SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING. Nedanstående är en annons från Abetong

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING. Nedanstående är en annons från Abetong"

Transkript

1 SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING 510 Nedanstående är en annons från Abetong

2

3 nr 5 B 2010 husbyggaren 1

4 2 husbyggaren nr 5 B 2010

5 nr 5 B 2010 husbyggaren 3

6 4 husbyggaren nr 5 B 2010

7 nr Årgång 52 SBR SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING ISSN Organ för SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare Lars Hedåker Redaktör Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, Stockholm Tfn Fax e-brev: Annonsavdelning Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn Fax e-brev: Djursholmsvägen Täby Prenumerationsärenden Tfn: e-brev: Prenumerationspriser Prenumeration, kronor per år 395: Lösnummer, plus porto 70: Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: Bankgiro: Utgivningsplan 2010 Nr 1 v 5 Nr 5 v 37 Nr 2 v 11 Nr 6 v 43 Nr 3 v 17 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 Tryckeri Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, Ystad Tfn Fax e-brev: Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRsofficiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Sidan 63 Den lösa leran i Göteborg är som vanligt en utmaning, denna gång när grunden ska läggas för Partihallsbron. Husbyggaren berättar också om kajer längs Göta Kanal som har stärkts genom injektering, samt om en renässans för den gamla tekniken med yt-stabilisering. En lyckad renovering visar att energideklarationer lämnar mycket kvar att önska. Det har även blivit dags för vår andra händelsekedja, som denna gång tar upp kugghjulet, hur man vinklar om krafter och mycket mer. Detalj ur illustration: Jessica Palmgren Innehåll 6 Utmaning påla för lång bro som vilar på lös lera 10 Stenkistor i Göta Kanal stärks genom injektion 14 Bioanalys av förorenad jord kan visa på hälsorisker 18 Yt-stabilisering minskar behov av krossmaterial 22 Bergets förmåga leda värme styr energiuttaget 26 Äldre hus blir energisnålare med välkända åtgärder 32 Vasstak med rätt lutning kan hålla i 60 år 34 Juridik: Konkurrenspräglad dialog vid offentlig upphandling 36 IT: Smarta nät handlar om mer än att trycka på en knapp 38 Form & Teknik: Väljer vi byggplatser som parerar klimateffekter? 42 Debatt: Mer forskning behövs när storstäder ska växa neråt 44 Debatt: Offentliga beställare måste börja väga in kompetens 45 Noterat 49 Marknadsnytt 59 Nytt från SBR 63 Händelsekedja med kugghjul och gravitation Bilaga medföljer I nästa nummer: Fastighetsförvaltning & Energi och miljö Tidningen utkommer i vecka 43 nr 5 B 2010 husbyggaren 5

8 GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Partihallsbron i Göteborg vilar på lös lera. En utmaning var att klara pålningen utan att skada en intilliggande järnvägsbro. Pålningen skedde i etapper. Utmaning påla för lång bro som vilar på lös lera Av torbjörn edstam, tekn dr, Skanska Sverige AB och anders hansson, civ ing, Skanska Sverige AB Partihallsförbindelsen ska vara klar hösten 2011 och är då den första färdiga delen av den planerade Marieholmsförbindelsen, som skapar en ny koppling mellan vägarna E20, E45 och E6 i Göteborg. Den drygt en km långa Partihallsbron, som är en viktig del av Partihallsförbindelsen, byggs som en fyrfältig bro och sträcker sig från E20 vid Ånäsmotet (i öster) till en ny trafikplats i anslutning till E45 på Marieholm (i väster), se figur 1. Den framtida Marieholmstunneln under Göta älv kommer att koppla ihop E45 och E6. Grundförhållandena är så som de ofta är i Göteborg, det vill säga stora delar av bron ska grundläggas inom områden där undergrunden utgörs av lös lera till cirka m djup. Vidare pågår omfattande marksättningar, som mest cirka 13 mm per år, inom stora delar av området. Bron passerar dessutom i nära anslutning till den befintliga järnvägsbron Skäran, se figur 1. FÖRFATTAREN Torbjörn Edstam, civ ing V och tekn dr geoteknik CTH, är geoteknisk specialist på Skanska Sverige AB, teknik och projekteringsledning. Han har tidigare arbetat med geoteknikrelaterade frågor ur konsult-, forsknings- och myndighetsperspektiv. FÖRFATTAREN Figur 1. Vyn åt nordost (överst) respektive åt väster (vänster) visar läget för den blivande Partihallsbron. I den nedre bilden framgår även hur den befintliga järnvägsbron Skäran ligger i relation till Partihallsbron. Illustration: Trafikverket Anders Hansson, civ ing V CTH, arbetar som geoteknisk specialist på Skanska Sverige AB, teknik och projekteringsledning. Han har tidigare arbetat med geoteknikrelaterade frågeställningar ur ett konsultperspektiv pålar slås ned i leran Bron grundläggs på ett stort antal stöd och inom projektet slås cirka pålar ned i leran, varav merparten utgörs av cirka m långa kohesionspålar. I byggskedet har bland annat omgivningspåverkan, i form av massundanträngning vid pålslagning, varit en viktig frågeställning. Omfattade erfarenheter har erhållits, dels i produktionen och dels inom ramen för ett FoU-projekt som utförs i nära samarbete med den ordinarie produktionen. Brostöden sätter sig På 120 år sikt, vilket motsvarar brons tekniska livslängd, kommer brostöden att sätta sig, dels på grund av brons tyngd och 6 husbyggaren nr 5 B 2010

