SEKAB - ETANOL TILL VARJE PRIS? Hur SEKABs biobränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEKAB - ETANOL TILL VARJE PRIS? Hur SEKABs biobränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen"

Transkript

1 SEKAB - ETANOL TILL VARJE PRIS? Hur SEKABs biobränsleprojekt i Tanzania drabbar lokalbefolkningen

2 ActionAid är en internationell hjälporganisation som i mer än 35 år har bekämpat fattigdom och orättvisa. I alla projekt och kampanjer har vi alltid störst fokus på att stödja fattiga och utsatta eftersom vi vet att jämställdhet och rättigheter är nyckeln till framgång i kampen mot fattigdom. ActionAid arbetar alltid i nära relation till de fattiga för att tillsammans med dem hitta vägar ut ur fattigdomen. Vårt arbete når idag över 13 miljoner människor i 40 länder. I maj 2006 öppnade ActionAid ett kontor i Sverige. Fotograf: Kate Holt, Karin Wall Härdfelt, ActionAid Framtagen i oktober 2009 av Factwise på uppdrag av ActionAid

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Biobränslen i Tanzania... 6 Lagstiftning... 6 Jordbruket... 7 Biobränslegrödor Sekab Vad marken används till i dag? Bagamoyo Röster från lokalbefolkningen Hur har Sekab förhandlat till sig marken? Nyanda Katundu Kvinnor har svårt att göra sina röster hörda i förhandlingarna Förväntningar Arbetstillfällen Sociala konsekvenser Livsmedelssäkerhet...18 Kontraktsodling...18

4 1. SAMMANFATTNING I Tanzania sker just nu en snabb utveckling där utländska bolag knyter till sig stora mängder mark för att odla biobränslen till konsumenter i den rika delen av världen. Svenska Sekab har planer på att odla upp en yta lika stor som två tredjedelar av Gotland med sockerrör. Sockerrören ska bli till etanol för att vi ska kunna tanka våra bilar här i Sverige. Framtiden för Sekabs Tanzaniaprojekt är för tillfället lite svajig. Pengarna är slut och Sekabs huvudägare, tre norrlandskommuner, vill inte ha mer med satsningen att göra. Men Sekabs dotterbolag i Tanzania vill fortsätta verksamheten och har sökt lånegarantier från Sida. Enligt företaget ska investeringarna få fart på jordbruket i Tanzania när oanvänd mark odlas upp. Samtidigt ska etanoltillverkningen ge mängder av arbetstillfällen åt lokalbefolkningen. Den fältstudie som ActionAid har gjort visar på en helt annan verklighet. Om Sekabs planer blir av kan det att slå det hårt mot den fattiga lokalbefolkningen som bor runt plantagerna. Konsekvenserna kan bli en ännu större brist på både mat, vatten och bränslen. Hårdast slår det mot kvinnorna som ofta är fattigast men som samtidigt är de som ofta har störst ansvar för att skaffa mat och bränsle. företag som är verksamma i Tanzania och talat med dem som berörs. Studien är gjord av fyra forskare från Sokoine University of Agriculture i Monogoro i Tanzania. Kompletterande intervjuer har gjorts av ActionAids personal. Den här rapporten är en sammanställning av den del av undersökningen som rör det svenska företaget Sekabs verksamhet i Tanzania. Studien visar på en rad problem med Sekabs planer: Lagstiftningen har inte hunnit med den snabba utvecklingen och har stora brister. De riktlinjer som hopklipp av riktlinjer för andra områden. De saknar långsiktiga mål och innehåller ingen analys av regelverk som skyddar lokalbefolkningens intressen. Marken där Sekab vill anlägga sina plantager är inte alls outnyttjad, vilket företaget hävdar, utan är viktig för lokalbefolkningens försörjning. Marken används bland annat för insamling av ved och tillverkning av träkol, vilka tillsammans står för 98 procent av hushållens totala energikonsumtion. Marken används även för att valla djur, hämta byggmaterial, plocka grönsaker och medicinalväxter på. De områden Sekab förhandlar om är möjliga att odla sockerrör på, vilket även gör dem möjliga att odla matgrödor på. Erfarenheten från andra biobränsleodlingar visar att matpriserna har höjts när plantagerna är igång. I Tanzania har 60 procent av befolkningen på landsbygden svårt att få maten att räcka året runt och 36 procent lever under fattigdomsgränsen. Sekabs plantager skulle innebära att mark, vatten och arbetskraft som används eller kan användas för produktion av mat istället används för att framställa biobränslen. Bönder i byn Nyanda Katundu är upprörda över Sekabs förhandlingsmetoder. Byn har ingått ett avtal där de godkänner att Sekab anlägger en plantage i området, delvis på byns mark. Efter att ett par pojkar från byn varit på utbildning i landrättigheter ångrar byborna att de skrev på avtalet. De känner sig mutade av Sekab som gett dem pengar inför ett möte där avtalet skulle skrivas under. Nu är många oroliga för vad som ska hända med dem om Sekab kommer tillbaka. Sekab har rest runt och försökt övertala bönder att lägga om sitt jordbruk från matgrödor till sockerrör sockerrör som Sekab sen ska köpa upp och göra etanol av. Omställningen från odling av mat till biogrödor leder till att tillgången på mat minskar, priserna höjs och det blir allt svårare för människor att bli mätta. Sekabs sockerrörsodlingar kommer att behöva mycket grundvattnet. Det riskerar att leda till vattenbrist både för naturen och för människor som lever i närheten. hur vattenbristen ska drabba dem och deras odlingar.

