ADL. ADL-hjälpmedel. ADL-träning. Amyotrofisk lateralskleros, ALS. Arbetsställning

Transkript

1 ADHD Förkortning för engelska Attention Deficit Hyperactivity Disorder, uppmärksamhet sst örning med överakt ivit et. Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning. ut vecklingsavvikelse med debut i barndomen och med dominerande symt om i f orm av brist ande uppmärksamhet, koncent rat ionssvårighet er, överakt ivit et och impulskont rollbrist.

2 ADL Akt ivit et er i dagliga livet, vardagliga göromål, som at t klä sig, tvätta sig, äta, toalettbesök m.m. ADL-hjälpmedel Hjälpmedel som underlät t ar akt ivit et er i dagliga livet (ADL), d.v.s. hjälper at t klara vardagliga göromål, t.ex. vid av- och påklädning, matsituation, toalettbesök, förflyttning, m.m. ADL-träning ADL, aktiviteter i dagliga livet. D.v.s. man tränar upp funktioner så at t man kan klara vardagliga göromål, som at t klä sig, tvätta sig, äta, toalettbesök m.m. Amyotrofisk lateralskleros, ALS En sjukdom där nervimpulserna t ill musklerna successivt försämras. Detta medför att individen får en fysisk f unkt ionsnedsät t ning. Arbetsställning Att utföra arbetsuppgifter på ett sådant sätt att det är skonsamt f ör den egna kroppen.

3 Arbetsterapeut En yrkeskategori inom vården; person som utövar arbet st erapeut iska åt gärder i f örebyggande, habilit erande och rehabiliterande syfte som avser aktiviteter i det dagliga livet. Aspergers syndrom Även kallad högf ungerande aut ism, är lindrigare f orm av aut ism. Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning med normal eller hög begåvning. Autism Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad (före 3 års ålder) neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning som påverkar hjärnans sätt att hantera information och förekommer ofta tillsammans med utvecklingsstörning. Utmärkande är att dessa individer är inåt vända och har svårighet er med samspel med andra människor. Autismliknande tillstånd Individer som inte fått diagnosen Autism, men ändå har tendens till att vara inåtvända och har vissa svårigheter med samspel med andra människor.

4 Avlösarservice i hemmet En personal från handikappomsorgen kommer hem och avlöser en anhörigvårdare, så den t.ex. kan ut rät t a ärenden eller ha en ledig dag för att återhämta sig. Insats enligt LSS. Begåvningshandikapp Först åndshandikapp, nedsät t ning av f örst åndsf unkt ionerna (kognit iv f örmåga). Termen är en samlingsbet eckning f ör begåvningsnedsät t ningar som påverkar möjlighet er t ill f örst åelse och inlärning och kan ha olika orsaker, t.ex. ärf t lig disposit ion eller f örlossningsskada. Begåvningsmässigt funktionshinder Int ellekt uell f unkt ionsnedsät t ning, ut vecklingsst örning. Bemötande Bemötande i vården; man har rätt att bli bemött på ett prof essionellt och värdigt sät t oavset t kön, et nicit et, religion eller t rosuppf at t ning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande ident it et eller ut t ryck, eller f unkt ionshinder. Gäller både om man är pat ient eller anhörig.

5 Bildschema Dagens händelser (schema) sätts upp med bilder i tur och ordning. Det t a hör t ill t ydliggörande pedagogik. Biståndsavdelning Kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade). Biståndsbedömning Den bedömning som görs av vilka behov av hjälp och stöd en person har och som leder till beslut om man har rätt till stöd och i så fall i vilken form. Biståndshandläggare Bist åndsbedömare, yrkesbet eckning på den personal på kommunens bist åndsenhet som beslut ar om en person beviljas insat ser enligt lagarna SoL (Socialt jänst lagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och LSS (Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade), d.v.s. beslut ar om man har rätt till stöd och i så fall i vilken form.

