SEKAB - ETANOL TILL VARJE PRIS? Hur SEKABs biobränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEKAB - ETANOL TILL VARJE PRIS? Hur SEKABs biobränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen"

Transkript

1 SEKAB - ETANOL TILL VARJE PRIS? Hur SEKABs biobränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen

2 ActionAid är en internationell hjälporganisation som i mer än 35 år har bekämpat fattigdom och orättvisa. I alla projekt och kampanjer har vi alltid störst fokus på att stödja fattiga och utsatta eftersom vi vet att jämställdhet och rättigheter är nyckeln till framgång i kampen mot fattigdom. ActionAid arbetar alltid i nära relation till de fattiga för att tillsammans med dem hitta vägar ut ur fattigdomen. Vårt arbete når idag över 13 miljoner människor i 40 länder. I maj 2006 öppnade ActionAid ett kontor i Sverige. Fotograf: Kate Holt, Karin Wall Härdfelt, ActionAid Framtagen i oktober 2009 av Factwise på uppdrag av ActionAid

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Biobränslen i Tanzania... 6 Lagstiftning... 6 Jordbruket... 7 Biobränslegrödor Sekab Vad marken används till i dag? Bagamoyo Röster från lokalbefolkningen Hur har Sekab förhandlat till sig marken? Nyanda Katundu Kvinnor har svårt att göra sina röster hörda i förhandlingarna Förväntningar Arbetstillfällen Sociala konsekvenser Livsmedelssäkerhet...18 Kontraktsodling...18

4 1. SAMMANFATTNING I Tanzania sker just nu en snabb utveckling där utländska bolag knyter till sig stora mängder mark för att odla biobränslen till konsumenter i den rika delen av världen. Svenska Sekab har planer på att odla upp en yta lika stor som två tredjedelar av Gotland med sockerrör. Sockerrören ska bli till etanol för att vi ska kunna tanka våra bilar här i Sverige. Framtiden för Sekabs Tanzaniaprojekt är för tillfället lite svajig. Pengarna är slut och Sekabs huvudägare, tre norrlandskommuner, vill inte ha mer med satsningen att göra. Men Sekabs dotterbolag i Tanzania vill fortsätta verksamheten och har sökt lånegarantier från Sida. Enligt företaget ska investeringarna få fart på jordbruket i Tanzania när oanvänd mark odlas upp. Samtidigt ska etanoltillverkningen ge mängder av arbetstillfällen åt lokalbefolkningen. Den fältstudie som ActionAid har gjort visar på en helt annan verklighet. Om Sekabs planer blir av kan det att slå det hårt mot den fattiga lokalbefolkningen som bor runt plantagerna. Konsekvenserna kan bli en ännu större brist på både mat, vatten och bränslen. Hårdast slår det mot kvinnorna som ofta är fattigast men som samtidigt är de som ofta har störst ansvar för att skaffa mat och bränsle. företag som är verksamma i Tanzania och talat med dem som berörs. Studien är gjord av fyra forskare från Sokoine University of Agriculture i Monogoro i Tanzania. Kompletterande intervjuer har gjorts av ActionAids personal. Den här rapporten är en sammanställning av den del av undersökningen som rör det svenska företaget Sekabs verksamhet i Tanzania. Studien visar på en rad problem med Sekabs planer: Lagstiftningen har inte hunnit med den snabba utvecklingen och har stora brister. De riktlinjer som hopklipp av riktlinjer för andra områden. De saknar långsiktiga mål och innehåller ingen analys av regelverk som skyddar lokalbefolkningens intressen. Marken där Sekab vill anlägga sina plantager är inte alls outnyttjad, vilket företaget hävdar, utan är viktig för lokalbefolkningens försörjning. Marken används bland annat för insamling av ved och tillverkning av träkol, vilka tillsammans står för 98 procent av hushållens totala energikonsumtion. Marken används även för att valla djur, hämta byggmaterial, plocka grönsaker och medicinalväxter på. De områden Sekab förhandlar om är möjliga att odla sockerrör på, vilket även gör dem möjliga att odla matgrödor på. Erfarenheten från andra biobränsleodlingar visar att matpriserna har höjts när plantagerna är igång. I Tanzania har 60 procent av befolkningen på landsbygden svårt att få maten att räcka året runt och 36 procent lever under fattigdomsgränsen. Sekabs plantager skulle innebära att mark, vatten och arbetskraft som används eller kan användas för produktion av mat istället används för att framställa biobränslen. Bönder i byn Nyanda Katundu är upprörda över Sekabs förhandlingsmetoder. Byn har ingått ett avtal där de godkänner att Sekab anlägger en plantage i området, delvis på byns mark. Efter att ett par pojkar från byn varit på utbildning i landrättigheter ångrar byborna att de skrev på avtalet. De känner sig mutade av Sekab som gett dem pengar inför ett möte där avtalet skulle skrivas under. Nu är många oroliga för vad som ska hända med dem om Sekab kommer tillbaka. Sekab har rest runt och försökt övertala bönder att lägga om sitt jordbruk från matgrödor till sockerrör sockerrör som Sekab sen ska köpa upp och göra etanol av. Omställningen från odling av mat till biogrödor leder till att tillgången på mat minskar, priserna höjs och det blir allt svårare för människor att bli mätta. Sekabs sockerrörsodlingar kommer att behöva mycket grundvattnet. Det riskerar att leda till vattenbrist både för naturen och för människor som lever i närheten. hur vattenbristen ska drabba dem och deras odlingar.