5 Sekab hävdar att deras investeringar kommer att leda till social utveckling då de skapar nya arbetstillfällen i området. Många av de bönder Sekabs personal har förhandlat med har nu mycket stora till att lokalbefolkningen troligtvis blir besvikna om plantagerna kommer igång. På Sekabs fröodling i Tanzania är det tunga jobb och nästan alla är anställningstrygghet och sjukförsäkring i Tanzania. Erfarenheten från andra plantager visar att det är svårt att försörja sig på de löner som betalas ut. Dessutom minimerar skördemaskiner och annan teknik som Sekab tänkt använda på plantagerna behovet av arbetskraft. I dag är det ingen brist på land i Tanzania men med klimatförändringar och höjda vattennivåer, i kombination med att utländska bolag tar över allt mer tar slut ett scenario som kan leda till svält och Biobränsleplantagerna innebär stora risker för lokalbefolkningen och i dag är regelverket för svagt för att skydda deras intressen och rätten till mat och vatten. ActionAid kräver därför att SEKAB avbryter samtliga biobränsleprojekt i Tanzania till dess att nationella regelverk för biobränsleinvesteringar i Tanzania är på plats. ActionAid kräver vidare att inga nya biobränsleprojekt påbörjas i Afrika förrän nationella regelverk är upprättade i de aktuella länderna. ActionAid kräver också att utvecklandet av nationella regelverk för biobränsleinvesteringar i Tanzania och i övriga Afrika sker i samverkan organisationer och berörda lokalsamhällen. PERSONAL FRÅN ACTIONAID I SVERIGE OCH TANZANIA PÅ FÄLTBESÖK

6 2. BIOBRÄNSLEN I TANZANIA SOCKERRÖR PÅ SEKABS FRÖODLING I BAGAMOYO De senaste åren har Tanzania uppmärksammats för dess stora möjligheter till odling av biobränslen. Stora utländska investerare har startat eller planerar att starta jättelika plantager av biobränslegrödorna sockerrör och jatrofa. Bränslet exporteras sedan för att säljas som drivmedel åt miljömedvetna konsumenter i den rika delen av världen. För Tanzanias del drog det hela igång 2006 efter en rapport som uppmärksammade landets potential som biobränslefält. Rapporten bekostades av det tyska biståndsorganet GTZ. FN:s livsmedelsorgan FAO gjorde därefter en grov beräkning som visar att en tredjedel av Tanzania, eller 30 miljoner hektar, kan lämpa sig för biobränsleodling. Men Östafrika är för dåligt kartlagt för att några mer exakta bedömningar om dess potential ska kunna göras. i landet och har antingen redan startat plantager eller projekterar för att komma igång. Mellan år 2006 och 2008 öronmärktes drygt 435 tusen hektar för odling av biobränslen av myndigheterna. Det är en yta som motsvarar hela Gotland och Öland tillsammans. Den tanzaniska staten, som varit positiv till utvecklingen, välkomnar utländska biobränsleföretag och hjälper dem att etablera sig i landet. Staten hoppas att detta ska öka bidra till att motverka klimatförändringarna. Lagstiftning Eftersom utvecklingen gått så fort har inte lagstiftningen hunnit med. Tanzania saknar idag långsiktiga mål med vad andra policydokument, bland annat för jordbruk, skog och energi. De har stora brister eftersom de egentligen är skrivna för att reglera andra områden och inte tar upp fattiga landsbygdsbefolkningen som är ovana att förhandla med stora företag. En ny lagstiftning som reglerar

