Mani. Abstinens. Upprymdhet

Transkript

1 Mani Upprymdhet Abstinens Abstinens är benämning på de besvärande symtom (både f ysiska och psykiska: svet t ningar, darrningar, irrit abilit et) som uppstår om en person plötstlig hindras att tillföra kroppen t.ex. alkohol eller narkot iska preparat. Även avhållsamhet f rån t.ex.

2 njut ningsmedel het er abst inens. Abstinenssymtom Besvärande psykiska och kroppsliga symt om som uppst år om en person plötstlig hindras att tillföra kroppen t.ex. alkohol eller narkot iska preparat. Affektiva sjukdomar Psykiska sjukdomar som påverkar känslolivet. Till exempel bipolär sjukdom, kännet ecknas med långa perioder av nedst ämdhet (depression) som skif t as med upprymdhet (mani). Allmän psykiatri Behandlar personer med ångest, depressioner, suicid (självmordsbenägna), ät st örningar, personlighet sst örningar. Allvarlig psykisk störning En svensk juridisk t erm och ut gör i Sverige et t nödvändigt kriterium för såväl psykiatrisk tvångsvård som rättspsykiatrisk vård. Utredningen som föregår att denna juridiska term kan användas, f örekommer bl.a. om en domst ol ska döma en person t ill f ängelse eller rät t spsykiat risk vård.

3 Anorexia Anorexia nervosa, et t sjukdomst illst ånd där man svält er sig själv. Antidepressiva läkemedel Läkemedelsgrupp (psykof armaka) som mot verkar depression. Dessa läkemedel är int e vanebildande och kan därf ör ej heller missbrukas. Antipsykotiska läkemedel Läkemedelsgrupp (psykof armaka), används vid psykoser, d.v.s. psykiska sjukdomar med st örd verklighet suppf at t ning. Dessa läkemedel är int e vanebildande. Kallas även neurolept ika. Anxiolytika Läkemedelsgrupp (psykof armaka), ångest dämpande, läkemedel med ångest lindrande och lugnande ef f ekt. Denna läkemedelsgrupp hör t ill de vanebildande läkemedlen. Arbetsterapeut En yrkeskategori inom vården; person som utövar

4 arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande och rehabiliterande syfte som avser aktiviteter i det dagliga livet. Ataraktika Ångest dämpande läkemedel. Avgiftning Behandling inom sjukvården, går ut på at t beroendesjuka personer frivilligt eller med tvång avstår från att inta det missbrukade preparat et, t.ex. alkohol eller narkot ika. De f år hjälp med olika läkemedel under t iden som alkoholen eller narkotikan går ur kroppen och stöd med att bli av med sitt beroende. Barnpsykiatriska symtom Benämning på symtom av psykisk art som visar sig under barndomen. Bearbeta en kris At t i t ankarna gå igenom en känslomässigt st ark upplevelse gång på gång tills man kan täka på den utan att känna upprördhet, ilska eller besvikelse.

5 Behandlingsbeslut Benämning på när man har kartlagt det psykiska tillståndet och best ämt vilken behandling pat ient en ska f å eller erbjudas. Bemötande Bemötande i vården; man har rätt att bli bemött på ett prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et, religion eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder. Gäller både om man är pat ient eller anhörig. Bensodiazepiner Hör t ill anxiolyt ika, läkemedelsgrupp som används vid behandling av ångest och oro, verkar lugnande, ångestdämpande, muskelavslappnande. Beroendeenheten Den avdelning på psykiat riskt sjukhus där personer med missbruk f år behandling. Kallas även "t oxen. Bildterapi En behandlingsf orm där bildskapande används f ör ut t ryck och

6 kommunikat ion t illsammans med en ut bildad bildt erapeut. Biverkningar Benämning på icke önskvärd eller oavsedd effekt av ett läkemedel. Borderline Benämning på vissa psykiska st örningst illst ånd hos en person som har en emot ionell inst abil personlighet. Bulimi Bulimia nervosa, et t sjukdomst illst ånd då personen het sät er, kan ibland omväxla med svält ande. Bälteslägga När en person blir våldsam och farlig både för sig själv och andra, kan en läkare ordinera at t pat ient en ska läggas i en säng och spännas fast med ett specialbälte. Detta görs mycket rest rikt ivt och pat ient en f år en personal st ändigt vid sin sida. Delirium