5 Sekab hävdar att deras investeringar kommer att leda till social utveckling då de skapar nya arbetstillfällen i området. Många av de bönder Sekabs personal har förhandlat med har nu mycket stora till att lokalbefolkningen troligtvis blir besvikna om plantagerna kommer igång. På Sekabs fröodling i Tanzania är det tunga jobb och nästan alla är anställningstrygghet och sjukförsäkring i Tanzania. Erfarenheten från andra plantager visar att det är svårt att försörja sig på de löner som betalas ut. Dessutom minimerar skördemaskiner och annan teknik som Sekab tänkt använda på plantagerna behovet av arbetskraft. I dag är det ingen brist på land i Tanzania men med klimatförändringar och höjda vattennivåer, i kombination med att utländska bolag tar över allt mer tar slut ett scenario som kan leda till svält och Biobränsleplantagerna innebär stora risker för lokalbefolkningen och i dag är regelverket för svagt för att skydda deras intressen och rätten till mat och vatten. ActionAid kräver därför att SEKAB avbryter samtliga biobränsleprojekt i Tanzania till dess att nationella regelverk för biobränsleinvesteringar i Tanzania är på plats. ActionAid kräver vidare att inga nya biobränsleprojekt påbörjas i Afrika förrän nationella regelverk är upprättade i de aktuella länderna. ActionAid kräver också att utvecklandet av nationella regelverk för biobränsleinvesteringar i Tanzania och i övriga Afrika sker i samverkan organisationer och berörda lokalsamhällen. PERSONAL FRÅN ACTIONAID I SVERIGE OCH TANZANIA PÅ FÄLTBESÖK

6 2. BIOBRÄNSLEN I TANZANIA SOCKERRÖR PÅ SEKABS FRÖODLING I BAGAMOYO De senaste åren har Tanzania uppmärksammats för dess stora möjligheter till odling av biobränslen. Stora utländska investerare har startat eller planerar att starta jättelika plantager av biobränslegrödorna sockerrör och jatrofa. Bränslet exporteras sedan för att säljas som drivmedel åt miljömedvetna konsumenter i den rika delen av världen. För Tanzanias del drog det hela igång 2006 efter en rapport som uppmärksammade landets potential som biobränslefält. Rapporten bekostades av det tyska biståndsorganet GTZ. FN:s livsmedelsorgan FAO gjorde därefter en grov beräkning som visar att en tredjedel av Tanzania, eller 30 miljoner hektar, kan lämpa sig för biobränsleodling. Men Östafrika är för dåligt kartlagt för att några mer exakta bedömningar om dess potential ska kunna göras. i landet och har antingen redan startat plantager eller projekterar för att komma igång. Mellan år 2006 och 2008 öronmärktes drygt 435 tusen hektar för odling av biobränslen av myndigheterna. Det är en yta som motsvarar hela Gotland och Öland tillsammans. Den tanzaniska staten, som varit positiv till utvecklingen, välkomnar utländska biobränsleföretag och hjälper dem att etablera sig i landet. Staten hoppas att detta ska öka bidra till att motverka klimatförändringarna. Lagstiftning Eftersom utvecklingen gått så fort har inte lagstiftningen hunnit med. Tanzania saknar idag långsiktiga mål med vad andra policydokument, bland annat för jordbruk, skog och energi. De har stora brister eftersom de egentligen är skrivna för att reglera andra områden och inte tar upp fattiga landsbygdsbefolkningen som är ovana att förhandla med stora företag. En ny lagstiftning som reglerar