7 biobränsleinvesteringar är på väg och en arbetsgrupp har tagit fram ett förslag som nu är ute på remiss. Utländska företag får inte köpa mark i Tanzania. Istället arrenderas marken ut av staten på långa kontrakt på upp till 99 år. För att ett företag ska få arrendera mark som lokalbefolkningen har rättigheterna till, behövs både byarnas och statens godkännande. Enligt de nuvarande statliga riktlinjerna kan utländska investerare själva åka runt i byarna och få underskrifter på att lokalbefolkningen är villig att ge upp sin mark för att låta företaget etablera sig där. När byarna godkänt upplåtelsen bestämmer staten om verksamheten får tillåtelse. Marken i sig anses knappt ha något värde och arrenderas ut mycket billigt på marken i form av odlingar, byggnader och annat. I utbyte mot rätten att använda marken utlovar företagen ofta arbetstillfällen och olika investeringar i området. har laglig rätt till men ändå använder och har använt länge. På sådan mark har de inget att säga till om när det gäller rätten till användning. Export av biobränslen är skattefritt men för inhemsk konsumtion beskattas de med 20 procent. De säger att de ska beskattas som vegetabilisk olja och att alla jordbruksprodukter som exporteras från landet är skattefria. En av orsakerna till att Tanzania är så populärt bland utländska företag är just de låga skatterna. Odling av biobränsle skulle kunna minska behovet av importerad olja och därmed vara bättre för miljön i Tanzania. Men vägen dit är lång, det är fortfarande tyst om regleringar som skulle kunna öka den inhemska konsumtionen. I dagsläget är det mer troligt att allt biobränsle kommer att gå på export och att Tanzania fortsätter att importera fossila bränslen. jordbruken får lån för att effektivisera sitt jordbruk. 80 procent av landets befolkning är sysselsatta inom jordbruket. På landsbygden är i princip alla kvinnor engagerade, 89 procent av de ekonomiskt aktiva kvinnorna där försörjer sig genom jordbruk. och står för 98 procent av den energi hushållen på landsbygden använder idag. Dessa bränslen samlas och tillverkas ofta på allmänningar med obrukad mark som alla har tillgång till men inte äger. Framför allt kvinnorna på landsbygden utnyttjar de gemensamma resurser som Biobränslegrödor De växter som främst odlas i Tanzania för produktion av biobränslen är jatrofa och sockerrör. Jatrofa har sitt ursprung i Centralamerika och är ett träd, eller buske, med oljerika nötter som är lämpade att göra biodiesel av. Fördelen med jatrofan är att den klarar av att växa på torra marker där få andra grödor klarar sig men jatrofan ger högre avkastning på bördigare jordar. Under ActionAids fältstudie fann man områden där plantorna växte på bra odlingsmarker och bevattnades från en med matgrödor om vattnet. Jatrofan är smittbärare av sjukdomar som drabbar kassava, en viktig stapelföda i jatrofa ska sprida sjukdomarna till kassavaodlingar. Sockerröret, som används för att framställa etanol, är en törstig växt som kräver mycket vatten. Det gör den olämplig att odla i torra områden. Under goda förhållanden ger sockerröret däremot en stor skörd per hektar. Jordbruket Tanzania domineras idag av små jordbruk på mellan 0,9 och 3,0 hektar. Det är ett lågeffektivt jordbruk och det fortfarande jorden för hand med hacka och bara tio procent använder traktor. Bara tre procent av de mindre

8 SEKAB SÖKER PENGAR FRÅN SIDA FÖR ATT FORTSATTA PROEJKTET I TANZANIA

9 3. SEKAB Sekab bildades 1985 för att tillverka och sälja etanol i Sverige men när försäljningen av etanol i Sverige ökade sökte sig företaget utomlands. Biobränslen sågs som planer på fabriker i Östeuropa och stora egna plantager och fabriker i Afrika. Det var en ovanlig satsning för ett kommunägt bolag. Sekab ägs till 70 procent av de tre kommunerna Skellefteå, Örnsköldsvik och Umeå. Resterande 30 procent ägs av Eco Development där Sekabs förre VD, Per Carstedt, är huvudägare. I Tanzania vill Sekab anlägga stora sockerrörsplantager och bygga etanolfabriker i anslutning till dessa. Företaget vill även få bönderna runt omkring plantagerna att odla sockerrör till etanoltillverkningen. När verksamheten började talade företaget om att långsiktigt odla upp hektar, en yta lika stor som två tredjedelar av Gotland. Det är främst två områden längst den Nu är framtiden för Sekabs Afrikaprojekt högst oviss. Moderbolaget i Sverige har beslutat att avveckla all verksamhet i Afrika och försöka sälja dotterbolaget i Tanzania. Kommunerna som är delägare har fått hård kritik för att de bedrivit affärer utanför sina kommungränser och verksamheten har kostat dem stora summor. Kommunernas förhoppning har legat i att få tillbaka så mycket som möjligt av sina investerade medel vid en vecklingen beräknas gå på ytterligare 40 miljoner, en förlust som kommunerna får betala. Hittills har Sekab inte hittat någon investerare som vill gå in med pengar och ta över dotterbolaget. Nu söker dotterbolaget i Tanzania pengar från Sida för att kunna fortsätta med projektet. I somras lämnade Sekab in en ansökan om lånegarantier till Sida och i skrivande stund behandlas ansökan fortfarande. Avvecklingen av verksamheten i Tanzania har påbörjats men går avsiktligt långsamt, eftersom det från kommunernas och företagsledningens sida hela tiden Sekabs förre vd och största privata ägare, Per Carstedt, är intresserad av att köpa loss dotterbolaget i Tanzania och fortsätta planerna. Så här sa Per Carstedt till tidningen Norran i slutet av september i år angående verksamheten i Tanzania Vi tror att när lågan slocknar blir det svårare att få liv i den igen. Vårt mål är att hålla den på sparlåga något år... Ingen har visat intresse att ta över. Enda utvägen är att ta ansvaret själv Även chefen på plats, Anders att verksamheten blir kvar med hjälp av nya investerare.