9 Figur 2. Vy åt nordost över fältmätningar vid pålslagning för ett av Partihallsbrons blivande brostöd. Cirkelsymboler visar lägena för markpeglar. Kvadratsymboler visar lägen där markpeglar, inklinometrar och bälgslangar installerats. Foto: Skanska Figur 3. Jämförelse mellan beräknade och uppmätta hävningar och sidorörelser i markytan längs norra och södra mätlinjerna (överst) respektive västra mätlinjen (nederst). Diagram: Skanska dels på grund av de pågående marksättningarna. Detta ställer stora krav på de beräkningsmodeller som används för den konstruktiva utformningen av såväl pålar som brokonstruktionen som sådan. Å enda sidan är kohesionspålar med så stor lutning som möjligt önskvärt för begränsning av sättningarna i brostöden. Å andra sidan leder de pågående marksättningarna till att leran hänger sig på pålarna, vilket ger upphov till stora och oönskade böjande moment i pålarna om de lutar för mycket. Således är det slutliga valet av pålarnas lutning en kompromiss. Skanskas brokonstruktörer har därför lagt ned ett mycket omfattande arbete för att finna den kompromiss som är mest ekonomisk med hänsyn till de platsspecifika förutsättningarna. FoU-projekt mätte markrörelser Som en del i entreprenaden ingår FoUprojektet Massundanträngning vid pålslagning. Syftet är att studera hur omgivningen påverkas när massor trängs undan vid pålslagning. Inom ramen för FoU-projektet genomfördes omfattande fältmätningar av hur markrörelserna växer till i takt med pålslagningen i läget för ett av de blivande brostöden, se figur 2. Instrumenteringen utgjordes av såväl markpeglar som bälgslangar och inklinometrar. Bälgslangarna och inklinometrarna mätte markrörelser ned till cirka 45 m djup. Räknade på tre olika sätt Tre olika beräkningsmetoder, som kräver olika stora arbetsinsatser, har nyttjats i syfte att prognostisera markrörelserna till följd av pålslagningen. Innan genomförandet av fältförsöken prognostiserades de förväntade markrörelserna enligt svensk praxis, det vill säga Hellman/Rehman-metoden, (se till exempel Olsson & Holm, 1993) samt en i Sverige tidigare okänd metod, The shallow strain path method (SSPM), som utvecklats i Spanien (se Sagaseta, 1987). I ett senare skede nyttjades även finita element metoden (FEM) för simulering av fältmätningarna. Några exempel på uppmätta och beräknade markrörelser redovisas i figur 3. Som framgår resulterar Sagaseta-metoden och FEM i markrörelser som stämmer väl med de uppmätta rörelserna. Svensk praxis resulterar i markrörelser som är av samma storleksordning som de uppmätta rörelserna, men överensstämmelsen är inte lika bra som hos de övriga metoderna. Utöver simulering av den situation som rådde vid fältmätningarna har några hypotetiska situationer analyserats med hjälp av FEM. I den studien analyserades effekten av närliggande ytlaster samt ytoch pålgrundlagda betongfundament, (se Edstam & Kullingsjö, 2010). Slog pålar intill järnvägsbro En av projektets geotekniska utmaningar är slagning av pålar för grundläggning av Partihallsbron i närheten av den befintliga Skäranbron. Det kortaste fria avståndet mellan nya och befintliga brostöd är cirka tio meter, se figur 1 och figur 4. Den befintliga järnvägsbron byggdes på 1980-talet och är grundlagd på såväl kohesionspålar som spetsburna pålar. En eventuell uppkomst av horisontella differensförskjutningar mellan stöden ger upphov till tvångskrafter i överbyggnaden vilket innebär att brons lager kan skadas. För att förhindra detta har lagren låsts med en speciell anordning. Den största tillåtna relativa förskjutningen mellan två intilliggande brostöd begränsades dock till 10 mm, med hänsyn till låsanordningens konstruktiva utformning. Pålade i etapper Inledande prognoser av förväntad storlek på de pålslagningsinducerade rörelserna av Skäranbron, visade att arbetet krävde noggrann styrning och kontroll för att inte förskjuta bron mer än tillåtet. Därför delades pålningsarbetet upp i ett flertal etapper, se figur 4, med mellan- Fortsättning s. 8 P nr 5 B 2010 husbyggaren 7

10 Figur 4. Planritningen visar Skäransbrons brostöd (röda) och Partihallsbrons blivande brostöd (gröna). Siffrorna anger i vilken ordning pålningsarbetena utfördes. Skiss: Skanska borrades också med så kallad Augerskruv ner till största möjliga djup, i detta fall cirka m. Under arbetets gång utfördes rörelsemätningar av Skäranbrons stöd, vilka kontrollerades mot upprättade prognoser som successivt uppdaterades och användes för styrning av pålningsarbetet och eventuella förändringar av den ursprungliga arbetsordningen. Pålningsarbetet kunde dock utföras i stort sett enligt upprättad plan. Totalt uppmätt horisontell förskjutning efter avslutad pålning uppgick till som mest cirka 40 mm, medan den största differensförskjutningen mellan två stöd uppgick till cirka 6 mm, se figur 5. D Fotnot: FoU-projektet Massundanträngning vid pålslagning drivs i samarbete mellan Skanska Sverige AB och Trafikverket, med finansiellt stöd från SBUF, Skanska Sverige AB, Trafikverket, Pålkommissionen, Svenska geotekniska föreningen, Ruukki och Kompetenscentrum Infra på Chalmers. FoU-projektet kommer att slutrapporteras i en SBUF-rapport som beräknas vara klar till årsskiftet 2010/2011. P Figur 5. Uppmätt och prognostiserad horisontell förskjutning efter avslutad pålning. Heldragen linje visar absolut förskjutning och streckad linje relativ förskjutning. Diagram: Skanska liggande förflyttning mellan etapperna, för att ge bron en jämn förskjutning utefter dess längd. För att minimera förskjutningarna för- Referenser: Edstam, T. Kullingsjö, A. (2010). Ground displacements due to pile driving in Gothenburg clay. Proc. 7th European Conference on Numerical Methods in Geotechnical Engineering, Trondheim, Norway. Olsson, C., Holm, G. (1993). Pålgrundläggning. Statens geotekniska institut, Linköping. Sagaseta, C. (1987). Analysis of undrained soil deformation due to ground loss. Geotechnique, Vol. 37, No. 3, pp husbyggaren nr 5 B 2010

