KEMIRA KEMI AB, Hamnen

Transkript

1 Є TRIODEV ENTREPRENAD Rapport från igensättning av saltvattenledningar, Kemira Kemi AB. TRIODEV ( ) agerade som underentreprenör till PEAB SVERIGE AB. KEMIRA KEMI AB, Hamnen Rapport KEMIRA KEMI (9)

2 Inledning Tack för ett bra samarbete. Vi bemöttes av trevlig och inte minst hjälpsam personal från PEAB och Kemira Kemi. Problem som uppstod på vägen löstes och nya lösningar anpassades. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete. För TRIODEV Leif Nyquist och Mats Bränström Rapport KEMIRA KEMI (9)

3 Problemet Ett antal meter betongrör av varierande dimensioner (ø mm) ligger i marken på Kemira Kemis område, grundvatten som går i ledningarna och utanför eroderar marken runt och är en framtida risk för sättningar och ras. Dessa igenfylldes efter att de tagits ur bruk. Metodbeskrivning: Vi använde oss utav standardcement och en miljöriktig tensid för att framställa vår lättbetong som är anpassad för att kunna pumpas långa sträckor utan stora tryck. Senad massan är ett hydrofobt material, vilket förhindrar urlakning inifrån och utifrån, det gör också att kvarvarande vatten i ledningarna inte blandar sig med massan utan trycks vidare ut till mynningarna för att där pumpas bort. Tanken var att fylla upp salvattensledningarna men också i de fall där rören var trasiga, fylla utrymmet som eroderats och täta dessa sprickor, vilket vi i vissa fall kunde konstatera. Vår förutsättning: Fyllningen utfördes med en 3 slang kopplat till ett styvt plaströr som fördes in en bit i röret som skulle fyllas. Anledningen till detta var att undvika innestängd luft i ledningarna efter åtgärden, därför pumpade vi ut massan en bit in i röret och lät den sedan ta sig utåt mot ändarna. På det viset kunde kunde massan helt fylla upp röret med ett lågt tryck (max 3 bar). Innan pumpning tömdes röret på vatten som pumpades ut via vanliga vattenpumpar och i vissa fall in i pumpbilar för deponi. Vattenpumpningen skedde också, i de flesta fall, kontinuerligt för att ta hand om det vatten som betongpumpningen tryckte fram. Mängden massa var i de allra flesta fall beräkningsbart men i vissa trasiga rör hade sand från omgivande mark trängt in och minskade mängden något och vid ingångshålen kunde vi okulärt konstatera att rören till viss del var fyllda av sand och makadam. Rapport KEMIRA KEMI (9)

4 Vi använde oss i detta fall av en blandare med en kapacitet på 4 m 3 /timme och en pump samt meter slang. Vi började att fylla från ett uppknackat hål i röret och fyllde cirka m 3 och i en del fall var vi tvungna att fylla resterade mängd från andra änden av röret för att inte riskera att vi stängde in luft i röret. Detta gjordes nästkommande dag i samma rör. Antal kubikmeter betong per rörsträcka varierade dels p.g.a. längden och diametern på röret och i förekommande fall skräp och sand i röret. Den mest förekommande innerdiametern på rören var 1 meter vilket ger en nominell volym på 0,785 m 3 /m. Detta gjorde att vi med stor säkerhet kunde avgöra om röret var fyllt eller inte. I det allra flesta fall stämde mängden kubikmeterbetong med den beräknade massan för respektive rör. I några fall reducerades mängden av skräp och sand i röret. Vi kunde också med den enkla metoden avgöra om röret hade större håligheter och om massan gick ut i omgivande mark. Endast små differenser kunde konstateras. Störts skillnad kunde vi upptäcka vid sträckan framför Hamnkontoret. Dialog fördes med Peab och Kemira gällande den sträckan. Röret är fyllt men även en del (cirka 1-2 kbm) stabiliserad mark runt röret kunde konstateras. Just denna sträcka mättes ph värdet på vattnet före aktivitet till ph 5 och efter till ph8. Massan håller ett ph på cirka 11 så vår bedömning är att den har en positiv inverkan på ph i omgivande mark. Vid varje fyllning av respektive rörsträcka kontrollerade vi volym. Applikationen i sig gjorde att vi okulärt kunde konstatera om röret var fyllt eller inte. Vi kunde också via maskinens data följa antal batcher (1 batch motsvarar 1 kbm) per rör. Samtliga rörmyningar plomberades därefter med ett litet betonglock. I vår fyllningsrapport nedan har vi noterat antal mängder specificerade på respektive rörträcka. TRIODEV Kvalitets- och kontrollprogram Kontroller Krav/toleranser Cement Cement/vatten/blandning, Vct 0,65- Vct 0,72 Tensid Del av SENAD LWC blandning. Utförande kontroll Före- och efter pumpning Densitetstest % Mängd material Enligt kontrollplan Fyllning av SENAD LWC Enligt kontrollplan och löpande dokumentering Rapport KEMIRA KEMI (9)

