Bilaga 1 Utvecklingsplan Södertälje Syd Nulägesanalys. Tyréns Temaplan Februari 2009

Transkript

1 Bilaga 1 Utvecklingsplan Södertälje Syd Nulägesanalys Tyréns Temaplan Februari 2009

2 Innehåll nulägesanalys Södertälje Syd 1. Sammanfattning och slutsatser 2. Inledning 3. Omvärldsanalys 3.1 Konjunktur och regionförstoring 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling 4. Fysisk analys 5. Regionala kärnor utvecklingsplan för Södertälje Syd 6. Tågtrafikens utveckling och påverkan i Södertälje Syd 6.1 Allmänt om attraktiva bytespunkter 6.2 Viktigare beslut rörande infrastrukturen som påverkar Södertälje Syd Prioriterade nät Prioriterade stationer 7. Potential och brister i Södertälje Syd 7.1 Presentation av konkurrenten Flemingsberg 7.2 Jämförelse Flemingsberg Södertälje Syd 7.3 För- och nackdelar för Södertälje Syd 8. Benchmarking 8.1 Landskrona 9. Marknadsanalys 9.1 Bostäder 9.2 Kontor 9.3 Handel och närservice Bilaga 1a Konkurrerande projekt Bilaga 1b Möjlig betalningsvilja för bostads- och hyresrätter i Södertälje Syd Källförteckning Sida 2

3 1. Sammanfattning och slutsatser Sida 3

4 Sammanfattning nulägesanalys Södertälje Syd Sammanfattning av nulägesanalysen Södertälje ligger i en tillväxtregion som långsiktigt bedöms bibehålla sin tillväxt. En stor del av arbetskraften pendlar in till Södertälje. Främst från Stockholmsregionen men även från Mälardalen. Södertälje Syd trafikeras idag av fjärr- och regionaltåg på den övre stationen och pendeltåg på den nedre. Idag är antalet resenärer ca och beräknas öka till ca Planerade infrastrukturprojekt bedöms öka spårtrafiken förbi Södertälje Syd. Ostlänken och Svealandsbanan förbättrar läget med möjlighet till fler resenärer medan dubbelspår på pendeltåget bedöms minska antalet resenärer. Södertälje Syd ligger i stadens utkant och behöver integreras bättre med Södertälje Centrum och övriga målpunkter i Södertälje. Södertälje Syd erbjuder ett basutbud som resecentrum med vänthall, information, bytespunkt och parkeringsmöjligheter. Sida 4

5 Sammanfattning nulägesanalys Södertälje Syd Sammanfattning av nulägesanalysen Ett förslag på utvecklingsplan har beställts av och presenterats för Näringsdepartementet, men har ännu inte resulterat i en fortsättning. Utvecklingsplanen har renderat i ett antal fristående arbeten inom respektive organisation, tex utreds vilka grundläggande funktioner som ska finnas i en bytespunkt och ett en undersökning av ett åtgärdsprogram med prioritering över fysiska brister. Södertälje Syd konkurrerar med Flemingsberg om tågstopp. Flemingsberg har betydligt fler resenärer men Södertälje Syd bidrar mer till regionsutvidgning. Bristerna överväger fördelarna med dagens Södertälje Syd. Sida 5

6 Sammanfattning nulägesanalys Södertälje Syd Sammanställning av de olika möjliga verksamheterna Verksamhet Bedöms fungera i närområdet Hyresnivå kr/m² och år Kommentar Bostäder Nej Dock ett alternativ för sekundärområdet Kontor Nej < 800 Generellt låg efterfråga i kommunen och detta ligger utanför etablerade kontorsområden Handel Ja < 900 Området har goda fysiska förutsättningar men ytterligare analys behöver göras Närservice Nej Närservice kräver fler resenärer än vad Syd kommer att få Sida 6

