Informationsblad till kommunerna före och under en värmebölja
|
|
- Håkan Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsblad till kommunerna före och under en värmebölja Bilaga till Värmens påverkan på samhället en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja, MSB870.
2 Innehåll Samverkan... 3 Kommunikation... 6 Energiförsörjning... 8 Omsorgsverksamhet...10 Sjukvård VA-försörjning Livsmedelshantering Räddningstjänst Kollektivtrafik Grundskola och förskoleverksamhet Kultur, idrott och friluftsliv... 25
3 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 3 Samverkan Målgrupp Detta informationsblad vänder sig till kommunchef, central krisledningsorganisation samt kommunens beredskaps- och säkerhetssamordnare, säkerhetschef, ansvarig för trygghets- och säkerhetsfrågor eller motsvarande. Samverkan och informationsspridning Samverkan är viktigt när aktörer ska samordna eller inrikta sig före, under och efter händelser. Detta blad innehåller information om hur man kan ordna samordningsmöten före och samverkanskonferenser under en värmebölja. Före värmebölja Kommunchefen eller säkerhetssamordnaren (motsvarande) kallar lämpligen till ett årligt samordningsmöte om värmeböljor under våren för att: höja medvetenheten om effekterna av en värmebölja inom olika verksamheter och hur effekterna kan lindras ta del av tidigare erfarenheter, samt diskutera hur informationsdelning och samverkan förväntas gå till mellan olika verksamheter. Motsvarande möten genomförs redan i dag i många kommuner inför återkommande väderhändelser som snöfall och stormar i syfte att diskutera vad som kan hända, vem som drabbas och hur man på bästa sätt prioriterar resurser och samverkar kring insatser. Vid värmebölja Vid en nära förestående värmebölja aktiveras SMHI:s förvarningsrutiner (se nedan). Då kan kommunchefen, krisledningsorganisationen eller beredskapssamordnare, säkerhetschef eller motsvarande inom kommunen kalla till en samverkanskonferens i förberedande syfte. Se vidare MSB:s råd och rekommendationer till dig som leder eller deltar i samverkanskonferensen som bl.a. innehåller förslag till dagordning för sådana möten. Utöver en eventuell samverkanskonferens är det även viktigt att de ansvariga inom kommunen sprider varningsinformationen. Utöver varningsinformationen kan lämpligtvis detta informationsblad bifogas tillsammans med det material och checklistor som Arbets- och miljömedicin i Lund (Malmberg m.fl., 2014, bilaga 2) tagit fram, vilket riktar sig till olika yrkeskategorier inom vård och omsorg inom kommunal regi samt till hälso- och sjukvårdspersonal inom Region Skåne. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja?
4 4 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Deltagare vid samordningsmöten och samverkanskonferenser Till möten och konferenser bör representanter för relevanta verksamheter inom kommunens geografiska område bjudas in, inte enbart de verksamheter som drivs i kommunens regi. Det är viktigt att deltagarna är identifierade i förväg. Deltagare kan exempelvis komma från: Kommunala förvaltningar, bolag och förbund (t.ex. barn- och äldreomsorg, räddningstjänst, kommunaltekniskförsörjning, eventbolag, räddningstjänst, miljö). Privata utförare (t.ex. omsorg och teknisk förvaltning samt försörjare av olika kritiska resurser). Landstinget (t.ex. sjukvård och kollektivtrafik). Det lokala krishanteringsrådet. Att tänka på Nedan följer några tips som kan vara bra att tänka på innan samordningsmöten och samverkanskonferenser: Identifiera deltagare för samordningsmöten under våren respektive samverkanskonferenser under en värmebölja. Förbered dagordning för mötena och var tydlig med syftet för mötet. Delge berörda verksamheter och aktörer detta informationsblad samt de verksamhetsspecifika bladen. Förbered en kontaktlista för att informera och kalla deltagare under sommaren. Tänk på att säkra att funktionerna kan nås även om det är semester tider, det vill säga att ersättare finns anmälda. Bestäm hur och med vem informationsdelning ska ske vid information och varning om värmebölja. Informationsbladen kan användas som underlag för vilka förebyggande åtgärder som ska diskuteras inom respektive verksamhet. Förebyggande åtgärder inkluderar även att kartlägga vilka riskgrupper som finns i kommunen, var det finns svala platser och var det finns värme öar (detta nämns inte i informationsbladen). SMHI:s varningar för mycket höga temperaturer SMHI skickar sedan 2014 ut en varning när väderprognoserna visar att temperaturen kommer att nå 26 C eller mer minst tre dagar i följd. Följande meddelanden kan förekomma: Meddelande om höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 C tre dagar i följd. Klass 1 Mycket höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 C tre dagar i följd. En klass 1-varning innebär att väderutvecklingen innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Klass 2 Extremt höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33 C tre dagar i följd. En klass 2-varning innebär att väderutvecklingen kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.
5 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 5 Lästips Carlsson Kanyama A., Ekman H., Ljungh M. och Molander I Höj beredskapen för värmeböljor en vägledning. FOI-R-3387-SE. MSB (2013). Samverkanskonferenser: råd och rekommendationer till dig som leder eller deltar i samverkanskonferenser. MSB (2014). Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. MSB (2014). Sammanfattning Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Varning för mycket höga temperaturer, SMHI:s hemsida: ( ). Malmberg B., Jakobsson E., Albin M., Forsberg B., Groth P., Mattisson P., och Åström C Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne. Ett pilotprojekt på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Arbets- och miljömedicin Lund. Rapport Nr 9.
6 6 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Kommunikation Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är de tjänstemän i kommunen som arbetar med information till och kommunikation med allmänheten, media och internt. SMHI:s varningar för mycket höga temperaturer SMHI skickar sedan 2014 ut en varning när väderprognoserna visar att temperaturen kommer att nå 26 C eller mer minst tre dagar i följd. Följande meddelanden kan förekomma: Meddelande om höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 C tre dagar i följd. Klass 1 Mycket höga temperaturer: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 C tre dagar i följd. En klass 1-varning innebär att väderutvecklingen innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner. Klass 2 Extremt höga temperaturer: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30 C kan bli längre än 5 dygn och/eller att maxtemperaturen ligger på minst 33 C tre dagar i följd. En klass 2-varning innebär att väderutvecklingen kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Förbered en kommunikationsstrategi med vilken information som ska spridas, till vilka målgrupper (internt och externt), inför och under en värmebölja, önskad effekt med kommunikationen och vilka kanaler som kan vara lämpliga att använda. Översätt informationen till de språk som är relevanta så att den kan nå brett. Tänk även på hur informationen ska spridas så att den når berörda. Se till att ha uppdaterade kontakt- och samverkanslistor. Åtgärder under en värmebölja Arbeta enligt framtagen kommunikationsstrategi och anpassa strategin efter behov. Sprid riktad information om hur allmänheten bör bete sig vid värmebölja, se nästa sida. Bedriv omvärldsbevakning.