6 Bliss Namn på ett teckensystem, symbolspråk som är ett kommunikat ionshjälpmedel. Personenvsom saknar t al, of t a i förening med ett rörelsehinder får peka på symbolkarta för att göra sig förstådd. Boende med särskild service Kallas ofta för gruppbostad och är en särskild anpassad bostad för vuxna med funktionsnedsättning eller för barn och ungdom med funktionsnedsättning där det finns personal som ska ge viss service och vård dygnet runt. Insats enligt LSS. Boendemodeller Enligt Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS: gruppbost äder, st ödboende (kopplad t ill personal), boende med verksamhet (t rädgård, djurhållning, verkst ad m.m.), eget boende med assist ans, eget boende, boende med anhörig, aut ismboende, kort t idshem (avlast ning, f rit id), barnboende. Bostadsanpassning Är till för att man ska ha möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget hem om man har en funktionsnedsättning. Åtgärderna ska leda till att man får en bostad som passar de egna

7 behoven. Brukare Brukare (vårdbrukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Brytpunktsamtal Under ett brytpunktsamtal ges besked till patient och närstående om att man går över från kurativ (behandlande) vård till palliativ (lindrande) vård. Ett brytpunktssamtal ska föregå beslut om palliativ vård och dokumenteras i patientens journal. Cerebral pares, CP Et t samlingsnamn f ör en rad st örningar av muskelkont rollen, vilka uppst åt t på grund av en hjärnskada innan hjärnan är f ärdigut vecklad, det vill säga under f ost ert iden, under f ödseln eller under de första två levnadsåren. Cerebral pares är f örlamning genom hjärnskada. Det t a är den vanligast e orsaken t ill rörelsehinder, en f ysisk f unkt ionsnedsät t ning hos barn och ungdomar.

8 Dagcenter På en dagcent er bedrivs daglig verksamhet (enligt Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS) f ör f unkt ionshindrade eller psykiskt sjuka, omf at t ar olika sysselsät t ningar och lämpligt arbet e (arbet skonsulent er eller arbet shandläggare har vårdut bildningar). Daglig verksamhet Daglig verksamhet är t ill f ör personer med f unkt ionsnedsät t ning som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte går någon utbildning, som får arbeta med lämpliga sysslor på ett dagcenter eller annan arbetsplats. Insats enligt LSS. DAMP Förkortning för engelska Deficit in Attention, Motor control and Percept ion, brist er i uppmärksamhet, muskelkont roll och percept ion. Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning, som innebär bl.a. koncent rat ionssvårighet er och nedsat t mot orik. Man kan också ha percept uella svårighet er, det vill säga svårt at t t olka upplevelser och sinnesint ryck. Distriktssköterska Sjuksköterska med specialutbildning att ge sjukvård till

9 personer som bor hemma i egen bost ad. Down syndrom Ut vecklingsst örning orsakad av kromosomrubbning. Medf ör intellektuell funktionsnedsättning ofta kombinerad med något hjärt f el och synf el. Dysartri Talrubbning som beror på en st örning i nervsyst emet, man har svårt att artikulera och pratar sluddrigt. Dyskinesi När en person int e kan samordna sina rörelser, t.ex. vid CP. Empati Förmåga att sätta sig in i och förstå en annan persons känslor. Enskildes behov och förutsättningar Begreppet innebär at t man i arbet et med f unkt ionshindrade ut går if rån vilka behov den enskilde individen har och vad den kan och vilka möjlighet er han eller hon har at t ut vecklas.

10 Experthjälp Hjälp av en specialist, i det t a sammanhang kan vara t.ex. logoped, psykolog, dietist, sjukgymnast, specialpedagog m.m. Familjehem Et t enskilt hem, en f amilj, som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna f ör vård och omvårdnad och vars verksamhet int e bedrivs yrkesmässigt. Kallades förr fosterhem. Insats enligt LSS. Funktionshinder Konsekvensen av f unkt ionsnedsät t ning och med det menas begränsning av en individs f ysiska eller psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss sit uat ion eller i en viss miljö som inte är anpassad till personens funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Enligt Socialstyrelsen betyder funktionsnedsättning att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada som man får t.ex. efter en olycka eller sjukdom och kan vara under en period eller för alltid. Kan leda till hinder när den omgivande miljön int e är anpassad t ill personens