7 biobränsleinvesteringar är på väg och en arbetsgrupp har tagit fram ett förslag som nu är ute på remiss. Utländska företag får inte köpa mark i Tanzania. Istället arrenderas marken ut av staten på långa kontrakt på upp till 99 år. För att ett företag ska få arrendera mark som lokalbefolkningen har rättigheterna till, behövs både byarnas och statens godkännande. Enligt de nuvarande statliga riktlinjerna kan utländska investerare själva åka runt i byarna och få underskrifter på att lokalbefolkningen är villig att ge upp sin mark för att låta företaget etablera sig där. När byarna godkänt upplåtelsen bestämmer staten om verksamheten får tillåtelse. Marken i sig anses knappt ha något värde och arrenderas ut mycket billigt på marken i form av odlingar, byggnader och annat. I utbyte mot rätten att använda marken utlovar företagen ofta arbetstillfällen och olika investeringar i området. har laglig rätt till men ändå använder och har använt länge. På sådan mark har de inget att säga till om när det gäller rätten till användning. Export av biobränslen är skattefritt men för inhemsk konsumtion beskattas de med 20 procent. De säger att de ska beskattas som vegetabilisk olja och att alla jordbruksprodukter som exporteras från landet är skattefria. En av orsakerna till att Tanzania är så populärt bland utländska företag är just de låga skatterna. Odling av biobränsle skulle kunna minska behovet av importerad olja och därmed vara bättre för miljön i Tanzania. Men vägen dit är lång, det är fortfarande tyst om regleringar som skulle kunna öka den inhemska konsumtionen. I dagsläget är det mer troligt att allt biobränsle kommer att gå på export och att Tanzania fortsätter att importera fossila bränslen. jordbruken får lån för att effektivisera sitt jordbruk. 80 procent av landets befolkning är sysselsatta inom jordbruket. På landsbygden är i princip alla kvinnor engagerade, 89 procent av de ekonomiskt aktiva kvinnorna där försörjer sig genom jordbruk. och står för 98 procent av den energi hushållen på landsbygden använder idag. Dessa bränslen samlas och tillverkas ofta på allmänningar med obrukad mark som alla har tillgång till men inte äger. Framför allt kvinnorna på landsbygden utnyttjar de gemensamma resurser som Biobränslegrödor De växter som främst odlas i Tanzania för produktion av biobränslen är jatrofa och sockerrör. Jatrofa har sitt ursprung i Centralamerika och är ett träd, eller buske, med oljerika nötter som är lämpade att göra biodiesel av. Fördelen med jatrofan är att den klarar av att växa på torra marker där få andra grödor klarar sig men jatrofan ger högre avkastning på bördigare jordar. Under ActionAids fältstudie fann man områden där plantorna växte på bra odlingsmarker och bevattnades från en med matgrödor om vattnet. Jatrofan är smittbärare av sjukdomar som drabbar kassava, en viktig stapelföda i jatrofa ska sprida sjukdomarna till kassavaodlingar. Sockerröret, som används för att framställa etanol, är en törstig växt som kräver mycket vatten. Det gör den olämplig att odla i torra områden. Under goda förhållanden ger sockerröret däremot en stor skörd per hektar. Jordbruket Tanzania domineras idag av små jordbruk på mellan 0,9 och 3,0 hektar. Det är ett lågeffektivt jordbruk och det fortfarande jorden för hand med hacka och bara tio procent använder traktor. Bara tre procent av de mindre

8 SEKAB SÖKER PENGAR FRÅN SIDA FÖR ATT FORTSATTA PROEJKTET I TANZANIA

9 3. SEKAB Sekab bildades 1985 för att tillverka och sälja etanol i Sverige men när försäljningen av etanol i Sverige ökade sökte sig företaget utomlands. Biobränslen sågs som planer på fabriker i Östeuropa och stora egna plantager och fabriker i Afrika. Det var en ovanlig satsning för ett kommunägt bolag. Sekab ägs till 70 procent av de tre kommunerna Skellefteå, Örnsköldsvik och Umeå. Resterande 30 procent ägs av Eco Development där Sekabs förre VD, Per Carstedt, är huvudägare. I Tanzania vill Sekab anlägga stora sockerrörsplantager och bygga etanolfabriker i anslutning till dessa. Företaget vill även få bönderna runt omkring plantagerna att odla sockerrör till etanoltillverkningen. När verksamheten började talade företaget om att långsiktigt odla upp hektar, en yta lika stor som två tredjedelar av Gotland. Det är främst två områden längst den Nu är framtiden för Sekabs Afrikaprojekt högst oviss. Moderbolaget i Sverige har beslutat att avveckla all verksamhet i Afrika och försöka sälja dotterbolaget i Tanzania. Kommunerna som är delägare har fått hård kritik för att de bedrivit affärer utanför sina kommungränser och verksamheten har kostat dem stora summor. Kommunernas förhoppning har legat i att få tillbaka så mycket som möjligt av sina investerade medel vid en vecklingen beräknas gå på ytterligare 40 miljoner, en förlust som kommunerna får betala. Hittills har Sekab inte hittat någon investerare som vill gå in med pengar och ta över dotterbolaget. Nu söker dotterbolaget i Tanzania pengar från Sida för att kunna fortsätta med projektet. I somras lämnade Sekab in en ansökan om lånegarantier till Sida och i skrivande stund behandlas ansökan fortfarande. Avvecklingen av verksamheten i Tanzania har påbörjats men går avsiktligt långsamt, eftersom det från kommunernas och företagsledningens sida hela tiden Sekabs förre vd och största privata ägare, Per Carstedt, är intresserad av att köpa loss dotterbolaget i Tanzania och fortsätta planerna. Så här sa Per Carstedt till tidningen Norran i slutet av september i år angående verksamheten i Tanzania Vi tror att när lågan slocknar blir det svårare att få liv i den igen. Vårt mål är att hålla den på sparlåga något år... Ingen har visat intresse att ta över. Enda utvägen är att ta ansvaret själv Även chefen på plats, Anders att verksamheten blir kvar med hjälp av nya investerare.

