Є TRIODEV ENTREPRENAD. Rapport från injekteringsaktivitet i Gävle Hamn, Sydvästra Kajen.

Transkript

1 Є TRIODEV ENTREPRENAD Rapport från injekteringsaktivitet i Gävle Hamn, Sydvästra Kajen. TRIODEV ( ) agerade som underentreprenör till ZÜBLIN SCANDINAVIA AB. Restaurering av Stenkaj vid Fredriksskans (Kajplats 4, 5 och 6) 1(9)

2 Inledning Tack för ett bra samarbete. Vi bemöttes av trevliga och inte minst hjälpsamma ZÜBLIN och ODEN personal. Problem som uppstod på vägen löstes och nya lösningar anpassades. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete. För TRIODEV Leif Nyquist och Mats Bränström 2(9)

3 Problemet Sydvästra kajen bestående av kajplats 4, 5 och 6 stabiliserades och hålrum fylldes igen. Genom åren har finmaterial spolats bort och hålrum bildats vilket inneburit sättning i markytan. Markytan utsätts för stor belastning när båtar ska lastas av med bl.a. lyftkranar som väger 140 ton vilket också leder till punktlaster på marken. Stora lastbåtar angör denna kaj med last av bland annat kaolin och skrot. En gammal stenkista som till viss del tappat bärighet samt kommande muddring utanför kaj äventyrar fortsatt säkerhet på kajen. Målet är att stabilisera kajkanten och genom detta öka bärigheten på hela konstruktionen. Detta åstadkommer vi genom att injektera med SENAD LWC genom stålrörspålar ø115*6,3mm med borrade injekteringshål cirka 15,5 meter genom stenkistan och ner i moränen. Senad massan är ett hydrofobt material, vilket förhindrar ytterligare urlakning inifrån och utifrån. Tanken är att stabilsera stenkistan så att det bildas en hydrofobisk betongmur 1,5 2 meter i diameter som sammanlänkas genom dessa rör med ett c-avstånd på 2 meter. Metod Vår förutsättning: Injekteringen utfördes genom nedborrade perforerade rörpålar med hjälp av ett borraggregat. Pålarna förseddes med förlorade ringset och nedborras med sänkborrhammare. Pålarna blåses därefter rent med luft och vatten (rörpålen 115x6,3). Pålarna hade tre injekteringshål per nivå (1 m). Manschett Vi använde oss i detta fall av en blandare med en kapacitet på 4 m3/timme och en pump samt 60 meter injekteringsslang som avslutades med en dubbelmanschett. Med manschetten styr vi exakt var injekteringen i rörpålen ska ske. Borrning av stålrörpålar Vi började injekteringen nerifrån alltså på nivå 15 med att injektera i moränen 120 liter. Vi valde i detta sammanhang att pumpa tills vi fick mottryck. Mottrycket indikerade att nivå var fylld vilket varierade avsevärt. Vid högt mottryck kompenserade vi bortfall i nästa nivå om det var möjligt. Denna del, de första 6 nivåerna injekterades nominellt 120 liter per nivå. Nivå 10 till 3 injekterades mellan liter och i nivå 2 kunde vi inte injektera vi fick mottryck genast varför denna mängd fylldes i nivåerna före. Totalt fyllde vi nominellt liter i 143 hål vilket totalt blev 555m3. 3(9)

4 Djupet på de flesta borrhålen var 15 meter med några undantag. Hål nr 101 borrades först endast 10 meter men ett nytt borrades i samma område, hål nr 140, 141 och 142 som var cirka 6 meter pga. en förmodad järnbalk stoppade borrarna. Vi kompenserade en del för detta bortfall. Därefter injekterades nivå för nivå, cirka 13 nivåer totalt. Vid varje nivå kontrollerade vi volym och tryck. Vår avsikt var att få ett visst mottryck vid varje nivå (vilket vår data berättade) detta visar att eventuella hålrum var fyllda. Samtliga pålrör efterfylldes från botten och uppåt. I vår injekterings rapport visar vi avvikelser från föreskriven mängd vilket endast är små avvikelser. Två hål nr 38 och 39 provade vi att fylla maximalt i två till tre nivåer i stenkistan vilket visade på att det gick att fylla mer per nivå. Stenkistan hade till viss del tätats i famkant av dykare. Efterhand kan vi dock konstatera att på vissa delar av kajen gick en del ut i vattnet men vår samlade bedömning är att i samanhanget mycket små mängder gick ut i vattnet. Det mesta i form av tensid, vatten och luft. Detta informerade vi beställaren Gävle Hamn Jonas Rahm och och Züblins platschef Pontus Hoffman om vilket inte föranledde någon ny aktivitet utan vi fortsatte enligt de föreskrifter vi fått. Samtliga rör efterfylldes därefter till s.k. marknivå. 4(9)