7 Sammanfattning nulägesanalys Södertälje Syd Slutsatser nulägesanalys Södertälje Syd behöver bättre koppling till målpunkter i Södertälje. Ostlänken och Svealandsbanan förbättrar läget med möjlighet till fler resenärer medan dubbelspår på pendeltåget bedöms minska antalet resenärer. Södertälje Syd behöver integreras bättre med Södertälje Centrum för att kunna stärka Södertälje som regional kärna. Södertälje Syd är idag i vissa avseenden ett fungerande resecentrum. Insatser krävs från kommunen för att den ska klassas som prioriterad station. Bostäder bedöms inte som ett realistiskt alternativ i direkt anslutning till stationsområdet. En bostadsetablering i sekundärområdet kan vara möjlig under förutsättning att det finns en väl utarbetad etableringsstrategi Kontor bedöms inte som ett realistiskt alternativ i Södertälje Syd. Låg hyra och hög vakansgrad gör att det ej bedöms möjligt att etablera ett kontorsområde här. Handel är ett realistiskt alternativ. Området har goda fysiska förutsättningar för handel men ytterligare analys av marknadsunderlag samt parkeringsbehov behöver tas fram. Någon ytterligare närservice bedöms det dock inte finnas utrymme för. Handel stärker dock inte området som attraktiv kommunikationspunkt. Det räcker inte med en punktinsats i närområdet för att göra Södertälje Syd attraktiv. Kommunen behöver ta ett större grepp och långsiktigt arbeta för att stärka området. Sida 7

8 2. Inledning Sida 8

9 2. Inledning Bakgrund Södertälje kommun arbetar med en utvecklingsplan för tågstationen Södertälje Syd Syftet är att rätta till dagens brister på stationen och att göra Södertälje Syd till en stark kommunikationspunkt. När uppdraget startade var avsikten att utvecklingsplanen skulle drivas som flera projekt som beaktar följande frågor Lokal kollektivtrafik anpassad till regionaltågen Samordning mellan regionaltåg och länsbussar Förbättrad stationsmiljö avseende information, underhåll och service Utveckling av området omkring stationen Tyréns Temaplans uppdrag har varit för den delen av utvecklingsplanen som omfattar utveckling av området omkring stationen. Nulägesanalysen presenterades i oktober 2008, mindre justeringar har gjorts av analysen fram till februari Sida 9

10 2. Inledning Syfte och mål utvecklingsplan Södertälje Syd Målet med utvecklingsplanen för Södertälje Syd är att göra området till en attraktiv kommunikationspunkt Tidsperspektivet är dels långsiktigt till 2030 och dels kortsiktigt på 3 till 5 år Inga ekonomiska begränsningar finns för projektet men utvecklingsplanen bör om möjligt behandlas ur två perspektiv, ett realistiskt och ett visionärt. I utvecklingsplanen är resenärerna basen för Södertälje Syd och varumärket Södertälje ska stärkas. Utvecklingsplanen bör även ge förslag på lämpliga samarbetsformer mellan intressenterna för Södertälje Syd Inga särskilda begränsningar finns Sida 10

11 2. Inledning Arbetsprocessen för utvecklingsplan Södertälje Syd Syfte & Mål Nulägesanalys Preliminärt koncept SWOT Revidering Revidering koncept koncept Utvecklings Affärsplan Handlingsplan Genomförande Sida 11

12 3. Omvärldsanalys Sida 12

13 3.1 Konjunktur och regionförstoring Sida 13

14 3.1 Konjunktur och regionförstoring Svårbedömt läge - Prognoserna över den globala ekonomin 2009 har reviderats ned kraftigt sedan i somras BNP- utveckling Källa: Finansdepartementet Sida 14

15 3.1 Konjunktur och regionförstoring Svag tillväxt i riket under innevarande år, flera bedömare tror på negativ tillväxt under 2009 % 3,0 BNP, årlig procentuell förändring 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0, ,0-1,5-2,0 Källa: Tyréns Temaplan AB SEB (48) SBAB (48) Nordea (45) KI (44) RB (v 43) Källa: Institut (Publiceringsvecka) Sida 15