7 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 7 EXEMPEL PÅ INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN VID EN VÄRMEBÖLJA Drick mycket. Drick mer än normalt, helst 2 liter vätska per dygn. Vid kroniskt hjärtbesvär är det dock viktigt att först rådgöra med en läkare om det finns några restriktioner vad gäller vätskeintag. Tillför salt. Ät lite saltare mat då och då för att återställa saltbalansen i kroppen. Ta vätskeersättning. Särskilt bra om du tillhör en riskgrupp. Termometrar. Sätt upp termometrar lite varstans i bostaden, glöm inte sovrummet. Svala sovrum. Försök att hålla åtminstone ett rum någorlunda svalt, helst sovrummet, eller sov i det svalaste rummet. Använd fläkt. Skapa lite svalka genom att använda en fläkt. Tänk dock på att den inte gör nytta när temperaturen stiger över 30 C eftersom värmen då bara vispas runt. Sänk kroppstemperaturen. Vid tecken på värmeutmattning eller för att få snabb svalka, doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad. Sätt upp markiser eller andra former av solskydd. På marknaden finns olika tekniska lösningar som kan ge svalare innertemperatur.om träden runt bostaden som skänker skugga. Lämna inte barn och djur i bilar, de kan bli mycket varma. Uppsök svala platser. Exempel på sådana kan vara luftkonditionerade köpcentra och affärer eller områden med djup skugga. Efter en värmebölja Utvärdera kommunikationsinsatsen. Vad den bestod i, vad som gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips MSB Checklista: vid värmebölja. Tillgänglig den 9 februari Länsstyrelsen i Stockholms län Hälsoeffekter av ett förändrat klimat risker och åtgärder i Stockholms län. Anpassning till ett förändrat klimat. Varning för mycket höga temperaturer, SMHI:s hemsida: ( ).
8 8 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Energiförsörjning Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är tjänstemän och chefer inom kommunala eller privata energibolag. Vad kan hända? Allmänt Energiproduktion, omvandling och distribution skapar förlustvärme i olika omfattning, varför kylning och övervakning av temperaturen är viktiga aspekter. Kylning sker oftast med luft eller vatten. En ökad omgivande temperatur ställer högre krav på kylningen och ökad risk för överhettning av anläggningen. På längre sikt påverkar värme olika komponenters livslängd. Elproduktion och eldistribution Minskad kapacitet i kylning kan kräva att man minskar elproduktionen. Värme är en dimensionerande faktor, högre omgivningstemperatur och solinstrålning minskar överföringsförmågan i el-ledningar. Friledningar kan också hänga ned så mycket att de ger upphov till överslag mellan ledningar och underliggande vegetation. Många säkringar fungerar som termiska skydd, och kan ge felaktig utlösning vid hög omgivningstemperatur. Fjärrkyla Möjligheten att producera fjärrkyla minskar när bottenvatten från hav, sjöar och andra vattendrag (s.k. frikyla) blir för varmt under långa perioder med hög temperatur. Frikyla kan inte produceras om vattentemperaturen ligger över 20 C, utan kräver tillsatt kyla från kylaggregat. Exempel på inträffade incidenter I New York under sommaren 2006 var det störningar i elleveranserna i nio dagar till följd av överhettade jordkablar. När problemen var som värst fungerade bara tolv av den lokala elleverantörens 22 stamnätsledningar (jordkabelledningar). Detta ledde till att många invånare och företagare i staden stod utan el. Jordkabelledningar är svårare att reparera och eventuella skador på isolationsmaterialet kan vara svåra att hitta. I Australien gick vid flera tillfällen transformatorer och omformare sönder när de fick otillräcklig kylning under en värmebölja, vilket fick till följd att distributionen av el via vissa ledningar stängdes av.
9 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 9 Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Lägg vattenintagen djupare för att få kallare kylvatten till vattenkylda kraftverk och för fjärrkyla. Överväg att öka storleken på kondensationsbassängerna och/eller att öka vattenflödet till kraftverk. Installera värmesensorer på utsatta anläggningsdelar. Åtgärder under en värmebölja Ökad övervakning av laster och drifttemperaturer. Se till att personalen som arbetar ute får tillgång till kallt vatten, vila och svalka. Kylvästar kan vara ett alternativ. Efter en värmebölja Följ upp belastningsmätningar och eventuella händelser. Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips Mossberg Sonnek, K., Lindgren J. och Carlsson-Kanyama, A. (2014). Hur värme påverkar tekniska system; Möjliga konsekvenser av en värmebölja på elförsörjning och järnvägstransporter. Publ.nr MSB639. Carlsson-Kanyama, A. (2012). Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet; En kunskapsoch forskningsöversikt med fokus på Sverige och konsekvenser utanför hälso-området. Publ.nr MSB362.
10 10 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Omsorgsverksamhet Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är omsorgspersonal, chefer för hemtjänsten och chefer för särskilt boende, både i kommunal och privat regi, samt sjukvård. Vad kan hända? Värmestress Vid ihållande värme utsätts kroppen för värmestress vilket orsakar uttorkning och kan påverka både hjärt- och kärlsystemet och njurarna. Luftföroreningar i kombination med värmebölja ökar hälsoriskerna liksom hög luftfuktighet i kombination med stark värme eftersom avdunstningen från kroppen då minskar och därmed den avkylande effekten. Om nätterna är svala får dock kroppen chans att återhämta sig. Riskgrupper De främsta riskgrupperna vid värmebölja är äldre personer samt de som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, försämrad njurfunktion, psykisk ohälsa och diabetes. Intag av vissa mediciner såsom vätskedrivande sådana ökar också sårbarheten. Allra störst ökad risk att dö av värme löper lungsjuka, oberoende av ålder. Äldre personer drabbas hårt eftersom det med åldrandet sker fysiologiska förändringar som gör att värmeregleringen och vätskebalansen förändras. Dödsfall Under värmeböljor kan dödsfall ske relativt snabbt, många gånger innan patienten får vård eller blir inlagd på sjukhus. Det har betydelse för dödligheten när värmeböljan uppkommer, den blir lägre om värmeböljan inträffar i slutet av sommaren jämfört med i början. Varma lokaler I serviceboenden som inte har luftkonditionering kan inomhustemparaturen bli ohälsosam och därmed orsaka sjukdomsfall. Även bostäder, framför allt på de översta våningarna, kan bli obehagligt varma om det inte finns kylning under en värmebölja. Även vårdpersonalen kan må dåligt när det är varmt, vilket kan påverka deras omdöme och uppfattningsförmåga. Ytterligare effekter är att vissa läkemedel har en förkortad hållbarhet vid temperaturer över 25 C. Vid varmgång i serverhallar kan det bli problem med att personalen inte når journaler och medicinlistor mm. Exempel på inträffade incidenter Under augusti 2003 drabbades Frankrike en värmebölja som orsakade fler dödsfall, framför allt bland de äldre. Till följd av dessa katastrofala effekter införde man ett system för att mildra effekterna av värmeböljor som bland annat innehöll ett varningssystem för värmeböljor av den typ som nu finns i Sverige.