11 nr 5 B 2010 husbyggaren 9

12 GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING För 200 år sedan byggdes Göta Kanal, som är Sveriges största byggprojekt genom tiderna. Nu har kajerna stabiliserats, bland annat med nya så kallade frontväggar och injektering i stenkistorna. Stenkistor i Göta Kanal stärks genom injektion Av leif nyquist, vd, Triodev entreprenad AB och mats bränström, teknisk chef, Triodev entreprenad AB När vi arbetat med kajstabilisering vid Söderköpings kaj och Bergs slussar känns det lite som om vi beskyddar och bevarar historisk mark. Det har nu gått 200 år sedan det första spadtaget togs. Göta Kanal är ju Sveriges största byggnadsprojekt och är hela 190 km lång med 58 slussar. Baltzar von Platen drev igenom projektet som startades år Till sin hjälp hade han soldater. Behöver ses över Efter alla år behöver nu kajer längs Göta Kanal restaureras och stabiliseras. År 2010 i samband med stabiliseringen fick vi en för regionen extraordinär parameter att lägga till protokollet, och det var all snö och kyla, men trots detta har projektet gått att genomföra med ett bra resultat. När det gäller Söderköpings kaj så är den konstruerad som en stenkista. Översidan är en gång åtgärdad genom att man Formbyggnad, plankvägg. Foto: Triodev göt på en betong för att fördela laster och åstadkomma en slät översida. Detta har troligtvis påverkat sättningen. Trämaterialet i stenkistan ruttnar bort och stenfyllningen riskerar att rasa ut med effekter både för hamnen och på ytan ovanför. En omläggning av stenkistan och alternativa metoder som spontning skulle innebära stora effekter för användningen av kajen och omkringliggande fastigheter. Spontning innebär med stor sannolikhet vibrationer och rörelser i mark och i byggnaderna, vilket innebär avsevärda olägenheter, inte minst för boende. Dessutom finns stor risk för skador i kringliggande fastigheter, i form av sprickor och sättningar. Skadorna skulle medföra en avsevärd kostnad. Formbyggnad med funktion Eftersom trämaterialet på framsidan var så dåligt i Söderköpings kaj blev den första åtgärden att skapa en så kallad frontvägg. Den blir ett horisontellt stöd och samtidigt gjutform för den senare åtgärden. Väggen består av A-klassat impregnerat trä 45x145 för montage i vatten och fäst med gängstänger, (M12) av syrafast stål, in i stenkistan i två nivåer. Infästningen gjordes i horisontella träbalkar som i sin tur håller den stående frontväggen. Nedre infästningen borrades in cirka 1,5 till 2 meter. Övre infästningen borrades in 75 cm i betongen och fästes där med kemankare. Göt bakom vägg Bakom frontväggen gjordes en gjutning med ett hydrofobt betongmaterial, som inte blandar sig med vatten vid applicering och inte heller släpper in vatten efter att det härdat på plats. Den första gjutningen gjordes med en densitet av 600 kg/m³ för att täta utrymmet i direkt anslutning till frontväggen. FÖRFATTAREN Leif Nyquist är vd på Triodev entreprenör. Han är marknadsekonom och har arbetat inom flera branscher med marknadsföring och försäljning. FÖRFATTAREN Mats Bränström är teknisk chef på Triodev entreprenör. Han är civilingenjör från KTH, väg och vatten, bärande konstruktioner, och verksam som konsult och konstruktör. Han har varit med och utvecklat ett lättbetongsystem. Vi avslutade fyllningen i den övre delen av plankväggen med en starkare betong, med en densitet på 800 kg/m³, för att stå emot kraftiga stötar av båtar. Ytterligare åtgärder gjordes också för att förstärka mot andra eventuella skador på formen. Fransk skruv, 35 cm lång, borrades in i den övre horisontella plankan, med c-avstånd på 50 cm, detta för att förstärka konstruktionen för eventuella båtpåkörningar. Hela åtgärden skapade en Fortsättning s. 12 P 10 husbyggaren nr 5 B 2010