10 4. VAD MARKEN ANVÄNDS TILL I DAG? När ActionAids fältstudie besökte platserna där Sekab tänkt starta plantager har det som företaget kallat outnyttjad eller marginell mark visat sig vara några av de bördigaste jordarna i landet. Den outnyttjade och så är den mark Sekab förhandlar om med tanzaniska mått riktigt bra mark, som både är bevuxen och har tillgång till vatten. Områdena används av de boende runt omkring bland annat för att skaffa bränsle, byggmaterial och mat. Kustområdena har bättre förutsättningar för jordbruk än det torrare inlandet och det är hit biobränsleföretagen är viktiga för att kunna exportera etanolen. Att Sekab deras kostnader men minskar samtidigt de fördelar som landet kunde få av investeringarna i form av hjälp med vägbyggen och annan infrastruktur. Sekabs miljökonsekvensbeskrivning för planerna i Bagamoyo (som krävs för att få myndigheternas tillstånd att arrendera mark) har blivit anklagad för att försköna verkligheten. Orgut, det konsultföretag som gjort miljökonsekvensbeskrivningen, har tagit avstånd från den slutversion Sekab presenterade. Orsakerna är att Sekab hade ändrat i slutsatserna och slätat över allvarliga problem som till exempel vattenbristen som kan komma att uppstå. FLORA OCH BABY LARUMBE BÄR HEM VED Bagamoyo Den enda produktion Sekab har kommit igång med i Tanzania är en fröodling som startade 2007 i Bagamoyo. De cirka 200 hektar som odlingen ligger på är den enda mark som Sekab har ett färdigt arrendeavtal för. Marken tillhör Tanzanias fängelsemyndighet, så avtalet behövde inte föregås av några förhandlingar med ortsbefolkningen. Sekab förhandlar med staten om att arrendera hektar till i Bagamoyo från den nedlagda boskapsranchen Razaba. Om det blir av säger Sekab att enbart hektar kommer att odlas upp. Resten ska användas till naturvård. Även den marken tillhör staten, och de boende

11 BAGAMOYO RUFIJI I debatten har det förekommit olika uppgifter om huruvida marken används av lokalbefolkningen eller inte. När representanter från ActionAid besökte området och intervjuade människor som bor i närheten av Razabaranchen, visade det sig tydligt att marken idag nyttjas av lokalbefolkningen (se intervjuerna här intill). Byar i närheten av andra stora biobränsleplantager i Tanzania har sett den biologiska mångfalden minska och fått ont om byggmaterial, områden att göra kol på distriktet där det holländska företaget BioShape verkar. I en genomgång av biobränsleodlingar i Östafrika som WWF gjort, säger Sekabs dåvarande vd Per Carstedt att det i området de vill arrendera i Bagamoyo uppehåller sig främst människor som bränner trä för att producera träkol, en olaglig verksamhet som dessutom bidrar till avskogning i området. Wilhelm Östberg, professor i socialantropologi som besökte området under 2007, ger i WWF:s genomgång en annan bild. Han beskriver området som väl använt. Eftersom de som nu uppehåller sig i området vistas där illegalt får de ingen kompensation och ingen ny mark att bruka när Sekab tar området i anspråk. Inte heller när SVT:s reportrar besökte området fann de oanvänd mark utan träffade både boskapsskötare och människor som samlade ved. Marken som Sekab förhandlar om i Bagamoyo angränsar till Saadani National Park, och har till stora delar samma den närliggande byn Mavuji säger att de ser minst 25 minst 34 arter av däggdjur som är hotade enligt IUCN: s rödlista. Om ett stort område skövlas för att ge plats för en sockerrörsplantage innebär det en inskränkning i dessa arters livsutrymme. Frågan om vatten är en annan tveksamhet med projektet. Sockerrörsplantagen ska leda till både vattenbrist för de boende i närheten och till förändringar i ekosystemet. Enligt Sekabs Tanzaniachef, Anders Bergfors, har företaget långt gångna diskussioner med ett antal myndigheterna har satt en gräns vid halva den ytan. delar är naturskyddade och området hyser en stor biologisk mångfald med bland annat fåglar och apor. av lokalbefolkningen som en del i försörjningen (se har rätt till den mark som Sekab planerat att starta sin verksamhet på, och de har möjlighet att säga nej till en etablering. Men lokalbefolkningen är ovana att förhandla och har dåliga kunskaper om sina rättigheter. Ett antal byar har redan avtalat med Sekab att företaget får använda byns mark. Men innan någonting är klart måste myndigheterna godkänna planerna. WWF har varnat för de miljömässiga konsekvenser Bagamoyo och konsekvenserna vid vattenbrist befaras bli värre. Sekabs sockerrörsodlingar planeras på höglänta och torra områden. Denna mark är inte uppodlad i dagsläget just för att den kräver så mycket bevattning om något ska kunna växa där och sockerrörsodlingar är vattenkrävande. Vattnet ska tas från dammar och under torrsäsongen även från grundvattnet. Det kan leda till allvarliga förändringar i vattenförsörjningen nedströms och allvarliga konsekvenser för mangroveträsken. Mangroveträsken är viktiga för hela ekosystemet och fungerar bland annat som barnkammare för många lokalbefolkningen och matproduktionen i området kommer att få ta konsekvenserna av att vattentillgången minskar.