11 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 11 En utvärdering av vad som hände med hälsoeffekterna vid en värmebölja i halva Frankrike i augusti år 2012 visade att dödligheten inte ökade jämfört med den förväntade men att man på vissa håll såg en ökad patienttillströmning av människor med värmerelaterade problem. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Ge personalen utbildning om riskerna i samband med värmeböljor, vilka som är riskgrupper, kännetecken och vilka åtgärder som bör vidtas vid en värmebölja samt varningstecken. Kartlägg riskgrupper inom omsorgen. Se över förvaring och kylning av mediciner. Se till att all personal har tillgång till checklistor (se nedan), så att de kan delas ut efter behov. Undersök om särskilda direktiv kan behövas till entreprenörer som genom för vård och omsorg enligt avtal. Be hemtjänstpersonal informera personer som tillhör riskgrupperna om vad de kan göra i samband med en värmebölja. Förklara också för vårdtagarna att en värmebölja kan vara en särskild händelse som kräver omprioritering av arbetet, och att vissa planerade insatser därför kan behöva senareläggas. Öka kylmöjligheterna på äldreboenden genom att t.ex. skaffa luftkonditionering, fläktar eller solavskärmning. Utbilda sommarvikarier för värmebörja och informera om rutiner. Åtgärder under en värmebölja Överväg att använda kylda vattenbehållare inom äldreboende. Distribuera checklistor till omsorgspersonal, chefer för hemtjänsten och chefer för särskilt boende samt till äldre och deras anhöriga. Bra exempel på sådana kommer från Malmberg m.fl. (2014) och inkluderar t.ex. att mäta inomhustemperaturen, att uppmuntra till ökat vätskeintag, att ordna en sval miljö, att ordna svalkande åtgärder, att uppmana till mindre fysisk aktivitet och att vara extra uppmärksam på hur vårdtagare mår. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips Carlsson Kanyama A., Ekman H., Ljungh M. och Molander I Höj beredskapen för värmeböljor en vägledning. FOI-R-3387-SE. Länsstyrelsen i Stockholms län Hälsoeffekter av ett förändrat klimat risker och åtgärder i Stockholms län. Anpassning till ett förändrat klimat. Malmberg B., Jakobsson E., Albin M., Forsberg B., Groth P., Mattisson P., och Åström C Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne. Ett pilotprojekt på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Arbets- och miljömedicin Lund. Rapport Nr 9.
12 12 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Folkhälsomyndigheten beviljades i december 2014 medel av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att genomföra projektet Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer. Projektet kommer att pågå till juni Syftet med projektet är att ta fram vetenskapligt underbyggda råd för att motverka negativa hälsoeffekter av höga temperaturer. Även instruktioner för hur dessa råd ska kommuniceras till allmänheten och via verksamheter vid en extrem händelse ska utvecklas. I arbetet ingår att finna en fungerande larmkedja samt att beskriva de organisatoriska förutsättningar som krävs för att kunna agera. Detta innebär informationsbladet kan komma att utvecklas ytterligare i Folkhälsomyndighetens arbete.
13 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 13 Sjukvård Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är vårdpersonal samt läkare och sjuksköterskor och chefer för hemsjukvård samt omsorgsverksamhet. Vad kan hända? Dödlighet Det finns ett statistiskt samband mellan temperatur och dödlighet, både vad gäller höga och låga temperaturer. Den medeltemperaturen vid vilken dödligheten är som lägst varierar mellan olika regioner. I Sverige är den mellan C. Varje grads ökning över den optimala temperaturen ökar den relativa risken att dö med drygt en procent. Studier från Sverige visar att ihållande höga temperaturer ökar dödligheten mer per dag som värmen håller i sig. Under värmeböljor sker många dödsfall relativt snabbt, många gånger innan patienten får vård eller blir inlagd på sjukhus. När värmeböljan uppkommer har betydelse för dödligheten, den blir lägre om värmeböljan inträffar i slutet av sommaren jämfört med i början. Värmestress Vid ihållande värme utsätts kroppen för värmestress vilket orsakar uttorkning och kan påverka både hjärt- och kärlsystemet och njurarna. Luftföroreningar i kombination med värmebölja ökar hälsoriskerna liksom hög luftfuktighet i kombination med stark värme eftersom avdunstningen från kroppen då minskar och därmed den avkylande effekten. Om nätterna är svala får dock kroppen chans att återhämta sig. Riskgrupper De främsta riskgrupperna vid värmebölja är äldre personer samt de som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, försämrad njurfunktion, psykisk ohälsa och diabetes. Intag av vissa mediciner såsom vätskedrivande sådana ökar också sårbarheten. Allra störst ökad risk att dö av värme löper lungsjuka, oberoende av ålder. Äldre personer drabbas hårt eftersom det med åldrandet sker fysiologiska förändringar som gör att värmeregleringen och vätskebalansen förändras. Små barn och spädbarn är också sårbara mot höga temperaturer eftersom de ännu inte hunnit få en fullt utvecklad värmereglering. Läkemedel, lokaler och patienttillströmning Ytterligare effekter inom sektorn hälso- och sjukvård samt omsorg är att vissa läkemedel har en förkortad hållbarhet vid temperaturer över 25 C. Bostäder och äldreboenden kan bli obehagligt varma under värmeböljor och även personalen kan påverkas. Värmeböljor kan innebära en ökad patienttillströmning till hälsooch sjukvården.