13 nr 5 B 2010 husbyggaren 11

14 P Borrning av injekteringshål för betongmassan. Foto: Triodev Byggande av förlorad form, 125 meter vägg. Foto: Triodev tät skärm mot stenkistan för nästa del av åtgärden. Stenkistan injekteras Stenkistan injekterades sedan uppifrån genom rör som borrats ner (850 mm och 350 cm djupt) genom det övre lagret av asfalt/fyllnadsmassor/betong, till nedre delen av stenkistan. Foderrörsborrningen består i att rör med diameter 54 mm borras ner i borrhålen, i detta fall till överkant på stenkistan 1,5 meter. På det sättet nådde vi ner i stenkistan för att stabilisera. Betongen fixerade stenarnas läge och samtidigt kapslar betongen in det kvarvarande virket i ett material med förhållandevis högt ph så att de pågående nedbrytningsprocesserna avstannar. Injekteringen fortgick tills att vi såg att vi fick kommunikation i intilliggande hål eller tills vi uppnådde ett maxtryck. Tekniken att fylla Vi började med att fylla utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Fyllningen utfördes genom att en slang fördes ner i utrymmet mellan frontväggen och stenkistan. Efter detta pumpades massan med lågt pumptryck (cirka 1 3 bar) för att massan av sig själv successivt skulle fylla utrymmet. Mängden massa var beräkningsbart i frontväggen men svårare att bedöma i stenkistan. Därefter övergick vi till att injektera stenkistan via de förborrade hålen. Då konstaterades, genom borrningen och mängd massa, att det varierade en hel del när det gäller hålrummen längs kajen. Injekteringen fortsatte tills ett mottryck uppnåddes och, i förekommande fall, kommunikation med intilliggande borrhål. I det här fallet användes en blandare med en kapacitet på 4 m³ per timme och en pump, samt meter slang. Massan tätar inifrån Fyllningen började från norr med en hastighet av m³ per dag. En del av fyllningen gick in i stenkistan vilket ger dubbel effekt av åtgärden. Massan tätar utifrån och dessutom från insidan vid injekteringen av borrhålen. Materialet adderar till varandra även om det skett en viss härdning av den första åtgärden. Antalet kubikmeter betong per borrhål varierade på grund av storleken på hålutrymmet i stenkistan per meter. Möjligheten att kontrollera att utrymmet i stenkistan verkligen fylldes var dels den på förhand beräkningsbara mängden massa, dels att registrera mottryck, samt kommunikation mellan injekteringshålen. Det medförde att vi med stor säkerhet kunde avgöra om utrymmet var fyllt eller inte. I de allra flesta fall stämde mängden kubikmeter betong med den beräknade massan för respektive rör. I några fall reducerades mängden av minskat hålrum i stenkistan. Vid varje fyllning av respektive injekteringsrör och fyllning av frontsida kontrollerades volymen. Löpande kontroller gjordes också via maskinens data där man kan följa antal producerade batcher per rör. En batch motsvarar 1 m³. Tanken med denna lösning var att använda en betongmassa som inte tynger ner konstruktionen, men samtidigt går in i håligheter och stabiliserar stenkistan. Vi valde att använda en massa med en densitet på cirka 650 kg/m³ inuti stenkistan Injektering bakom plankvägg. Foto: Triodev Borrning av injekteringshål för betongmassan. Foto: Triodev för att ge en tillräcklig hållfasthet på betongen som stabiliserar stenarna i sitt läge, samtidigt som den går att pumpa in med låga tryck och mycket god inträngning. Bärigheten för konstruktionen för de belastningar som kommer uppifrån är fortfarande helt beroende av stenarna i kistan, men de stabiliseras i horisontalled av betongen. Skyddar mot syre Inträngningen i konstruktionen har fungerat bra trots att vi använt låga tryck hela tiden, vi har konstaterat kommunikation mellan hålen och god spridning. Området har fyllts ut på ett bra sätt och det kvarvarande trämaterialet har blivit inkapslat och kommer att behålla sin tidigare funktion men nu skyddat från påverkan av syret. I väggen användes en något högre densitet för att motsvara den eventuella påverkan som kan komma ifråga, denna betong samverkar med träväggen på utsidan och de gängstänger och fransk skruv som fästes där. Åtgärden säkerställer att sättningar på ovansidan och risken för ras i framkant minimeras. Mängden massa var svårberäknad i ett fall som detta, på grund av att vi inte visste hur stenkistan verkligen ser ut på insidan. De mängder vi kan konstatera ligger inom vår ursprungliga beräkning och de verifierar också att tillräcklig mängd massa har gått in i konstruktionen så att den blir stabil och säker i framtiden. D 12 husbyggaren nr 5 B 2010