16 3.1 Konjunktur och regionförstoring Sysselsättningstillväxten väntas minska i näringslivet, medan det väntas öka inom offentlig sektor % 5,0 Sysselsättning, årlig förändring, i riket med prognos till ,0 3,0 2,0 1,0 0, ,0-2,0-3,0 Källa: Konjunkturinstitutet, Tyréns Temaplan AB Offentlig sektor Näringsliv Sida 16

17 3.1 Konjunktur och regionförstoring Funktionella regioner = Pendlingsregioner = Lokala arbetsmarknader (LA) För att en ekonomisk analys och benchmarking av en regions utveckling skall bli rättvisande måste den grundas på avgränsning av ekonomiskt funktionella regioner. Sådana regioner är i första hand pendlingsregioner, d v s sammanhängande territorier där människor både bor och arbetar. I pendlingsregioner kan invånarna byta jobb, arbetsgivare och bransch utan att flytta och arbetsgivarna kan flytta inom regionen och behålla samma tillgång till arbetskraft. Pendlingsregioner formar således de mest primära lokala arbetsmarknaderna. I hela landet finns det totalt nästan 100 lokala arbetsmarknader. I den följande redovisningen är region = lokal arbetsmarknad. Källa: Erfarenheter och material från genomförda uppdrag av Tyréns Temaplan Sida 17

18 3.1 Konjunktur och regionförstoring Södertälje ingår i Stockholms Lokala Arbetsmarknad Stockholms LA omfattar drygt personer och består av kommunerna: Botkyrka Sollentuna Danderyd Solna Ekerö Stockholm Enköping Strängnäs Gnesta Sundbyberg Haninge Södertälje Heby Tierp Huddinge Trosa Håbo Tyresö Järfälla Täby Knivsta Upplands Väsby Lidingö Upplands-Bro Nacka Uppsala Norrtälje Vallentuna Nykvarn Vaxholm Nynäshamn Värmdö Salem Österåker Sigtuna Östhammar Källa: Erfarenheter och material från genomförda uppdrag av Tyréns Temaplan Sida 18

19 3.1 Konjunktur och regionförstoring Regionens funktionella delar Kärna Kärnstad Omland (kranskommuner och mindre kärnstäder) Lokal arbetsmarknad Källa: Erfarenheter och material från genomförda uppdrag av Tyréns Temaplan Sida 19

20 3.1 Konjunktur och regionförstoring Antalet stora regioner växer och antalet små krymper Antal marknader Lokala arbetsmarknaders befolkning Större än Mindre än År Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB Sida 20

21 3.1 Konjunktur och regionförstoring Befolkningens tillväxt koncentreras till regioner större än invånare, medan våra små regioner blir allt mindre Procent/år 1,5 Lokala arbetsmarknaders storlek och befolkningstillväxt under åren (Hela landet) 1,0 0,9 0,5 0,0 0,0 0,2-0,5-0,5-1,0-1,0-1,5 < > Källa: Tyréns Temaplan AB och SCB Sida 21

22 3.1 Konjunktur och regionförstoring Storstadsregionerna har vuxit kraftigt. Antal personer Folkökning i storstadsregionerna Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB Stockholms LA Göteborgs LA Malmö LA År Sida 22

23 3.1 Konjunktur och regionförstoring. på övriga landets bekostnad Antal personer Folkökningens fördelning Procent Källa: Tyréns Temaplan AB, SCB Storstadsregionerna Övriga landet Andel av folkmängden i storstäderna 38 Sida 23

