Yttrande över remiss Speciallivsmedel till barn och unga, förskrivna inom läkemedelsförmånerna

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Yttrande över remiss Speciallivsmedel till barn och unga, förskrivna inom läkemedelsförmånerna Grundläggande för en jämlik vård över landet är att en samordning sker mellan landstingen vad gäller t ex åldersintervall, avgifter och godkända produkter. För jämlik vård är det bättre med en fast avgift som räknas upp enligt prisindex än en procentandel av priset, då sistnämnda ger olika förmån inom olika landsting (om nationell prisreglering eller upphandling saknas). Avgiften kan differentieras beroende på t ex ålder och behov av kost. Fasta avgifter skulle eliminera de skillnader som kan uppstå om olika kluster får olika villkor i upphandling av särskilda livsmedel. Optimalt vore nationell upphandling alternativt priskontroll via TLV. I det fall en nationell upphandling görs alternativt nationell prissättning, kan avgiften i stället tas som en procentuell andel av totalkostnaden. I detta fall föreligger inget behov av differentiering beroende på ålder och behov av hel/halv eller kvarts kost. Åldersgräns för subvention bör vara 18 år, vilket är den gräns mellan barn och vuxen som generellt tillämpas i vården. Förteckningen av speciallivsmedel bör uppdateras fortlöpande. Behovet av licenshantering minskar med detta förfarande. Kriterier för bedömning av speciallivsmedel fastställs av den myndighet som beslutar om förteckningen. Den detaljerade diagnoslistan är föråldrad. Vi förordar att man ersätter listan med en generell formulering om särskilt medicinskt behov för förskrivning av speciallivsmedel. För glutenintoleranta barn föreslår vi att ett kontantbidrag utgår. Vid sekundär laktosintolerans och medfödd laktosintolerans bör förskrivning av specialdestinerade livsmedel kunna ske vid särskilt medicinskt behov. Specialutbildad dietist på barnklinik bör ha förskrivningsrätt för speciallivsmedel, kopplad till tjänstestället. Förskrivningsrätt för läkare enligt nuvarande regler. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 1 (3) ÖVERENSKOMMELSE 2015 Kommunalförbundet Västmanlands Teater har två huvudmän Landstinget Västmanland och Västerås stad. Kommunalförbundet ska utifrån förbundsordningen, Landstingsplan, Västerås stads budget och strategiska plan, den antagna regionala kulturplanen Västmanlands län samt här angiven uppdragsbeskrivning arrangera, producera och stödja teaterverksamhet i Västmanlands län. Mellan Landstinget Västmanland och Västerås stad, nedan kallad huvudmännen och Kommunalförbundet Västmanlands Teater, nedan kallad Västmanlands Teater, har följande överenskommelse träffats. Ändamål enligt i förbundsordningen 1. Främja mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet inom teaterns område. 2. Beakta barns och ungdomars intressen. 3. Samverkan och stöd till länets amatörteater. 4. Samverkan och stöd till länets arrangörsorganisationer. 5. Samverkan med andra aktörer inom kulturlivet såsom kulturinstitutioner, bildningsförbund, föreningar, kulturarbetare lokalt, regionalt och nationellt. 1 Uppdragsbeskrivning Västmanlands Teater ska: Främja mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet inom teaterns område. arrangera, producera eller stödja ett varierat teaterutbud för olika målgrupper i hela länet. bedriva verksamhet i samtliga länets kommuner. bedriva ett aktivt publikarbete. utveckla samarbete med de omkringliggande länen. vara en aktiv del av kulturlivet även under sommartid. Beakta barns och ungdomars intressen. utveckla insatserna för barns och ungas rätt till kultur Samverkan och stöd till länets amatörteater. stimulera till ökad amatörteaterverksamhet i länet. Samverkan och stöd till länets arrangörsorganisationer. hyra ut lokaler i Västerås Teater till lokala och regionala arrangörer och utövare samt underlätta för dessa att genomföra arrangemang.

16 2 (3) Samverkan med andra aktörer inom kulturlivet såsom kulturinstitutioner, bildningsförbund, föreningar, kulturarbetare lokalt, regionalt och nationellt. vara delaktig i länets utvecklingsprojekt inom kulturområdet. bedriva samverkansprojekt där professionella kulturutövare möter civilsamhällets aktörer. samverka med näringslivet. Västmanlands Teater ska efter Kulturrådets anvisningar: bedriva insatser för att integrera jämställdhet och tillgänglighet i verksamheten. bedriva internationellt och interkulturellt arbete. 2 Ekonomisk rapportering, kvantitativ och kvalitativ uppföljning Verksamheten ska bedrivas så att den kan finansieras inom den ekonomiska ram som beviljade anslag från det allmänna samt egna intäkter medger. Västmanlands Teater ska informera huvudmännen om verksamheten och ska vidare medverka i utvärderingar av verksamheten enligt huvudmännens beslut. Västmanlands Teater ska också vara behjälplig om huvudmännen önskar kompletterande uppgifter. Om verksamheten genomgår väsentliga förändringar under avtalstiden ska huvudmännen genast underrättas. Västmanlands Teater ska av huvudmännen underrättas om aktuella politiska beslut som kan beröra verksamheten. Den samlade årsstatistiken för verksamhetsåret ska inlämnas till huvudmännen senast den 12 januari Varje tertial ska statistik för verksamheten och prognos för helåret rapporteras enligt huvudmännens anvisningar enligt särskild mötesordning. Kvantitativ uppföljning skall rapporteras i kulturdatabasen senast den 14 mars I kulturdatabasen finns en fullständig redovisning av kraven och definitioner för den kvantitativa uppföljningen. Kvalitativ uppföljning skall lämnas senast den 29 mars2016 enligt gällande anvisningar från Kulturrådet. 3 Ekonomisk ersättning Ersättningen ska täcka samtliga kostnader för åtagandet. Bidraget utbetalas tertialsvis efter inkommen faktura som skickas till: Västerås stad, BEAW912, Box 1150, Västerås Landstinget Västmanland, Leverantörsfakturor, Box 3043, Västerås. tkr Västerås stad Landstinget Västmanland Totalt Verksamhetsbidrag