14 14 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Exempel på inträffade incidenter Under augusti 2003 drabbades Frankrike en värmebölja som orsakade fler dödsfall, framförallt bland de äldre. Till följd av dessa katastrofala effekter införde man ett system för att mildra effekterna av värmeböljor som bland annat innehöll ett varningssystem av samma typ som nu finns i Sverige. En utvärdering av vad som hände med hälsoeffekterna vid en värmebölja i halva Frankrike i augusti år 2012 ger vid handen att dödligheten inte ökade jämfört med den för väntade men att man på vissa håll såg en ökad patienttillströmning av människor med värmerelaterade problem. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Ge personalen utbildning om riskerna i samband med värmeböljor, vilka som är riskgrupper och vilka åtgärder som bör vidtas vid en värmebölja. Se över förvaring och kylning av mediciner. Se till att all personal har tillgång till checklistor (se nedan), så att de kan delas ut efter behov. Undersök om särskilda direktiv kan behövas till entreprenörer som genom för vård enligt avtal. Uppdatera sjukvårdsupplysningen om symptom och risker för att kunna ge information om hur man ska göra när man börjar må dåligt under en värmebölja. Införskaffa vattenbehållare som håller vattnet kallt. Planera för omhändertagande av ökat antal avlidna. Åtgärder under en värmebölja Distribuera checklistor till vårdpersonal. Exempel på en sådan kommer från Malmberg m.fl. (2014) och inkluderar t.ex. att mäta inomhustemperaturen, att uppmuntra till ökat vätskeintag, att ordna en sval miljö, att ordna svalkande åtgärder, att uppmana till mindre fysisk aktivitet och att vara extra uppmärksam på hur vårdtagare mår. Distribuera checklistor till läkare och sjuksköterskor och till chefer för primär vård eller hemsjukvård. Bra exempel på sådana kommer från Malmberg m.fl. (2014) och inkluderar t.ex. information om vilka mediciner och sjukdomar som ger risk för ökad känslighet vid en värmebölja liksom om förebyggande åtgärder. Överväg att använda vattenbehållare som håller vatten kallt på vårdcentraler. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja?
15 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 15 Lästips Länsstyrelsen i Stockholms län Hälsoeffekter av ett förändrat klimat risker och åtgärder i Stockholms län. Anpassning till ett förändrat klimat. Malmberg B., Jakobsson E., Albin M., Forsberg B., Groth P., Mattisson P., och Åström C Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne. Ett pilotprojekt på uppdrag av Klimatsamverkan Skåne. Arbets- och miljömedicin Lund. Rapport Nr 9. Folkhälsomyndigheten beviljades i december 2014 medel av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för att genomföra projektet Att stärka förmågan att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer. Projektet kommer att pågå till juni Syftet med projektet är att ta fram vetenskapligt underbyggda råd för att motverka negativa hälsoeffekter av höga temperaturer. Instruktioner för hur dessa råd ska kommuniceras till allmänheten och via verksamheter vid en extrem händelse ska utvecklas. I arbetet ingår att finna en fungerande larmkedja samt att beskriva de organisatoriska förutsättningar som krävs för att kunna agera. Detta innebär informationsbladet kan komma att utvecklas ytterligare i Folkhälsomyndighetens arbete.
16 16 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA VA-försörjning Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är chefer och beredskapsfunktioner inom vatten- och avloppsverksamhet samt miljö- och hälsa inom kommunen. Vad kan hända? Vattenburen smitta En ökad temperatur i råvatten från ytvattentäkter kan resultera i att bakterier växer till snabbare. Det kan också resultera i högre halter av organiskt material, exempelvis algblomning, som kan försvåra vattenreningsprocessen. Varmare dricksvatten ökar också risken för tillväxt av mikroorganismer i ledningsnäten. Sammantaget påverkas dricksvattenkvaliteten negativt och i värsta fall kan det leda till sjukdomsutbrott. Vattenbrist Grundvattensystemet är förhållandevis trögt och påverkas inte direkt vid en värmebölja, men under längre perioder utan nederbörd kan grundvattennivån sjunka och leda till vattenbrist i såväl kommunala vattentäkter som i enskilda brunnar. Vattenbrist är speciellt problematiskt för de som har odlingar som kräver bevattning eller djurbesättningar eftersom detta kräver stora volymer vatten. I värsta fall kan stora ekonomiska värden stå på spel. Om vattenbristen inträffar under en värmebölja så är samtidigt efterfrågan på vatten stor från såväl hushåll, företag och offentlig verksamhet. Infrastruktur för dricksvattenförsörjning Under den kraftiga värmeböljan i sydöstra Australien uppstod problem då värmen påverkade elektrisk utrustning som styrde exempelvis motorer i reningsverken. Motsvarande problem skulle kunna uppstå i Sverige. Exempel på inträffade incidenter Under värmeböljan i Mälardalen 2010 blev det brist på vatten på flera ställen. Enköpings kommun fick införa datumbevattning för dem som var anslutna till det kommunala ledningsnätet i vissa områden. I Skåne samma år sinade många brunnar under värmeböljan. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Gör en analys av om kommunens befintliga vattentäkter klarar behovet av dricksvatten under en värmebölja i kombination med torka eller om de behöver ersättas eller kompletteras med reservvattentäkter. Gör en handlingsplan över hur vattenuttaget ska regleras vid en eventuell vattenbrist. Ta fram rutiner för vilken information som behöver nå olika intressenter och hur denna ska spridas.
17 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 17 Se över alternativ och möjligheter till samarbete med offentliga och privata aktörer vid vattenbrist. Se över nödvattenplaneringen. Se över reservkraften inklusive drivmedel till vattenverk och andra anläggningar. Stärk samverkan mellan tekniskt ansvariga för dricksvattenförsörjningen och samhällsviktiga verksamheter för att få en större förståelse för hur eventuellt uppkomna problem med dricksvattnet ska hanteras. Ta ställning till hur förfrågningar från ägare till enskilda brunnar som har sinat ska hanteras och vem de eventuellt kan hänvisas till. Åtgärder under en värmebölja Om det blir vattenbrist, ta eventuellt beslut om bevattningsförbud och om ransonering av det kommunala vattnet enligt tidigare upprättade handlingsplaner. Sprid information till berörda aktörer. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips Roffey, R., Jonsson, P., Mossberg Sonnek, K., Forsman, M., Karlsson, L. och Sjödin, A. (2014). Mikrobiologiska risker för dricksvatten: Framtida klimatpåverkan och säkerhet. FOI-R3831SE.