24 3.1 Konjunktur och regionförstoring Ekonomisk tillväxt mäts med lönesumman På nationell nivå mäts ekonomisk tillväxt bäst som förändring i BNP. BRP Bruttoregionprodukten motsvarar BNP på regional nivå. (Data om BRP publiceras med stor tidseftersläpning och endast för län.) BNP består av två delar; löner inklusive kollektiva avgifter samt företagens bruttovinster. De senare är i allmänhet mer instabila och lättrörliga mellan geografiska marknader. Lönesumman blir därför det bästa tillgängliga måttet för att mäta ekonomisk tillväxt i en lokal marknad eller region. Samtliga lönesummor som redovisas i denna rapport uttryckt i fasta priser för år För fastprisberäkning har konsumentprisindex, KPI, använts. Källa: Erfarenheter och material från genomförda uppdrag av Tyréns Temaplan Sida 24

25 3.1 Konjunktur och regionförstoring Större regioner har högre ekonomisk tillväxt Procent/år 3,0 Lokala arbetsmarknaders storlek och real tillväxt i total lönesumma under åren (Hela landet) 2,5 2,5 2,0 1,5 1,7 1,6 1,1 1,0 0,5 0,5 0,0 < > Källa: Tyréns Temaplan AB och SCB Sida 25

26 3.1 Konjunktur och regionförstoring Relationen mellan restid och pendling är tydlig i Mälardalen Andel utpendlare till Stockholms innerstad per kommun i Mälardalen (ej Örebro län) i relation till restiden till Stockholms city Andel utpendlare, % av samtliga pendlare Solna Nacka Danderyd Upplands-Bro Täby Värmdö Vaxholm Håbo Södertälje Uppsala Strängnäs Enköping Om restiden ökar en minut minskar andelen pendlare med 0,44 % Norrtälje Västerås Eskilstuna Östhammar Katrineholm Norberg Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB 2002 Bilrestid, minuter Sida 26

27 3.1 Konjunktur och regionförstoring Boendekostnaden är också starkt negativt relaterad till restiden Boendekostnad, kr/mån Boendekostnad per kommun i Mälardalen (ej Örebro län) i relation till restiden till Stockholms city Solna Danderyd Om restiden ökar en minut minskar boendekostnaden med 84 kronor per månad Nacka Täby Vaxholm Upplands-Bro Södertälje Strängnäs Norrtälje Västerås Eskilstuna Katrineholm Östhammar Norberg Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB 2002 Bilrestid, minuter Sida 27

28 3.1 Konjunktur och regionförstoring Regionförstoring i Sverige vikten av att tillhöra en stor region Sveriges lokala arbetsmarknader, pendlingsregioner, blir allt större och färre. De stora regionerna växer mer än de små. De stora växer både exogent genom regionförstoring och endogent genom tillväxt. Storleken har betydelse för en rad tillväxtfaktorer i regionerna, så som befolkningstillväxt, ekonomisk tillväxt, prisutveckling på bostäder mm. Andelen utpendlare i Södertälje kommun som pendlar till Stockholm ligger i linje med restiden med bil i minuter. Boendekostnaden i Södertälje, i kronor i månaden, står i relation med restiden till Stockholms city. Att Södertälje tillhör en stor region är en klar konkurrensfördel och en potential för framtida tillväxt. Källa: Erfarenheter och material från genomförda uppdrag av Tyréns Temaplan Sida 28

29 3.1 Konjunktur och regionförstoring Högutbildade män pendlar längst, deras pendlingsmönster idag indikerar det framtida pendlingsmönstret Alla, 1970 Alla, idag Högutbildade män, idag Högutbildade män är den kategori som pendlar längst. Deras lokala arbetsmarknad, bilden till höger, indikerar hur den framtida lokala arbetsmarknaden kan komma att se ut för alla. Källa: SCB Sida 29

30 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Sida 30

31 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Södertälje följer utvecklingen i regionen och är något mindre volatil Procent per år, fasta priser, % 12,0 Lönesummetillväxt per år ,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0-10, Källa: Tyréns Temaplan AB, KU/SCB, Specialbearbetning Stockholms LA Södertälje År Sida 31