17 3 (3) Riktlinjer för länsuppdraget är att 60% av verksamheten ska ske i Västerås och 40% i länets övriga kommuner. Västmanlands Teater ska, för att få verksamhetsbidraget, lämna verksamhetsplan för verksamhetsåret till huvudmännen före februari månads utgång. 4 Giltighetstid Denna överenskommelse gäller Avstämningar av uppdragets innehåll och ekonomi genomförs tre gånger per år enligt särskild mötesordning. Parterna ska senast ha förhandlat fram överenskommelse för efterföljande år. 5 Kontaktpersoner För Västerås stad Staffan Rune. För Landstinget Västmanland Lena Karlström. För Västmanlands Teater Kajsa Giertz. Överenskommelsen är upprättat i 3 exemplar varav parterna tagit var sitt. Marita Öberg Molin kultur, idrotts och fritidsnämnden Västerås stad Denise Norström Landstingstyrelsens ordförande Landstinget Västmanland Olof Walldén Ordförande Västmanlands Teater

18 1 (3) ÖVERENSKOMMELSE 2015 Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken, där Västerås stad och Landstinget Västmanland är huvudmän, är en organisation med tre fristående enheter: Länsmusiken, Västerås Sinfonietta och Västerås Konserthus. Kommunalförbundet ska utifrån förbundsordningen, Landstinsplan, Västerås stads budget och strategiska plan, den antagna regionala kulturplanen Västmanlands län samt här angiven uppdragsbeskrivning stödja och utveckla musik och danslivet i Västmanlands län. Mellan Västerås stad och Landstinget Västmanland, nedan kallad huvudmännen, och Kommunalförbundet Västmanlandsmusiken, nedan kallad Västmanlandsmusiken, har följande överenskommelse träffats. Ändamål enligt i förbundsordningen 1. Främja mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet inom musikens och dansens område. 2. Beakta barns och ungdomars intressen. 3. Samverkan med och stöd till länets amatörmusik 4. Samverkan med och stöd till länets arrangörsorganisationer. 5. Samverkan med andra aktörer inom kulturlivet såsom kulturinstitutioner, bildningsförbund, föreningar, kulturarbetare lokalt, regionalt och nationellt. 1 Uppdragsbeskrivning Västmanlandsmusiken ska: Främja mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet inom musikens och dansens område arrangera, producera och stödja ett varierat utbud av musik och dans i länet bedriva länsmusikverksamhet i samtliga länets kommuner. medverka till att minst 750 konserter genomförs i hela länet. driva Konserthuset i Västerås med ett kvalitativt högtstående program i alla musikgenrer och där genomföra minst 170 evenemang under året. hyra ut lokaler i Konserthuset till produktionsbolag och liknande aktörer. bedriva ett aktivt publikarbete. bedriva orkesterverksamhet samt ansvara för och utveckla Västerås Sinfonietta. Västerås Sinfonietta ska genomföra minst 20 offentliga konserter i Västerås Konserthus, minst fyra skol/familjeföreställningar, minst två konserter i Västerås stadsdelar samt delta i Nationaldagsfirandet i Västerås. utveckla samarbete med de omkringliggande länen. Beakta barns och ungdomars intressen utveckla insatserna för barns och ungas rätt till kultur samverka i arbetet med att stödja verksamheter i länets musik och kulturskolor.

19 2 (3) Samverkan med och stöd till länets amatörmusik genom Västerås Sinfonietta vara en inspirationskälla och gott musikaliskt föredöme för amatörmusiklivet i länet. samverka med Mälardalens Högskola, länets kultur och musikskolor samt amatörmusiker för att möjliggöra en symfonisk orkester i länet. Samverkan med och stöd till länets arrangörsorganisationer hyra ut lokaler i konserthuset till lokala och regionala arrangörer och utövare samt underlätta för dessa att genomföra arrangemang. genom Ett Kulturliv för alla och andra sätt stödja arrangörer i länet. Samverkan med andra aktörer inom kulturlivet såsom kulturinstitutioner, bildningsförbund, föreningar, kulturarbetare lokalt, regionalt och nationellt bedriva samverkansprojekt där professionella kulturutövare möter civilsamhällets aktörer. skapa förutsättningar för att fler länsinvånare ska få ta del av konserter och andra musik och dansaktiviteter. stödja kulturell mångfald inom musik och dansområdet. utveckla en knutpunkt för ung elektronisk musik och visuella konstarter i Norberg i samverkan med EMS(Elektronmusikstudion). samverka med näringslivet. Västmanlandsmusiken ska efter Kulturrådets anvisningar: bedriva insatser för att integrera jämställdhet och tillgänglighet i verksamheten. bedriva internationalisering och interkulturell verksamhet. 2 Ekonomisk rapportering, kvantitativ och kvalitativ uppföljning Verksamheten ska bedrivas så att den kan finansieras inom den ekonomiska ram som beviljade anslag från det allmänna samt egna intäkter medger. Anslag för länsmusikverksamhet från landstinget och staten får endast användas till detta ändamål. Ingen överföring får ske till övrig verksamhet. Västmanlandsmusiken ska informera huvudmännen om verksamheten och ska vidare medverka i utvärderingar av verksamheten enligt huvudmännens beslut. Västmanlandsmusiken ska också vara behjälplig om huvudmännen önskar kompletterande uppgifter. Om verksamheten genomgår väsentliga förändringar under avtalstiden ska huvudmännen genast underrättas. Västmanlandsmusiken ska av huvudmännen underrättas om aktuella politiska beslut som kan beröra verksamheten. Den samlade årsstatistiken för verksamhetsåret ska inlämnas till huvudmännen senast den 12 januari Varje tertial ska statistik för verksamheten och prognos för helåret rapporteras enligt huvudmännens anvisningar enligt särskild mötesordning.