7 Akut f örvirringst illst ånd med vanf örest ällningar, hallucinat ioner och mot orisk oro. Depression Samlande benämning på djupare depressionst illst ånd: djup nedst ämdhet, nedt ryckt het under en längre period, djup sänkning av sinnesst ämning. Diagnos Identifiering och beskrivning av ett visst sjukdomstillstånd t.ex. genom undersökning av dess hist oria, symt om och sjukdomstecken. Ofta behövs för säker diagnos även inf ormat ion f rån rönt genundersökningar, laborat orieprov m.m. Diagnoskriterier En bedömningsgrund f ör vilka symt om och sjukdomst ecken som måste vara uppfyllda för att man ska få fastställa en diagnos. Distriktssköterska Sjuksköterska med specialutbildning att ge sjukvård till personer som bor hemma i egen bost ad.

8 ECT Förkortning för engelska electric convulsive treatment (elekt rokonvulsiv behandling), elbehandling, behandlingsmet od där man f ramkallar epilept isk akt ivit et i hjärnan genom elekt risk st imulering. ECT-behandling Elbehandling, ECT är f örkort ning f ör engelska elect ric convulsive t reat ment (elekt rokonvulsiv behandling), behandlingsmet od där man f ramkallar epilept isk akt ivit et i hjärnan genom elekt risk st imulering. Empati Förmåga att sätta sig in i och förstå en annan persons känslor. Epilepsi Krampanf all och kanske en st unds medvet slöshet som uppkommer p.g.a. st örningar i hjärnans f unkt ioner. Familjeterapi En form av psykoterapi där man arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, bemästra svåra

9 livssit uat ioner och komma vidare i kriser. Fysiska symtom Kroppsliga symt om och sjukdomt ecken, f ysisk avvikelse f rån det normala. Försvarsmekanism Omedvet na psykologiska st rat egier som skapas av individen och ger sinneslugn f ör at t klara av verklighet en och at t upprät t hålla en t illf redsst ällande självbild. Till exempel bort t rängning, reakt ionsbildning. Geropsykiatrisk avdelning Geroavdelning, där ut f ör man demensut redningar. Gestaltterapi En behandlingsf orm inom psykiat rin där kroppsmedvet enhet har en viktig plats eftersom det är genom kroppen man får kontakt med sina känslor och det är där man hittar de undant rängda minnen som behöver komma upp i ljuset och bearbet as.

10 Gruppterapi Psykoterapi som bedrivs av en eller två terapeuter med flera personer samt idigt, en grupp, t ill skillnad f rån individuell t erapi. Hallucination Inbillning, sinnesvillor (hörsel-, känsel-, lukt- eller synvilla); upplevelse som inte är verklig och orsakas helt av inre faktorer utan yttre stimulering. Handlingsberedskap Att personal har sådan basutbildning så att de är förberedda at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen. Helhetssyn Begrepp som man använder när man menar at t man ska se människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk, social och andlig helhet. Psykologiska och sociala f akt orer ges samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela människan och hans eller hennes sit uat ion. Hemstöd St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det egna boendet.

11 HSL Förkort ning f ör Hälso- och sjukvårdslagen. Hypnos Benämning för sömnliknade tillstånd eller dvala efter suggest ion (psykisk påverkan),används t illsammans med olika behandlingar, of t ast f ör at t minska oro, ångest och smärt a. Hypnotika Läkemedelsgrupp (psykof armaka), sömnmedel, underlät t ar insomnande eller mot verkar f ör t idigt uppvaknande, är vanebildande. Inadekvat affekt Begreppet kan översät t as med: känslokall eller egenart at beteende med tendens att hålla sig för sig. Insiktsterapi Psykoterapi vars syfte är att få klarhet i bakgrunden till patientens psykiska problem och besvär samt att öka deras medvetenhet om egna sätt att tänka och reagera.