32 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Företagssektorn har en stark tillväxt de senaste åren i Södertälje Procent per år, fasta priser, % 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 Tillväxt i lönesumma från företag per år , Källa: Tyréns Temaplan AB, KU/SCB, Specialbearbetning Stockholms LA Södertälje År Sida 32

33 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Arbetsmarknaden har haft några tuffa år, men växte med nästan 2 procent under 2006 Tillväxt per år, % 5,0 Arbetskraftens tillväxt per kommun/region ,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3, År Stockholms LA Södertälje Källa: SCB, Tyréns Temaplan Sida 33

34 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Andelen förvärvsarbetande är lägre i kommunen än i hela regionen, men följer samma mönster i utvecklingen över tid Andel av arbetskraften 16+ år, % 64,00 Andel förvärvsarbetande per kommun/region ,00 60,00 58,00 56,00 54,00 52,00 50, År Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Stockholms LA Södertälje Sida 34

35 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Andelen högutbildade som bor i kommunen är låg, men något växande Andel högutbildade av befolkningen år, % 25,0 Andel högutbildade per kommun/region ,0 15,0 10,0 5,0 0, År Källa: Tyréns Temaplan AB Stockholms LA Södertälje * Omläggningar i statistiken 1990 och 2000 (förbättring av underlaget), som påverkar nivån Sida 35

36 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Södertäljes näringsliv domineras av industri (AstraZeneca och Scania) Näringsstruktur i Södertälje 2006 Antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning 204; 0% 244; 1% 6 176; 14% 3 680; 8% 1 584; 4% 4 305; 10% 2 505; 6% 570; 1% ; 37% Jordbruk etc Industri Energi Bygg Handel, Transport Kultur etc Uppdragsverksamhet Myndigheter Utbildning, Forskning Vård och Omsorg Okänd 5 881; 13% 2 485; 6% Källa: SCB och Tyréns Temaplan Sida 36

37 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv AstraZeneca och Scania sysselsätter 34 % av Södertäljes totala sysselsatta befolkning inom privata näringslivet AstraZenecas och Scanias konjunkturcykler är skilda från varandra vilket gör arbetsmarknaden i Södertälje mindre känslig. Storleksklass Små företag > 20 anställda Medelstora företag 5 40 anställda Stora företag < 40 anställda 1 Avser uppgifter Antal anställda Varav hos Astra och hos Scania. Företag Totalt Detalj- parti- och restaurangrörelse Egen tillverkning Bygg- och anläggning Konsult Antal stycken Källa: SCB, RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 2007) Sida 37

38 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv I hela regionen dominerar i stället verksamheter inom handel, transport och uppdragsverksamhet/företagstjänster Näringsstruktur i Stockholms LA 2006 Antal och andel förvärvsarbetande dagbefolkning ; 1% ; 13% ; 11% ; 7% 7 412; 1% ; 9% 9 238; 1% ; 6% ; 20% Jordbruk etc Industri Energi Bygg Handel, Transport Kultur etc Uppdragsverksamhet Myndigheter Utbildning, Forskning Vård och Omsorg Okänd ; 22% ; 9% Källa: SCB och Tyréns Temaplan Sida 38

39 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Industriföretagen bidrar starkt till lönesumman i Södertälje, men det är tjänsteföretagen som växer mest Procent Olika sektorers bidrag till total lönesumma. Kommun: Södertälje Offentlig sektor Industriföretag Tjänsteföretag Byggverksamhet Övr bolag och org Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Tyréns Temaplan AB Sida 39

40 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Antalet och andelen inpendlare ökar i takt med att kommunerna i södra Mälardalen växer Antal pendlare Inpendling till Södertälje Andel pendlare , , , , , År Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Inpendlare över kommungräns Av dagbefolkningen 32,0 Sida 40

41 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Antalet och andelen av arbetskraften som bor i Södertälje och har sin arbetsplats utanför kommunen har varit stabil de senaste 10 åren Antal pendlare Utpendling från Södertälje Andel pendlare 30, , , , , , År Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Utpendlare över kommungräns Av nattbefolkningen 27,5 Sida 41

42 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Goda förutsättningar att stärka pendlingsregionen Andel pendlare från olika län till Södertälje Källa: SCB och Tyréns Temaplan Sida 42

43 3.2 Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv Störst andel pendlare från utanför Stockholm LA pendlar från Nyköping, 600 st och Katrineholm, 300 st Andel pendlare från omkringliggande kommuner till Södertälje Källa: SCB och Tyréns Temaplan Sida 43

44 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Sida 44

45 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Södertäljes befolkning växer stabilt och kommer om tio år att var över invånare Antal invånare Befolkningsutveckling i Södertälje samt prognos (Nykvarn) Källa: SCB, Södertälje kommun, Tyréns Temaplan AB Folkmängd Prognos År Sida 45

46 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Folkökningstakten stiger och var mycket hög under , vilket delvis förklaras av den tillfälliga asyllagen Antal invånare Folkmängdsförändring i Södertälje samt prognos Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Folkökning Prognos Linjär (Folkökning) År Sida 46

47 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Södertälje har vuxit relativt sett mer under 2000-talet än hela Stockholmsregionen Folkökning, Promille av befolkningen 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0 Relativ folkökning per kommun/region År Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Stockholms LA Södertälje Sida 47

48 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Födelsenettot är positivt stabilt medan flyttnettot pendlat, men har varit mycket högt de senaste åren Antal personer Befolkningsförändringar i Södertälje Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Födelsenetto Flyttnetto År Sida 48

49 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Det är utrikes inflyttarna som bidrar mest till folkökningen Antal flyttare Flyttnettots fördelning i Södertälje Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Inrikes flyttningsöverskott 1994 Utrikes År Sida 49

50 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Det är framför allt unga människor som flyttar till Södertälje Antal flyttare per år 250 Flyttarnas åldersfördelning i Södertälje år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ år Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Ålder vid årets slut Inflyttade Utflyttade Netto Sida 50

51 3.3 Södertäljes befolkningsutveckling Befolkningens åldersstruktur är ganska stabil över tid, men de äldre växer mest Antal personer Befolkningens åldersstruktur i Södertälje igår, idag och i morgon år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år Källa: SCB, Tyréns Temaplan AB Ålder vid årets slut Sida 51

52 4. Fysisk analys Södertälje Syd Sida 52

53 4. Fysisk analys Södertälje Syd ligger ca 4 km från centrala Södertälje AstraZeneca Handelsområde Centrum och södra station Östertälje station Scania AstraZeneca Scania Södertälje Hamn Hamnområde med industri Södertälje Syd Hall - kriminalvården Småhusområde Sida 53

54 4. Fysisk analys Detaljplanens syfte är att främja utvecklingen i det stationsnära området Detaljplanen antagen 1998 och genomförande tiden är satt till 15 år Detaljplanen medger i de orange färgade områdena kontor och handel i två plan Detaljplanen är uppdelad i två alternativ. Alternativ 1 Innebär att planen medger en förhållandevis hög exploatering som ska ge möjlighet att skapa stadsmässighet i gestaltningen av området närmast stationen Alternativ 2 Exploateringsgraden är avsevärt lägre än i alternativ 1 Båda alternativen har Södertälje Syd FÖP s målsättning gemensamt Södertälje Syd skall ges möjligheter att utvecklas till ett regional arbets- och aktivitetsområde med kvalitéer som motsvarar dess betydelse som regionalknutpunkt Källa: Södertälje kommun, Merja Olofsson Sida 54

55 4. Fysisk analys De topografiska förutsättningarna ger tuffa utmaningar vid en eventuell exploatering i Södertälje Syd Gång- och cykelbana Parkering (Se vidare på s 64) Scanias bilpark Bilvägarna Busstop Höjdskillnader (Branta) Bensinstation Sida 55