10 4. VAD MARKEN ANVÄNDS TILL I DAG? När ActionAids fältstudie besökte platserna där Sekab tänkt starta plantager har det som företaget kallat outnyttjad eller marginell mark visat sig vara några av de bördigaste jordarna i landet. Den outnyttjade och så är den mark Sekab förhandlar om med tanzaniska mått riktigt bra mark, som både är bevuxen och har tillgång till vatten. Områdena används av de boende runt omkring bland annat för att skaffa bränsle, byggmaterial och mat. Kustområdena har bättre förutsättningar för jordbruk än det torrare inlandet och det är hit biobränsleföretagen är viktiga för att kunna exportera etanolen. Att Sekab deras kostnader men minskar samtidigt de fördelar som landet kunde få av investeringarna i form av hjälp med vägbyggen och annan infrastruktur. Sekabs miljökonsekvensbeskrivning för planerna i Bagamoyo (som krävs för att få myndigheternas tillstånd att arrendera mark) har blivit anklagad för att försköna verkligheten. Orgut, det konsultföretag som gjort miljökonsekvensbeskrivningen, har tagit avstånd från den slutversion Sekab presenterade. Orsakerna är att Sekab hade ändrat i slutsatserna och slätat över allvarliga problem som till exempel vattenbristen som kan komma att uppstå. FLORA OCH BABY LARUMBE BÄR HEM VED Bagamoyo Den enda produktion Sekab har kommit igång med i Tanzania är en fröodling som startade 2007 i Bagamoyo. De cirka 200 hektar som odlingen ligger på är den enda mark som Sekab har ett färdigt arrendeavtal för. Marken tillhör Tanzanias fängelsemyndighet, så avtalet behövde inte föregås av några förhandlingar med ortsbefolkningen. Sekab förhandlar med staten om att arrendera hektar till i Bagamoyo från den nedlagda boskapsranchen Razaba. Om det blir av säger Sekab att enbart hektar kommer att odlas upp. Resten ska användas till naturvård. Även den marken tillhör staten, och de boende

11 BAGAMOYO RUFIJI I debatten har det förekommit olika uppgifter om huruvida marken används av lokalbefolkningen eller inte. När representanter från ActionAid besökte området och intervjuade människor som bor i närheten av Razabaranchen, visade det sig tydligt att marken idag nyttjas av lokalbefolkningen (se intervjuerna här intill). Byar i närheten av andra stora biobränsleplantager i Tanzania har sett den biologiska mångfalden minska och fått ont om byggmaterial, områden att göra kol på distriktet där det holländska företaget BioShape verkar. I en genomgång av biobränsleodlingar i Östafrika som WWF gjort, säger Sekabs dåvarande vd Per Carstedt att det i området de vill arrendera i Bagamoyo uppehåller sig främst människor som bränner trä för att producera träkol, en olaglig verksamhet som dessutom bidrar till avskogning i området. Wilhelm Östberg, professor i socialantropologi som besökte området under 2007, ger i WWF:s genomgång en annan bild. Han beskriver området som väl använt. Eftersom de som nu uppehåller sig i området vistas där illegalt får de ingen kompensation och ingen ny mark att bruka när Sekab tar området i anspråk. Inte heller när SVT:s reportrar besökte området fann de oanvänd mark utan träffade både boskapsskötare och människor som samlade ved. Marken som Sekab förhandlar om i Bagamoyo angränsar till Saadani National Park, och har till stora delar samma den närliggande byn Mavuji säger att de ser minst 25 minst 34 arter av däggdjur som är hotade enligt IUCN: s rödlista. Om ett stort område skövlas för att ge plats för en sockerrörsplantage innebär det en inskränkning i dessa arters livsutrymme. Frågan om vatten är en annan tveksamhet med projektet. Sockerrörsplantagen ska leda till både vattenbrist för de boende i närheten och till förändringar i ekosystemet. Enligt Sekabs Tanzaniachef, Anders Bergfors, har företaget långt gångna diskussioner med ett antal myndigheterna har satt en gräns vid halva den ytan. delar är naturskyddade och området hyser en stor biologisk mångfald med bland annat fåglar och apor. av lokalbefolkningen som en del i försörjningen (se har rätt till den mark som Sekab planerat att starta sin verksamhet på, och de har möjlighet att säga nej till en etablering. Men lokalbefolkningen är ovana att förhandla och har dåliga kunskaper om sina rättigheter. Ett antal byar har redan avtalat med Sekab att företaget får använda byns mark. Men innan någonting är klart måste myndigheterna godkänna planerna. WWF har varnat för de miljömässiga konsekvenser Bagamoyo och konsekvenserna vid vattenbrist befaras bli värre. Sekabs sockerrörsodlingar planeras på höglänta och torra områden. Denna mark är inte uppodlad i dagsläget just för att den kräver så mycket bevattning om något ska kunna växa där och sockerrörsodlingar är vattenkrävande. Vattnet ska tas från dammar och under torrsäsongen även från grundvattnet. Det kan leda till allvarliga förändringar i vattenförsörjningen nedströms och allvarliga konsekvenser för mangroveträsken. Mangroveträsken är viktiga för hela ekosystemet och fungerar bland annat som barnkammare för många lokalbefolkningen och matproduktionen i området kommer att få ta konsekvenserna av att vattentillgången minskar.