15 nr 5 B 2010 husbyggaren 13

16 GEOTEKNIK Det finns ännu ingen säker metod för att bedöma om sanerad jord kan skada människor. En bioanalytisk metod kan dock ge en bättre bedömning av om förorenad mark riskerar människors hälsa än de kemiska analysmetoder som används idag. Bioanalys av förorenad jord kan visa på hälsorisker Av maria larsson, doktorand, Örebro universitet Förorenad mark är ett stort samhällsproblem. I Sverige finns i dag enligt Naturvårdsverket drygt potentiellt förorenade områden. Ett flertal av dessa områden är i stort behov av åtgärder för att inte utgöra en risk för omgivande miljö och människors hälsa. Ofta innehåller marken en komplex blandning av kemikalier vilket komplicerar riskbedömningen och efterbehandlingen av områdena. I dag finns ingen tillräcklig metod för att säkerställa att den färdigsanerade jorden inte kan ha en skadlig effekt på människor och miljö. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) är en stor grupp av ämnen som är relativt vanliga i förorenade områden, särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar. På grund av deras toxicitet så är efterbehandling av PAH-förorenade områden av hög prioritet. Exponering kan ha mutagena och cancerogena effekter hos människor och djur. Ofullständig förbränning PAH:er består av två eller flera sammanfogade aromatiska ringar. De bildas som oönskade biprodukter vid ofullständig förbränning av organiskt material. Exempel på antropogena (icke naturligt förekommande) källor är bilavgaser, slitage av bildäck och vägmaterial, vedeldning, kreosotimpregnerat virke, gummitillverkning och bensinstationer. För att minska risken med förorenad jord, både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömning och säker riskklassning av jordmassorna. Naturvårdsverket har tagit fram 52 stycken generella riktvärden för förorenad mark. I Sverige genomförs marksanering vanligtvis genom vägledning av dessa riktvärden. I de fall föroreningarna understiger riktvärdena anses jorden vara okej för slutanvändning beroende på markanvändningstyp. De flesta förorenade jordmassor saneras ned till mindre känslig markanvändning (MKM) och kan därmed användas som fyllnadsmassor i deponier och vägbyggen. Små barn tillhör de mest utsatta grupperna då de ofta vistas nära marken och smakar på sin omgivning. Foto: Johan Bülow FÖRFATTAREN Maria Larsson är doktorand i kemi vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö vid Örebro universitet. Hon studerar föroreningars tillgänglighet och toxicitet i jord. Ger inte hela bilden De generella riktvärdena är användbara och mycket viktiga för att garantera en säker marksaneringsverksamhet, men de ger sällan hela bilden. Riskbedömning av PAH-förorenad mark baseras på kemisk analys av 16 standard PAH:er (PAH 16 ), trots att det ofta förekommer 100-tals PAH:er och PAHmetaboliter i jordarna. Detta betyder: a) att endast en bråkdel av alla föroreningar i marken är känd, b) att gränsvärden saknas för många kemikalier, och c) att det är omöjligt att ta hänsyn till eventuella samverkanseffekter, ökad/ minskad giftighet i jorden. Dagens analysmetodik bygger dessutom på kemisk analys av den totala halten av specifika ämnen som finns i jorden. Ämnenas biotillgänglighet Viktigt att ta hänsyn till när det handlar om förorenade jordar är ämnenas biotillgänglighet. Biotillgängligheten av ett ämne avser den fraktion av ämnets totala halt som kan tas upp av levande organismer. Människor och djur kan ta upp PAH:er som finns i jorden via munnen (vatten, föda, jord) och huden, samt genom inandning (damm, ånga). Små barn tillhör de mest utsatta grupperna då de ofta vistas nära marken och smakar på sin omgivning. Flertalet levande organismer kan omvandla PAH:er och nedbrytningsprodukterna (metaboliterna) som bildas är ibland giftigare än ursprungsämnena. Biotillgängligheten av PAH:er i marken minskar med tiden på grund av att ämnena långsamt diffunderar in djupare i det organiska materialet. Totalhalten av PAH:er i mark som förorenats för länge sedan kan därför fortfarande vara hög, men risken den utgör för människor och Fortsättning s. 16 P 14 husbyggaren nr 5 B 2010

17 nr 5 B 2010 husbyggaren 15

18 Skillnad mellan kemisk analys och mekanismspecifik bioanalys av jordprover. Kemisk analys ger information om halten hos utvalda ämnen, övriga gifter i provet vet man inget om. Bioanalys mäter den totala mekanismspecifika effekten av alla ämnen i provet som verkar via den studerade mekanismen, men ämnenas identitet är okänd. Skiss: MTM Cellerna exponeras för jordextrakt. Foto: Anna Rotander P djur kan vara mindre eftersom ämnenas mobilitet och biotillgänglighet minskat. Aktiverar dioxinreceptor Vid forskningscentrum Människa Teknik Miljö (MTM) har vi under ett antal år studerat toxiciteten i förorenad jord med bioanalytisk metodik. Fördelen med bioanalyser är att de ger den sammanlagda biologiska effekten av alla ämnen som finns i ett prov, något som det saknas kunskap om i dag. Detta är en principiell skillnad mot traditionell kemisk analys där specifika ämnen kan analyseras men urvalet av ämnen måste bestämmas i förväg. Bioanalysen (H4IIE-luc) som vi använder är en mekanismspecifik cellbaserad bioanalys som detekterar alla ämnen som binder till och aktiverar Ah-receptorn, också kallad dioxinreceptorn. Dioxinreceptorn aktiveras av en lång rad miljögifter som PCB, dioxiner och PAH:er som är vanligt förekommande i förorenad mark. Analyserade jordprover I ett projekt finansierat av Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering var ett av syftena att studera om PAH-förorenade färdigsanerade jordar verkligen minskade i giftighet i proportion till minskningen av PAH:er. Prover insamlades från ett tiotal sanerade PAH-förorenade jordar. Kriterierna för de insamlade proverna var att jordarna skulle ha varit förorenade med PAH:er och sanerade ned till MKM med avseende på PAH:er. Tillgången på sanerade PAH-jordar var låg då de flesta PAH-förorenade jordar deponeras idag utan att ha undergått någon form av behandling. Alla jordprover analyserades med både traditionell kemisk analys (GC-MS) av PAH 16 och bioanalys (H4IIE-luc). På så sätt ville vi undersöka ifall dagens riktvärden för PAH:er i sanerade PAH-förorenade jordmassor är rimliga som grund för respektive markanvändningstyp eller om man med dagens analysmetodik riskerar att missa andra PAH:er och liknande ämnen med skadlig effekt. Resultaten visade att alla jordar efter avslutad sanering uppvisade en stor andel biologisk effekt som inte var PAH 16. Andelen skilde sig åt mycket mellan jordarna, men i alla prov syntes detta mönster tydligt. Det betyder att det fanns många fler potentiellt giftiga ämnen i jordarna än de 16 PAH:er som den kemiska analysen inriktar sig på och att jordarna trots sanering fortfarande innehöll en stor andel ämnen som aktiverade dioxinreceptorn. I tidigare studier i vår grupp har vi kunnat visa att jordar förorenade med PAH:er utgör en ytterst komplex matris med hundratals toppar som kan detekteras vid tvådimensionell GC-MS. Det är troligen likadant i dessa jordar, vilket också våra resultat tyder på. Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnen som underlag för klassning av sanerade massor. Att inkludera bioanalytisk metodik vid riskbedömningar av förorenad mark skulle kunna minska riskerna dessa jordar kan utgöra för människor och miljö, samt medföra att man med större säkerhet och i större utsträckning ska kunna återanvända sanerade jordmassor. Daggmask tar upp förorening Ett annat syfte i projektet var att utveckla en enkel kemisk metod för biotillgänglighet. En metod för att uppskatta biotillgänglighet är att mäta upptag av en förorening i daggmask. Mask är lämplig som referensorganism på grund av att den lever i jorden, bearbetar jorden och spelar en stor roll för transporten av föroreningar från jorden till organismer högre upp i näringskedjan. Användning av mask i detta syfte kan dock vara ganska besvärligt och tidskrävande och de tål inte exponering av vissa ämnen eller vissa koncentrationer. Studien utfördes på en biologiskt renad jord där upptaget av PAH:er i mask, Eisenia fetida, studerades. Ett flertal extraktioner med olika lösningsmedel (n-hexan, butanol och metanol) genomfördes på samma jord. En mild skakmetod med metanol stämde bäst överens med PAHmönstret i masken. Skakmetoden ger inget kvantifierbart mått på den biotillgängliga fraktionen då det inte direkt går att jämföra halten som en mask tar upp med den som metanolen extraherar ut. Man får dock en uppskattning om andelen PAH:er som är tillgängliga och som kan lakas ut relativt lätt med ett polärt lösningsmedel. Tid behövs för nedbrytning Vi har funnit att biologisk behandling av PAH-förorenad jord leder till en minskning av totalhalten PAH 16 i jorden men att 16 husbyggaren nr 5 B 2010

19 den biotillgängliga fraktionen av PAH:er ökar och att den därmed kan vara högre i slutet av en behandling än vid dess början. Vid biologisk behandling av förorenade jordar är det en del i processen att göra föroreningarna mer tillgängliga för nedbrytning och det är därför viktigt att behandlingen pågår under tillräckligt lång tid så att gifterna kan reduceras. Tabell 1. Resultat från analyser. Vi har även i ett flertal studier funnit att det inte förekommer något samband mellan att de jordar som har högst totalhalter också har högst andel biotillgängliga PAH:er, vilket tyder på att det är jordens egenskaper som styr tillgängligheten mer än PAH-halterna i jorden. Riskbedömning av förorenad mark bör baseras på den biotillgängliga fraktionen av toxiska ämnen i jorden, eftersom det är den del som kan orsaka skador i miljön. Sanering påverkar jorden Man kan vara ganska säker på att det efter de flesta saneringar kommer att återstå en stor mängd icke-analyserade, biologiskt aktiva ämnen i jorden, som bildats under saneringen eller funnits där från början. Den risk som dessa kemikalier utgör är okänd men kan i princip vara allt från försumbar till betydande. Markens egenskaper kan förändras under saneringen, vilket kan bidra till att kemikalierna blir mer tillgängliga för upptag och spridning. Flera kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs för att utröna risken för människa eller miljö. D nr 5 B 2010 husbyggaren 17

20 GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Yt-stabilisering kan minska behovet av krossmaterial och naturgrus. Vid fyllnaden av en parkeringsplats vid Malmö Arena användes schaktmassor av lermorän. Bindemedel frästes ner och ytornas packades. Inga eftersättningar har noterats. Yt-stabilisering minskar behov av krossmaterial Av per lindh, geotekniker, Peab I infrastrukturbyggande är jordoch stenmaterial mycket viktiga komponenter. De ingår i allt från betong och asfalt till att vara en del av undergrunden. I till exempel betong har materialet nått en hög förädlingsgrad i form av cement men innehåller även lågförädlade komponenter som ballast och filler. Även i asfalt ingår krossmaterial som ballast och filler. En vägkropp kan bestå av bundna och obundna komponenter eller en kombination av dessa. De obundna lagren består vanligtvis av krossat berg eller krossad sten men kan också bestå av naturgrus. Som komplement och ibland också som ersättning kan in-situ stabiliserade material användas. Stabiliseringen kan ersätta krossmaterial men också minska tjocklekarna på de ingående materialskikten. Stabilisering innebär att blanda naturlig jord eller krossprodukter med ett bindemedel. Stabilisering ska inte förväxlas med cementstabiliserat grus (CG). Metoderna har stora likheter men skiljer sig åt när det gäller önskad hållfasthet. En CG har en tryckhållfasthet på cirka 9 MPa emedan en stabiliserad jord har hållfastheter från några hundra kpa till maximalt cirka 4 MPa. FÖRFATTAREN Per Lindh är geotekniker på Peab. Han arbetar med infrastruktur och har stabilisering som specialitet. Per Lindh arbetar även med stabilisering av förorenad jord. Mest kross till vägar Figur 1 visar fördelningen av det totalt levererade krossmaterialet i Sverige år 2008 (Anon, 2009). Av den totala mängden producerat krossmaterial används 51 procent för vägändamål medan endast 13 procent används till betongen. När det gäller användandet av naturgrus är betongtillverkning det klart dominerande användningsområdet (40 procent), följt av väggbyggnad (24 procent), se figur 2. Fördelningen av levererat ballast baserat på materialslag visas i figur 3. Figuren visar att naturgrus, som är en ändlig resurs, fortfarande år 2008 svarar för en ganska betydande del av ballastproduktionen. Morän, som visserligen också är en ändlig produkt, svarar endast för 3 procent av ballastproduktionen trots att morän täcker 70 procent av Sveriges landyta. Skatt kan minska användning Hur ser framtiden ut? I en inte allför djärv gissning fortsätter branschen ungefär som tidigare. Möjligtvis kommer en ökad skatt på naturgrus att minska dess användning. I vissa fall är det svårt att ersätta naturgrus med krossprodukter eller morän. Denna svårighet kan till viss del överbryggas av ekonomiska incitament som till exempel den ovan nämnda skatten. I andra fall måste nya tekniska lösningar hittas för att kunna ersätta naturgrus med krossmaterial eller morän. Ett ekonomiskt och miljömässigt bra alternativ till krossmaterial och naturgrus är in-situ stabiliserat material. Materialförädling in-situ Figur 1. Användningsområde för levererat Figur 2. Användningsområde för naturgrus i Genom att använda befintliga massor krossmaterial i Sverige 2008 (efter Anon, Sverige (efter Anon, 2009). som finns i väglinjen eller vid en sidotäkt 2009). Fortsättning s. 20 P 18 husbyggaren nr 5 B 2010

Hamn och Kajrenoveringar. Del av kajsträcka, vid slussen i Mem. Göta kanal.

Hamn och Kajrenoveringar. Del av kajsträcka, vid slussen i Mem. Göta kanal. Hamn och Kajrenoveringar. Del av kajsträcka, vid slussen i Mem. Göta kanal. Applikation: Hamn, Kaj & Sluss restaurering SENAD HLWC en betongmassa Calle Danneman, som tel: tränger in i sprickor och hålrum

Läs mer

Hur man väljer rätt Pålningsmetod.

Hur man väljer rätt Pålningsmetod. Hur man väljer rätt Pålningsmetod. Pålplintar 25 år; 2009-06-05 Bo Berglars PiD Piling Development AB Box 160 751 04 Uppsala Tel: 018-71 22 44 Mail: bo.berglars@piling.se Mobil: 0705-790 400 2 Pålplintar

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer

ENTREPRENAD. Rapport från Stenbrottsvägen 10, Per-Magnus Forsberg gällande höjning av grundplattan och grundstabilisering med betonginjektering.

ENTREPRENAD. Rapport från Stenbrottsvägen 10, Per-Magnus Forsberg gällande höjning av grundplattan och grundstabilisering med betonginjektering. TD Є TRIODEV ENTREPRENAD Rapport från Stenbrottsvägen 10, Per-Magnus Forsberg gällande höjning av grundplattan och grundstabilisering med betonginjektering. TRIODEV (TD ) agerade som totalentreprenör.

Läs mer

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fatet 9 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fatet 9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering

ROCKWOOL SVERIGE. TOPROCK System En ny generation takisolering SYSTEM ROCKWOOL SVERIGE System En ny generation takisolering Nya direktiv innebär mer isolering Allt hårdare miljödirektiv och lagar gör att det ställs höga krav på de hus som byggs idag. För att nå de

Läs mer

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet

Ett grundläggande helhetskoncept. Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet Ett grundläggande helhetskoncept Kompletta lösningar Tillgänglighet Flexibilitet Innehåll: s 3 s 4-5 s 6 s 7 s 8-9 s 10 s 11 s 12 s 13 s 14 VD har ordet Pålning Spontning Dragstag Grundförstärkning Referenser

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kontorshuset Kuggen ny grundläggningsmetod Byggnaden är grundlagd med 52 m långa kohesionspålar. För att mins - ka sättningarna har stödpålar slagits

Kontorshuset Kuggen ny grundläggningsmetod Byggnaden är grundlagd med 52 m långa kohesionspålar. För att mins - ka sättningarna har stödpålar slagits Kontorshuset Kuggen ny grundläggningsmetod Byggnaden är grundlagd med m långa kohesionspålar. För att mins - ka sättningarna har stödpålar slagits och kapats cirka m under bottenplattan. Beräknad sättning

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

Utgåva 1:1 2013-09-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Taburetten 8 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Hur kan marken saneras?

Hur kan marken saneras? V a r j e f ö r o r e n a d j o r d ä r u n i k Hur kan marken saneras? SoilTechs analys av mark och föroreningar ger svaret M ARKSANERINGS KONSULTER SoilTech har kompetensen och resurserna SoilTech förfogar

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Trygg grundläggning av bostadshus med Ruukkis stålrörspålar

Trygg grundläggning av bostadshus med Ruukkis stålrörspålar Trygg grundläggning av bostadshus med Ruukkis stålrörspålar Grundläggning på stålrörspålar ger en stabil grund. Pålgrundläggning tryggar användandet av bostaden i generationer framåt. Ruukkis stålrörspålar

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19 Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga

Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga GRANSKNINGSHANDLING Väg E6 Helsingborg-Halmstad, Trafikplats Rebbelberga Ängelholms kommun, Skåne län Tekniskt PM Geoteknik 2014-12-19 Dokument nr 1G07TP01 Projektnummer: V8850565 Yta för bild Trafikverket

Läs mer

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se 0706-937440 Klorerade lösningsmedel Omfattande användning som lösningsmedel, kemtvättmedel,

Läs mer

Energipålar I samarbete med:

Energipålar I samarbete med: Energipålar I samarbete med: Energi från marken med stålrörspålar Ny använding för stålrörspålar Klokt sätt att spara natur, energi och kostnader Lösning för framtiden lägre energi förbrukning i byggnader

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vårbruket 113 Utgåva 1:1 2014-06-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vårbruket 113 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Översiktlig geoteknisk undersökning

Översiktlig geoteknisk undersökning Översiktlig geoteknisk undersökning PM För del av Sundet 5:1 i Mariestads kommun Detaljplan för Nolgården Mariestad 2012-02-22 Tomas Karlsson Sakkunnig markfrågor, Grundläggning Jan Bertilsson Naturgeograf

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun.

Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Grap 11179 Översiktlig geoteknisk utredning inför nyetablering av hotell i Hallunda, Botkyrka kommun. Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-09-22 Rev 2011-10-14 Lars Nilsson Uppdragsnr 602478

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus

Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Utvärdering utvändig isolering på 1½ plans hus Referenstest av utvändig isolering på 1½-plans hus Bakgrund Monier har lång internationell erfarenhet av att arbeta med olika metoder för att isolera tak.

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Uppdr. nr. 10081538 HAMMARÖ KOMMUN BÄRSTAD/GRÅBERG PLANOMRÅDE FÖR BOSTÄDER ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM FÖRHANDSKOPIA Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro BILAGA 4 2 HAMMARÖ KOMMUN

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279

RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik (TPMGeo) Översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 RAPPORT Tekniskt PM Geoteknik () för detaljplan för fastigheten Solhöjden 31, Sundsvalls kommun 10171279 Datum: 2012-11-22 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Joakim Alström

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

NORRA TYRESÖ CENTRUM. Kv 2 -Tyresö kommun. PM Geoteknik 2015-05-05. Upprättad av: Astrid Lindgren. Granskad av: Robert Hjelm

NORRA TYRESÖ CENTRUM. Kv 2 -Tyresö kommun. PM Geoteknik 2015-05-05. Upprättad av: Astrid Lindgren. Granskad av: Robert Hjelm NORRA TYRESÖ CENTRUM Kv 2 -Tyresö kommun 2015-05-05 Upprättad av: Astrid Lindgren Granskad av: Robert Hjelm PM GEOTEKNIK NORRA TYRESÖ CENTRUM Kv 2-Tyresö kommun KUND Tyresö kommun Ref. Pia Björnhård Box

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö

Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD016 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Maja Örberg 010-452 31 13 Eric Carlsson 010-452 21 55 2(5) Innehållsförteckning

Läs mer

KEIM Lignosil. Silikatfärg till trä

KEIM Lignosil. Silikatfärg till trä KEIM Lignosil Silikatfärg till trä Trä Ett byggmaterial med själ och karaktär Det finns knappast något annat byggmaterial som har så nära koppling till oss människor som trä. Ett gammalt ordspråk säger

Läs mer

Bender L- och T-Stöd

Bender L- och T-Stöd Bender L- och T-Stöd Benders stödmurselement tillverkas som standard med en grå rollad yta. Vi kan även erbjuda vissa modeller med slät yta, grafisk design eller gjutna mot matris. Elementen är försedda

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand!

Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand! Lätta tak! Lätta bjälklag! Blanda enkelt utan sand! Fyll ut stora hålrum! Lätt att hantera! Fyll ut och isolera med cellbetong, helt utan sand! Isolera lätt allt från krypgrunder och badrum till hålrum

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997

Energieffektiva takvärmesystem. Highest Credit Rating since 1997 Energieffektiva takvärmesystem Highest Credit Rating since 1997 Det naturliga sättet för uppvärmning! Solen är vår mest fantastiska energikälla. Allt liv är beroende av den. Solens värmestrålar färdas

Läs mer

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK

PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK PM REKOMMENDATIONER DETALJPLANEARBETE GEOTEKNIK FÖRBINDELSE MELLAN KLIPPANVÄGEN OCH HAVSBADSVÄGEN 2013-09-18 Uppdrag: 251035 Projektnummer: 91945 Titel på rapport: PM Rekommendationer Detaljplanearbete

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta

Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun. Uppdragsnummer: 229303-03. Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta 1(7) Geoteknisk undersökning Inför byggande av butikslokal på Kv Ödlan, Luleå Kommun 2011-05-23 Uppdragsnummer: 229303-03 Uppdragsansvarig: Nyström, Birgitta Handläggare Kvalitetsgranskning Birgitta Nyström

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB

Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB Eurokod grundläggning Eurocode Software AB Eurokod 7 Kapitel 1 Allmänt Kapitel 2 Grunder för geotekniskdimensionering Kapitel 3 Geotekniska data Kapitel 4 Kontroll av utförande, uppföljning och underhåll

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Avloppsrör före relining

Avloppsrör före relining för för Världsledande Världsledande renoveringsmetod renoveringsmetod stora rörsystem rörsystem Avloppsrör före relining Avloppsrör efter relining med Panel Lok Renovering av stora avloppsrör Den aggressiva

Läs mer

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt

Isolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE FYRKANTIGT NYTÄNKANDE Hamburgs första femvåningshus i massivt trä är byggt med nyutvecklad teknik helt utan kemikalier samt med en nypa skrock och en stor dos envishet. TEXT Carl Undéhn FOTO IBA Hamburg

Läs mer

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning

2012-05-16. Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457. Uppdragsansvarig: Maja Örberg. Handläggare. Kvalitetsgranskning 01 1(5) 2012-05-16 Geoteknisk deklaration Fastighet GD034 Uppdragsnummer: 232457 Uppdragsansvarig: Maja Örberg Handläggare Kvalitetsgranskning Katarina Sandahl 010-452 32 23 Eric Carlsson 010-452 21 55

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB. 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Uppdrag: 253909, Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: 2014-03-13 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson

Läs mer