11 f unkt ionsnedsät t ning. Funktionstillstånd Beskriver hur en person f ungerar ut if rån sina f ysiska, psykiska, sociala eller int ellekt uella f unkt ioner. Fysisk funktionsnedsättning En begränsning av en persons fysiska förmåga att fungera som självständig individ och att utöva önskade aktiviteter. Innefattar t.ex. svårigheter med rörelseförmågan, nedsatt syn eller hörsel, allergi och astma. Fysiskt handikapp Konsekvensen av f ysisk f unkt ionsnedsät t ning, begränsning av en individs fysiska funktionsförmåga i en viss situation eller i en viss miljö som int e är anpassad t ill personens funktionsnedsättning. Fysiska funktionsnedsättningar är t.ex. svårighet er med rörelsef örmågan, nedsat t syn eller hörsel, allergi och astma. Färdtjänst En t ransport service (t axi eller specialf ordon) som man kan f å tillgång till om man har en långvarig funktionsnedsättning som

12 gör att man har svårt att resa med allmänna kommunikat ionsmedel, kommunen ansvarar f ör det. Förebyggande hälsovård Arbete med att förebygga sjukdom och ohälsa och främja ett gott hälsotillstånd. Förflyttningshjälpmedel Hjälpmedel som underlättar och gör det möjligt att förflytta sig själv för att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. T.ex. rullstol, krycka, käpp, rullator, betastöd, gåstol. Förflyttningsteknik Att arbeta på ett för den egna kroppen så skonsamt sätt som möjligt vid hjälp med förflyttningar av andra personer. Förståndshandikapp Begåvningshandikapp, nedsät t ning av f örst åndsf unkt ionerna (kognit iv f örmåga). Termen är en samlingsbet eckning f ör begåvningsnedsät t ningar som påverkar möjlighet er t ill f örst åelse och inlärning och kan ha olika orsaker, t.ex. ärf t lig disposit ion eller f örlossningsskada.

13 Förvärvat handikapp En f unkt ionsnedsät t ning som uppkommit p.g.a. en olycksf allsskada eller sjukdom. Genombrottsmetoden Innebär att inom så kort tid som möjligt pröva så många förändringar som möjligt för att lära sig vilka som ger bäst ef f ekt i den egna verksamhet en (ut övas på äldreboenden och andra gruppboenden). Genombrott sker när en idé införs i verksamheten efter att ha beprövats systematiskt, utvärderats och bedömts vara bra. Genomförandeplan Detta är en planering för hur insatserna ska genomföras, de som biståndsbedömaren fattat beslut om. Gäller insatser enligt LSS och SoL och HSL i kommunal hälso- och sjukvård. God man God man är en person som får förtroendet att sköta ekonomin f ör äldre, dement a och andra som behöver sådan hjälp. Kommunerna ska se till att man får en god man om man behöver det.

14 Gruppboende Särskilt boende f ör äldre med demenssjukdom eller med utvecklingsstörning. I ett gruppboende bor vanligtvis åtta till tio personer i små egna lägenheter med tillgång till personal dygnet runt och gemensamma ut rymmen. Gammall benämning är sjukhem. Gånghjälpmedel Hjälpmedel som underlättar och gör det möjligt att förflytta sig själv för att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet. T.ex. krycka, käpp, rullator, betastöd, gåstol. Habilitering Att träna upp förmågor som man aldrig haft, utveckla en ny förmåga. Handi En handdat or med program anpassade f ör personer med kognit iva f unkt ionshinder. Handikapp Det samma som f unkt ionshinder. Konsekvensen av funktionsnedsättning och med det menas begränsning av en