12 Använder du eller din familj Razabaområdet på något sätt? Vi använder marken för att göra kol och samla ved på. Inga bybor kommer att vara tillåtna på området i som förbjuder koltillverkning. Så vi kommer att hitta en ny plats att tillverka kol och samla ved på. Det är inte så mycket längre bort än Razaba. Men en del av byn ligger nära Razaba och de som bor där kommer att behöva göra sin kol och hämta vatten, ved och grönsaker någon annanstans. Det är framför allt kvinnorna som får lida av det här eftersom det är de som samlar ved. MWANAHAVA ABDALA, JORDBRUKARE Det är framför allt kvinnorna som får lida av det här eftersom det är de som samlar ved. Om Sekab hugger ner skogen och använder marken för att odla sockerrör, hur skulle det påverka byn? Det skulle få allvarliga konsekvenser för oss. Nu är vi lika beroende av skogen som av jordbruksmarken för vår försörjning. Vi använder den för att göra kol, samla ved, jaga fågel, plocka svamp och hämta byggmaterial till våra hus och möbler. Från skogen hämtar vi även material som vi väver mattor av och säljer på marknaden. Bagamoy-distriktet. beroende av Razabaskogen. Även om Razabaområdet inte ägs av vår by så har vi stor nytta av den. Vår stora oro är vad som kommer att bli kvar till oss när Sekab startar sin verksamhet där? Även när det var olagligt så använde folk skogen till att plocka ved, medicinväxter, gräs att göra mattor av, lera att göra krukor av, byggmaterial, vilda grönsaker, frukt och svamp. Vi har låtit våra djur beta där och än viktigare, gjort träkol. All den träkolen du kan hitta runt byn och till och med i stan är från Razabaskogen.

13 Vad kan effekterna bli för dig om Sekab startar sin verksamhet här? Jag använder den delen av byns mark där Sekabs plantage kommer att ligga i framtiden till att samla virke, vatten, frukt och kol på. Om företaget kommer kan vi inte längre göra kol där och är hänvisade till en annan plats. Vi hoppas att vi kan odla sockerrör och sälja till dem, på så sätt skulle vi få lite pengar. Om Sekab kommer så behöver de kol och virke som vi kan göra oss en inkomst på. Men om det inte blir så då kommer vi att få problem, ingen att sälja våra varor till och vi riskerar att förlora tillgången till vatten. Vad kommer att hända med tillgången på mat? Om Sekab kommer så ökar trycket på livsmedel eftersom deras odlingar ligger nära våra och de använder samma vatten som vi gör. Deras skördar ökar och våra minskar. SOPHIA MOSHI PÅ VÄG HEM FRÅN MARKNADEN MED EN SÄCK TRÄKOL