5 SAMMANSTÄLLNING FYLLNING AV MÄNGD MASSA I RESPEKTIVE DAGVATTENRÖR. Sammanfattning: Fyllning, mängd massa, totalt 901 m3 Genomsnittlig fyllning per arbetsdag 25,7 m3 Antal sträckor (hela definierade inkl. tarm) 23 st Genomsnittlig mängd massa per sträcka 39 m3 Antal kbm vatten (åtgång vid blandning och tvättning) 248 m3 Kommentarer till nedanstående injekteringsrapport: Beräknade mängder i saltvattenrören följdes och stämde mycket bra. Dock kan påpekas att något mindre mängder fylldes p.g.a att vid knackning av rör hade sand och annat runnit in i mynningshål. Men vår bedömning är att det inte påverkade helheten eller den stabiliserade funktionen. I andra rör var vid fyllningstillfället fyllda till viss del av vatten som pumpades ut strax före fyllning, vilket inte påverkar funktionen. Materialet SENAD LWC är hydrofobt vilket också innebär att det i förekommande fall tränger undan vatten, skjuter det framför sig, vilket vi kunde konstatera i flera fall. Vi kunde se att de första som kom fram i änden av röret (då massan alltså pumpades ut en bit in i röret) var vatten. De pumpades under fyllning bort, före massan. Inga större avvikelser kunde noteras från föreskriven dokumentation och inga exceptionella åtgärder behövde vidtas. Vi vill ändå lyfta fram två sträckor nedan: A. Hål nr FKS (Flourkiselsyra-röret) Det var en sträcka på cirka 200 meter och ø300 mm. Det är en exeptionellt lång sträcka att pumpa massan. Trots detta lyckades vi pumpa hela sträckan. Totalt fylldes detta rör med 13 kbm SENAD LWC. Innan fyllning spolades röret rent och tömdes med en pumpbil. Inga problem uppstod under och/eller efter aktivitet. B. Hål (Vid sidan av Hamnkontoret) Det här röret var trasigt och skört. Det bekräftades av Kemira personal. Vi kunde också konstatera att beräknad mängd gick in i röret men också att massan kom ut i omkringliggande mark. Vi mätte här tillsammans med Kemira personal ph-värdet som före fyllning låg på ph5 och efter fyllning hade ökat till ph 8. Vilket visar att det har en positiv effekt på omkringliggande mark. Massans ph ligger normalt på ph 11. Rapport KEMIRA KEMI (9)

6 RAPPORT fyllning statistik., se även bilaga Ritning ÖVERSIKT FYLLNING AV SENAD LWC KEMIRA KEMI AB i samarbete med PEAB Dag Stäcka Kbm tim Kommentar Datum Flytt av maskin Definition av plats C 37 4 Ecox området 3 9 till till B B 19 2 Totalt 7-B 48 kbm 7 2 till Björnligan CS-området 8 2 till Faktureringsunderlag till A A A A 4 0 Totalt 2-A: 66 kbm A-B A-B Totalt 2-1: 32 kbm S Faktureringsunderlag B-A 14 6 Totalt A-B: 41 kbm Ecox området Totalt 5-19: 101 kbm Hamnkontoret vid rondell Totalt 19-6: 45 kbm 22 F-E 29 4 Bassäng 2 PIX-anläggning 23 F-E 43 1 Totalt F-E: 83 kbm 24 F-E 4 0 Faktureringsunderlag E tarm J-M 33 1 Svavelhög 26 J-M J-M L-K L-K J-M 25 1 Pumphus 30 J-M 26 2 Totalt J-M: 124 kbm fr pumphus över väg tarm mot cistern 32 N-O 17 2 Faktureringsunderlag framför pumphus 33 C-D 33 3 Bassäng 1 Magasin 34 C-D FKS 12,8 2 flourkiselsyra ledning 35 C-D 1, C-D 13 0 Totalt C-D: 94 kbm Saltsyraområdet Framför Hamnkontor tarm ut mot vägen Faktureringsunderlag tarm in mot parkering Totalt Rapport KEMIRA KEMI (9)