15 individs f ysiska eller psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss situation eller i en viss miljö som inte är anpassad till personens f unkt ionsnedsät t ning. Handikapphjälpmedel En anordning som underlät t ar t illvaron f ör en person med någon f orm av f unkt ionshinder. Handikappomsorg Et t samlingsnamn på den hjälp och st öd (bist ånd, hemt jänst, LSS, hjälpmedel) som kommunen erbjuder t ill personer med någon f orm av f unkt ionsnedsät t ning: f ysisk, psykisk eller int ellekt uell. Handlingsberedskap Att personal har sådan basutbildning så att de är förberedda at t anpassa hjälpåt gärder t ill den uppkomna sit uat ionen. Handräckning Begreppet står för när personen med funktionsnedsättning gör så mycket den f örmår och personalen t ar vid där f örmågan t ar slut. Förlängda armen f ör brukare kallas ibland personalen som jobbar med personer med f unkt ionsnedsät t ning.

16 f unkt ionsnedsät t ning. Helhetssyn Begrepp som man använder när man menar at t man ska se människan (pat ient en) som är en odelbar f ysisk, psykisk, social och andlig helhet. Psykologiska och sociala f akt orer ges samma vikt som biologiska, d.v.s. man ska se t ill hela människan och hans eller hennes sit uat ion. Hemstöd St öd f rån kommunens psykosociala verksamhet ges i det egna boendet. Hemtjänst Personlig hjälp (t.ex. hjälp med st ädning, t vät t, påklädning, bäddning, mat, handla) och omvårdnad, socialt stöd i egen boende, även i äldreboende (kallas f ör hemt jänst i äldreboende ). Större delen av det arbete som hemtjänsten utför är stödinsatser som man har rätt till enligt Socialt jänst lagen (SoL). Hjälp i hemmet Hjälpen har som syfte att underlätta för den som äldre och (eller) f unkt ionshindrad at t kunna bo kvar i sin invanda

17 hemmiljö. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). In och hämta-service Innebär att taxichauffören för färdtjänst ringer på dörren och ledsagar resenären mellan taxibil och bostad. Individuell omvårdnadsvårdplanering All personal som arbetar kring en patient eller brukare träffas f ör regelbunden planering och dokument at ion om vilka omvårdnadsinsat ser individen behöver, of t ast också med bist åndshandläggare. Insatser enligt LSS LLS-insat s, den hjälp man blir beviljad av kommuner och landst ing enligt Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade (LSS), t.ex. särskilt anpassad bost ad f ör vuxna, ledsagarservice, m.m. Intellektuell funktionsnedsättning Kognitiv funktionsnedsättning, innebär svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker.

18 Intimavstånd Beskrivning av grad av närhet, d.v.s. det avst ånd (närhet) man kan ha t ill f amiljemedlemmar och som man int e har t ill andra personer. Kantiner Rostfria behållare med lock där man förvarar lagad mat. Kognitionshjälpmedel Olika sort ers hjälpmedel f ör personer med demens eller utvecklingsstörning som hjälper dem att komma ihåg att t.ex. ät a, lägga sig m.m. Kognitiv funktion Mentala funktioner, möjlighet att tänka och handla. Kommunikationshjälpmedel Hjälpmedel f ör personer med t al- och språksvårighet er som underlät t ar eller möjliggör kommunikat ion, t.ex. Bliss (symbolspråk), t eckenspråk, dat or med t alsynt es m.m.

19 Kontaktmannaskap Innebär att en personal har ett utökat ansvar för en viss patient. I hemtjänsten och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Kontaktperson En kont akt person ska vara som en kompis t ill en funktionshindrad när det finns brister i det sociala nätverket. Kontaktpersonen ska göra det möjligt för den enskilde att skapa ett socialt kontaktnät genom att delta i fritidsaktiviteter och intressen och bryta isolering. Insats enligt LSS. Kontaktpersonal I hemt jänst en och på särskilda boende har en av omvårdnadspersonalen övergripande ansvar f ör några brukare och är deras kont akt person. Den ser t ill at t brukarens behov av hjälp och st öd blir t illgodosedda. Korttidsboende Kommunens korttidsboende är till för att bedriva korttidsvård, som innef at t ar bland annat rehabilit ering, planering/ut redning,

20 växelvård, avlösning, vänt boende och palliat iv vård, dvs vård i livet s slut skede. Korttidstillsyn Insat sen enligt LSS f ör skolungdom över 12 år med omfattande funktionsnedsättningar. Korttidstillsyn utanför hemmet kan ges före och efter skolans slut, under lovdagar, st udiedagar och längre lov som exempelvis sommarlov. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Barn med funktionsnedsättning har rätt till en tids vistelse i ett särskilt kort t idshem, hos en st ödf amilj, på et t sommarläger eller liknande. Syftet med korttidsvistelsen är att ge miljöombyte, avkoppling, egen stimulans och rekreation samtidigt som närstående får avlastning i omvårdnadsarbet et. Insat s enligt LSS. Korttidsvård Vårdf orm på kommunens särskilt kort t idsboende under en begränsad tid (1 4 veckor), vid ett tillfälligt ökat vårdbehov, som avlösning f ör anhörig som vårdar i hemmet eller under ut redning och planering av vårdinsat ser. Även f ör personer som är medicinskt f ärdigvårdad på sjukhus men int e ännu kan klara sig själv i sitt eget boende (rehabilitering) eller för palliat iv vård.

21 Kroniska sjukdomar Begreppet innebär at t sjukdomen är långvarig, långsamt fortlöpande eller inte kan botas och man får leva med den resten av livet. Kronisk sjukdom kan leda till fysisk f unkt ionsnedsät t ning. Exempel på sådana sjukdomar är: reumatism, psoriasis, mag- och tarmsjukdomar, njursjukdom och epilepsi. Ledsagare En person som en funktionshindrad eller en äldre får stöd av för att kunna delta i aktiviteter i närmiljön utanför hemmet, t.ex. gå på bio eller bara promenera eller att ha med sig t.ex. under resan med f ärdt jänst en om personen av någon anledning int e kan göra det på egen hand. Ledsagarservice Ledsagarservice innebär at t en f unkt ionshindrad, som int e har beviljats en personlig assistent, får stöd av en person för att kunna delta i aktiviteter i närmiljön utanför hemmet, t.ex. gå på bio eller bara promenera. Insat s enligt LSS. Livskvalitet Möjlighet att leva ett bra liv (även om man har en sjukdom

22 eller funktionsnedsättning), vilket betyder olika för olika människor. LSS Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade. En rättighetslag, som skall garantera personer med omfattande och varakt ig f unkt ionsnedsät t ning, ej beroende på normalt åldrande, goda levnadsvillkor, den hjälp de behöver i det dagliga livet. Matdistribution Bistånd med mat, man får mat levererat till bostaden. Ett behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Medfött handikapp En funktionsnedsättning som uppkommit under fosterstadiet eller i anslut ning t ill f örlossningen. Multipel skleros, MS En sjukdom där det successivt blir svårare och svårare f ör nervimpulser att komma fram till muskler. Detta medför en fysisk funktionsnedsättning.

23 Multisensorisk stimulering Samt idig st imulering av f lera sinnen, t.ex. hörsel, syn och lukt. Muskelryckningar När musklerna arbetar utan att individen har bestämt det (of rivilligt och okont rollerbart). Måltidshjälpmedel Hjälpmedel f ör personer med olika slags funktionsnedsättningar så att de ska fungera självständigt vid målt id. Människosyn Begreppet avser hur man ser på människan, uppf at t ningar om människans grundläggande egenskaper, hennes möjlighet er och begränsningar. Alla har olika människosyn, t.ex. uppf at t ningar om det en f ri, självst ändig varelse, oberoende av kön, et nicit et, religion o.s.v. Människovärdesprincipen Innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och f unkt ioner i

24 samhället. Neurologisk undersökning Undersökning som ger svar på om det finns tecken (symtom) som t yder på neurologisk åkomma, d.v.s sjukdomst ecken f rån nervsyst emet. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Psykisk f unkt ionsnedsät t ning, en begränsning av en persons psykiska förmåga att fungera som självständig individ och att utöva önskade aktiviteter, t.ex. klara av kontakten med andra människor, sköt a sina vardagssysslor. Ortopediska hjälpmedel Hjälpmedel f ör avlast ning och f ör smärt lindring av rörelseapparat en. Parkinsons sjukdom En sjukdom som kännet ecknas av rörelseproblem, st elhet och skakningar; mot orikst örning som orsakas av f örlust av dopaminhalt iga nervbanor i hjärnan. Det t a medf ör en f ysisk f unkt ionsnedsät t ning.

25 Perceptionsnedsättning St örning som drabbar varseblivning (t.ex. syn- och hörselint ryck), då en person med t.ex. cerebral pares (CP) har problem med at t t olka signaler i omgivningen, svårighet at t uppf at t a sin egen kropp. Personlig assistans Personer med funktionsnedsättning kan få en eller flera assistenter som hjälper med det personen inte klarar av själv. Syfet är att funktionshindrade ska leva ett så självständigt liv som möjligt. Den som behöver assistans ska själv bestämma hur och vad som ska göras medan assist ent en hjälper t ill med det som personen inte klarar av själv på grund av sin funktionsnedsättning. Insats enligt LSS. Personlig omvårdnad Hjälp med personlig hygien, t oalet t besök, av- och påklädning, t andvård, m.m. Et t behovsprövat bist ånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Personligt stöd Man f år hjälp t ill självhjälp. Det innebär at t brukaren ska göra så mycket som möjligt själv och få stöd att träna upp sådan färdigheter som man aldrig haft. Insats enligt LSS.

26 Pesonlig assistent Yrkeskat egori, regleras i Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS. En person som ger personlig assistans och arbetar på ett sådant sätt att man är brukarens förlängda arm. Med förlängd arm menas att brukaren gör så mycket den f örmår och när den egna f örmågan int e räcker t ill då ska den personliga assist ent en gripa in och f ullf ölja. Psykisk funktionsnedsättning Neuropsykiat risk f unkt ionsnedsät t ning, en begränsning av en persons psykiska förmåga att fungera som självständig individ och att utöva önskade aktiviteter, t.ex. klara av kont akt en med andra människor, sköt a sina vardagssysslor. Psykisk funktionsnedsättning kan vara följd av en psykisk st örning eller sjukdom. Psykisk störning Avvikelse i någon psykisk process, t.ex. i upplevelser och bet eenden. Termen är nu allmänt använd även f ör psykisk sjukdom. Psykiskt handikapp

27 Konsekvensen av psykisk f unkt ionsnedsät t ning som uppst år p.g.a. en psykisk sjukdom eller et t psykiskt t illst ånd, begränsning av en individs psykiska f unkt ionsf örmåga i en viss situation eller i en viss miljö som inte är anpassad till personens f unkt ionsnedsät t ning. Rehabilitering När en person ska återfå en förlorad funktion eller förmåga helt eller delvis t ill den nivå som han hade f öre en skada eller en sjukdom. Rehabilit ering omf at t ar olika åt gärder, med inriktning på att hjälpa sjuka eller skadade att återvinna bästa möjliga f unkt ionsf örmåga. Rullstolsbunden Äldre benämning för det som idag heter rullstolsburen. Skillnaden i benämningarna är at t individen int e är bunden t ill rullst ol ut an rullst olen bär f ram individen. Servicefunktioner Olika service (hjälp) som kommun eller landst ing har at t erbjuda t ill vårdt agare. Sinnesstimulans

28 Inom handikappomsorgen finns det olika sätt att stimulera sinnen: syn, hörsel, känsel, smak, lukt. Sjukgymnast En yrkesgrupp inom sjukvården som f örebygger, undersöker och behandlar f unkt ionsst örningar som begränsar människans rörelsef örmåga. Social funktionsnedsättning Personer med t.ex. alkohol- eller drogberoende, långvarig arbet slösa eller sjukskrivna kan känna sig ut anf ör samhället s gemenskap. Social omsorg Samlingsbenämning på kommunal barnomsorg samt social service, vilken omf at t ar kommunal äldre- och handikappomsorg. Sociala samspelet Uttrycket avser hur individer beter sig tillsammans med andra. Socialt handikapp