14 5. HUR HAR SEKAB FÖRHANDLAT TILL SIG MARKEN? ActionAids fältstudieteam har träffat boende både i de byar som direkt har förhandlat med Sekab och de byar som på annat sätt berörs av planerna. Många känner sig lurade eller oroliga för vad de egentligen har gått med på. Okunnigheten om vad avtalen innebär är stor och efter Sekabs besök har många bybor väldigt höga förväntningar som Sekab inte vill ta ansvar för. Nyanda Katundu En av byarna som Sekab besökte är Nyanda Katundu där byborna i efterhand ångrar att de gick med på att låta Sekab ta över delar av byns mark. Invånarna upplever att de har blivit mutade med pengar och lurade av företaget om vad en etablering skulle innebära (se intervjun här Sekab betalade invånarna för att komma till bymötet de arrangerat för att rösta om företagets etablering i området. Totalt sett betalade Sekab 8000 shilling (cirka 45 kr) per person under det korta besök företaget gjorde i byn. Sverige. uppfattade det först som att byborna såg oss som ett hot mot de arbetstillfällen som Sekabs projekt skulle kunna medföra. Snart insåg jag att situationen var precis den omvända. Byborna hade ingått ett muntligt avtal med Sekab och nu ångrade de sig. De hade förberett sig för att den dag Sekab kom tillbaka göra allt för att backa ur avtalet. Sekab hade sagt att de skulle komma tillbaka i maj. Nu var det september och byn hade fortfarande inte Om vi hade fått utbildning i vilka rättigheter vi har till vår egen mark hade vi säkert agerat annorlunda hört något från företaget. Därför var det helt naturligt att stämningen blev nervös och avvaktande när vi nu kom och började ställa frågor om Sekab. Det var tydligt att alla i byn var av samma uppfattning, både när det gäller hur diskussionerna med Sekab gått till och att de ville behålla sin mark Första gången Sekab kom var 2007, de talade om att de var intresserade av vår mark för sockerrörsodling. De bjöd var (cirka 6 svenska kronor). De berättade att projektet skulle skapa nya arbetstillfällen för oss och att det skulle gynna oss på andra sätt, som att vi skulle få låna deras traktorer till vårt eget jordbruk. Marken de var intresserade av är på totalt cirka hektar och överenskommelsen var att vi skulle bli kompenserade för jordbruksmarken men inte för skogen. Skogen skulle huggas ner av Sekab och ersättas av sockerrörsodlingar. Efter en diskussion Sekab lovade att de skulle vara tillbaka i maj Om vi hade fått utbildning i vilka rättigheter vi har till vår egen mark eller fått information om vilka regler som gäller och hur det går till hade vi säkert agerat annorlunda och vi hade haft ett annat avtal med Sekab i dag. Sedan Sekabs besök har två pojkar härifrån byn varit på ett seminarium om landrättigheter som arrangerades av Haki Ardhi (en ideell organisation som arbetar med frågor kring markrättigheter). När pojkarna kom tillbaka berättade de om villkoren för att skaffa mark i Tanzania. Vi insåg att vi inte har förstått om vi har gått med på att sälja vår mark eller på att arrendera ut den på 50 eller 99 år. Vad är det som gömmer sig bakom de 6000 shilling egentligen? Om vi inte blir anställda, hur ska vi då kunna försörja oss? Utan land kan vi inte odla mat och våra barn kommer inte att ha någonstans att ta vägen. Jag har hört historier om andra byar som har arrenderat ut sin mark. Nu får byborna inte ens passera marken och om de plockar upp ved så säger någon från företaget till dem att lägga tillbaka pinnarna.

15 Vi ångrar djupt att vi gick med på att låta Sekab verka på vår mark. Nu tror vi att jobben och löftena om att få låna deras traktorer bara var en strategi för att vi skulle gå med på att arrendera ut marken. Men om ett annat företag skulle komma i morgon och erbjuda oss pengar för att upplåta vår mark är det inte omöjligt att vi skulle gå med på samma sak en gång till. Det är så fattigdom fungerar. i förhandlingarna Även om byarna enligt lag måste ge sitt godkännande så är det inte en garanti för att alla kommer till tals. framförallt många kvinnor som säger sig inte ha varit med på mötena med Sekab och att de har dålig insyn i vad som händer. Det är ett vanligt problem i förhandlingarna med byarna att informationen och besluten fastnar i byrådet och att många invånare aldrig blir informerade eller tillfrågade. Kvinnor hamnar ofta utanför besluten. De som saknar juridisk på den mark Sekab försöker arrendera i Bagamoyo, blir heller aldrig tillfrågade. Samtidigt är dessa grupper de som drabbas hårdast av plantagernas negativa konsekvenser. företaget BioShape har en biobränsleplantage, driver Kommer du ihåg när BioShape först kom hit? Jag vet inte om det var några allmänna möten om det var det så var jag inte där. Oftast hör vi bara från andra att byrådet har gett ett företag land. Jag hör det bara från andra, inte via några möten. Blev ni tillfrågade om ni ville att BioShape skulle komma hit? Det blev vi inte. Jag tror att det var byrådet som bestämde. Kanske bjöd de in några till från byn och sen bestämde de att ge företaget mark. Förväntningar Sekab har lyckats bygga upp höga förväntningar hos lokalbefolkningen om vad företaget ska ge dem i form av arbeten, inkomstkällor, skolor, vatten, el och infrastruktur. Så höga förväntningar att Sekabs förre VD Per Carstedt Utan land kan vi inte odla mat och våra barn kommer inte att ha någonstans att ta vägen. dem. Vi har aldrig målat upp förväntningar att det är vi som bygger de här sakerna, utan det blir förhoppningsvis en konsekvens av att vi får den här ekonomiska utvecklingen i de här regionerna. I ActionAids fältstudier ingick även plantager som har startats av andra utländska investerare. Vid dessa besök mötte ActionAids team besvikna människor som blivit lovade stora positiva förändringar när biobränsleodlingarna skulle komma. Hur tror du att ditt liv kommer att förändras om Sekab kommer hit till byn? Jag tror att de kommer att anställa mig. Jag tror också blir bättre här i byn. De lovade också att bygga en skola här. Men kommande generationer får kanske lida om företaget tar så mycket land att det blir brist. Om det bor hysa mina barn.