20 3 (3) Kvantitativ uppföljning skall rapporteras i kulturdatabasen senast den 14 mars I kulturdatabasen finns en fullständig redovisning av kraven och definitioner för den kvantitativa uppföljningen. Kvalitativ uppföljning skall lämnas senast den 29 mars 2016 enligt gällande anvisningar från Kulturrådet. 3 Ekonomisk ersättning Ersättningen ska täcka samtliga kostnader för åtagandet. Bidraget utbetalas tertialsvis efter inkommen faktura som skickas till: Västerås stad, BEAW912, Box 1150, Västerås Landstinget Västmanland, Leverantörsfakturor, Box 3043, Västerås. tkr Västerås stad Landstinget Västmanland Totalt Verksamhetsbidrag Kapitaltjänstkostnader/hyra Västmanlandsmusiken ska, för att få verksamhetsbidraget, lämna verksamhetsplan för verksamhetsåret till huvudmännen före februari månads utgång. 4 Giltighetstid Denna överenskommelse gäller Avstämningar av uppdragets innehåll och ekonomi genomförs tre gånger per år enligt särskild mötesordning. Parterna ska senast ha förhandlat fram överenskommelse för efterföljande år. 5 Kontaktpersoner För Västerås stad Staffan Rune. För Landstinget Västmanland Lena Karlström. För Västmanlandsmusiken Dag Celsing. Överenskommelsen är upprättat i 3 exemplar varav parterna tagit var sitt. Marita Öberg Molin kultur, idrotts och fritidsnämnden Västerås stad Denise Norström Landstingstyrelsens ordförande Landstinget Västmanland Anders Teljebäck Ordförande Västmanlandsmusiken

21 Bilaga ianspråktagande av reserverade ehälsamedel 2015 ehälsatjänst Förklaring Medel som äskas från LS (Mkr) Kommentar Min journal på nätet e Tjänst där invånaren får möjlighet att läsa sin journal via Mina Vårdkontakter. Projekt ,5 e remiss e tjänst där olika vårdgivare kommer att kunna skicka elektroniska remisser till varandra oavsett journalsystem. 0,6 Utvecklingskostnad Cambio MVK Formulärtjänst e tjänst där invånaren kan fylla i tex hälsodeklarationer som därefter skickas elektroniskt till Kostnad för utveckling i MVK och journalsystemet Cosmic 0,3 Cosmic MVK Min hälsoplan förvaltningskostnad 0,05 MVK Elektroniska kallelser för e tjänst där kallelsen går ut via cellprovtagning MVK Kommer att ligga som förvaltningskostnad när Invånartjänsterna är etablerade. Är dock inte klart för ,05 Kostnad för utveckling i MVK MVK Tidbokning Avser tidbokning mot Obstetrix e tjänst där invånaren kan (mödra och förlossningsvård) direktboka mot specificerade samt för ytterligare ett, ej system 0,2 specificerat system ännu. Projekt Tidbokning Breddinföra direkttidbokning på VS och PPHV 0,5 Tidbokning fysiologkliniken Utveckling tidbok Sectra 0,35 Offert + utveckling MVK Listningsttjänst e tjänst där invånaren kan lista om sig i MVK 0,3 Kostnad för utveckling i MVK Projektledare ehälsa Projektanställning 1,0 tjänst för att täcka behovet av planerade aktiviteter som ska utföras ,8 Projektanst JPN/ MVK 0,5 Automatöverföring till kvalitetsregister Projekt 0,5 Delfinansiering. Medel för ännu icke Projekt journal och läkemedel. kostnadsspecificerade Kostnader till Inera som inte projekt och andra ev finansieras via den solidariska tillkommande kostnader 4,35 finansieringen Summa beräknade kostnader 10

22 Samhällskontraktets verksamhetsplan 2015 Förslag till Samhällskontraktets styrelse den 5/ Inledning Hösten 2013 fattade Eskilstuna kommun, Västerås stad och Mälardalens högskola (MDH) beslut om att förnya avtalet om Samhällskontraktet (SK) för perioden De närmare förutsättningarna för detta beskrivs i avtalet och dess bilaga Ramar för Samhällskontraktet (dnr MDH /13) samt i Instruktion för centrumbildningen Samhällskontraktet (dnr MDH /13). I ramdokumentet fastslås visionen I Mälardalen satsar akademi och samhälle aktivt på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt och fyra övergripande mål: 1) Höja kompetensnivån i regionen. 2) Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola. 3) Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor. 4) Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor Vid halvårsskiftet 2014 anslöt sig även landstingen i Södermanland och Västmanland till SK, förutsättningarna för detta beskrivs i det tilläggsavtal som tecknades i samband med detta. SK:s styrelse är dock fortsatt öppna för dialog med de parter som har intresse att ansluta sig till SK. 2 Verksamhet SK:s verksamhet organiseras i tre former - kompetenscentra, samverkansområden och utvecklingsområden. 1

23 2.1 Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL) Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) är en regional samverkansplattform för skolutveckling. Genom MKL samverkar högskolan med förskolor och skolor i Sörmland och Västmanland. Inom ramarna för MKL bedrivs kompentensutveckling för pedagoger, verksamhetsnära forskning, forskningsbaserade skolutvecklingsprojekt samt seminarier och event. MKL erbjuder fysiska och digitala mötesplatser mellan forskare, förskollärare, lärare, rektorer och andra personer med intresse för skolutveckling. MKL:s övergripande mål är att ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål och utveckla sin egen fulla potential. En viktig faktor för att nå målet är att högskolan fortsätter utveckla lärarutbildningen så att den håller hög kvalitet och vilar på en stabil forskningsbas. MKL skapar också mötesplatser mellan forskare och skolorna i regionen för skolutvecklingsarbete som vilar på vetenskaplig grund. MKL:s verksamhet är indelad i fyra delar: Forskning/forskarutbildning, Skolutveckling, kompetensutveckling och Kompetensförsörjning. Under 2015 kommer MKL att föra dialog med Länsstyrelsen Västmanland utifrån RUP och med koppling till kommande satsningar inom strukturfonderna i Östra Mellansverige, i synnerhet vad gäller drop-outs. Kontakter med näringsliv kommer särskilt tas vad gäller främjande av barn och ungas intresse för matematik, teknik och naturvetenskap. Inom ramen för Samhällskontraktet ska MKL också samverka med MKHV kring framför allt utveckling av verksamhetsförlagd utbildning och handledning samt kring frågor om barn och ungas hälsa. MKL ska även samverka med Framtidens arbetsliv om hur regionen kan rekrytera och behålla förskolepersonal, lärare och rektorer. Alla projekt syftar till att utveckla samproducerad forskning inom högskolans forskningsmiljöer i utbildningsvetenskap som dels kan stärka forskningsbasen till lärarutbildningen och dels bidrar till verksamhetsutveckling i regionens skolor. En separat verksamhetsplan för MKL tas fram av styrgruppen för MKL och beslutas av SK:s styrelse. För ytterligare information kring mål och andra planerade aktiviteter finns också beskrivet i verksamhetsplanen för MKL, se bilaga. 2.2 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa och välfärd inom Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland och Mälardalens högskolas ansvarsområden. Inom kommunerna och landstingen handlar det mer konkret om hur verksamheters kvalitet kan säkras, hur kompetensutveckling och personalförsörjning kan tryggas och hur en evidensbaserad praktik kan utvecklas. Inom MDH handlar det om att utveckla kvaliteten i 2