12 Använder du eller din familj Razabaområdet på något sätt? Vi använder marken för att göra kol och samla ved på. Inga bybor kommer att vara tillåtna på området i som förbjuder koltillverkning. Så vi kommer att hitta en ny plats att tillverka kol och samla ved på. Det är inte så mycket längre bort än Razaba. Men en del av byn ligger nära Razaba och de som bor där kommer att behöva göra sin kol och hämta vatten, ved och grönsaker någon annanstans. Det är framför allt kvinnorna som får lida av det här eftersom det är de som samlar ved. MWANAHAVA ABDALA, JORDBRUKARE Det är framför allt kvinnorna som får lida av det här eftersom det är de som samlar ved. Om Sekab hugger ner skogen och använder marken för att odla sockerrör, hur skulle det påverka byn? Det skulle få allvarliga konsekvenser för oss. Nu är vi lika beroende av skogen som av jordbruksmarken för vår försörjning. Vi använder den för att göra kol, samla ved, jaga fågel, plocka svamp och hämta byggmaterial till våra hus och möbler. Från skogen hämtar vi även material som vi väver mattor av och säljer på marknaden. Bagamoy-distriktet. beroende av Razabaskogen. Även om Razabaområdet inte ägs av vår by så har vi stor nytta av den. Vår stora oro är vad som kommer att bli kvar till oss när Sekab startar sin verksamhet där? Även när det var olagligt så använde folk skogen till att plocka ved, medicinväxter, gräs att göra mattor av, lera att göra krukor av, byggmaterial, vilda grönsaker, frukt och svamp. Vi har låtit våra djur beta där och än viktigare, gjort träkol. All den träkolen du kan hitta runt byn och till och med i stan är från Razabaskogen.

13 Vad kan effekterna bli för dig om Sekab startar sin verksamhet här? Jag använder den delen av byns mark där Sekabs plantage kommer att ligga i framtiden till att samla virke, vatten, frukt och kol på. Om företaget kommer kan vi inte längre göra kol där och är hänvisade till en annan plats. Vi hoppas att vi kan odla sockerrör och sälja till dem, på så sätt skulle vi få lite pengar. Om Sekab kommer så behöver de kol och virke som vi kan göra oss en inkomst på. Men om det inte blir så då kommer vi att få problem, ingen att sälja våra varor till och vi riskerar att förlora tillgången till vatten. Vad kommer att hända med tillgången på mat? Om Sekab kommer så ökar trycket på livsmedel eftersom deras odlingar ligger nära våra och de använder samma vatten som vi gör. Deras skördar ökar och våra minskar. SOPHIA MOSHI PÅ VÄG HEM FRÅN MARKNADEN MED EN SÄCK TRÄKOL