5 SAMMANSTÄLLNING INJEKTERAD MÄNGD MASSA I RESPEKTIVE BORRHÅL. Sammanfattning: Injekterad mängd massa Genomsnittlig injekterad mängd massa/ borrhål 555,40 m3 3,90 m3 Kommentarer till nedanstående injekteringsrapport: Föreskrivna mängder i morän respektive stenkista följdes och stämde mycket bra. Dock kan påpekas att i stenkista nivåerna 10 5 har vi kunnat fylla mer på vissa områden. Tätningen av dykare fungerade bra och förhindrade att massan gick ut i vattnet. Mindre mängder kunde dock konstateras på vissa områden. Men vår bedömning är att de inte påverkade helheten eller funktionen. I vissa fall kunde endast noteras luft, vatten och tensid i mindre mängder som trängde ut genom stenkista i vatten. A. Hål nr 38 respektive 39: Här gjorde vi ett prov med att fylla mer mängder i nivåerna 9, 8, 7 men trots att vi fyllde 1 m3/hål fick vi inget mottryck. Beslut togs av Jonas Rahm Gävle Hamn, efter detta prov att följa förskriven mängd i påföljande borrhål. B. Hål nr 50: Fylldes igen och ett nytt borrades som även de fylldes igen. Vi kompenserade detta bortfall av borrhål med motsvarande bortfall i hål nr 51 och 52. C. Hål nr 53,54 och 55: Här kom vi inte ner tillräckligt i botten varför vi kompenserade förlorad mängd i nivåerna ovan. D. Hål nr 101: Borrades bara 10 meter varför ett nytt 101-hål borrades. Men innan det gjordes fyllde vi det första 101 hålet med motsvarande mängd. Därefter togs beslut att ett nytt borrhål skulle borras varför vi därefter fyllde de i sin helhet. E. Hål nr 106 (alt 105) Där kom man också ner endast 10 meter varför ett nytt borrades som fylldes i sin helthet. Här injekterade vi inte hålet som var 10 meter. Utan fyllde endast själva röret. F. Hål nr 140, 141 och 142: Här stötte borrarna på en stålbalk cirka 6 meter ner. Beslut togs att injektera dessa och inte borra nya. Vi kompenserade tills vi fick mottryck. Samtliga rör efterfylldes löpande därefter. RAPPORT Borrhål nr, Datum för injektering, mäng liter/ hål 5(9)

6 HoleNr Dat Nollad Time Tot HoleNr Dat Time lev2 Tot HoleNr Dat Tot Hinder och störningar 6(9)

7 Inga större problem kunde noteras. Problemen låg mer på pumpar och slangkopplingar. Eftersom vi inte kom fram med maskin till själva injekteringsstället fick vi pumpa massan mellan meter plus injekteringsröret längd 15,5 meter. Ett rör tog mellan 1,5 till 2 timmar att injektera. Begränsningen ligger i pump, manschetten och storlek på injekteringshål. Vår avsikt var också att pumpa med minimalt tryck för att inte äventyra befintlig stenkista och tryck mot vatten. Utan bara fylla igen tomrum och bygga en stabil hydrofob betongmur. Vi fick flytta vår utrustning ett antal gånger under arbetet, här hade vi mycket god hjälp av Truckcentralen genom hamnens försorg, inte ens den en gång halvfulla cementsilon var något problem för dem. Ankommande båtar störde ytterst marginellt. Teknisk slutrapport 7(9)

8 Massan SENAD LWC s egenskaper med anpassad densitet och hydrofobitet passar utmärkt för dessa geotekniska applikationer. Massan genomträngningsförmåga visade sig fungera bra med hänvisning till uppkomna flöden och tryck, samt det faktum att vi injekterade genom enbart 3 hål ø 7 mm vid varje nivå. Massans densitet anpassades så att den ligger något högre än vattnets vilket innebär att vi i de lägst liggande nivåerna i moränen där vi fick använda högst mottryck, fick en densitet på den hoptryckta massan som låg något högre än vattnets densitet. I de nivåer där vi fick litet eller inget mottryck kom massan inte att tryckas ihop nämnvärt så att överskottet inte åkte neråt utan istället samlades i stenkistan. Vi har använt en kompensationsmetod i arbetet som innebär att vi i största möjliga mån har hållt de mängder som var angivna i handlingarna, detta p.g.a. att det troligen inte är marken/konstruktionen som mobiliserar ett övertryck utan snarare något temporärt hinder trä, stål etc. Kompenseringen har gjorts i direkt anslutning till aktuell nivå, anledningen till att vi kan göra på detta sätt är massans speciella egenskaper, framförallt god inträngningsförmåga som gör det möjligt för massan att komma in i mycket små utrymmen och kunna sprida sig långa sträckor. Detta gör att även om massan tillförs en sträcka från det ursprungliga injekteringshålet så kommer den att hitta de håligheter som ev. kan finnas från ett annat håll. Vi kunde vid flera tillfällen notera luftbubblor i framkant under själva injekteringen. Det visar på att det fanns hålrum därunder och att massan gör sitt jobb. När massan pressas in i håligheterna och sprickor så avgår en viss mängd av luftbubblor, det är dessa som snabbt stiger upp och visar sig som ett fluffigt skum. Den aktiva massan fyller ut hålrummen och stabiliserar moränen och stenkista. Resultatet är en stabiliserad morän och stenkista med god livslängd. Teknisk chef Mats Bränström 8(9)

9 TRIODEV Strömstadsvägen Sundsvall Kontor: Mobil: E-post: Hemsida: Tekniska förfrågningar: Teknisk chef Mats Bränström Kontor: Mobil: TRIODEV har ett nära samarbete med SINTERSENAD Teknikbetong Int. AB. Hemsida: 9(9)