24 professionsutbildningarna, att säkra examensrättigheter och att stärka forskningen till nytta och värde för både utbildning och verksamhetsutveckling. Avsikten med MKHV är därför att skapa en långsiktigt hållbar struktur för samverkan rörande fysioterapeut-, sjuksköterske- och socionomprofessionerna inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Verksamheten inom MKHV bedrivs inom tre områden: 1. Lärande organisationer (ömsesidigt kunskapsutbyte i forskningsbaserad/evidensbaserad verksamhetsutveckling samt professions- och forskningsbaserad/evidensbaserad utbildning och samordning av VFU-handläggning) 2. Forsknings- och utvecklingsprojekt (gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt samt spridning av aktuell forskning) 3. Internationalisering (lärande och verksamhetsutveckling genom internationellt samarbete samt interkulturell kompetensutveckling) Kopplat till ovanstående kommer MKHV under 2015 att: fortsätta arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar struktur för samverkan mellan MKHV:s parter inom området för hälsa och välfärd, underhålla och utveckla hållbara kommunikationskanaler mellan MKHV:s parter. utveckla MKHV som en samverkansmiljö med inriktning utvecklingsinriktat lärande En separat verksamhetsplan för MKHV tas fram av styrgruppen för MKHV och beslutas av SK:s styrelse. För ytterligare information kring mål och andra planerade aktiviteter finns också beskrivet i verksamhetsplanen för MKHV, se bilaga. 2.3 Samverkansområde Framtidens arbetsliv (FA) Målet för samverkansområdet Framtidens arbetsliv (FA) är att bidra till en välfärdssektor som kan erbjuda ett hållbart arbetsliv och som har förmåga att attrahera och försörja sin organisation med rätt kompetens. Framtidens arbetsliv är en mötesplats mellan högskolan och andra aktörer i offentlig sektor för dialog, kunskapsutveckling och samverkan kring hur arbetsgivare i välfärdssektorn kan rekrytera, behålla och utveckla sina medarbetare. Samverkansområdets och styrgruppens roll i förhållande till övriga verksamhetsdelar och området framtidens arbetsliv som perspektiv inom t.ex. MKL och MKHV ska diskuteras under året, bland annat genom att bjuda in respektive kompetenscentra till en tankesmedja. Forskning om arbetslivet ur olika perspektiv, är en viktig kunskapskälla för möta framtida utmaningar. Under 2014 beslutade SK:s styrelse därför att finansiera ett forsknings- och utvecklingsprogram benämnt VÄLKOM Välfärdssektorns Långsiktiga 3

25 Kompetensförsörjning. VÄLKOM inledde sitt arbete under hösten 2014 med aktivitet över 2015 och avslut 30 november Forskningen inom VÄLKOM kommer att fokusera på två frågeställningar: Hur kan kommunernas socialtjänst rekrytera och behålla socionomer? Hur kan kommuner och landsting rekrytera och behålla sjuksköterskor? För att ge svar på ovanstående frågor har forskargruppen valt att dela upp studien i två delar, där den ena delen syftar till analysera och beskriva sjuksköterskors respektive socialsekreterares motiv för att lämna sin organisation. Nästa del är en diskursanalys och syftar till att analysera språkets konstruerande kraft utifrån hur man i media talar om problemet med rekrytering och behållandet av yrkesgrupperna socionomer och sjuksköterskor. För ytterligare information kring Framtidens arbetsliv och planerade aktiviteter, se bilaga. En separat verksamhetsplan för FA fram av styrgruppen för FA och beslutas av SK:s styrelse. För ytterligare information kring mål och andra planerade aktiviteter finns också beskrivet i verksamhetsplanen för FA, se bilaga. 2.4 Samverkansområde Hållbar samhällsutveckling (HSU) Det övergripande syftet med samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling (HSU), är att i samverkan mellan högskolan, kommuner och landsting utveckla forskningsbaserad kunskap om sambanden mellan socialt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt hållbar utveckling och därmed verka för en kompetenshöjning i regionen kring orters ändamålsenliga och hållbara platsutveckling. Verksamheten utgår från samhällsvetenskapliga perspektiv på hållbar utveckling och strävar efter flervetenskaplighet. Frågor som HSU kommer att arbeta med rör bland annat vilka konsekvenser införandet av New Public Management med krav om en ökad effektivisering har i förhållande till tanken om en hållbar samhällsutveckling. Kopplat till detta finns det finns många frågor där de enskilda institutionerna var för sig inte har full rådighet vilket ställer krav om en ökad samverkan för att möta gemensamma utmaningar. HSU kommer under 2015 också att påbörja en studie gällande framtidens arbetsmarknad. Syftet med studien är att öka kunskapen kring utmaningar för den regionala arbetsmarknaden samt att stärka regionernas strategiska hantering av arbetsmarknadsfrågor på en allt mer globaliserad arbetsmarknad. Utöver detta kommer man inom HSU att titta på hur kommunerna och landstingen hanterar de social resurs- och investeringsfonderna utifrån bland annat förväntade effekter, formulerade riktlinjer och ansöknings- och uppföljningsprocessen. För att möta behovet av en föränderlig kompetensförsörjning inom offentlig sektor kommer HSU att vara en del i processen att utveckla ett nytt samhällsvetarprogram med en 4