16 6. ARBETSTILLFÄLLEN Ett av de viktigaste skälen för byar att släppa sin mark, och för den tanzaniska staten att försöka få dit biobränsleföretagen, är att investeringarna skulle kunna skapa många arbetstillfällen. Av de personer som intervjuats under ActionAids fältundersökning är det många som förväntar sig att automatiskt bli anställda samtidigt som de släpper sin mark, något som företaget inte kan garantera. Sekab beräknar att en första plantage och fabrik i Bagamoyo skulle kunna sysselsätta 900 de kunna sysselsätta till personer. Då Sekabs projekt ligger i projekteringsfasen och den enda verksamhet de har igång är en fröodling, är det omöjligt att säga hur väl de boendes förväntningar kan infrias. Erfarenheter från andra europeiska företags odlingar och fabriker tyder på att många kommer att bli besvikna. Det har visat sig att etablerade biobränsleodlingar främst tar in arbetare för dagsverken och säsongsjobb. trygghet än fasta anställningar och arbetarna saknar sjukförsäkring och sociala trygghetssystem. På Sekabs fröodling i Bagamoyo har man anställt cirka trettio personer lokalt, men i vissa perioder är det tre till fyra hundra säsongsarbetare på plats. Det är lokalbefolkningen. Ofta rekryteras personal för mer Lokalbefolkningen får ofta de enkla och osäkra jobben. Det sker en snabb teknisk utveckling bland odlingarna i det tanzaniska kustområdet. När maskiner som skördar sockerrör kommer på plats kan en enda maskin ersätta uppemot 80 arbetare. När tekniken tar över minskar behovet av arbetskraft och framförallt av outbildad arbetskraft. De jobb som skapas nu ser ut att bli färre och färre med tiden. De bönder som ger upp sin mark för ett lönejobb, gör det för 99 år framåt. till fem gånger mer per kilo jatrofafrön jämfört med de bönder som sitter fast i ett kontrakt. I samtal med olika aktörer inom biobränsleproduktionen i Tanzania framkom att de små företagen är bättre för lokalbefolkningen. Mindre inhemska biobränsleföretag etablerar sig i än vad de stora utländska investeringarna gör. Miss Fatuma Omari har tidigare arbetat hos biobränsleföretaget BioShape men har slutat och odlar Hur har BioShape förändrat jordbruket här i byn? egna gården och tillfälliga jobb på plantagen. Det gör att många får mindre skördar och byn producerar mindre mat nu än tidigare. Jag är väldigt glad över att jag har slutat på plantagen för nu kan jag arbeta på min egen gård hela dagen. Jag som är ensam behöver vara där varje dag. Först trodde vi att det skulle bli bättre när BioShape kom, men nu har priserna i affären gått upp. Mitt liv är ungefär som förut eller till och med sämre. Vi kvinnor jobbar för BioShape. Det blir ett hårt jobb för oss och det männen tjänar räcker inte för att betala för mat eller bostad. Förut jobbade vi tillsammans på fälten, män och kvinnor, men nu är vi nästan bara kvinnor som får göra allt arbete. ActionAids fältstudie visar också att de bönder som är bundna av kontrakt till de stora företagen får ett sämre pris för sina biobränslegrödor än de som är fria att sälja till vem de vill. De obundna bönderna kan få ut upp

17 7. SOCIALA KONSEKVENSER invandring till området. Det ger lokalbefolkningen en inkomstmöjlighet genom att till exempel stå för mat och logi. Men trycket på naturresurserna och den sociala leder till sociala spänningar och att HIV/AIDS eskalerar när det kommer ensamma arbetare från andra delar av landet. området, men risken är att konkurrensen om den odlingsbara marken ökar när biobränsleodlingar breder ut sig. I kustområden där plantagerna etablerar sig kommer troligtvis konkurrensen om den odlingsbara jorden att hårdna ändå, i och med klimatförändringarna. När havsnivån höjs är de som bor vid kusterna länder. När människor tvingas lämna sina hem och söka sig någon annanstans för att leta nya jordar ökar risken ETABLERADE BIOBRÄNSLEODLINGAR TAR FRÄMST IN ARBETARE FÖR DAGSVERKEN OCH SÄSONGSJOBB