14 5. HUR HAR SEKAB FÖRHANDLAT TILL SIG MARKEN? ActionAids fältstudieteam har träffat boende både i de byar som direkt har förhandlat med Sekab och de byar som på annat sätt berörs av planerna. Många känner sig lurade eller oroliga för vad de egentligen har gått med på. Okunnigheten om vad avtalen innebär är stor och efter Sekabs besök har många bybor väldigt höga förväntningar som Sekab inte vill ta ansvar för. Nyanda Katundu En av byarna som Sekab besökte är Nyanda Katundu där byborna i efterhand ångrar att de gick med på att låta Sekab ta över delar av byns mark. Invånarna upplever att de har blivit mutade med pengar och lurade av företaget om vad en etablering skulle innebära (se intervjun här Sekab betalade invånarna för att komma till bymötet de arrangerat för att rösta om företagets etablering i området. Totalt sett betalade Sekab 8000 shilling (cirka 45 kr) per person under det korta besök företaget gjorde i byn. Sverige. uppfattade det först som att byborna såg oss som ett hot mot de arbetstillfällen som Sekabs projekt skulle kunna medföra. Snart insåg jag att situationen var precis den omvända. Byborna hade ingått ett muntligt avtal med Sekab och nu ångrade de sig. De hade förberett sig för att den dag Sekab kom tillbaka göra allt för att backa ur avtalet. Sekab hade sagt att de skulle komma tillbaka i maj. Nu var det september och byn hade fortfarande inte Om vi hade fått utbildning i vilka rättigheter vi har till vår egen mark hade vi säkert agerat annorlunda hört något från företaget. Därför var det helt naturligt att stämningen blev nervös och avvaktande när vi nu kom och började ställa frågor om Sekab. Det var tydligt att alla i byn var av samma uppfattning, både när det gäller hur diskussionerna med Sekab gått till och att de ville behålla sin mark Första gången Sekab kom var 2007, de talade om att de var intresserade av vår mark för sockerrörsodling. De bjöd var (cirka 6 svenska kronor). De berättade att projektet skulle skapa nya arbetstillfällen för oss och att det skulle gynna oss på andra sätt, som att vi skulle få låna deras traktorer till vårt eget jordbruk. Marken de var intresserade av är på totalt cirka hektar och överenskommelsen var att vi skulle bli kompenserade för jordbruksmarken men inte för skogen. Skogen skulle huggas ner av Sekab och ersättas av sockerrörsodlingar. Efter en diskussion Sekab lovade att de skulle vara tillbaka i maj Om vi hade fått utbildning i vilka rättigheter vi har till vår egen mark eller fått information om vilka regler som gäller och hur det går till hade vi säkert agerat annorlunda och vi hade haft ett annat avtal med Sekab i dag. Sedan Sekabs besök har två pojkar härifrån byn varit på ett seminarium om landrättigheter som arrangerades av Haki Ardhi (en ideell organisation som arbetar med frågor kring markrättigheter). När pojkarna kom tillbaka berättade de om villkoren för att skaffa mark i Tanzania. Vi insåg att vi inte har förstått om vi har gått med på att sälja vår mark eller på att arrendera ut den på 50 eller 99 år. Vad är det som gömmer sig bakom de 6000 shilling egentligen? Om vi inte blir anställda, hur ska vi då kunna försörja oss? Utan land kan vi inte odla mat och våra barn kommer inte att ha någonstans att ta vägen. Jag har hört historier om andra byar som har arrenderat ut sin mark. Nu får byborna inte ens passera marken och om de plockar upp ved så säger någon från företaget till dem att lägga tillbaka pinnarna.

15 Vi ångrar djupt att vi gick med på att låta Sekab verka på vår mark. Nu tror vi att jobben och löftena om att få låna deras traktorer bara var en strategi för att vi skulle gå med på att arrendera ut marken. Men om ett annat företag skulle komma i morgon och erbjuda oss pengar för att upplåta vår mark är det inte omöjligt att vi skulle gå med på samma sak en gång till. Det är så fattigdom fungerar. i förhandlingarna Även om byarna enligt lag måste ge sitt godkännande så är det inte en garanti för att alla kommer till tals. framförallt många kvinnor som säger sig inte ha varit med på mötena med Sekab och att de har dålig insyn i vad som händer. Det är ett vanligt problem i förhandlingarna med byarna att informationen och besluten fastnar i byrådet och att många invånare aldrig blir informerade eller tillfrågade. Kvinnor hamnar ofta utanför besluten. De som saknar juridisk på den mark Sekab försöker arrendera i Bagamoyo, blir heller aldrig tillfrågade. Samtidigt är dessa grupper de som drabbas hårdast av plantagernas negativa konsekvenser. företaget BioShape har en biobränsleplantage, driver Kommer du ihåg när BioShape först kom hit? Jag vet inte om det var några allmänna möten om det var det så var jag inte där. Oftast hör vi bara från andra att byrådet har gett ett företag land. Jag hör det bara från andra, inte via några möten. Blev ni tillfrågade om ni ville att BioShape skulle komma hit? Det blev vi inte. Jag tror att det var byrådet som bestämde. Kanske bjöd de in några till från byn och sen bestämde de att ge företaget mark. Förväntningar Sekab har lyckats bygga upp höga förväntningar hos lokalbefolkningen om vad företaget ska ge dem i form av arbeten, inkomstkällor, skolor, vatten, el och infrastruktur. Så höga förväntningar att Sekabs förre VD Per Carstedt Utan land kan vi inte odla mat och våra barn kommer inte att ha någonstans att ta vägen. dem. Vi har aldrig målat upp förväntningar att det är vi som bygger de här sakerna, utan det blir förhoppningsvis en konsekvens av att vi får den här ekonomiska utvecklingen i de här regionerna. I ActionAids fältstudier ingick även plantager som har startats av andra utländska investerare. Vid dessa besök mötte ActionAids team besvikna människor som blivit lovade stora positiva förändringar när biobränsleodlingarna skulle komma. Hur tror du att ditt liv kommer att förändras om Sekab kommer hit till byn? Jag tror att de kommer att anställa mig. Jag tror också blir bättre här i byn. De lovade också att bygga en skola här. Men kommande generationer får kanske lida om företaget tar så mycket land att det blir brist. Om det bor hysa mina barn.

16 6. ARBETSTILLFÄLLEN Ett av de viktigaste skälen för byar att släppa sin mark, och för den tanzaniska staten att försöka få dit biobränsleföretagen, är att investeringarna skulle kunna skapa många arbetstillfällen. Av de personer som intervjuats under ActionAids fältundersökning är det många som förväntar sig att automatiskt bli anställda samtidigt som de släpper sin mark, något som företaget inte kan garantera. Sekab beräknar att en första plantage och fabrik i Bagamoyo skulle kunna sysselsätta 900 de kunna sysselsätta till personer. Då Sekabs projekt ligger i projekteringsfasen och den enda verksamhet de har igång är en fröodling, är det omöjligt att säga hur väl de boendes förväntningar kan infrias. Erfarenheter från andra europeiska företags odlingar och fabriker tyder på att många kommer att bli besvikna. Det har visat sig att etablerade biobränsleodlingar främst tar in arbetare för dagsverken och säsongsjobb. trygghet än fasta anställningar och arbetarna saknar sjukförsäkring och sociala trygghetssystem. På Sekabs fröodling i Bagamoyo har man anställt cirka trettio personer lokalt, men i vissa perioder är det tre till fyra hundra säsongsarbetare på plats. Det är lokalbefolkningen. Ofta rekryteras personal för mer Lokalbefolkningen får ofta de enkla och osäkra jobben. Det sker en snabb teknisk utveckling bland odlingarna i det tanzaniska kustområdet. När maskiner som skördar sockerrör kommer på plats kan en enda maskin ersätta uppemot 80 arbetare. När tekniken tar över minskar behovet av arbetskraft och framförallt av outbildad arbetskraft. De jobb som skapas nu ser ut att bli färre och färre med tiden. De bönder som ger upp sin mark för ett lönejobb, gör det för 99 år framåt. till fem gånger mer per kilo jatrofafrön jämfört med de bönder som sitter fast i ett kontrakt. I samtal med olika aktörer inom biobränsleproduktionen i Tanzania framkom att de små företagen är bättre för lokalbefolkningen. Mindre inhemska biobränsleföretag etablerar sig i än vad de stora utländska investeringarna gör. Miss Fatuma Omari har tidigare arbetat hos biobränsleföretaget BioShape men har slutat och odlar Hur har BioShape förändrat jordbruket här i byn? egna gården och tillfälliga jobb på plantagen. Det gör att många får mindre skördar och byn producerar mindre mat nu än tidigare. Jag är väldigt glad över att jag har slutat på plantagen för nu kan jag arbeta på min egen gård hela dagen. Jag som är ensam behöver vara där varje dag. Först trodde vi att det skulle bli bättre när BioShape kom, men nu har priserna i affären gått upp. Mitt liv är ungefär som förut eller till och med sämre. Vi kvinnor jobbar för BioShape. Det blir ett hårt jobb för oss och det männen tjänar räcker inte för att betala för mat eller bostad. Förut jobbade vi tillsammans på fälten, män och kvinnor, men nu är vi nästan bara kvinnor som får göra allt arbete. ActionAids fältstudie visar också att de bönder som är bundna av kontrakt till de stora företagen får ett sämre pris för sina biobränslegrödor än de som är fria att sälja till vem de vill. De obundna bönderna kan få ut upp

17 7. SOCIALA KONSEKVENSER invandring till området. Det ger lokalbefolkningen en inkomstmöjlighet genom att till exempel stå för mat och logi. Men trycket på naturresurserna och den sociala leder till sociala spänningar och att HIV/AIDS eskalerar när det kommer ensamma arbetare från andra delar av landet. området, men risken är att konkurrensen om den odlingsbara marken ökar när biobränsleodlingar breder ut sig. I kustområden där plantagerna etablerar sig kommer troligtvis konkurrensen om den odlingsbara jorden att hårdna ändå, i och med klimatförändringarna. När havsnivån höjs är de som bor vid kusterna länder. När människor tvingas lämna sina hem och söka sig någon annanstans för att leta nya jordar ökar risken ETABLERADE BIOBRÄNSLEODLINGAR TAR FRÄMST IN ARBETARE FÖR DAGSVERKEN OCH SÄSONGSJOBB