18 18 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Livsmedelshantering Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är kost- och köksansvariga inom äldreoch barnomsorg samt livsmedelskontroll. Vad kan hända? Ökad risk för matförgiftning Om kylvaror inte håller föreskrivna temperaturer, eller om livsmedelshygienen är dålig, så kan bakterier växa till och orsaka matförgiftning. Det spelar ingen roll var i kylkedjan temperaturen blir för hög för att det ska kunna uppstå problem som leder till matförgiftning. De flesta problemen brukar dock uppstå i slutet av kylkedjan, vid transporter av livsmedel mellan centrallager, butiker och konsument, och en eventuell ökad förekomst av magsjuka kommer därför troligen att få en lokal spridning. Enskilda verksamheter som äldreboenden och förskoleverksamhet kan få kännbara konsekvenser om de råkar ut för dåligt kylda varor. Kylkedjan för livsmedel känslig När kylanläggningarna går på högvarv ökar risken att de går sönder. Även om tekniken kan fallera så är människan den svagaste länken i kylkedjan och de mest kritiska momenten i kylkedjan är alla typer av omlastningar och transporter. Det finns också en fara att enskilda aktörer i kedjan i ett pressat läge sänker målsättningarna för vad som är godtagbart och åsidosätter föreskrifter relaterade till höga temperaturer. Under sommaren finns dessutom många vikarier som inte alltid har samma kompetens som den ordinarie personalen om hur kylvaror ska hanteras. Exempel på inträffade incidenter Under värmeböljan i södra Europa 2003 dog fyra miljoner kycklingar i Frankrike på grund av värmen. Mjölkproduktionen minskade med knappt tre procent. I andra delar av Mellan- och Sydeuropa minskade skördarna kraftigt. I Sverige 2010 konstaterade Länsstyrelsen i Skåne att fler djur än vanligt for illa under den pågående värmeböljan. Under värmeböljan i Sverige 2010, då temperaturen översteg 30 C, noterades flera problem med att livsmedel blev för varma och att kylanläggningar havererade så att livsmedel fick slängas. I Skåne påträffades undermåliga livsmedel när Sjöbo kommuns miljöinspektörer kontrollerade matförsäljare under årets marknad. Sårbarheten i den svenska kylkedjan för livsmedel är stor. En kylbil som transporterar varor från ett lager till butiker gör femton till tjugo stopp och vid varje sådant kommer det in varm luft i kylutrymmet om det är varmt ute. Slutligen så kan temperaturen i en personbil, i vilken konsumenter transporterar hem kylvaror, stiga upp emot 60 C en varm sommardag.
19 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 19 Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Se över kylanläggningarnas utomhusenheter och se eventuellt över deras placering. Se över kylutrymmena på kylbilarna. Inför rutiner för att hålla rent utomhuskomponenterna på kylanläggningar och kylbilar. Kalibrera termometrar i kylda utrymmen. Utbilda sommarvikarier så att rutiner upprätthålls under sommaren. Gör en plan för vilka kylda produkter som skall prioriteras om kyltransporterna är begränsade. Öka medvetenheten om värmeproblematik hos storkök och butiker. Åtgärder under en värmebölja Mät temperaturen ofta. Kontrollera att rutinerna för egenkontroll följs. Använd alternativa rutter med färre stopp vid distributionen av livsmedel. Ha extra beredskap för att snabbt lasta ut och in kylda varor. Lasta inte kyldiskar och kylutrymmen helt fulla. Intensifiera kommunens tillsynsverksamhet, inklusive tillsyn vid tillfällig försäljning av mat, vid exempelvis torghandel. Ge konsumenterna råd för hur de skall hantera kylda livsmedel under en värmebölja: Använd kylväska och kylklampar under transporten hem från butik. Undvik att handla känsliga varor som färsk fisk och köttfärs under en värmebölja. Köp hellre frysta produkter eller konserver. Se till att kylvaror genast kommer in i kylskåpet. Sätt gärna ned temperaturen på kylskåpet till C. Avfrosta kylen innan sommaren. Se till att kyl och frys står i väl ventilerade och skuggiga utrymmen. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips Molin, L., Mossberg Sonnek, K. och Carlsson-Kanyama, A. (2013). Vad händer med kylkedjan vid en värmebölja och vad kan göras? FOI Memo Länsstyrelsen i Jönköpings län (2104). Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja? Slutrapport från samverkansprojektet Värmebölja. Meddelande nr 2014:18. Kristianstads kommuns webb-sida: Råd om mathantering vid värmebölja.
20 20 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Räddningstjänst Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är räddningstjänst samt brottsförebyggande samordnare. Vad kan hända? Ökad allmän oordning Värme kan leda till en ökad aggressivitet vilket kan medföra att våld, upplopp och allmän oordning ökar under en värmebölja. För samhället som helhet finns det anledning att ha beredskap för en ökad våldsfrekvens under en värmebölja och då speciellt i städer där temperaturen generellt är högre än på landsbygden. Det kan också finnas en riskförändring över dygnet eftersom en del människor är mer aktiva under natten när det är något svalare. Ökad risk för skogsbränder Risken för skogsbränder kan öka under en värmebölja, speciellt om den har föregåtts av en period med torrt och varmt väder samt när luftfuktigheten är låg. Bränder kan uppstå av flera anledningar; från blixtnedslag, skogsmaskiner, cigarettfimpar, grillning och annan eldning. Under varm väderlek vistas många människor i naturen vilket ytterligare ökar risken för skogsbränder. Brandrök kan ge skador på infrastruktur som el- och teleledningar, master för mobiltelefoni och radio, samt medföra att väg och järnväg kan få stängas av. Brandrök, sot och partiklar kan också vålla hälsoproblem, särskilt för astmatiker och personer med andra lungsjukdomar. Om ansvariga aktörer inte själva kan hantera situationen kan det bli en räddningsinsats enligt LSO. Ökad belastning för räddningstjänsten Andra incidenter som förväntas öka under en värmebölja är drunkningsolyckor eftersom badandet ökar samt inbrott eftersom många sover med öppna fönster under natten. Därutöver kan räddningstjänsten komma att behöva hjälpa till att distribuera vatten om det blir vattenbrist, exempelvis till djurstallar, att utrymma byggnader nära brandområden, och att utrymma persontåg som blivit stående till följd av tekniska problem förorsakade av värmen. Eftersom en värmebölja kan täcka ett stort geografiskt område är det troligt att angränsande län har samma problem. Samordning och samverkan blir därför viktig. Höga temperaturer påverkar dessutom arbetsförmågan hos personal såväl utomhus som inomhus och risken för olyckor ökar. Exempel på inträffade incidenter Under värmeböljan i Skåne och Mälardalen 2010 rapporterade medierna om mer bråk och misshandel än vanligt. Under 2014 inträffade en stor skogsbrand i Västmanland i samband med en värmebölja. Under värmeböljorna i södra Europa 2003 och i Ryssland 2010 uppkom en rad allvarliga skogsbränder. Även i Sverige uppstod ett flertal bränder i Skåne och
21 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 21 i Mälardalen under värmeböljan 2010, delvis på grund av att folk grillade ute och på så vis satte eld på torr vegetation. Vissa av dessa bränder var svårsläckta. Under värmeböljan i södra Europa 2003 utsattes personalen inom ordningsmakten och räddningstjänsten för större hälsorisker än vanligt under arbetet och deras bedömningsförmåga avtog. Även under värmeböljan i Sverige 2010 och 2014 upplevde räddningspersonalen att arbetsförhållandena var tuffa. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Säkerställ att det finns möjlighet till kyla och vatten för personalen. Upprätta rutiner för information om eldningsförbud. Planera för resursfördelning inom räddningstjänsten. Åtgärder under en värmebölja Sprid information till allmänheten och verksamhetsutövare om riskerna med aktiviteter som kan starta en brand, hur man kan arbeta i förebyggande syfte och hur man larmar om olyckan är framme. Utfärda vid behov eldningsförbud. Använd om möjligt skogsbrandflyg för att upptäcka bränder tidigt. Planera hur personalens uthålligt kan främjas liksom en bra arbetsmiljö. Se till att personalen som arbetar ute får tillgång till kallt vatten, vila och svalka. Kylvästar kan vara ett alternativ. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja?