18 8. LIVSMEDELSSÄKERHET Bristen på mat är ett stort problem i Tanzania, 60 procent av befolkningen på landsbygden får inte maten att räcka hela året. 36 procent av människorna i landet lever under fattigdomsgränsen och påverkas hårt när matpriserna stiger och tillgången på livsmedel försämras. Situationen ser ut att hårdna i år. Matpriserna har stigit med 25 regioner har redan varnat för att maten inte kommer att räcka till. Det drabbar de fattiga kvinnorna, som ofta har ansvaret för familjens matförsörjning, hårdast. Många experter och tunga institutioner säger att biobränsleodling har en direkt negativ inverkan på livsmedelstillgången och är en av orsakerna till att matproduktion istället för biobränsleproduktion skulle det kunna förse hela huvudstaden Dar es Salaam människor. Störst är prisökningen på sådana grödor som både används för att tillverka biobränslen och som livsmedel, till exempel palmolja och sockerrör. Kontraktsodling Ett direkt hot mot livsmedelsförsörjningen lokalt är kontraktsodling av biobränslen. När bönderna går över från att odla mat till biogrödor minskar livsmedelstillgången. I Bagamoyo har Sekabs personal varit i de byar som ligger i närheten av den planerade plantagen, för att få bönderna att börja förbereda sockerrörsodling på sina åkrar. Att använda kontraktsodlare är vanligt bland de stora biobränsleföretagen när de inte fått arrendera så mycket mark som de önskat. I Bagamoyo har Sekab lovat att stå för utsädesplantorna och att plöja åkrarna med sina traktorer. Sekabs produktion tar över även den produktiva mark som byarna runt omkring äger och idag använder för att odla mat. Mrs Zauda Saidi Mbalapi, lantbrukare i Nyanda- Har Sekab varit här i byn? Sekab har varit här och tittat på området. De har pratat med byborna och besökt marken. De förklarade också lite av vad de har tänkt göra. Några av byborna gick med på att låta företaget ta delar av vår mark. Andra bybor höll inte med. Företaget har betalat bybor först 1000 shilling (cirka 6 svenska kronor) och sen mer för att de ska ge sin mark till företaget. (Det framkom vid ytterligare intervjuer att byborna fått 8000 shilling per person från Sekab.) Personligen så tror jag inte att det kommer att bli så bra för mig. Jag tror inte vi har tillräckligt med land. På radion så hörde jag om att bönder på andra platser förlorar sin mark på grund av stora investeringar och jag är rädd att det kommer att hända mig. Det är inte min sak att bestämma om Sekab ska komma hit. Det bestäms av byrådet. Därför kan jag inte påverka det beslutet. Hur de ska fördela nyttan av investeringarna är ett problem då de [Sekab och byrådet] inte har pratat med oss alla. Har du tillräckligt med mat för att mätta din familj? Nej, jag har inte tillräckligt med mat för att försörja familjen hela året. Om vi får möjlighet att jobba hos Sekab så kan jag odla mat och min man kan arbeta så att vi kan köpa mer mat. Då skulle vi vara i ett bättre läge. När tillgången på livsmedel minskar drabbar det främst kvinnorna, och de fattigaste som behöver köpa sin mat är hårdast utsatta. Men även lönerna från plantagerna och inkomsterna från försäljning av sockerrör har svårt att räcka till för att köpa livsmedel när priserna går upp. När försörjningen hänger på ett mindre antal grödor ökar risken för att skörden slår fel på grund av väder, sjukdomar eller problem med utsädet.

19 MÅNGA EXPERTER SÄGER ATT BIOBRÄNSLEODLING HAR EN DIREKT NEGATIV INVERKAN PÅ LIVSMEDELSTILLGÅNGEN.

20

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer Högstadium> Geografi > Översvämningar David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart.

Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart. Vallens sjo ar Vallen har 5 sjöar som är en stor tillgång för hela byn. Att vattennivån i sjöarna är mycket låg under torra somrar med ökad igenväxning som följd är uppenbart. Nu finns det med stöd av

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Befolkning. Geografi.

Befolkning. Geografi. Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna

Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Kina återbeskogar efter översvämning Återbeskogning räddar pandorna Text och foto Peter Hanneberg Här i dalgångarna sköljde enorma översvämningar fram 1998! Allan Carlsson sveper med handen över den vackra

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Kungshögen - Stockholms enda storhög

Kungshögen - Stockholms enda storhög Kungshögen - Stockholms enda storhög Med en diameter på 25 meter och en höjd av närmare tre meter är den unik i Stockholms stad. I storhögar begravdes personer med hög status, samt dyrbara föremål, vilket

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY PÖYRY POWERPOINT 2010 TEMPLATE 1 17 JANUARY 2012 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD OM VINDKRAFTSPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Bergvik Skog är

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Naturen i Nepal. Nationalparker

Naturen i Nepal. Nationalparker Naturen i Nepal Nepal ligger i Sydasien på de sydliga sluttningarna av Himalaya. Landet ligger på samma breddgrader som Nordafrika och Florida (omkring 28 grader nordlig bredd). Nepals norra granne är

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald

VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för utveckling och samarbete EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete PRELIMINÄR VERSION 2003/2078(INI) 22 augusti 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling och samarbete till utskottet för

Läs mer

En brännande fråga. nr 25. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch. SwedWatch rapport

En brännande fråga. nr 25. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch. SwedWatch rapport SwedWatch rapport nr 25 En brännande fråga Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch SwedWatch är en religiöst och partipolitiskt obunden frivilligorganisation, vars uppgift är att

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Rapport för WAiKs resa till Manga Hill, januari 2012. Om utmaningarna som finns i en bys väg mot utveckling, och om viljan att överkomma dem.

Rapport för WAiKs resa till Manga Hill, januari 2012. Om utmaningarna som finns i en bys väg mot utveckling, och om viljan att överkomma dem. Rapport för WAiKs resa till Manga Hill, januari 2012 Om utmaningarna som finns i en bys väg mot utveckling, och om viljan att överkomma dem. Under januari 2012 var jag, Johannes Svensson, tillsammans med

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer