VI SKALL SOPA RENT FRAMFÖR EGEN DÖRR

Transkript

1 STAMPEN MEDIA PARTNER: Adeprimo Adiento Appelberg Publishing Group Bröllopstorget...Devote Dobb Production Familjeapoteket Familjeliv Katshing Minnesota Mobiento Odla.nu SvenskaFans.com FanTV... Wallstreet V-TAB: Avesta Backa Falkenberg Falköping Halmstad Kungsbacka Landvetter Norrahammar Norrtälje Södertälje Östertälje Vimmerby Västerås Örebro...Avesta Tidning Bärgslagsbladet Fagersta-Posten Karlskoga-Kuriren...MKTMEDIA RADIOINTRESSENTER SAMEDIO VÄSTSVENSK TIDNINGSDISTRIBUTION (VTAB).. GRATISTIDNINGAR I SVERIGE AB (GISAB): Stockholmstidningarna Mitt-i Lidingö Tidning Distributions-bolaget S-post...GÖTEBORGS-POSTEN MEDIABOLAGET VÄSTKUSTEN: Bohusläningen Hallands Nyheter Hallandsposten...Strömstads Tidning Trollhättan 7 dagar TTELA Varbergs Posten Vänersborgaren PROMEDIA: Arboga Tidning Leanback Sweden Länstidningen Södertälje Motala & Vadstena Tidning NA Media Nerikes Allehanda Norrtelje Tidning S T A M P E N - G R U P P E N S M I L J Ö H A N D B O K Nynäshamns-Posten Prolog Sala Allehanda Södertälje-Posten TVCheck VLT Örebroar n STAMPEN MEDIA PARTNER: Adeprimo Adiento Appelberg Publishing Group Bröllopstorget Devote Dobb Production Familjeapoteket Familjeliv Katshing Minnesota Mobiento Odla.nu SvenskaFans.com FanTV... Wallstreet V-TAB: Avesta Backa Falkenberg Falköping Halmstad Kungsbacka Landvetter Norrahammar Norrtälje Södertälje Östertälje Vimmerby Västerås Örebro MKTMEDIA RADIOINTRESSENTER SAMEDIO VÄSTSVENSK TIDNINGSDISTRIBUTION (VTAB)...GRATISTIDNINGARI SVERIGE AB (GISAB): GRATISTIDNINGAR I SVERIGE AB (GISAB): Stockholmstidningarna Mitt-i Lidingö Tidning Distributions-bolaget S-post GÖTEBORGS-POSTEN MEDIABOLAGET VÄSTKUSTEN: Bohusläningen Hallands Nyheter Hallandsposten Strömstads Tidning Trollhättan 7 dagar TTELA Varbergs Posten Vänersborgaren PROMEDIA: Arboga Tidning Avesta Tidning Länstidningen Södertälje Motala & Vadstena Tidning NA Media Nerikes Allehanda Norrtelje Tidning Nynäshamns-Posten Prolog Sala Allehanda Södertälje-Posten TVCheck VLT Örebroar n STAMPEN MEDIA PARTNER: Adeprimo Adiento Appelberg Publishing Group Varbergs Posten Vänersborgaren PROMEDIA: Arboga Tidning Avesta Tidning Bärgslagsbladet Fagersta-Posten Karlskoga-Kuriren Leanback Sweden Östertälje Vimmerby Västerås Örebro MKTMEDIA RADIOINTRESSENTER SAMEDIO VÄSTSVENSK TIDNINGSDISTRIBUTION (VTAB)...GRATISTIDNINGAR I SVERIGE AB (GISAB):Stockholmstidningarna Mitt-i Bärgslagsbladet Fagersta-Posten Karlskoga-Kuriren Leanback Sweden Länstidningen Södertälje Motala & Vadstena Tidning NA Media Nerikes Allehanda Norrtelje Tidning Nynäshamns-Posten Prolog Sala Allehanda Södertälje-Posten Lidingö Tidning Distributions-bolaget S-post GÖTEBORGS-POSTEN MEDIABOLAGET VÄSTKUSTEN: Bohusläningen Hallands Nyheter Hallandsposten Strömstads Tidning Trollhättan 7 dagar TTELA

2 VI SKALL SOPA RENT FRAMFÖR EGEN DÖRR et är inte bara för våra barns skull som vi alla skall verka för en bättre miljö. Ett företag måste också leva upp till kundernas förväntningar och till myndigheternas krav. Och för medieföretag, som har till uppgift att granska myndigheter och andra företags förhållande till miljöfrågor, gäller dessutom att sopa rent framför egen dörr. Det är därför som Stampen-gruppen valt att bedriva ett målmedvetet miljöarbete som omfattar hela koncernen. Men det finns ett skäl till: vi gör detta helt enkelt för att det är rätt. Det är ingen tvekan om att miljö och andra hållbarhetsfrågor hör till vår tids stora frågor. På det politiska planet varierar engagemanget, men för många företag är det naturligt att verka för ett samhälle som fungerar också på lång sikt. I många branscher är ett aktivt miljöarbete en grundläggande hygienfråga. I vår egen bransch finns ett antal goda förebilder, men många fler som inte har ägnat miljön mycket tanke. Stampen har valt den smala vägen, att i enlighet med den internationella standarden ISO 14001, styra våra koncernbolags miljöarbete genom ett och samma miljöledningssystem. Denna skrift är ett led i detta miljöarbete och ett sätt att hålla engagemanget uppe. Våra ägare, kunder, personal och andra intressenter skall veta hur Stampens verksamhet påverkar miljön och hur vi arbetar med förbättringar. Stampens miljöpolicy säger att vi eftersträvar att skapa, producera, distribuera och sälja produkter och tjänster i samklang med naturens krav. Vi har därför utbildat medarbetarna och mäter energianvändning i lokaler, utsläpp från transporter och jobbar seriöst med avfallsfrågor. Tack vare den inriktning vi har valt kan vi se våra barn i ögonen och säga att vi gör i varje fall så gott vi kan. Tomas Brunegård Vd och koncernchef Stampen-gruppen STAMPENS MILJÖPOLICY Vi eftersträvar att skapa, producera, distribuera och sälja produkter och tjänster i samklang med naturens krav. Vi säkerställer att våra processer är långsiktigt hållbara genom att: leva upp till våra kunders förväntningar och myndigheternas krav verka för minskad miljöpåverkan inom framför - allt områdena energi, avfall och transporter väga in miljöhänsyn i alla relevanta beslut se till att våra medarbetare har insikt i hur verksamheten påverkar miljön verka för ständiga förbättringar 2

3 STAMPEN-GRUPPENS MILJÖARBETE STEG FÖR STEG Stampen har valt att följa den internationella miljöstandarden ISO Den ställer inte krav på vad vi exakt gör och inte gör, men skall vi behålla vårt certifikat måste vi minska vår miljöpåverkan genom ständiga förbättringar och vi måste både ha koll på och följa lagar och lokala miljöföreskrifter. Stampens tidningar har ett extra starkt miljöarbete tack vare att hela produktionskedjan, från reportrar och annonssäljare till tryckeri och distribution är miljöcertifierad. Grunden i Stampens miljöarbete är miljöledningssystemet. Det hittar du på respektive affärsområdes intranät eller i särskilda pärmar. ISO-standarden drar upp spelreglerna för hur vi skall minska vår miljöpåverkan. På bilden visas den plan som vi går igenom varje år och här följer en beskrivning steg för steg hur det går till. 1. MILJÖPOLICY Styrande för miljöarbetet är en miljöpolicy. Det är koncernkoordinationsgruppen som beslutat om Stampen-gruppens miljöpolicy. De flesta affärsområdena använder exakt den policy som redovisas här ovan. Vår miljöpolicy säger i stort att vi skall sträva efter att verka i samklang med naturens krav, att vi skall följa lagen och sätta miljömål inom områdena energi, avfall och transporter. 2. KARTLÄGGNING Varje affärsområde har kartlagt sin miljöpåverkan och identifierat s k betydande miljöaspekter. Denna kartläggning behöver inte repeteras varje år, men man bör gå igenom det s k aspektregistret årligen för eventuella uppdateringar. 3

4 3. MÅL OCH HANDLINGSPLAN Varje affärsområde sätter sedan miljömål utifrån just sina betydande miljöaspekter. Detta innebär att Stampen-gruppen saknar koncernmål, men vi eftersträvar över tid en harmonisering av målen. Samordning sker inom gemensamma områden som inköp, utskrifter, elanvändning, konferenssystem och andra aspekter på Grön IT. Mål sätts varje år och när dessa är satta skall en handlingsplan för hur Det tar hela 400 år för naturen att bryta ner en vanlig plastflaska. målen skall uppnås upprättas. Målen kan handla om allt ifrån färre pappersutskrifter, mätning av IT-relaterade faktorer, införande av avfallssortering, upprättande av handlingsplaner för Grön IT till fler tjänsteresor med tåg och miljövänligare pendlingsresor till jobbet. 4. INFÖRANDE, TILLÄMPNING Genomförandet är naturligtvis grunden i miljö - arbetet. De aktiviteter som pågår inom koncernen är lika mångskiftande som målen. 5. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING, INTERNREVISION Minst en gång per år skall miljöarbetet följas upp. Det görs förstås genom att mäta om målen uppfyllts, men det kan också handla om att tydliggöra resultatet genom omräkning till koldioxidutsläpp när så är relevant eller resultat omräknat i pengar. Normalt leder ett bra miljöarbete till besparingar. Revision av miljöarbetet skall ske varje år med internt utsedda revisorer. 6. LEDNINGENS GENOMGÅNG Minst en gång per år skall ledningsgruppen i respektive affärsområde genomföra en ledningens genomgång. Viktigast på dagordningen här är genomgång av föregående års utfall, genomgång av protokoll från internrevisionen och beslut om nya miljömål. Föredragande under ledningens genomgång är respektive miljösamordnare eller ledningens representant i de fall där inte miljö- 4

5 tet, kommunikation och beskrivning av organisationen. I de lokala miljöledningssystemen finns redovisande dokument som beskriver lokala förhållanden som miljöaspektregister, kommunikations plan och mål och måluppfyllelse samt handlingsplaner. samordnaren är medlem i ledningsgruppen. Ledningens genomgång är beslutande när det gäller ändringar i miljöledningssystemet. 7. EXTERN REVISION ISO-certifikatet utfärdas på tre år av ett certifieringsinstitut, i Stampen-gruppens fall, med undantag av V-TAB, är det Intertek-Semko. Inom varje affärsområde görs årliga uppföljningar. Varje affärsområde genomgår en årlig uppföljande extern revision och dotterbolagen skall besökas minst en gång under den treåriga certifieringsperioden. MILJÖLEDNINGSSYSTEMET OCH ORGANISATIONEN I miljöledningssystemet finns ett antal rutiner samlade vilka är styrande för hur vi skall förbättra miljön. Det är till exempel rutiner för mål och handlingsplan, inköp, uppföljning av miljöarbe- Men här finns också ett antal andra policies som kan ha bäring på miljöarbetet, till exempel rese- och bilpolicy. Stampen-gruppens certi fierade majoritetsägda och verksamhets drivande bolag använder samma miljöledningssystem med undantag av V-TAB. Vårt miljöarbete leds på affärsområdesnivå av miljösamordnare som är utsedda av affärsområdet. I vissa fall, när flera bolag ingår i affärsområdet, har samordnarna lokala miljöledare till sin hjälp. Om inte miljösamordnaren ingår i en ledningsgrupp kan en ledningens representant utses. I Stilla havet flyter det just nu omkring ungefär ton sopor som till största delen består av plast. 5

6 STAMPENS TRE MILJÖOMRÅDEN: ENERGI, AVFALL OCH TRANSPORTER Självfallet varierar ett miljöarbetes inriktning beroende på vilken bransch man är i eller verksamhetens art. Det lär inte överraska att tryckning och distribution är Stampen-gruppens mest miljöpåverkande delar efter att Stampen sålt alla fastigheter och lagt ut IT-hanteringen på ett externt bolag. Det som blir kvar, tidningarna och Stampen Media Partners skiftande verksamheter, är alla tjänsteproducerande företag med en, relativt sett, mindre miljöpåverkan. Men visst finns det Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläpppet från bilar under ett helt år. gemensamma nämnare inom de områden vi verkar i. Det är t ex Grön IT som kan rymma allt ifrån elektronikskrot (ja, vi köper datorer som tas om hand väl när de är uttjänta) till mätning av energianvändningen och införande av konferenssystem. Nedan finns några exempel på aktiviteter inom Stampens tre fokusområden, energi, avfall och transporter. ENERGI Försäljningen av GP-huset 2011 blev Stampens sista fastighetsförsäljning. Dessförrinnan hade GP-huset sänkt koldioxidutsläppen med hundratals ton genom att gå över till el från förnyelsebara energikällor och införa fjärrvärme och fjärrkyla. När fastigheterna är sålda kan energianvändningen påverkas t ex genom att stänga av datorerna på natten, minska kontorsytor eller införa rörelsedetektorer i toalettutrymmen. Detta är åtgärder som flera affärsområden arbetar med. AVFALL Inte minst tack vare många kommunala initiativ och krav är nog de flesta bolag i Stampen bra på 6

7 att sortera och ta hand om avfall. GISAB har minskat pappersförbrukningen genom att införa kodlås till skrivarna för minimera antalet utskrifter och detta är en modell som nu införs över hela Stampen-gruppen. Vi är ju också stora inom retur pappers hantering och vi säljer detta vidare till återvinning. TRANSPORTER I Stampens resepolicy står att man före en resa skall ifrågasätta om resan verkligen måste komma till stånd. För att minska resandet har flera affärsområden satt som mål att använda konferenssystem bättre, t ex Promedia, Stampen AB, GP och Stampen Media Partner. Blir resan ändå av har flera bolag satt miljömål i syfte att öka andelen tågresor istället för att flyga. Flera affärsområden sätter miljömål kring medarbetarnas pendlingsresor till och från jobbet. Detta kan ofta vara företagens allra största miljöpåverkan. Man kan naturligtvis säga att arbetsgivaren inte har med detta att göra, men t ex GP har visat att det går att påverka genom att arrangera aktiviteter för att stimulera cykel eller kollektivtrafik och koppla detta till friskvårdsfrågor. Inom Mediabolaget Västkusten har pendlingsresorna mätts och det framgår att där är miljöpåverkan högre än vad gäller GP:s personal i Göteborg. Stampens bolag i Stockholms innerstad har å andra sidan säkert redan gjort jobbet, för de flesta är det i det närmaste omöjligt att ta bilen till jobbet. Om 7 procent av Saharas öken täcks med solpaneler, skulle det tillfredställa hela jordens energibehov. 7

8 ÅSA MOBERG, MILJÖ- FORSKARE PÅ KTH: Papper eller nät svårt veta vad som är bäst för miljön. Stampen har tillsammans med bl a Bonnier, SVT och TU deltagit och sponsrat Centre for Sustainable Communication, CESC, vid Tekniska högskolan i Stockholm. CESC:s huvuduppgift är att belysa gamla och nya mediers miljöpåverkan. Dr Åsa Moberg leder ett av forskningsprojekten, Media and Sustainability som bl a tar reda på olika mediekanalers miljöpåverkan. Åsa är biträdande lektor och chef för avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH, en tvärvetenskaplig avdelning. Åsa är biolog i botten med systemekologisk inriktning. Före KTH var hon knuten till miljöforskning kopplad till media, förpackningar och papper på Innventia. Huvudfrågan för Stampen är naturligtvis hur miljöbelastande papperstidningen är och om det blir bättre nu när media flyttar ut i nya kanaler. Vi ställde några frågor till Åsa Moberg. VAD ÄR BÄST FÖR MILJÖN ATT LÄSA EN PAPPERS TIDNING ELLER NÄTTIDNING? Det är svårt att svara på vad som är bäst för miljön, pappers- eller nättidning. För det första så är det inte riktigt samma sak. Dels för att många använder papperstidningen på ett annat sätt än nättidningen och dels för att man använder båda och får olika utbyte från dem. Till exempel läser man kanske nättidningen kortare tid än papperstidningen. Därmed är de inte riktigt jämförbara. För det andra kan båda vara den mest fördelaktiga. Papperstidningen om den produceras och distribueras på ett bra sätt (effektiva processer, små utsläpp, bra energislag och korta transporter) och varje kopia blir väl läst, av många personer och länge då blir miljöpåverkan i relation till nyttan mindre. Nättidningen är mer fördelaktig, om den blir läst från en energisnål pryl, som också används för många olika syften under lång tid. I båda fallen handlar det om det enkla valet att utnyttja resurser på ett bra sätt. För att det verkligen ska vara fördelaktigt ur miljösynpunkt gäller det ju också att den ena eller andra verkligen ersätts, och att inte olika nya produkter bara adderas till varandra då ökar ju även den totala miljöpåverkan. ÄR MOBILEN MILJÖ VÄNLIGARE? LÄSPLATTOR? Samma resonemang gäller ej mobil och läsplattor. Grovt kan man säga att de här produkterna är mindre miljöbelastande att producera och använda än datorer eftersom de innehåller färre komponenter och mindre material. Men i likhet med datorn, ger kort livslängd en högre relativ miljöpåverkan. Med en ökad mängd elektronikprylar som ersätts relativt ofta så ökar miljöpåverkan både från produktion och avfallshanteringsledet totalt sett. En risk är att det trots, eller kanske på grund av, alla nya möjligheter och prylar inte blir miljöförbättringar i slutändan. Papperstidning, nättidning på dator, mobil och läsplatta används parallellt och därmed ökar den totala miljöbelastningen. 8

9 HUR ÄR DET MED TV? För TV är energiförbrukningen vid själva användandet en stor del av miljöpåverkan, liksom produktionen av TV-apparaten. Trenden går mot fler TV-apparater per hushåll vilket ger ökad total miljöbelastning. Med dagens utveckling finns det också risk att alltfler prylar används för att se på TV, till exempel att man kopplar en dator till TVskärmen, att man har en set-top box eller liknande, vilket ökar den totala energianvändningen och behovet av fler prylar. KAN DU BESKRIVA DITT FORSKNINGSOMRÅDE? Jag forskar inom området Miljöstrategisk analys och min inriktning är kommunikation och media. Främst har jag gjort studier av miljöpåverkan från olika slags medieprodukter, till exempel dagstidningar, böcker och tidskrifter, på papper och elektroniska versioner. Min forskning rör också utveckling av metoder för miljöbedömning och hur man kan inkludera också sociala aspekter av hållbarhet i den här typen av bedömningar. En stor del av min forskning bedrivs inom CESC, Centre for Sustainable Communications på KTH. Där finns en tvärvetenskaplig miljö med forskare med olika bakgrund och kompetens, dessutom finns ett antal spännande partnerföretag som vi samarbetar med, till exempel Stampen, Bonnier, Tidningsutgivarna, Ericsson och TeliaSonera. VILKA SVÅRIGHETER/PROBLEM ÄR FÖRKNIPPADE MED DENNA FORSKNING? Kanske främst att hantera de osäkerheter som alltid finns vid miljöbedömningar av komplexa system och att kommunicera resultaten på ett begripligt sätt så att de kan komma till nytta. När man väger in frågor som t ex markanvändning, ekotoxicitet och klimatpåverkan, och även användarbeteenden av olika slag leder studien aldrig till en enkel sanning. Men genom våra studier ökar kunskapen. Viktiga resultat kan vara att visa på avgörande faktorer, vilka val man som mediekonsument kan göra och vad som gör skillnad för respektive medieprodukt. Det kan vara till exempel om man väljer att köpa den senaste versionen av en läsplatta varje år istället för vart tredje, om man lånar boken av grannen istället för att köpa en egen, eller om man tar bilen 2 km för att köpa senaste numret av sin tidskrift istället för att ta en promenad. Ett viktigt bidrag tror jag är att vi bidrar till en initierad miljödiskussion inom samhället eller i en bransch eller företag. En bakomliggande svårighet är också att samla data eftersom uppgifterna från företag ofta är begränsade till några få typer av utsläpp. Om data fanns mer transparent och öppet så skulle det underlätta våra studier och också förbättra dem. VAD KAN MEDIEFÖRETAG GÖRA FÖR EN BÄTTRE MILJÖ? Medieföretag har två roller när det gäller miljöarbete. Den ena rör det egna företagets och medieprodukternas miljöpåverkan. Varje företag bör ha kunskap om sin miljöpåverkan och verka för att minska den. De nya mediekanalerna ger medieföretagen nya utmaningar att samarbeta även inom ramen för hela värdekedjan och agera kring avfallshantering av elektronikprodukter. Dessutom tror jag att alltfler konsumenter kommer att kräva att företag tar ansvar för sina produkter i ett livscykelperspektiv, från vaggan till graven. Den andra rollen som medieföretag har är att kommunicera miljöfrågan på ett seriöst sätt. Här har media en viktig plattform att använda på bästa sätt. Jag hoppas och tror att mediesektorn vill vara proaktiv snarare än reaktiv när det gäller miljö och hållbar utveckling. 9

10 STAMPENS MILJÖ- REDOVISNING 2011 STAMPENS MILJÖARBETE GÅR BRA 2011 blev året då hela Stampen-gruppen blev miljöcertifierad. I och med Promedias godkända miljörevision i juni har Stampen-gruppen ett koncerncertifikat enligt den internationella miljöstandarden ISO Flera mediekoncerner har ett miljöarbete, men antagligen är Stampengruppen ensamt om att ha valt ISO-certifiering som en kvalitetsgaranti för sitt miljöarbete. Skälet är att säkerställa att miljöarbetet fortlever även under ekonomiskt svåra förhållanden. Alla affärsområden inom Stampen använder nu ett och samma miljöledningssystem med undantag av V-TAB som varit miljöcertifierade sedan tidigare. Helhetsintrycket, vilket bekräftas av certifieringsorganet Intertek-Semkos miljörevisor, är att Stampens miljöarbete har fått en bra start och nu stabiliseras successivt. Ett miljötänkande håller på att spridas i koncernen, det gäller till exempel inom vitt skilda områden, som att ibland ifrågasätta om det är nödvändigt att resa (och om man måste, välja tåg framför flyg eller bil), inköp, miljövänligare sätt att ta sig till jobbet och Bra miljöval när el köps och planering av framtida kontorslokaler. Under 2011 har certifieringsrevisioner eller uppföljande revisioner genomförts av Intertek inom samtliga berörda affärsområden. Mediabolaget Västkusten och VTD certifierades i januari och Promedia i juni. Uppföljande revisioner av GP, Stampen, Samedio samt GISAB och Stampen Media Partner gav samtliga positivt resultat. Avvecklingen av GISAB:s distributionsorganisation, S-post, och kommande förändringen av Samedios verksamhet har påverkat miljöarbetet. 10

11 Nu går miljöarbetet in i en driftsfas och utmaningen ligger i att hålla engagemanget uppe. Det gäller i synnerhet inom de verksamheter som har lägre miljöbelastning, dvs egentligen all verksamhet förutom distribution och tryckeri. Fokus i denna nya fas är: Fortsatt arbete för ständiga förbättringar Ytterligare samordning av miljöarbetet Säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för miljöarbetet Aktiviteter för att upprätthålla engagemanget. Enligt ISO-standarden skall miljömål sättas lokalt utifrån de mest betydande miljöaspekterna. Detta innebär att ingen central styrning eller uppföljning finns av miljömålen. Däremot finns en strävan att hitta minsta gemensamma nämnare. Flera affärsområden börjar nu mäta medarbetarnas resor till och från jobbet och centralt på många håll är användningen av Grön IT en viktig miljöaspekt som i vid bemärkelse kan vara allt från moderna konferenssystem till bra omhändertagande av elektronikskrot och smarta skrivarlösningar. En central aktivitet som genomförts under året är kravställning på ett leverantörsregister som skall hålla reda på de mest miljöbelastande leverantörerna. Stampens miljöengagemang har också synts utåt och vid två tillfällen, under året, har externa pressreleaser tagit upp miljöfrågor, när GP-husets starka sänkning av CO 2 -utsläppen 2010 blev klara och när hela Stampen-gruppen var certifierad. Båda releaserna måste sägas ha fått hyfsat genomslag i branschpress för miljö och media. Gunnar Springfeldt miljösamordnare Stampen-gruppen 11

12 MILJÖREDOVISNING PER AFFÄRSOMRÅDE Stampens miljöarbete är organiserat efter affärsområden vilka utsett en miljösamordnare var. I större organisationer med flera bolag finns dessutom lokala miljöledare. Samtliga majoritetsägda bolag inom Stampen, utom V-TAB använder ett och samma miljöledningssystem och ingår i Stampens koncerncertifikat enligt ISO som utfärdas av certifieringsorganet Intertek-Semko. I och med att V-TAB också är miljöcertifierat har Stampen-gruppen säkerställt att hela produktionskedjan för dagstidningar ut till tryckning och distribution är miljöcertifierad. Orsaken till att V-TABs inte ingår i koncerncertifikatet är att V-TAB redan infört ett miljöledningssystem när resten av koncernen startade sitt miljöarbete. V-TAB:s certifieringsorgan är Norske Veritas. Observera att nyförvärvade verksamheter av tidsskäl kan stå utanför koncerncertifikatet under en övergångsperiod. Mktmedia ingår inte på grund av dess ringa storlek och geografiskt spridda organisation. GISAB (LOKALTIDNING- EN MITT-I): STOPP FÖR ONÖDIGA PRINTER UTSKRIFTER Miljöcase: 2010 upptäcktes att merparten av datorerna hade färgutskrifter som default inställt. Av kostnadskäl ställdes om till svart/vitt vilket reducerade antal färgutskrifter. Samtidigt noterade IT-avdelningen att det ofta låg en stor mängd utskrifter vid våra printers som aldrig hämtades, utan gick direkt till pappersåtervinning. För att förhindra detta införde GISAB ett system där varje användare måste identifiera sig vid printern för att få en utskrift. Resultat: En avsevärd minskning av onödiga pappersutskrifter, antalet papper som aldrig hämtades kunde uppgå till flera hundra i veckan. Detta problem är nu eliminerat. Färgutskrifterna har minskat med 95 procent. Hur: Varje anställd har en inpasseringsbricka. Print rarna försågs med en id-läsare och nu an- 12

13 vänder personalen sin idbricka för att hämta sina utskrifter. De som inte hämtas inom 1 timme raderas från utskriftskön, antalet utskrifter har minskat avsevärt. Kostnaden för vår lösning var knappa i utrustning och arbetstiden motsvarande en arbetsdag. Miljöcase 2012: Under 2012 går vi på två spår. Det ena avser en automatisk av stäng- ning och påslagning av våra datorer kväll/nattetid, där ser vi att det finns besparingar, det andra är att över gå till en helt digitaliserad korrekturhantering i vår annonsproduktion. Det första caset kräver en investering som skall räknas hem. GP, STAMPEN AB OCH SAMEDIO: FOKUS PÅ ARBETSRESORNA Staffan Lönner, miljösamordnare, GISAB Mål: GP-husets mest betydande miljöaspekt är personalens arbetsresor och målet är att minska resor med bil. Man har också satt miljömål för att öka andelen tågresor mellan Göteborg och Stockholm. Resultat 2011: Sammanlagt ledde medarbetarnas alltmer miljö- och hälsobefrämjande pendlingsresor till jobbet till minskat koldioxidutsläpp med totalt 45 ton. Motsvarande utsläppsminskning till följd av ökat tågresande till Stockholm i stället för flyg blev 6 ton. Hur: I GP-huset mäts personalens arbetsresor årligen genom en enkät på intranätet. Medarbetarna inspireras av kampanjer, bl a frukostmöten arrangerade av GP:s friskvårdsförening och några miljö- och friskvårdsambassadörer som på intranätet och på andra sätt berättar om hur de skall ställa bilen och gå över till kollektivtrafik och/eller cykel och gång. Mål 2012: GP-huset fortsätter med dessa miljömål utöver några andra. Man tror att högre parkerings avgifter 2012 och införandet av trängselskatt i Göteborg 2013 kan nedbringa bilåkandet ännu mer. Gunnar Springfeldt, Lars Näsman, Lars Wennergren, miljösamordnare för Stampen, GP resp Samedio 13

14 MEDIABOLAGET VÄSTKUSTEN: ANVÄNDER VIDEO- KONFERENS VARJE DAG Mål 2011: Övergång till Bra Miljöval för el. Öka användningen av digitala möten bland annat genom det nyligen uppsatta konferenssystemet hos TTELA i Trollhättan och Vänersborg. Införande av miljösorteringsmöbler för att få en bättre och standardiserad avfallshantering. Undersökning av privata arbetsresor mellan bostad och arbete. Resultat: Alla anläggningar med egna elabonnemang köper numera enbart el som kommer från förnyelsebara energikällor. Nollmätning av pendlingsresor visar att cirka hälften av personalen använder bil till arbetet vilket ger ett beräknat utsläpp av 0,93 ton koldioxid per medarbetare och år. Hur: Redaktionens dagliga morgonmöten på TTELA sker via videkonferenssystemet där Troll hättan kommunicerar med Vänersborg och lokalredaktionerna i Lilla Edet och Mellerud. Snygga miljösorteringsmöbler har man tillverkat själv på Bohusläningen och dessa sprids nu inom hela MBVK. Företaget har också aktivt deltagit i arbetet med att ta fram ett IT-stöd som hjälper miljösamordnare och inköpsenheter att hålla reda på vilka leverantörer som har betydande miljöpåverkan. Det gemensamma intranätet är en tillgång i miljöarbetet i en så decentraliserad organisation som MBVK:s, t ex återfinns datasäkerhetsbladen där. Mål 2012: Utbildningsinsatser i sparsam körning för ett mer miljöanpassat och ekonomiskt körsätt. Insatser för att stimulera till cykelanvändande. Inköp av cyklar som kan användas vid korta lokala tjänsteuppdrag. Utbyte av fler poolbilar till miljöbilar. Minska pappersförbrukningen genom att öka användandet av elektroniska dokument. Christer Wingård, miljösamordnare, MBVK 14

15 PROLOG: ALLT MINDRE KOLDIOXIDUTSLÄPP Prologs huvudfokus är utsläpp från våra distributionsfordon. Resultat 2011: Under 2011 minskade utsläpp av koldioxid per körd kilometer med 7,6 procent i jämförelse med Hur: Vi har köpt in 48 miljöbilar som distributionsfordon med minskade utsläpp av koldioxid samt utbildat ett antal chaufförer i eco-driving. Mål 2012: Årlig minskning av koldioxid per körd kilometer med 6 procent till och med Detta uppnår vi genom fortsatt satsning på miljöbilar samt utbildning i eco-driving. Målet är att 2014 skall 40 procent av bilarna vara miljöbilar mot 16, 5 i dag. Magnus Nyqvist, miljösamordnare, Prolog PROMEDIA: FOKUS PÅ RESFRIA MÖTEN Mål: Sänka energiförbrukningen med 2 procent. Finna modell för resfria möten och därmed minska bilresandet. Införa sopsorteringsstationer. Resultat: Promedia har sänkt energiförbrukningen med 10,87 procent. Frågan om konferensteknik har för senats. Sopsortering infört. Hur: Även om Norrtelje Tidning, och senare Prolog, var tidigt ute med miljö certifiering är Promedia som koncern den del av Stampen som certifierats sist. Därför har man inte hunnit gå igenom en hel årscykel. Lokalytan har minskat med kvm och kampanjer för att släcka ljuset har påbörjats. Nyligen utsågs Brita Hedengren till ny miljösamordnare. Mål 2012: Energi och tjänsteresor blir kvar som miljömål, likaså personalens pendlingsresor där man nu skall öka aktivitetsnivån. Brita Hedengren, miljösamordnare, Promedia 15

16 STAMPEN MEDIA PARTNER: DRAR NYTTA AV GRÖN IT Mål: STMP mäter och målsätter IT-användningen enligt ett Grön IT-index som skall förbättras med 10 procent. Bland åtgärderna som mäts: ökad användning av videokonferens och telemöten, stänga av datorerna, miljövänlig IT-drift. Resultat: Vid den första mätningen förbättrades Stampen Media Partners Grön-IT -index med flera hundra procent. Nu har man hamnat på en stabilare nivå varifrån 10 procent årlig förbättring anses vara rimlig. Hur: De mål som personalen främst kan påverka är ökad användning av video-/telekonferens samt fokus på att stänga av datorer. Den viktigaste punkten i arbetet är att skapa och befästa medvetenhet genom att hela tiden ha miljö som en del av diskussionen. Dessa punkter tas därför upp vid regelbundna personalmöten, där förbättringar och nya möjligheter kan presenteras. Frågor runt investeringar i IT och miljövänlig ITdrift berör inköp och drift av elektronisk utrustning, såsom servrar, datorer, konferenssystem osv. Detta påverkar främst inköpare och beslutsfattare. Utvärdering sker löpande av dessa frågor. Mål 2012: Grön-IT-index förbättras 10 procent. Erik Sondén, miljösamordnare, STMP VTD MINDRE KOLDIOXID RÄKNAS I HUNDRATALS TON Mål: 37 äldre bilar byts ut. 75 privatbilar ersätts med tjänstebilar. Ytterligare chaufförer utbildas i sparsam körning. Resultat: 46 äldre bilar byttes ut vilket överträffade målet. Besparingen i koldioxidutsläpp blev 14 ton. Företaget ersatte även 136 privatbilar vilket också överträffade målet. Endast ett 30-tal utbärare kör numera sina egna bilar. Minskningen av koldioxidutsläpp blev 485 ton. 68 chaufförer har utbildats i sparsam körning, i första hand utbärare som gick från privat till företagsbil. Tillsammans med införande av mindre och drivmedelssnålare fordon sänktes den genomsnittliga utsläppsnivån per fordon från 6,2 ton (2010) till 16

17 ersätts av företagsbilar. 70 utbärningsförare skall utbildas i sparsam körning. Slitage och underhåll av fordon, däck och biltvättar skall nollmätas. Mål också kring energi och avfall. Tassos Andrianopolous, miljösamordnare, VTD 5,72 ton Ytterligare besparingar uppgår till 282 ton CO 2. Hur: Målmedvetet förbättringsarbete kring bilparken och utbildning i bättre körteknik. Stor påverkan har beslutet att välja Preem som huvudleverantör av drivmedel haft. Preems ACP talloljediesel stod för 192 ton av koldioxidminskningen. VTD har även under 2011 utvecklat ett eget administrationsverktyg, vilket resulterar i kraftigt förbättrad fordonsuppföljning på grund av ökad spårbarhet. Detta hjälper verksamheten att kunna registrera samtliga miljöpåverkande aktiviteter som inköp av driv medel, glykol, spolarvätska, däck och tvättar. Mål 2012: Utbyte av 40 äldre bilar till drivmedelsnålare bilar. Ytterligare 25 privatägda bilar V-TAB: KEMISK NOLLTOLERANS Under de senaste två åren har V-TAB satt miljömål inom områdena energi, makulatur, VOC (flyktiga organiska föreningar), och transporter. VOC har minskat på fyra år kg till 0 (kvartal ) enligt följande mönster; 2008: kg, 2009: kg, 2010: kg, 2011: kg (men alltså 0 kg under kvartal 4). När det gäller energi så har vi gjort energianalyser av våra tryckerier (maskiner och fastigheter), som resulterat i olika besparingsprogram som innefattar bl a nya kompressorer, frekvensstyrda motorer och en släck och stäng av-kampanj. Transporter har minskats radikalt genom att helt jobba mer med planering av logistiken. Samtliga dagstidningstryckerier är certifierade, men två av V-TAB:s tryckerier, Vimmerby och Falkenberg, återstår och certifiering planeras under

18 FRÅN NATURSKYDDSFÖRENINGENS FEM TIPS ATT BÖRJA MED: Välj miljömärkta produkter. Det finns papper, tvål, diskmedel och rengöringsmedel som är märkta med Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval. I andra hand rekommenderar vi Svanen-märkta produkter. Stäng av alla apparater när de inte används. Apparater i standby-läge drar ström, därför är det bäst att stänga av dem helt. Ett tips är att dra alla sladdar till grenkontakter med avstängningsknapp. Glöm inte mobilladdaren! Ha möten via webb, telefon eller video. På så sätt kan du undvika många tjänsteresor, vilket gör att du minskar din miljöpåverkan samtidigt som du sparar en hel del pengar och tid. Läs på skärmen eller skriv ut dubbelsidigt. Undvik pappersutskrifter och kopiering. Läs istället mer texter på dataskärmen, scanna dokument och arkivera elektroniskt. Måste du skriva ut? Ställ in datorerna så att alla dokument skrivs ut dubbelsidigt. Ni gör av med hälften så mycket papper och sparar dubbelt så många kronor. Byt till el märkt med Bra Miljöval. Det gör du enkelt genom ett telefonsamtal till ditt elbolag. Kan de inte erbjuda el märkt med Bra Miljöval? Byt elbolag! I KÖKET Luncha grönt. Var klimatsmart ät vegetariskt minst två dagar i veckan. Fika ekologiskt. Köp ekologisk mjölk, kaffe, bullar och frukt till möten. Lite dyrare, men mycket godare! Servera lyxigt vatten. Byt ut mineralvattnet som kräver en hel del energi för att produceras och transporteras. Servera i stället kallt, friskt kranvatten i fina kannor. Lägg i is och citrusfrukt, gurka, citronmeliss eller frysta bär. Snyggare, billigare och helt klart bättre för miljön. Återvinn. Papper, glas, burkar, batterier, matrester, kartong, plast, elektriska artiklar. Källsortera så mycket ni kan. RESOR OCH TRANSPORT Res på det miljövänligaste sättet. När du måste resa, välj tåget. Du minskar dina koldioxidutsläpp kraftigt, jämfört med om du tar flyg eller bil. Om du måste åka taxi, välj en miljötaxi. 18

19 GRÖNA TIPS FÖR ARBETSPLATSEN Åk kollektivt till jobbet. Lämna bilen hemma och ta dig till jobbet med lokaltrafik, cykel eller till fots. Finns det möjlighet att få månadskort till lokaltrafiken som en löneförmån? Kan anställda jobba hemifrån någon dag i veckan? Föreslå att ni skaffar en tjänstecykel som alla kan använda. Cykelbud är bäst. Åtminstone när det gäller bud för närtransporter. I andra hand gäller transport som är märkt med Bra Miljöval. PÅ KONTORET Köp begagnade eller miljömärkta kontorsmöbler. Investera i miljömärkta skrivare och datorer. EL OCH ENERGI Skaffa energismart belysning. Byt ut glödlampor mot lågenergilampor. Byt ut konventionella lysrör mot energismarta lysrör (T5-armatur). Siste man släcker! Se till att det är släckt när ingen är på kontoret. Gör det enkelt koppla in en timer. PÅ TOALETTEN Handdukar. Låt varje anställd ha varsin personlig handduk på toaletten. Spara pengar, träd och energi genom att förbruka mindre pappershanddukar. Fixa kranen. Minska energiförbrukningen genom att byta till resurssnåla kranar eller vattensparande kranmunstycken. Droppar en kran? Vänta inte med att byta packning. TILL CHEFEN Presentkort i julklapp. Skippa prylarna, ge de anställda en upplevelse i julklapp! Kanske presentkort till bio, konserter eller spa? Vill du vara en riktigt grön chef? Ge bort ett medlemskap i, eller gåvor till, Naturskyddsföreningen! Källa: Naturskyddsföreningen 19

20 Stampen AB, Göteborg. Telefon: Redaktion: Gunnar Springfeldt i samarbete med Stampens miljösamordnare. Grafisk form: SCP Reklambyrå. Bilder: Getty Image. Källa till citaten med miljöfakta är Naturskyddsföreningen.