12 Intagningsbeslut Efter undersökning av psykiater fattas beslut om att lägga in pat ient en på en psykiat risk avdelning. Jagstärkande terapi Behandling som går ut på att stärka det egna jaget. Kognitiv terapi Psykoterapiform, utgår från att människans tankar, framför allt i form av automatiserade tankemönster, bestämmer både hennes känslomässiga reakt ioner och hennes handlingar. Kognitiva störningar St örningar i f örst åndet eller t ankeverksamhet en. Kontaktbar Begreppet kan ha olika bet ydelser, t.ex.: a) pat ient en är medvetslös och därför inte kontaktbar, b) patienten kan vara i ett psykiskt tillstånd som gör att man inte kan få kontakt med honom eller henne.

13 Kontaktmannaskap Innebär att en personal har ett utökat ansvar för en viss patient. I hemtjänsten och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Konvertering När en frivilligt inlagd patient överförs till tvångsvård (faran för eget eller andras liv skall vara akut). Kris En psykologisk påf rest ande händelse som individen int e förmår att hantera. Kriser uppdelas i traumatiska kriser och ut vecklings- eller livskriser. Kurator En yrkeskat egori. En kurat or arbet ar bl.a. vid sjukhus, i f örst a hand med psykosociala arbetsuppgifter; att vara en vägledare och ett stöd för människor i livets olika situationer, vid ut redning och planering av behandling. Legitimerad läkare

14 Läkare som är färdig med sin grundutbildning och fått legit imat ion f rån Socialst yrelsen. Litium Läkemedelsgrupp (psykof armaka), läkemedel f ör behandling och f örebyggande av mani och f ör f örebyggande av manodepressiv sjukdom. LPT Lagen om psykiat risk t vångsvård, innebär at t en individ ges psykiat risk vård mot sin vilja, krävs t våläkarprövning. LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård. Innebär att en individ ges psykiatrisk vård mot sin vilja, efter att en domstol dömer till vård för brott. Vid vård med särskild utskrivningsprövning (SUP) avgör Förvaltningssrätten när patienten ska skrivas ut, i annat f all ansvarig överläkare. Lugnande läkemedel En grupp läkemedel som har en lugnade verkan. Det f inns risk f ör vanebildning.

15 Medicinering Behandling med läkemedel. Melankoli Nedst ämdhet Miljöterapi Samlingsbenämning på olika behandlingsmet oder som ut går från en psykologisk teori om hur aktiviteter i den fysiska och sociala miljön kan användas i t erapeut iska syf t en. Själva vistelsen i vårdmiljön utgör en behandling. Missbruk Onormal (överdrivet mycket) användning, bruk av något, t.ex. alkohol, läkemedel, narkotika, spel, sex m.m. Narkotikamissbruk Användning av narkot ika (knark, droger, narkot ikaklassade läkemedel ut an at t det är medicinskt mot iverat) regelbundet, så at t det orsakar problem och skador på kroppen och hjärnan.

16 Nedstämdhet Sänkt sinnesst ämning. Negativa symtom Icke önskvärda t ecken under den pågående sjukdomen och behandlingen, t.ex. t ecken på at t den pågående behandlingen inte ger önskvärd effekt. Frånvaro av friskhetstecken. Neuroleptika Läkemedelsgrupp (psykof armaka) som används vid psykoser och andra psykiska sjukdomst illst ånd. Kallas även ant ipsykot ika. Neuros En psykisk störning som handlar om olika tillstånd (icke psykotiska) där ångest är en stor komponent. Omvårdnadsmodell En modell f ör hur omvårdnaden ska bedrivas och som t agit s fram av en forskare. Det finns många olika omvårdnadsmodeller.

17 Personalhandledning När personal f år vägledning i sit t arbet e av en prof essionell person som inte hör till arbetsgruppen och inte deltar i det dagliga arbetet med patienterna. Positiva symtom Posttraumatisk stress-syndrom PT SD (posttraumatic stress disorder), samlingsnamn för flera olika psykiska f öljder som kan uppkomma i samband med at t en person utsätts för en traumatiskt händelse, t.ex. krig, tortyr, dödshot, våldtäkt. Primär Det som kommer först. Psykiater Legit imerad läkare med specialist kompet ens inom psykiat ri, psykiat riker. Psykisk hälsa (ohälsa) Benämning för om man själsligt mår bra eller inte.

18 Psykisk störning Avvikelse i någon psykisk process, t.ex. i upplevelser och bet eenden. Termen är nu allmänt använd även f ör psykisk sjukdom. Psykoanalytisk psykoterapi En djupgående t errapif orm. Psykodrama En gruppt erapimet od Psykodynamisk modell En t erapimet od (psykoanalyt isk) Psykofarmaka Samlingsnamn på alla läkemedel som används inom psykiat rin vid psykiska st örningar. Psykologi Läran om människans bet eende, t ankar, känslor och samspel

19 med andra människor. Psykos En psykisk störning som innebär att man har en störd verklighetsuppfattning (ett tillstånd man befinner sig i vid en viss t idpunkt av en sjukdom, t.ex. schizof reni, vid narkot ikamissbruk eller vid svåra chockt illst ånd). Psykosavdelning En vårdavdelning på et t psykiat riskt sjukhus där man vårdar och behandlar pat ient er med psykossjukdom, t.ex. schizof reni. Psykosocial verksamhet Psykiat risk omvårdnad och st öd som ges i kommunal regi och st yrs av Socialt jänst lagen (SOL). Psykosomatiska tillstånd När psykologiska f akt orer och psykiska reakt ioner påverkar kroppen att reagera med fysiska symtom (hjärt- och kärlsjukdomar, migrän, astma, eksem). Psykoterapi

20 En behandlingsf orm inom psykiat rin (behandling av psykiska problem med psykologiska met oder). Puerperalpsykos Det samma som post part umpsykos, f örlossningspsykos; psykisk st örning som kan drabba kvinnor ef t er en f örlossning. Rättspsykiatri En del av psykiat rin där man arbet ar med psykiskt sjuka personer som begår brott och är dömda till rättspsykiatrisk vård (RPV) i stället för fängelse om rättspsykiatrisk undersökning visar at t personen lider av en allvarlig psykisk st örning. Rörelse- och avslappningsterapi En behandlingsform Rörelsemönster Tas fram genom iakttagelse över hur patienten rör sig. Schizofreni Psykisk sjukdom som innebär personlighet sklyvning och en

21 bristande kontakt med verkligheten. Det finns olika former av schizof reni. Sedativa Läkemedelsgrupp (psykof armaka), har en lugnande (sederande) och ångest dämpande ef f ekt. Sekundär Det som kommer efter eller sedan. Sjukdomsinsikt Att vara medveten om att man är psykiskt sjuk. Sjukdomstecken Sjukdomsyt t ringar (kan vara synliga eller kan höras eller kan kännas med händerna) som uppt äcks, vanligen av läkare, vid undersökning av en sjuk person. Et t sjukdomst ecken är objekt iv, t ill skillnad f rån symt om, den sjukes obehag och lidande, som är subjekt iva. Sjukhuspsykiatri Psykiatrisk vård som ges på ett sjukhus.

22 Sjuksköterska En yrkesgrupp som har omvårdnad av pat ient er som grundkompet ens. Självkännedom Egenskapen hos människor at t ha kunskap om sina egna mentala tillstånd, som trosföreställningar och viljeattityder (sit t t änkande och handlande). Självmord Suicid, bet yder at t man själv berövar sig livet genom avsikt lig självdest rukt iv handling som leder t ill döden. Skötare Yrkesgrupp inom psykiat rin som ut gör baspersonal. Sluten vård Bet yder heldygnsvård av en pat ient på en sjukhusavdelning (t ill skillnad f rån öppen vård). I slut en psykiat risk vård vårdas även patienter med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Sådana

23 pat ient er hålls inlåst a på en vårdavdelning. Sociala konsekvenser Ett uttryck för när en sjukdom får följder i den sociala samvaron med andra. Stödterapi Psykoterapeutisk metod som syftar till att hjälpa en person att klara problemsituationer utan att man ger sig in på analys av vari problemen bottnar. Istället stöder man de friska och adapt iva delarna av personlighet en. Suicid Självmord, bet yder at t man själv berövar sig livet genom avsikt lig självdest rukt iv handling som leder t ill döden. Symtom Sympt om, sjukdomsyt t ring (et t obehag eller lidande som sjukdomen f ramkallar, t.ex. smärt or eller myrkrypningar) som uppfattas av den sjuke. Är alltid subjektiv, till skillnad från sjukdomst ecken.

24 Sömngivande läkemedel Hypnot ika, läkemedelsgrupp (psykof armaka), sömnmedel, underlättar insomnande eller motverkar för tidigt uppvaknande, är vanebildande. Tankestörningar Ett uttryck för när en patient har en störning i sättet att tänka som vanligtvis förknippas med psykotiska störningar som schizof reni, men det f örekommer ibland även vid andra tillstånd. Tankestörning yttrar sig ofta för andra genom desorganiserat t al. TERMA En utbildning i den psykiatriska vården i hur personalen ska bete sig vid hot och våldsitutioner (förebygga och hantera hotfulla och våldsamma situationer för att mildra skador och öka pat ient säkerhet en). Tillvänjningsrisk Innebär att det finns risk att man vänjer sig vid att använda t.ex. vissa läkemedel eller annat, trots att det inte längre behövs för att behandla sjukdomstillstånd.

25 Toleransökning När en dos av läkemedel (eller alkohol och narkot ika) måst e ökas efter ett tag för att uppnå samma effekt som tidigare. Toxen Beroendeenhet en, den avdelning på psykiat riskt sjukhus där personer med missbruk f år behandling. Traumatisk kris En kris som uppkommer p.g.a. en yttre händelse med en psykiskt t rauma som f öljd, vilken kan orsaka psykiska störningar om den inte bearbetas. Tvehågsenhet Ett uttryck som beskriver att man har svårt att bestämma sig, man vet int e vad man vill. Utagerande beteende Aggressivt bet eende, benämning f ör när en person på et t sjukligt sät t skadar sig själv eller andra. Utvecklings- eller mognadskriser

26 Krit iska t illf ällen under en människas uppväxt i samband med människans ut veckling. Utvecklingspsykologi Vet enskapen om människans kognit iva och sociala ut veckling och behandlar i f örst a hand människans psykiska ut veckling under barndomen och ungdomsåren. Vanebildande läkemedel Benämning f ör läkemedel där det f inns risk at t kroppen vänjer sig vid at t dessa läkemedel t illf örs kroppen även när behandlingen är slut f örd. Exempel på sådana läkemedelsgrupper är: ångest dämpande, lugnande, sömngivande. Vanföreställning En sjuklig st örning i t ankeinnehållet (t ankevilla) med f elakt ig f örest ällning som int e kan korrigeras på logisk väg, baseras på felaktiga slutsatser rörande den yttre verkligheten. Är huvudsymt om i paranoiska st örningar och ingår i f lera andra allvarliga psykiska st örningar, bl.a. schizof reni och djupa depressioner.

27 Vårdplan En plan för hur vården ska bedrivas för en viss patient och vilka mål man vill uppnå. Åldringsvård Tidigare använd benämning på äldreomsorg, samlingsnamn f ör den vård och omsorg som ges t ill äldre personer. Ångest Ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädsla, nervositet eller oro, vare sig det är situationsbetingat eller inte, men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande f ara. Ångestdämpande läkemedel Anxiolyt ika, läkemedelsgrupp (psykof armaka), som dämpar, löser ångest och har lugnande ef f ekt. Denna läkemedelsgrupp hör t ill de vanebildande läkemedlen. Öppen vård Vård som ges vid besök på en mottagning (till skillnad från slut en vård). Öppen hälso- och sjukvård f örekommer både på och ut anf ör sjukhus och ges av läkare, t andläkare,

28 sjuksköt erskor, barnmorskor, arbet st erapeut er, sjukgymnast er, psykologer och psykot erapeut er i såväl of f ent lig som privat regi. Överdeterminerad kris Obearbetad kris som dyker upp senare i livet. Det betyder att allt det som man borde ha bearbetat vid den tidigare krisen, kommer upp igen vid ett annat kristillfälle. Reaktionen blir då ext rem och verkar, ut if rån set t, orimlig. Övergrepp mot barn Med begreppet menas att ett barn utsätts för någon form av övergrepp (sexuella, mobbing m.m.) eller f ysisk eller psykiska missandel. Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro, Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.