22 22 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Kollektivtrafik Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är den tekniska förvaltningen, tjänstemän och chefer inom de bolag eller andra organsationer som har hand om kollektivtrafiken, gator, vägar och underhållsarbete i kommunen samt deras underleverantörer. Vad kan hända? Spårbunden trafik Solkurvor på räls beror på en utvidgning av rälsen till följd av värme. Den allvarligaste konsekvensen av en solkurva är urspårningar, men solkurvor innebär också reducerade hastigheter och påverkan på signalsystemet. Värmen kan även påverka de tekniska komponenter som behövs för att hålla järnvägstrafiken i gång. Teknisk utrustning för signalsystem, telekommunikationer, styrningen av elanläggningar samt kylningen av reservkraftslösningar har också visat sig vara känsliga. Övriga och indirekta effekter på spårtrafiken kan vara bränder längs banvallar som medför behov av brandbekämpning och därför kan störa trafiken. Vägtrafik Vid värmeböljor tränger oljeprodukter igenom ytan på asfalten, s.k. asfaltblödning, vilket ger hala vägar då friktionen mellan väg och hjul minskar. Speciellt motorcyklister, men även andra trafikanter, kan drabbas om asfalten blöder på större partier av vägen. Under varma dagar är dessutom ofta fler motorcyklister än vanligt ute på vägarna. Varma dagar kan också leda till spårbildning och sprickbildning i asfalten. Bilar som drabbas av höga temperaturer påverkar förare och passagerare negativt men även bilens funktion. Varma fordon Vid värmeböljor är varma bussar dels är ett komfortproblem för passagerare men också en förmodad ökad risk för olyckor då värme påverkar förarnas körförmåga. Värme kan sänka prestationsförmågan och arbetstakten, försämrar koncentration, uppmärksamhet och omdöme, vilket även kan medföra risker för andra. Även tågvagnar kan bli för varma då kylaggregat går sönder för att de är hårt belastade i värmen. Exempel på inträffade incidenter Sommaren 2010 ledde en värmebölja i samband med ett åskväder till att Skånes tågtrafik drabbades av ett signalfel på Malmö central. Samtidigt blev det stopp i trafiken på grund av solkurvor. Förutom solkurvor bidrog trasiga växlar och strömlösa kablar till problemen. Värmen fick t.ex. isolatorerna att spricka i Hässle holm varpå stationen blev strömlös vilket ledde till totalstopp i tågtrafiken och tusentals strandsatta resenärer. Det har även hänt att omformarstationer längs järnvägen (i Sverige) har blivit varma och slutat att fungera.
23 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 23 Under värmeböljan i Australien 2009 rapporterades ett femtontal händelser då vägbeläggningarna påverkades av värmen och gav upphov till hala vägbanor. Några av händelserna inträffade på större trafikleder. I juli 2010 var bussarna både i Mälardalen och i Skåne så varma att förare for illa. Den kylutrustning som fanns på bussarna gick sönder i värmen. I en buss i Bromma uppmättes temperaturen till 38 C. I bussarna som används i kollektivtrafiken i Mälardalen saknades i flera fall luftkonditionering. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Underhåll av spår och banvallar med vegetationsröjning. Inspektera kontaktledningar. Se över kylningen av teknikhus, transformatorer, omformare och dylikt. Vid asfaltering, använd asfalt som klarar höga temperaturer utan att den blöder och styvare bindemedel för att motverka spårbildning. Utför service av kylsystemen i förarhytter och passagerarutrymmen. Åtgärder under en värmebölja Utnyttja befintliga övervakningssystem av temperaturen på spåret. Mät temperaturen i bussarnas förarutrymmen. Överväg att utrusta chaufförerna med kylvästar. Inför arbetsrotation. Ge allmänheten råd att alltid ha med sig dricksvatten vid resor under varma dagar. Efter en värmebölja Underhåll och kontrollera utrustning som kan ha påverkats av värmen mer frekvent efter en värmebölja. Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips Arbetsmiljöverket. AFS 2006:04. Användning av arbetsutrustning. 1 Mossberg Sonnek, K., Lindgren J. och Carlsson-Kanyama, A. (2014). Hur värme påverkar tekniska system; Möjliga konsekvenser av en värmebölja på elförsörjning och järnvägstransporter. Publ.nr MSB639. Carlsson-Kanyama, A. (2012). Värmeböljors påverkan på samhällets säkerhet; En kunskapsoch forskningsöversikt med fokus på Sverige och konsekvenser utanför hälso-området. Publ.nr MSB362. Carlsson-Kanyama, A, Mossberg Sonnek, K. och Harriman, D. (2011). Konsekvenser av värmeböljan i juli En mediainventering för Skåne och Mälardalen. FOI-R3150SE. 1. I arbetsutrustning ingår även t.ex. förarhytter i bussar och på tåg.
24 24 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Grundskola och förskoleverksamhet Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är rektorer, lärare och chefer inom grundskola och förskoleverksamhet, både i kommunal och privat regi. Vad kan hända? Vid ihållande värme får kroppen värmestress vilket orsakar uttorkning och kan ge påverkan på både hjärt- och kärlsystemet och njurarna. Värmestress kan påverka både personal och barn. Intag av vissa mediciner såsom vätskedrivande sådana ökar också sårbarheten. Små barn och spädbarn är också sårbara mot höga temperaturer eftersom de ännu inte hunnit få en fullt utvecklad värmereglering. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Ge personal information om riskerna i samband med värmeböljor, vilka som är riskgrupper, hur symptomen ser ut och vilka åtgärder som bör vidtas vid en värmebölja. Öka kylmöjligheterna i lokalerna genom att t.ex. skaffa fläktar eller solavskärmning. Kartlägg svala platser där barnen och personalen kan vistas under de varmaste timmarna. Skaffa vattenbehållare som håller vatten kallt. Åtgärder under en värmebölja Använd fläktar och solavskärmning. Om möjligt, vädra ut lokalerna med sval luft nattetid. Dela ut kallt vatten och uppmuntra barnen att dricka. Uppmuntra barnen att leka på svala platser. Tillför mer salt i maten för att återställa saltbalansen i kroppen. För att snabbt få svalka, doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor eller i ljumskar. Spola insidan av handlederna med kallt vatten eller ta ett kallt fotbad, en sval dusch eller ett bad. Informera föräldrarna om värmeböljans effekter vid avhämtning, be dem bland annat att se till att barnen sover svalt för god återhämtning. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja?
25 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA 25 Kultur, idrott och friluftsliv Målgrupp Målgruppen för detta informationsblad är tjänstemän som har arbetar med kultur, evenemang och fritids- och idrottsverksamhet både i kommunal och privat regi, samt miljö och hälsa i kommunen. Vad kan hända? Värmestress Vid ihållande värme utsätts kroppen för värmestress vilket orsakar uttorkning och kan ge påverkan på både hjärt- och kärlsystemet och njurarna. De främsta riskgrupperna vid värmebölja är äldre personer samt de som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, försämrad njurfunktion, psykisk ohälsa och diabetes. Intag av vissa mediciner såsom vätskedrivande sådana ökar också sårbarheten. Äldre personer drabbas hårt eftersom det med åldrandet sker fysiologiska förändringar som gör att värmeregleringen och vätskebalansen förändras. Små barn och spädbarn är också sårbara mot höga temperaturer eftersom de ännu inte hunnit få en fullt utvecklad värmereglering. Under värmeböljor sker många dödsfall relativt snabbt, många gånger innan patienten får vård eller blir inlagd på sjukhus. Badvatten och drunkning När badvattnet blir varmt kan det växa till bakterier som genererar smitta och sjukdomsfall. Antalet drunkningsfall ökar också under varma perioder eftersom fler personer än vanligt badar då. Exempel på inträffade incidenter I Landskrona kommun har det blivit för varmt i kommunens sporthallar under varma dagar. För att göra det möjligt att träna inomhus hela året bör temperaturen inte vara högre än 23 C. I Landskrona löste man detta genom att kyla ned byggnaderna med uteluft nattetid vilket gav ett par graders sänkning. Under Göteborgsvarvet i maj 2010 nådde temperaturen som mest 26 C. Värmen påverkade arrangemangsdeltagarna till den grad att Sahlgrenska universitetssjukhuset fick ta emot 61 patienter, varav ett flertal fördes till intensivvårdsavdelningar. Varken löpare eller arrangörer var beredda på den oväntade vårvärmeböljan löpare bestämde sig för att bryta loppet och ett par hundra kollapsade, vilket belastade akutmottagningar och ambulansverksamhet som försärktes med ambulanser från två intilliggande sjukhus. Efter arrangemanget genomfördes en utvärdering som resulterat i en förändrad syn på beredskap inför höga temperaturer. Möjliga åtgärder Förebyggande åtgärder Ge personal information om riskerna i samband med värmeböljor, vilka som är riskgrupper och vilka åtgärder som bör vidtas vid en värmebölja.
26 26 INFORMATIONSBLAD TILL KOMMUNERNA Öka kylmöjligheterna i befintliga lokaler genom att t.ex. skaffa fläktar eller solavskärmning. Skaffa vattenbehållare som håller vattnet kallt. Samverka med arrangörer för omfattande idrotts- eller kulturarrangemang för att säkerställa beredskap och planering inför eventuella höga temperaturer. Åtgärder under en värmebölja Vädra ut idrottshallar på natten då luften är sval. Använd markiser och fläktar. Använd vattenbehållare som håller vattnet kallt. Uppmana utsatta grupper att dricka vätska. Inför rutiner för tätare provtagningar för att minska risken för badrelaterade sjukdomar. Inför badförbud om det behövs p.g.a. dålig vattenkvalité. Öka om möjligt antalet badvakter. Distribuera checklistor till besökare/användare av kultur och idrottsverksamhet via tillgängliga informationskanaler, se nedan. RÅD TILL BESÖKARE VID VÄRMEBÖLJA Drick mycket. Drick mer än normalt, helst 2 liter vätska per dygn. Vid kroniskt hjärtbesvär är det dock viktigt att först rådgöra med en läkare om det finns några restriktioner vad gäller vätskeintag. Tillför salt. Ät lite saltare mat då och då för att återställa saltbalansen i kroppen. Ta vätskeersättning. Särskilt bra om du tillhör en riskgrupp. Sänk kroppstemperaturen. Vid tecken på värmeutmattning eller för snabb svalka, doppa en handduk i kallt vatten, vrid ur och lägg runt nacke, i armhålor. Lämna inte barn och djur i bilen. Efter en värmebölja Utvärdera vad som hände. Vad gick bra och vad kan göras bättre vid nästa värmebölja? Lästips MSB Säkerhetsguide för evenemang. Tillgänglig på Data/Filer/pdf/25929.pdf
Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
Läs merHUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Läs merVad är en värmebölja och vad innebär det?
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja är en period med ovanligt
Läs merRÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Foto: Mikael Wallerstedt Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja
Läs merSKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling
SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera
Läs merNär det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja
När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:
Läs merRiktlinje vid värmebölja
Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor
Läs merVärmens påverkan på samhället. en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja
Värmens påverkan på samhället en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer vid värmebölja Värmens påverkan på samhället en kunskapsöversikt för kommuner med faktablad och rekommendationer
Läs merRutiner vid värmebölja/höga temperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den
Läs merÖkat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003
Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade
Läs merVarningssystem för värmebölja
Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten
Läs merNordic Conference on Climate Adaptation Beredskapsplan för värmebölja
Nordic Conference on Climate Adaptation Beredskapsplan för värmebölja Klimatsamverkan Skånes arbete Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Extrema temperaturer
Läs merRåd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Läs merRutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (7) Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland
Läs merHur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning
Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning
Läs merHälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Läs merSammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Läs merHandlingsplan för värmebölja 2019
Handlingsplan för värmebölja 2019 i Sollentunas kommunala hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? Effekter av värmebölja/höga temperaturer Med värmebölja avses när väderprognoserna visar att temperaturen
Läs merVärmebölja/höga temperaturer rutin
Värmebölja/höga temperaturer rutin Extrem värme är farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper
Läs merVärmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
Läs merGuide för Övning: Värmebölja
Guide för Övning: Värmebölja Övningen prövar Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer i Skåne, larmkedjan vid en värmevarning samt omsorgsorganisationernas åtgärder vid höga
Läs merHur ska vi anpassar oss?
Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic
Läs merKlimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer
Länskonferensen Kalmar län, Öland 2014-05-22 Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer Niclas Hjerdt och Joakim Langner, SMHI niclas.hjerdt@smhi.se, joakim.langner@smhi.se Upplägg Definitioner
Läs merBeredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska
Beredskapsplan vid värmebölja! Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga befolkningsgrupper.
Läs merUmeå kommuns pensionärsråd. Utbildningsplan Extratjänster Rutin värmebölja
Umeå kommuns pensionärsråd Utbildningsplan Extratjänster Rutin värmebölja Sammanställning av budget 2017 (2018) Utbildning och information Budget 2017 tkr Introduktion: vård och omsorgsarbete 1 100 100
Läs merHandlingsplan Riktlinjer för verksamhet vid värmebölja, sträng kyla och livsmedelshantering
Diarienummer: Handlingsplan Riktlinjer för verksamhet vid värmebölja, sträng kyla och livsmedelshantering Gäller från: 2017-20-18 Gäller för: Klimatförändringar och livsmedel Fastställd av: BU Utarbetad
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merInformation och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer
Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer för kommunens vård- och omsorg samt primärvården i Region Skåne Utdrag från Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer
Läs merHur påverkar klimatförändringen människors hälsa?
Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder
Läs merPlan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun
Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp
Läs merHandlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015
Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015 INNEHÅLL Målgrupp 3 Hälsoeffekter av värmebölja/höga temperaturer 3 Värmevarningar 5 Larmkedja för varning 6 Riskgrupper 7 Allmänna
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merHälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hur kommer klimatet förändras? Figurer: SMHI 2011 Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd My Svensdotter 11/27/12 2 Vad
Läs merHandlingsplan för perioder av extrem hetta i Sunne kommun
1 Handlingsplan för perioder av extrem hetta i Sunne kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-16, 105 2 Inledning sid 3 Definition sid 3 Omgivningsfaktorer sid 3 Nulägesbeskrivning sid 3 Mål sid 4 Framtidens
Läs merStäder, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Läs merInformation för dig som hanterar eller producerar dricksvatten
Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter
Läs merHantera värmeböljor. information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg
Hantera värmeböljor information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-5 Foto inlaga: s. 3 Arash Atri/Scandinav, s. 4 Marcus
Läs merVerktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet
Sku Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet Climatools 2007-2011 Annika Carlsson-Kanyama, FOI Sanna Sparr-Olivier, Botkyrka kommun www.climatools.se Olika verktyg utvecklas och provas tillsammans
Läs merVärmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg. Värmlands län 2016
Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg Värmlands län 2016 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2016:13 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Klasa. Foton:
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merHur ska livsmedel hanteras?
Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,
Läs merSammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland
Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
Läs merHur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja?
Meddelande nr 2014:18 Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja? Slutrapport från samverkansprojektet Värmebölja 2 Hur klarar Jönköpings län en kraftig värmebölja? Slutrapport från samverkansprojektet
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merEn sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg
En sval stad i ett varmt klimat - Ett kartläggningsverktyg KRISTOFFER MATTISSON, AVDELNINGEN FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN ARBETS- OCH MILJÖMEDICINSKT VÅRMÖTE 2019-05-17 Beredskapsplan vid värmebölja Kommunförbundet
Läs merKvalitetsförbättringsarbete Handlingsplan vid värmebölja
Kvalitetsförbättringsarbete Handlingsplan vid värmebölja Maria Öhrn, ST-läkare Arbets- och miljömedicinska kliniken Norrlands Universitetssjukhus 2015-05-12 Bild: Matton Förord Som del i min ST-utbildning
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merInformation om strålskydd vid kärnkraftsolycka
2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merProcess Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015
RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering
Läs merExtremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?
Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Gustav Strandberg, Karin Jonsson (SMHI) Mats Nordenskjöld (if) Maria Rothman (Norrköpings kommun) Erik Glaas, Mattias
Läs merSystematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet
SAMMANFATTNING AV Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet Stöd för arbete med riskhantering, kontinuitetshantering och att hantera händelser 2 Kapitel eller TITEL Skydd av samhällsviktig
Läs merFråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Läs merBotkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren
Botkyrkas klimatarbete Gunilla Isgren Kort fakta - Botkyrka 92.000 invånare Stad i norr och landsbygd i söder Mälaren i norr Östersjön i söder Målkonflikt byggande och klimatanpassning Hur har vi arbetat
Läs merInformation till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Svenska Lantmännen Spannmål, Norrköping, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789)
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Läs merDricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Läs merVad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?
Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner? Globala epidemier Terrorhot Jordbävningskatastrofer Extremt väder Kärntekniska olyckor Stora störningar i både el och tele näten Dammbrott Attentat
Läs merRutiner för livsmedelshantering
Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation
Läs merSverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist
Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merGemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen
Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merProvtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler
Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:
Läs merOm larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst
Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden
Läs merHandlingsplan vid värmebölja Västerbottens läns landsting 2013-06-10
Handlingsplan vid värmebölja Västerbottens läns landsting 2013-06-10 Enligt Socialstyrelsens redovisning 2011om åtgärder vid extrem värme, så saknas i princip beredskapsplaner för värmeböljor i allt väsentligt.
Läs merSvenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad
Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad 2019-03-14 1 Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till
Läs merVälkomna. Trygghet & Säkerhet
Välkomna Trygghet & Säkerhet Dagens upplägg Bakgrund, händelser Aktuell lagstiftning LSO Första hjälpen och krisstöd Våld och hot i arbetsmiljö Scenarion Summering och utvärdering Mycket diskussioner!
Läs merRapport från förvaltningen om hur verksamheterna klarat och hanterat den mycket varma sommaren
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Staben Sida 1 (5) 2018-08-14 Handläggare Inga-Karin Mellberg Telefon: 08-508 14 089 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd 2018-08-30 Rapport från förvaltningen
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merKriskommunikationsplan Båstads kommun
Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...
Läs merIngen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan
Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merNär temperaturen stiger
När temperaturen stiger Åtgärder inom äldreomsorgen under värmeböljan 2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merKASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Läs merInformation till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende E.ON Gas Sverige AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Läs merMisstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008
Misstänkt vattenburen smitta utdrag från handboken Krishantering för dricksvatten 2008 När ska man misstänka vattenburen smitta? Flera sjuka diarréer, kräkningar, feber eller magknip Grumligt och/eller
Läs merSäkerhetspolicy för Tibro kommun
Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merDET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET
DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid
Läs merSystemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister
Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik
Läs merLäget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005
PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merSkydd av samhällsviktig verksamhet
Skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Kort bakgrund
Läs merUtvalda regler som gäller vid vattenburen smitta
LIVSMEDELSVERKET 1 (5) Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta Innehåll och utformning Citat från lagstiftningen omges av citattecken Om citat innehåller innebär det att delar av en mening som
Läs merDET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN
DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merRakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs merStrategi för förstärkningsresurser
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand
Styrdokument Uppföljning av bostadsbränder Vision Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nationellt... 3 3. Regionalt- Skåne län... 4
Läs merVarning vattnet stiger! Tema ett
Konferens, datum Varning vattnet stiger! Tema ett Doktorand, Centrum för klimat och säkerhet http://www.laboisselleproject.com/siebe-gorman-mine-rescue/ Varningskedjan 1 Mätning 2 Prognoser 3 Varningskommunikation
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs mer