26 statsvetenskaplig grundexamen och färdigheter att arbeta som kvalificerad handläggare, utredare, analytiker inom offentlig sektor. En separat verksamhetsplan för samverkansområdet Hållbar samhällsutveckling tas fram av styrgruppen för HSU och beslutas av SK:s styrelse. För ytterligare information kring mål och andra planerade aktiviteter finns också beskrivet i verksamhetsplanen för HSU, se bilaga. 2.5 Utvecklingsområde Hälsoteknik Robotkattprojektet har avslutats under 2014 och under 2015 kommer dialog inledas med Arenan för Hälso- och välfärdsteknik för att följa vad som händer inom området. Processledaren för SK ansvarar för bevakning av utvecklingsområdet i övrigt. 2.6 Utvecklingsområde Innovationer i offentlig sektor Ett nytt utvecklingsområde tillfördes 2014 och resulterade i innovationstävlingen LYS med slutrapport 1/ och en handbok Guide till innovationstävlingar. Då det inte beslutats om någon förändring av SK inriktning kommer detta utvecklingsområde att finns kvar under Möjligheter för SK att genomföra aktiviteter inom området innovationer i offentlig sektor kommer att ses över med mål att presentera förslag till verksamhetsplan Bemötandedagarna Hösten 2015 genomförs konferensen Bemötande av varandra och andra för sjätte året i rad, för att lyfta frågor om bemötande och mångfald men också för att främja erfarenhetsutbyte mellan landstingen, kommunerna och högskolan. Målgrupp är i första hand personal inom kommun, landsting och på högskolan. Sedan landstingens inträde i Samhällskontraktet har konferensens arbetsgrupp utökats med representation även från dem. Arbetsgruppen kommer under 2015 också fortsättningsvis att se över möjligheten att utveckla samverkan kring bemötandefrågor utöver konferensen. 2.8 Alva Myrdal-professuren Gästprofessuren till Alva Myrdals minne inrättades 2008 genom ett samarbete och en samfinansiering mellan Eskilstuna kommun och MDH. Gästprofessuren riktas till internationellt framstående forskare på områden som direkt eller indirekt berör de områden som Alva Myrdal verkade inom, dvs. inom de socialpolitiska, arbetslivs- och välfärdspolitiska, samt utbildningspolitiska områdena och inom internationell konfliktforskning. I och med den nära koppling som finns till välfärdsområdet inom SK ingår professuren sedan 2014 som en del i SK. Den nuvarande innehavaren av Alva Myrdal professuren slutför sitt uppdrag under 2015 inom ramen för MKL. Från och med januari 2016 skall således en ny gästprofessor rekryteras för ett uppdrag över tre terminer. Innehavaren av professuren bör vara en internationellt 5

27 etablerad och välrenommerad professor med forskning inom ett eller flera av områdena välfärd, arbetsliv, utbildning, internationellt samarbete, genus- och värdefrågor. Utifrån dessa områden ska SK:s styrelse, under 2015, lämna förslag på inriktning av professuren till rekryteringskommitténs ordförande. 2.9 Uppföljning Under 2015 kommer en uppföljning av Samhällskontraktets olika verksamheter att ske Former, modeller och koncept För att skapa ett professionellt samverkansarbete behövs kunskap om olika former och modeller för samverkan. SK kommer att fortsätta arbeta aktivt för att pröva, utveckla och dokumentera metoder och modeller för samverkan och för resultatspridning bl.a genom deltagande på HSS Nationellt nätverk för samverkansplattformar SK kommer under 2015 att medverka i genomförandet av UniLink:s (lärosätenas förening för samverkansfrågor) lärprojekt som syftar till att utveckla kunskap för lärande och erfarenhetsutbyte mellan samverkansplattformar (formaliserad samverkan mellan kommun/region och lärosäte). 3 Kommunikation En separat kommunikationsplan för SK tas fram och beslutas av styrelsen. 4 Budget 2015 Förslag till budget för den verksamhet som sker inom samverkansplattformen på övergripande nivå, dvs. inte inom ramen för de olika verksamhetsdelarna med egen VP Processledare Administratör Kommunikation inkl. lön kommunikatör Innovation i off sektor Bemötandedagar Utvärdering/följeforskning Övrigt TOTALT kr 6

28 Sammanställning av budget för 2015 inklusive förslag från de olika verksamhetsdelarnas budget SK övergripande MKL MKHV HSU FA inkl VÄLKOM TOTALT kr Möjlighet att föra över medel från 2014 möjligt Verksamheten finansieras av medel inom ramen för avtalet om SK. Dock kan den andelen av finansieringen dras ner om fler parter ansluter sig till SK eller om SK beviljas medel via ansökningar om extern finansiering. 7

29 Underlag till Samhällskontraktets styrelse Förslag till verksamhetsplan för MKL 2015 I denna verksamhetsplan beskrivs de aktiviteter som finansieras av Samhällskontraktets parter (Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland, Mälardalens högskola) och av övriga parter i MKL:s styrgrupp (Regionförbundet Sörmland, Västmanlands Kommuner och Landsting). MKL utvecklas samtidigt som arena för all extern samverkan vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) med andra verksamheter såsom försöksverksamhet med övningsskolor, externfinansierade forskningoch utvecklingsprojekt och övrig samverkan som rör lärarutbildningen och andra kurser och program, vilket beskrivs närmare i UKK:s verksamhetsplan. Delmål i förhållande till SK:s övergripande mål SK mål 1: Höja kompetensnivån i regionen. MKL: Ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål och sin fulla potential. SK mål 2: Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola. MKL: Lärarutbildningarna vid Mälardalens högskola håller hög kvalitet och vilar på såväl en stabil forskningsbas som en välförankrad professionsbas. MKL: Mälardalens högskola examinerar lärare från förskola till gymnasieskola med den inriktning som efterfrågas i kommunerna och med sådan kompetens att nyexaminerade lärare är väl förberedda för yrket. SK mål 3: Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor. MKL: Högskolan och kommunerna utvecklar och förbättrar undervisningen i regionens skolor med gemensamma forskningsbaserade skolutvecklingsprojekt. MKL: Kommunerna säkerställer genom behörighetsgivande och kompetensutvecklande insatser för rektorer, förskolepersonal och pedagoger att erforderlig kompetens finns i förskolan och skolan. SK mål 4: Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor. MKL: MKL har en tydlig verksamhetsinriktning med utgångspunkt i ömsesidiga intressen och gemensamma mål. Verksamhetens utveckling MKL ska utveckla rollen som plattform för extern samverkan vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation. MKL ska med stöd av extern följeforskare identifiera en tydlig verksamhetsinriktning med koppling till lärarutbildning, forskning i utbildningsvetenskap och skolutveckling. Verksamheten ska stärka såväl forskningsbas som professionsbas till 1

30 Underlag till Samhällskontraktets styrelse lärarutbildningen. Resultaten av de projekt som genomförs ska spridas i olika former till skolhuvudmän och personal i förskola och skola. MKL ska samtidigt vara en struktur för kunskapsöverföring i båda riktningar mellan högskola, förskola och skola, t.ex. genom att erbjuda fysiska och digitala mötesplatser mellan forskare och lärare vid högskolan och personal i förskola och skola. Aktiviteter och förväntade resultat Verksamheten är indelad i fyra delar: Forskning och forskarutbildning, Skolutveckling, Kompetensutveckling och Kompetensförsörjning. Inledningsvis beskrivs det övergripande arbetet med att utveckla MKL som arena för extern samverkan. MKL övergripande MKL ger i uppdrag till extern följeforskare att ta fram förslag på en tydlig verksamhetsinriktning för MKL, inklusive långsiktiga finansieringslösningar. En tydlig verksamhetsinriktning kommer att stärka den gemensamma målbilden hos MKL:s partner. MKL ska vidareutveckla och formalisera samverkan med kommuner i Sörmland och Västmanland via skolchefsnätverken, Regionförbundet Sörmland och Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). Alla skolhuvudmän i regionen bjuds in att samverka inom ramen för MKL. MKL:s styrgrupp tar initiativ till dialog om former för finansiering av aktiviteter till kommuner utanför Samhällskontraktet. Uppbyggnaden av kontakter och samverkansstrukturer samordnas med pågående försöksverksamhet med övningsskolor. MKL ska även identifiera samverkanspartners utöver Samhällskontraktets parter och regionens skolhuvudmän, t.ex. inom näringsliv och ideell sektor samt på nationell nivå. Dialog förs med Länsstyrelsen Västmanland utifrån RUP och med koppling till kommande strukturfondsperiod, i synnerhet vad gäller dropouts. Kontakter med näringsliv kommer särskilt tas vad gäller främjande av barn och ungas intresse för matematik, teknik och naturvetenskap. Genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förs dialog kring hur MKL kan fungera som regional samordnare och länk till det nya Skolforskningsinstitutet. MKL stärker samarbetet med motsvarande organisationer vid andra lärosäten i landet, främst via nationella RUC-nätverket. MKL står som värd för nationella RUC-nätverkets träff våren Sammantaget bidrar det till att stärka MKL:s varumärke både lokalt, regionalt och nationellt. Fler parter engageras i att nå det övergripande målet om att alla barn och unga ska nå skolans mål och sin fulla potential. Inom ramen för Samhällskontraktet ska MKL samverka med MKHV kring framför allt utveckling av verksamhetsförlagd utbildning och handledning samt kring frågor om barn och ungas hälsa. MKL ska även samverka med Framtidens arbetsliv om hur regionen kan rekrytera och behålla förskolepersonal, lärare och rektorer. Forskning och forskarutbildning En doktorand inom VFU och övningsskolor inleder sin forskarutbildning. Ytterligare en doktorand rekryteras i samverkan med Eskilstuna kommun för att genomföra forskarutbildning till licentiatexamen. För den senare prövas utannonsering av lärartjänst med 50 % forskningstid. Under året arrangerar MKL ett seminarium om kommundoktorander som form för samverkan med fokus på utmaningar och möjligheter. Uppdrag om följeforskning rörande implementering av försöksverksamhet med övningsskolor fortsätter och avrapporteras under året. Ny kunskap om arbetsformer och organisation kring VFU och övningsskolor bidrar till höjd kvalitet i VFU:n samt till tydliga samverkansstrukturer. 2

31 Underlag till Samhällskontraktets styrelse Tre forskningsprojekt med koppling till nyanländas lärande, övergångar förberedelseklass skola samt undervisnings i mångkulturella klassrum avslutas. Forskningsresultaten sprids via seminarier och konferenser samt utgör underlag för lärarutbildningen. Resultaten kommer också användas som underlag till en antologi om nyanländas lärande som ska tas fram vid akademin under året. Projekt om övergångar förskola skola fortsätter. Samverkan i frågor om övergångar sker också kopplat till Sue Dockett, gästprofessor till Alva Myrdals minne. Två konferenser arrangeras i Eskilstuna och Västerås. Ett forsknings- och utvecklingsprojekt om systematiskt kvalitetsarbete och förstelärarens roll påbörjas i Västmanland under förutsättning att finansiering erhålles från Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL). Dialog inleds med Länsstyrelsen Västmanland om medfinansiering för utvidgning av projektet. Forskning om entreprenöriellt lärande i förskola och skola bedrivs inom ramen för projektet ELVERKET med finansiering från Tillväxtverket. Forskningsresultat sprids via seminarier och workshops med studenter, personal från lärarutbildningen och verksam personal vid regionens skolor. Medel från MKL öronmärks för satsningar på samproducerad forskning inom utbildningsvetenskap i samråd med forskningsledare och vetenskapliga ledare, bl.a. utifrån analys av utfallet av utvärderingen MER14. Dialog inleds med Regionförbundet Sörmland om ett forskningsbaserat utvecklingsprogram för förvaltningschefer; Mälarakademin. Planering för forskningsprojekt inom NO/teknik inleds för att möjliggöra projektstart januari 2016, enligt tidigare beslut om finansiering. Alla projekt syftar till att utveckla samproducerad forskning inom högskolans forskningsmiljöer i utbildningsvetenskap som dels kan stärka forskningsbasen till lärarutbildningen och dels bidrar till verksamhetsutveckling i regionens skolor. MKL bidrar även till spridning av annan forskning i utbildningsvetenskap utöver de egenfinansierade projekten. Skolutveckling och kompetensutveckling Behov av kompetensutvecklingsinsatser (form och innehåll) diskuteras i MKL:s styrgrupp utifrån kommunernas kompetenskartläggningar som presenteras under året. Särskilt fokus på ökad behörighet. MKL erbjuder kurser inom Lärarlyftet och Förskolelyftet, samt inom andra satsningar från Skolverket. Området Nyanländas lärande vidareutvecklas. MKL utreder behov av och förutsättningar för nätbaserade s.k. Fri start, fri fart -kurser om 1,5 hp inom utbildningsvetenskap. MKL etablerar ett nätverk för engelskalärare och studenter i engelska språket. Träffar och föreläsningar fysiskt och digitalt kommer att erbjudas. Studenter förbereds för yrkeslivet genom att få kontakt med verksamma lärare. Lärare får ta del av aktuell forskning och andra lärares erfarenheter, vilket kan förbättra klassrumsundervisningen. Området entreprenöriellt lärande utvecklas vidare på uppdrag av Skolverket samt genom projektet ELVERKET som finansieras av Tillväxtverket. Syftet är bl.a. att ta fram förslag på hur entreprenöriellt lärande kan föras in i lärarutbildningen kopplat till skolans läroplaner. 3

32 Kompetensförsörjning Underlag till Samhällskontraktets styrelse Akademin har för avsikt att öka inslagen av professionsbaserad undervisning i lärarutbildningen, t.ex. i form av kombinationstjänster. Att studenterna undervisas av verksamma förskollärare och lärare förbereder dem inför kommande yrkesliv. MKL förmedlar kontakter och marknadsför möjligheter till delade tjänster. MKL ska bidra till att systematisera och utveckla inslag av extern samverkan i förskollärar- och lärarprogrammen för att höjda utbildningens kvalitet och förbereda studenterna inför övergången till yrkeslivet. Branschråd för lärarutbildningen inrättas, MKL förmedlar kontakt för bemanning av externa representanter. MKL medverkar i inventering av pågående satsningar i regionen för att främja ungas intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. I uppgiften ligger att se över samordnings- och finansieringsmöjligheter med tävlingarna Unga matematiker och Kängurutävlingen. I syfte att få fler män att söka och fullfölja förskollärarutbildning kommer MKL under 2015 genomföra aktiviteter som lyfter fram betydelsen av att fler män väljer förskolläraryrket, t.ex. mötesplatser för manliga studenter vid förskollärarprogrammet och yrkesverksamma förskollärare. MKL medverkar på uppdrag av Skolverket med föreläsningar och handledning av lärare och studie- och yrkesvägledare i satsningen Skola arbetsliv i undervisningen. I samverkan med Regionförbundet Sörmland utvecklas underlag och analys av behovet av dimensionering av lärarutbildningen, utifrån t.ex. demografisk utveckling, pensionsavgångar. Kommunikation Viktiga kanaler för spridning av information blir även fortsättningsvis MKL:s webbsida och Facebook-sida samt elektroniskt nyhetsbrev som skickas ut via e-postlistor. MKL ska även fortsättningsvis arrangera seminarier och event som mötesplatser mellan personal på högskolan, studenter och personal i kommuner, förskolor och skolor. MKLdagarna arrangeras som årligen återkommande konferens kring forskning och skolutveckling. MKL ska bidra med programpunkt vid Forskarfredag (september i Eskilstuna och Västerås). MKL medarrangerar slutkonferens med IDA/Västerås i projekt Från förberedelseskola till normalskola. Kommunikationsmaterial för MKL ska få en tydligare och mer enhetlig profil, för att stärka MKL:s varumärke bidra till igenkänning av MKL. En separat kommunikationsplan för MKL tas fram inför Kommunikationsarbetet ska leda till ökad kännedom om MKL:s verksamhet och därmed möjlighet att ta del av erbjudanden och att ingå i samverkansaktiviteter. Kommunikationen ska synliggöra hur högskolan och regionen med gemensamma krafter utvecklar och stärker både lärarutbildningen och regionens förskolor och skolor. 4

33 Underlag till Samhällskontraktets styrelse Budget I styrelsens beslut om VP för MKL 2014 beviljades en budget på kr. Prognos för utfall är kr. MKL önskar föra över finansieringen för följeforskning ( kr), doktorand VFU ( kr) till 2015 samt forskning NO/teknik ( kr) till Gästprofessur till Alva Myrdals minne finansieras av Samhällskontraktet med kr enligt beslut i Samhällskontraktets verksamhetsplan 2014, dvs. utanför MKL:s VP. För finansiering av övriga ovan beskrivna aktiviteter i VP 2015 vill MKL:s styrgrupp föreslå Samhällskontraktets styrelse att besluta om följande budget. MKL:s styrgrupp har ett långsiktigt perspektiv och önskar därför även klartecken för en preliminär budgetram för Aktivitet Utvärdering övningsskolor Doktorand VFU övningsskolor* Forskningsbas grundlärare 4-6 NO/Teknik** Samproducerad forskning utbildningsvetenskap Projekt nätverk engelskalärare Främja intresse för matematik, teknik, naturvetenskap Män i förskolan Utveckling av former för uppdragsutbildning, t.ex. nätbaserade kurser Verksamhetsledare MKL 100 % Administratör MKL 20 % Vetenskapliga ledare, samverkan med forskningsmiljöerna Kommunikatör/eventstöd 50 % Konferenser och resor Följeforskning, MKL:s verksamhetsinriktning MKL årskonferens och övriga seminarier/event, möten Trycksaker, kommunikationsmaterial TOTALT *Finansiering enligt beslut i Samhällskontraktet styrelse **Tidigare beviljade medel om kr flyttas till

34 VERKSAMHETSPLAN 2015 Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV

35 1. Bakgrund Den gemensamma satsningen av Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Södermanland och Landstinget Västmanland och Mälardalens högskola (MDH) på ett viderutvecklat kompetenscentrum för hälsa och välfärd (MKHV) inom Samhällskontraktet innebär möjligheter att möta olika samhällsutmaningar. Inom kommunerna och landstingen handlar det om hur verksamheters kvalitet kan säkras, hur kompetensutveckling och personalförsörjning kan tryggas och hur en evidensbaserad praktik kan utvecklas. Inom MDH handlar det om att utveckla kvaliteten i professionsutbildningarna, att säkra examensrättigheter och att stärka forskningen till nytta och värde för både utbildning och verksamhetsutveckling. MKHV startade sin verksamhet 1 februari 2013 som en följd av tidigare års arbete i Samhällskontraktet inom sektorsgruppen för äldre och socialt arbete. En extern utvärdering av MKHVs första verksamhetsår genomfördes och resulterade i maj 2014 i några förändringar i organisation och bemanning. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland till Samhällskontraktet och under hösten 2014 har samtal inletts om de båda landstingens anslutning och representation i MKHV. Vid MDH har samtidigt organiseringen av den externa samverkan setts över vid akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV). Detta har resulterat i att HVV-funktionen för samordning av extern samverkan (uppdrag på 50 procent) kommer att knytas närmare MKHV från år Detta resulterar sammantaget i en organisationsbild för MKHV som inför år 2015 ser ut på följande sätt: Figur 1. Ny organisation MKHV från och med

36 Bemanningen MKHV 2015 MKHV kommer under 2015 att bemannas med två samordnare 50 % (HVV), två samordnare om vardera 25 % (Eskilstuna kommun och Västerås stad) samt kommunikatör om 20 % (MDH). 2. Mål Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning inom området hälsa och välfärd inom Eskilstuna kommun, Västerås stad, Landstinget Sörmland, Landstinget Västmanland och Mälardalens högskolas ansvarsområden. 3. Delmål för MKHVs verksamhet 2015 För att uppnå det övergripande målet för MKHV har tre delmål formulerats. Dessa delmål ska i nästa steg kompletteras med en handlingsplan som anger ett antal aktiviteter som ska genomföras under verksamhetsåret Fortsätta utvecklingen av en långsiktigt hållbar struktur för samverkan mellan MKHVs parter inom området hälsa och välfärd. Som en följd av Landstinget Sörmlands och Landstinget Västmanlands anslutning till MKVH behöver MKHV som samverkansorganisation ses över. Målet är att göra Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland fullt delaktiga i MKHVs fortsatta utveckling och verksamhetsplanering. Samtidigt som antalet samverkansparter inom MKHV vidgas behöver samsyn utvecklas avseende avgränsningar och vilka områden/frågor parternas samverkan inom MKHV ska inriktas på. Det externa uppdraget att utvärdera MKHV omvandlas till att 2015 vara ett stöd till den fortsatta utvecklingen av MKHV och långsiktigt hållbara strukturer för samverkan. Delmål 3.1 enligt ovan relaterar till Samhällskontraktets mål: Skapa goda relationer mellan högskolan och aktörer inom offentlig sektor. 3.2 Underhålla och fortsätta utveckla hållbara kommunikationskanaler mellan MKHVs parter. Kommunikationskanaler behöver vidareutvecklas inom respektive organisation såväl som mellan samverkande organisationer i MKHV i syfte att informera och främja förankring och delaktighet i MKHVs verksamheter. Tillkomsten av särskilda samordnare inom Eskilstuna kommun och inom Västerås stad är ett led i detta liksom att HVVs särskilda funktion för extern samverkan knyts till MKHV. Utöver detta förstärks MKHV genom en kommunikatörresurs. Genom förbättrad kommunikation och utvecklade kommunikationskanaler säkras att MKHVs verksamhet svarar mot behov och blir till värde och nytta för samverkande parters verksamhetsutveckling. 3

37 Delmål 3.2 enligt ovan relaterar till Samhällskontraktets mål: Skapa goda relationer mellan högskolan och aktörer inom offentlig sektor. 3.3 Utveckla MKHV som en samverkansmiljö med inriktning utvecklingsinriktat lärande. Som en följd av utvärderingen ska MKHV under 2015 utveckla projektverksamhet i skärningspunkten mellan MKHV-parternas verksamheter med inriktning utvecklingsinriktat lärande. MKHV ska utreda möjligheter och hinder med denna inriktning och vad den betyder för att stärka MKHVs identitet och legitimitet. Under 2015 ska MKHV prioritera projektverksamhet inom områdena äldre, myndighetsutövning, psykisk ohälsa samt VFU/profession. Dessa prioriterade områden är resultatet av den externa utvärderingen och av en workshop i MKHV som genomfördes med en utvidgad styrgrupp i oktober Delmål 3.3 enligt ovan relaterar till Samhällskontraktets mål: Höja kompetensnivån i regionen, stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola och utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor. 4. Ekonomi och budget MKHV har budget- och resultatansvar som förvaltas på HVV. Mälardalens högskola, HVV, medfinansierar därutöver redovisad 0,25 befintlig tjänst tilldelat i uppdraget samordnare FoU och därtill anknyts HVVs Samordnare för extern samverkan till MKHV (se organisationsfigur sid 2). MKHV:s styrgrupp föreslår att Samhällskontraktets styrelse inom ramen för det nya avtalet beviljar kronor för 2015, se tabell nedan. Förslaget innebär en utökad budgetram på 3 miljoner kronor för år 2015 jämfört med år 2014 och är ett uttryck för att MKHV:s verksamhet befinner sig i en expansiv fas. 4

38 Tabell: Budget 2015 Aktivitet Budget 2014 Budget 2015 Samordnare professions- och kompetensutveckling 50% (inkl verksamhetsledare) Samordnare FoU 50% (varav HVV finansierar 25%, MKHV 25%) Samordnare E-a och V-ås, 2 x 25% (Marie S och Ritwa F) ?? Kommunikatör 20 % Summa löner Doktorandprojekt* (start 1 sep 2014) Samverkanscheckar, utvecklingsinsatser och kvalitetsprojekt ** FoU och professions- och kompetensutvecklings aktiviteter Inom prioriterade områden myndighetsutövning, äldre och psykisk ohälsa Projektet KÖP (Kunskapsöversikter)*** Projektet Kvalitetsregister och projektet FÖRST **** Handledaråret (samarrangemang med MKL) Stöd till arrangemang, medarrangör MKHV årskonferens Konferenser och resor Processtöd till MKHV från utvärderare Trycksaker etc TOTALT * Doktorandprojektet Hinder och trösklar i arbetslivet för unga människor med försörjningsstöd innebär ett åtagande om finansiering av lönekostnader inklusive OH -och lokalkostnader under fyra år om sammanlagt kr. ** I 2014 års budget finns kr för samverkanscheckar, utvecklingsinsatser och kvalitetsprojekt. Av dessa medel kommer endast kr att förbrukas Resterande medel kommer att användas under 2015 till utlysning av samverkanscheckar. *** KÖP- KunskapsÖversikt för Praktiker inom MKHV:s tre verksamhetsområden: Äldreomsorg, Omsorg om personer med funktionsnedsättning och Individ- och familjeomsorg. Syftet med projektet innebär att med kunskapsöversikter omfattande identifierade och prioriterade kunskapsbehov i de tre verksamhetsområdena ge praktikerna underlag för att utveckla evidensbaserat (vetenskaplig evidens) verksamhet inom några prioriterade områden. **** Projekt från 2013 år budget: Projektet FÖRST bedrivs av MDH tillsammans med Västerås stad och Eskilstuna kommun och startade i januari Projektet syftar till att förbättra stödet till föräldrar som brister i sin omsorgsförmåga och där socialtjänstens traditionella metoder visat sig vara otillräckliga. Det överordnade målet för projektet är praktiskt och fokus är lagt på att utveckla en arbetsmodell med pedagogiska verktyg för att föräldrarna ska kunna fortsätta vara förälder, men på ett mer adaptivt sätt än tidigare. 5