29 När t.ex. ensamhet, isolering, språksvårighet er kan leda t ill funktionsnedsättning då individen inte kan leva ett variat ionsrikt och meningsf ullt liv. Socialt stöd En hjälpinsat s f rån social service, vilken omf at t ar kommunal äldre- och handikappomsorg, t ill personer som har svårt at t klara vardagliga kont akt er och göromål. Spasticitet Onormalt st ark muskelspänning, som uppkommer ef t er skada i centrala nervsystemet, och som gör att det blir ofrivilliga muskelrörelser. Stimulerande sysselsättning En sysselsättning som gör att man blir stimulerad och får ork och energi. Stroke St roke är den engelska benämningen på slaganf all, en sjukdom som drabbar hjärnan och of t ast kommer plöt sligt. Kan vara ant ingen hjärninf arkt (en blodpropp i et t blodkärl i hjärnan) eller hjärnblödning (et t blodkärl i hjärnan har brust it). Medför en fysisk funktionsnedsättning.

30 Medför en fysisk funktionsnedsättning. Tillsynsbesök Ett kortare besök för att se hur personen mår och (eller) påminna om t.ex. mediciner. Ett behovsprövat bistånd som regleras av Socialt jänst lagen (SoL). Tilläggshandikapp Skada eller funktionshinder som en individ har utöver ett grundläggande f unkt ionshinder t.ex. gångsvårighet er, syneller hörselnedät t ning hos ut vecklingsst örda. Personer med t illäggshandikapp kan i många f all bet rakt as som f lerhandikappade. Tydliggörande pedagogik Arbet smet od inom handikappomsorgen, där man på f ör brukaren lämpligt sät t f örmedlar vad som händer eller ska göras, när det ska hända eller göras och kanske hur det ska göras eller kommer att ske. Utredning En bist åndshandläggare gör en ut redning och ser vilka behov en individ har att få hjälp med och vilka hjälpinsatser individen enligt någon av lagarna har rätt till. När utredningen är klar

31 fattas ett biståndsbeslut. Utvecklande sysselsättning En sysselsättning som gör att man lär sig sådant man inte kunde t idigare. Utvecklingsstörning Benämning på int ellekt uell (begåvningsmässig) f unkt ionsnedsät t ning, som uppst år under ut vecklingsperioden och är av sådan omf at t ning at t en person behöver särskilt stöd av samhället. Vardagsrehabilitering Att behålla, förebygga och återställa olika funktioner och förmågor. Ständig aktivering i vardagen, så som att själv klara så mycket som möjligt av personlig hygien, att klä på sig, f örf lyt t ning, promenader, hushållssysslor, ut f örs med st öd och uppmunt ran av omvårdnadspersonalen. Vårdbrukare Vårdbrukare (brukare) eller vårdt agare är den of f iciella benämningen på personer som f år vård och omsorg inom socialt jänst en (Socialt jänst elagen, SoL; Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS).

32 service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Vårdplan En plan för hur vården ska bedrivas för en viss patient och vilka mål man vill uppnå. Vårdtagare Vårdt agare eller brukare, är den of f iciella benämningen på personer som får vård och omsorg inom socialtjänsten (Socialt jänst elagen, SoL, Lagen om st öd och service t ill vissa f unkt ionshindrade, LSS). Värdigt liv Benämning inom Socialt jänst lagen, SOL, om at t en person som är i behov av samhällets stöd har rätt till ett värdigt liv och vad det innebär, d.v.s. den som vårdas ska kunna f å leva med värdighet. Anpassas efter vad som är viktigt för just den här personen och kan omdef inieras under resans gång. Växelvård Person som vårdas i hemmet av en anhörig får vara en tid på ett korttidsboende så att den anhörige får avlastning och ska kunna vila.

33 Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro, Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.