56 4. Fysisk analys Södertälje Syd trafikeras av fjärr-, regional- och lokaltåg och bussar Södertälje Syd är belägen på och under Igelstabron i utkanten av Södertälje. Det undre planet, betjänar lokaltåg. Södertälje Syd Övre, det övre planet, är stadens huvudstation för fjärrtåg. Området omgärdas av barriärer i form av E4, järnvägsspår och branta skogssluttningar. I dag är tåg- och busstrafik via Södertälje Syd två separata trafiksystem med begränsad samordning. Sida 56

57 4. Fysisk analys Södertälje Syd ligger inom ett utredningsområden Källa: Södertälje kommun ÖP 2004 Sida 57

58 4. Fysisk analys Södertälje Syd är ett av de utpekade etableringsområdena i Södertälje Moraberg Lina Företagsby Viksängen arbetsområde Geneta Södertälje Södra Hovsjö Södertälje Syd Almnäs, Järna och Hölö är områden som finns i övriga kommunen Källa: Södertälje kommun hemsida Sida 58

59 4. Fysisk analys Södertälje Syd omgärdas av vägnät, järnväg och industri Vid Södertälje Syd möts Västra stambanan, Södra stambanan och Svealandsbanan. Södertälje Syd har idag ett relativt lågt antal resenärer i förhållande till inpendling till Södertälje kommun, ca resenärer per dag. Avser fjärr-, regional- och pendeltåg. Södertäljes största knutpunkt är Södertälje Centrum som tar majoriteten av pendlarna till och från Stockholm. Det är buss i rusningstrafik som erbjuder bästa förbindelse med Södertälje centrum. Spårförbindelse finns mellan Södertälje centrum och Södertälje Syd men används idag endast av pendeltåg mot Gnesta. Närområdet består av en blandning av fordonsindustri-, logistik- och kontorsverksamhet. Mycket omfattande tung trafik på E4 ger bullerstörningar vilket måste beaktas vid eventuell exploatering. Södertälje Syd är relativt otillgängligt utan bil. Sida 59

60 4. Fysisk analys Scania och kommunen är största intressenterna i området Södertälje kommun Scania Banverket Gemensamt mellan Stockholms läns landsting Södertälje kommun Jernhusen Källa: Södertälje kommun, Ragnar Tollesson Sida 60

61 4. Fysisk analys Alla tåg som ska söder och väster ut stannar eller passerar Södertälje Syd Ort Restid Turtäthet Stockholm 22 min 1 gång per timme Regionaltåg Gnesta Katrineholm Eskilstuna 19 min 36 min 39 min 2 gång per timme 1 gång varannan timme 1 gång per timme Nyköping 39 min 7 gånger per dag Linköping 80 min 1 gång per timme Karlstad 2 h 5 min Fjärrtåg Gävle Göteborg 2 h 9 min 2 h 43 min Malmö 4 h 8 min Källa: SJ Sida 61

62 4. Fysisk analys Flera busslinjer passerar Södertälje Syd, 10 minuter till centrum Södertälje C Södertälje Hamn Östertälje Järna Restid 10 min 3 min 11 min 7 min Turtäthet Ofta i rusning, 2 gång per timme övrig tid Ofta i rusning, 2 gång per timme övrig tid 1 gång per timme i rusningstid 6 ggr per dag Källa: SL webbsida Sida 62

63 4. Fysisk analys Pendeln är billigaste sättet att pendla till Stockholm men tar dubbelt så lång tid Tåg mellan Stockholm Central och Södertälje Syd Resan tar drygt 20 minuter Pris ca 45 kr enkel eller 30-dagars kort för kr Tågen går ca 2-4 gånger/timme Pendeln mellan Stockholm Central och Södertälje Centrum Resan tar ca 45 minuter Pris är 60 kr enkel eller 30-dagars kort för 690 kr Tågen går ca 4 gånger/timme Källa: SL och SJ webbsida Sida 63