7 Hinder och störningar Inga större problem eller avvikelser kunde noteras. För att undvika fler flyttningar av maskin och silo, fick vi använda oss av långa slangar vilket reducerade pumphastigheten något. Upp till 70 meter till hålingång. Närhet till hål ökar hastigheten. Tillgängligheten är här avgörande. Men för att minimera störningar för övrig Kemira-aktivitet gjordes bedömningen att det var värt att det gick något långsammare än beräknat. Trots detta kunde vi hålla oss inom den beräknade projekttiden. Antal flyttningar, 11 st måste också harmonera med att silon var så gott som tom vid flyttning. Silon rymde cirka 35 ton. För att få optimal logistik för flytten anpassades beställning av cement och antal flyttningar. Flytt av silon gjordes med specialbil från Danmark i 10 av de 11 flytten. Flytten framför Hamnkontoret/rondellen blev vi tvungna att flytta med två stora lyftkranar från Bärarlaget (se bild). Vi lyckades med den operationen och vi förlorade inte arbetstempo. För övrigt upplevde vi inte några hinder eller störningar som påverkade arbetstempot eller det förväntade resultatet. Rapport KEMIRA KEMI (9)

8 Teknisk slutrapport Massan SENAD LWC är en betong som, inom vissa gränser, kan anpassas efter de behov som finns. De egenskaper som krävdes i detta fall var en betong med tillräcklig hållfasthet för att stabilisera rören och omkringliggande mark, hydrofobitet så att inte betongen blandar ut sig med vattnet och förlorar sina egenskaper, pumpbarhet så att vi kunde klara att pumpa de långa partier som ledningarna var uppdelade i, samt inträngningsförmåga när massan går ut i mark och ska stabilisera denna. Den massa / receptur som vi valt har visat sig fungera bra ur alla avseenden, hållfastheten ligger på nästan 2 MPa att jämföras med t.ex. en bra friktionsjord där man räknar med Hållfastheter upp till 200 kpa (0,2 MPa) när man grundlägger. Hydrofobiteten har visat sig fungera efter förväntan när massan har tryckt vatten framför sig i ledningarna och utan problem har härdat normalt även med vatten i närheten. Pumpbarheten ställdes på prov speciellt vid fyllningen av fluorkiselsyraledningen som var ca 200 m lång, men inga problem uppstod utan den fylldes med 13 m 3 med pumpning från endast ett håll. Vid den fria sidan där rören låg ca 1,5 meter ner i marken trycktes också betongen upp i uppsticken och fyllde även denna del. Trycket som användes var även här max 3 bar. Inträngningsförmågan / stabilsering visade sig framförallt vid fyllningen av rören bredvid hamnkontoret. Detta rör, konstaterade vi redan vid appliceringen av slangar och rör, var deformerat bara en liten bit innanför vårt ingångshål, men pumpningen kunde fortgå trots detta och vi kunde konstatera att massan kom fram ca 60 meter bort, inte genom röret, utan genom marken. Först trycktes en avsevärd mängd vatten / sörja fram som vi pumpade upp, till en början låg ph på ca 5 eller lägre men efter hand steg den till ph8 innan massan kom fram. Appliceringen av massan in i rören utfördes genom att ansluta den flexibla slangen till ett eller flera styva plaströr som fördes in i betongröret som skulle fyllas. Plaströren var 6 meterslängder och vi kopplade som mest i hop 4 st dvs ca 24 meter. Detta framförallt för att försäkra oss om att luft inte skulle stängas in i röret. Denna lösning / applikation är ju speciell för denna arbetsplats men har fungerat mycket bra med våra möjligheter att anpassa materialet till rådande förhållanden. Vi kan se många andra applikationer, främst inom grundförstärkning / injektering när det gäller t.ex. hamnanläggningarna mm. och återkommer gärna med förslag på metoder och åtgärder. Teknisk chef Mats Bränström Rapport KEMIRA KEMI (9)

9 TRIODEV Granbacken Sundsvall Kontor: Mobil: E-post: Hemsida: Tekniska förfrågningar: Teknisk chef Mats Bränström Kontor: Mobil: TRIODEV har ett nära samarbete med SINTERSENAD Teknikbetong Int. AB. Hemsida: Rapport KEMIRA KEMI (9)

10