uppgjordes en gatuplan för Sotargränden. Där granskades olika alternativ med speciellt beaktande av räddningsvägar samt de gamla, landskapsmässigt värdefulla tallarna. På basis av gatuplanen ändrades gatuområdets gräns i planen för att passa in i terrängen så bra som möjligt. Då gatuområdet byggs behöver bara en tall fällas. Alla andra gamla träd kan bevaras och omsorgsfullt skyddas med hjälp av miljöplaneringsmetoder. Ett utdrag ur gatuplanen finns i kapitel Då ett rekreationsområde anvisas vid ändan av gatuområdet skapas en grönförbindelse från planområdet till Björkgårds planområde och till Björkgårdsparken. 5.5 Störande faktorer i miljön Störande faktorer i miljön har behandlats i kapitel Planens förhållande till generalplanens innehållskrav För detaljplaneområdet finns ingen gällande generalplan med rättsverkan. Då styrs detaljplanläggningsarbetet av landskapsplanen. Planområdet har i den fastställda landskapsplanen anvisats som område för tätortsfunktioner. Den detaljplan och detaljplaneändring som skall uppgöras står i enlighet med landskapsplanen. Då en detaljplan görs upp för ett område som inte har någon generalplan med rättsverkan skall man enligt MarkByggL 54 i tillämpliga delar också beakta det som stadgas i innehållskraven för generalplanen (MarkByggL 39 ). Eftersom frågan gäller en teknisk planändring med obetydliga konsekvenser har det inte varit ändamålsenligt att granska

27 26 områdenas tillräcklighet visavi generalplanens innehållsbestämmelser beträffande bl.a. samhällsstrukturens funktionsduglighet, servicetillgänglighet, förutsättningarna för kommunens näringsliv och rekreation. Den detaljplan och detaljplaneändring som skall uppgöras står inte i strid med generalplanens innehållskrav. 6 FULLFÖLJANDE AV DETALJPLANEN 6.1 Planer som styr och åskådliggör fullföljandet Banplan för stadsbanan Alberga-Esbo uppgörs efter är Fullföljandet av banplanen förutsätter att inlösningar görs på område tillhörande det nuvarande kvarteret AR Fullföljande och tidsplan Planen kan börja fullföljas efter att den vunnit laga kraft. Gatuområdets förlängning kan sannolikt börja byggas på detaljplaneområdet år NAMN I DETALJPLANEN Det på detaljplaneområdet befintliga gatunamnet (Nuohoojankuja, Sotargränden) kvarstår oförändrat.

28 FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR DETALJPLANEN 27 Obs! Följande förteckning omfattar alla stödutredningar för planen för Björkgårdsområdet. Förutredning om buller- och vibrationsolägenheter från huvudbanan på banavsnitten Kervo Riihimäki och Riihimäki Hausjärvi. Nylands förbund, publikation C Generalplan för Esbo stadsbana Banförvaltningscentralen. Planläggningsskedets vibrationsutredning i Grankulla centrum 2. Helimäki akustikot. Utlåtande Bullerutredning i Grankulla. Suomen Akustiikkakeskus Trafikens spår. Uppgifter om trafikens inverkan på luftkvalitet och buller i boendemiljöer. SAD Trafiknätsplan Domsby-Södrik TUOLIVE. Esbo stad. Mika Jaatinen (jordartskarta) (kartor, mardispositionsplan m.m.) (landskapsplan) Separata utredningar som gjorts som stöd för detaljplanearbetet i samband med detaljplanen för hela Björkgårdsområdet: Grankulla stad, Björkgårdsområdet. Markundersökning som gjorts för detaljplanen och detaljplaneändringen. Pöyry Environment Oy Grankulla stad, detaljplaneändring för Björkgård. Naturutredning. Pöyry Environment Oy Grankulla stad, vibrationsundersökningar på Björkgårds planområde. Geomatti Oy Grankulla stad. Utredning av bullret från järnvägen i Björkgård Pöyry Energy Oy, Pöyry Infra Oy Byggbarhetsklassificering 1:2000. Pöyry Infra Oy Grankulla stad, detaljplaneändring för Björkgård. Servicegranskning. Pöyry Finland Oy Sotargränden, gatuplan 1:200. Pöyry Finland Oy 2010.