64 4. Fysisk analys Större intressenters planer och visioner i området Området är idag livlöst med bristande underhåll. Scania har idag verksamhet i den före detta outlet byn och i en lokal i stationsbyggnaden. Deras verksamheter är kontor, konferenslokaler och friskvårdsanläggning. 750 personer arbetar på platsen. Scania planerar inte någon förändring av verksamheten. Övriga verksamhet på området är Café Fågelsången och stationen med biljettautomater. Det finns två olika parkeringsplatser vid Södertälje Syd. Den som är placerad på andra sidan infartsvägen är den billigare och kosta 20:-/dygn, där upplever pendlarna som tar bil till Södertälje Syd att det är en klar brist på parkeringsplatser. Parkeringen närmast stationshuset som är något dyrare, där kan det finnas lediga platser. De allmänna parkeringsplatser för pendlarna är ca 200 parkeringsplatser, övriga ca 500 parkeringsplatser tillhör Scania. Vid intervjuer har det framkommit att: Området är i stort fungerande, men livlöst. Ett bristande underhåll upplevs i och runt stationen. Tomma lokaler ger en ödslig känsla i området. Ser gärna att SL-bussarna stannar utanför fd outlet byn. Källa: Scania, Fastighetschef, Nils-Henrik Eriksson, Jernhusen, Keith Grönqvist, intervjuer med pendlare Sida 64

65 5. Regionala kärnor utvecklingsplan för Södertälje Sida 65

66 5. Regionala kärnor utvecklingsplan för Södertälje Syd Regionala kärnor ska avlasta Stockholms innerstad och bidra till tillväxt Stockholms regionen ska enligt målet för RUFS* 2010 vara En ledande tillväxtregion En region med god livsmiljö En resurseffektiv region Målet med RUFS är att gynna Stockholms tillväxt genom att göra regionen mindre beroende av den centrala regionkärnan som utgörs av Stockholms innerstad. Utveckling av kärnorna skall tjäna flera syften Avlasta regioncentrum Bidra till att stärka regionens utvecklingsmöjligheter Öka utbudet i de olika regiondelarna Ge kollektivtrafiken bättre förutsättningar Undvika spridning av bebyggelse * RUFS står för regionala utvecklingsplan för Stockholms län och är framtagen av Regionplanekontoret Källa: Regional utvecklingsplan 2001, RTK och Program för regional utvecklingsplan 2010, RTK Sida 66

67 5. Regionala kärnor utvecklingsplan för Södertälje Syd Södertälje är en av sju regionala kärnor Det regionala utvecklingsprogrammet (RUFS) pekar ut fyra regionala kärnor Centrala regionkärnan Barkarby-Jakobsberg Kista-Sollentuna-Häggvik Flemingsberg Till detta kommer delregionala kärnor Södertälje Täby Centrum-Arninge Skärholmen-Kungens Kurva Haninge centrum Källa: Program för regional utvecklingsplan 2010, RTK Sida 67

68 5. Regionala kärnor utvecklingsplan för Södertälje Syd En regional kärna behöver vara ett koncentrerat centrumområde med mötesplatser Kritiska framgångsfaktorer för regionala kärnor Måste vara naturliga mötesplatser för de som bor eller arbetar i närområdet Erbjuda mötesplatser Möjlighet att handla och uträtta ärenden Möjlighet till sport, kultur- eller annan fritidsverksamhet Tydligt koncentrerat centrumområde med gångavstånd från stationen. Profilera kärnan utifrån den image som den redan har och som speglar framtida mål. Erbjuda ett mer specialiserat utbud av samhällsservice än i andra stadsdels- och kommuncentrum. Hög delregional tillgänglighet. Både privata och offentliga aktörer måste engageras. Källa: Erfarenheter och material från genomförda uppdrag av Tyréns Temaplan Sida 68