18 8. LIVSMEDELSSÄKERHET Bristen på mat är ett stort problem i Tanzania, 60 procent av befolkningen på landsbygden får inte maten att räcka hela året. 36 procent av människorna i landet lever under fattigdomsgränsen och påverkas hårt när matpriserna stiger och tillgången på livsmedel försämras. Situationen ser ut att hårdna i år. Matpriserna har stigit med 25 regioner har redan varnat för att maten inte kommer att räcka till. Det drabbar de fattiga kvinnorna, som ofta har ansvaret för familjens matförsörjning, hårdast. Många experter och tunga institutioner säger att biobränsleodling har en direkt negativ inverkan på livsmedelstillgången och är en av orsakerna till att matproduktion istället för biobränsleproduktion skulle det kunna förse hela huvudstaden Dar es Salaam människor. Störst är prisökningen på sådana grödor som både används för att tillverka biobränslen och som livsmedel, till exempel palmolja och sockerrör. Kontraktsodling Ett direkt hot mot livsmedelsförsörjningen lokalt är kontraktsodling av biobränslen. När bönderna går över från att odla mat till biogrödor minskar livsmedelstillgången. I Bagamoyo har Sekabs personal varit i de byar som ligger i närheten av den planerade plantagen, för att få bönderna att börja förbereda sockerrörsodling på sina åkrar. Att använda kontraktsodlare är vanligt bland de stora biobränsleföretagen när de inte fått arrendera så mycket mark som de önskat. I Bagamoyo har Sekab lovat att stå för utsädesplantorna och att plöja åkrarna med sina traktorer. Sekabs produktion tar över även den produktiva mark som byarna runt omkring äger och idag använder för att odla mat. Mrs Zauda Saidi Mbalapi, lantbrukare i Nyanda- Har Sekab varit här i byn? Sekab har varit här och tittat på området. De har pratat med byborna och besökt marken. De förklarade också lite av vad de har tänkt göra. Några av byborna gick med på att låta företaget ta delar av vår mark. Andra bybor höll inte med. Företaget har betalat bybor först 1000 shilling (cirka 6 svenska kronor) och sen mer för att de ska ge sin mark till företaget. (Det framkom vid ytterligare intervjuer att byborna fått 8000 shilling per person från Sekab.) Personligen så tror jag inte att det kommer att bli så bra för mig. Jag tror inte vi har tillräckligt med land. På radion så hörde jag om att bönder på andra platser förlorar sin mark på grund av stora investeringar och jag är rädd att det kommer att hända mig. Det är inte min sak att bestämma om Sekab ska komma hit. Det bestäms av byrådet. Därför kan jag inte påverka det beslutet. Hur de ska fördela nyttan av investeringarna är ett problem då de [Sekab och byrådet] inte har pratat med oss alla. Har du tillräckligt med mat för att mätta din familj? Nej, jag har inte tillräckligt med mat för att försörja familjen hela året. Om vi får möjlighet att jobba hos Sekab så kan jag odla mat och min man kan arbeta så att vi kan köpa mer mat. Då skulle vi vara i ett bättre läge. När tillgången på livsmedel minskar drabbar det främst kvinnorna, och de fattigaste som behöver köpa sin mat är hårdast utsatta. Men även lönerna från plantagerna och inkomsterna från försäljning av sockerrör har svårt att räcka till för att köpa livsmedel när priserna går upp. När försörjningen hänger på ett mindre antal grödor ökar risken för att skörden slår fel på grund av väder, sjukdomar eller problem med utsädet.

19 MÅNGA EXPERTER SÄGER ATT BIOBRÄNSLEODLING HAR EN DIREKT NEGATIV INVERKAN PÅ LIVSMEDELSTILLGÅNGEN.

20

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

[Bild 1] Tack för inbjudan!

[Bild 1] Tack för inbjudan! [Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

En brännande fråga. nr 25. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch. SwedWatch rapport

En brännande fråga. nr 25. Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch. SwedWatch rapport SwedWatch rapport nr 25 En brännande fråga Hur hållbar är den etanol som importeras till Sverige? SwedWatch SwedWatch är en religiöst och partipolitiskt obunden frivilligorganisation, vars uppgift är att

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F

Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel. Hot & Cold Grupp F Industriell ekonomi IE1101 HT2009 Utvärdering av företagsspel Hot & Cold Grupp F!! Hur gick det för er? Jämförelse med tidigare plan Initialt följde vi vår plan fram till det första marknadsmötet då vi

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

tre generationer bönder

tre generationer bönder En berättelse om tre generationer bönder Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): 00 800

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART

L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART L. Lily/Greenpeace Greenpeace/Jacqui Barrington PALMOLJA OTANKBART Med regnskog i tanken? I höst blir Sverige testmarknad för en ny diesel som innehåller palmolja. Det är bensinbolaget OKQ8 som lanserar

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden

Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Vindbruk - en möjlighet för landsbygden Global vindkraft Installerad effekt i MW 2010 Land Installerad effekt totalt, MW Utbyggnad 2010, MW Tyskland 27 214 1.493 Spanien 20 676 1.516 Italien 5 797 948

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Din kopp vårt ansvar

Din kopp vårt ansvar Din kopp vårt ansvar Nestlé tillhandahåller specialiserade agronomer som hjälper kaffebönderna att utveckla en effektivare kaffeodling. Partnerskap sedan 25 år Nestlé är världens största köpare av kaffe

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR

JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening

Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening Eriksdalslundens Koloniträdgårdsförening En grön oas mellan Ringvägen och Årstaviken www.eriksdalslunden.se För aktuell information, se hemsidan och anslagstavlor i området. Karta över Eriksdalslunden

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Omvandlingen av. Kannankudi

Omvandlingen av. Kannankudi Omvandlingen av Kannankudi STOLTASTE SPONSORERNA Nu är vi igång! Vi är så glada och stolta att kunna hjälpa de fattigaste av de fattiga, inte bara genom att donera pengar utan faktiskt få människor i en

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb http://www.realtid.se/articlepages/200803/31/20080331200617_realtid707/20080331200617_ Realtid707.dbp.asp Magnus Olsson var finanschef på Helsingborgs kommun

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer