Kolerabakteriens förökning The Proliferation of the Cholera Bacterium

Transkript

1 Kolerabakteriens förökning The Proliferation of the Cholera Bacterium Gymnasiearbete Sara Nilsson Tengstrand N3D Handledare Kerstin Heimer Sundström En studie i kolerabakterien Vibrio Choleraes egenskaper. 1

2 Abstract The paper examines the bacterium that causes cholera, Vibrio Cholerae. Details regarding the bacterium have long been unknown. The project studies the possibility for the bacteria to proliferate inside a host cell, both waterborne and in human intestines. Moreover it discusses what consequences and effects the results have on Zambia and its population. The bacterium has, according to a Swedish science team at Karolinska Institutet, abilities to survive and proliferate inside host cells. That affects and changes the view of the disease in Zambia. Aspects such as research for a sustainable vaccine, improvements regarding treatment and prevention of the disease are involved. Since the disease mainly occurs in urban areas it means that the consequences are the most applicable in Lusaka, the capital of Zambia. Methods used in the paper mainly include a literature study and field studies in Zambia. Sammanfattning I rapporten undersöks kolerabakterien, Vibrio Cholerae, vars egenskaper länge varit relativt okända. Projektet studerar möjligheten för bakterien att kunna föröka sig inuti värdceller, både i vatten och inne i tarmen. Den diskuterar dessutom vilka konsekvenser och effekter resultaten har för Zambia och dess befolkning. Bakterien har, enligt ett svenskt forskarteam på Karolinska Institutet, förmågan att överleva och föröka sig inuti en värdcell. Det påverkar och förändrar synen på sjukdomen i Zambia. Forskingen om ett hållbart koleravaccin, förbättringar inom behandlingen, beredskap och kontroll är exempel på aspekter som är berörda. Eftersom att sjukdomen främst förekommer i urbana områden innebär det att konsekvenserna är mest tillämpbara på Zambias huvudstad, Lusaka. De metoder som huvudsakligen användes var en litteraturstudie och fältstudier i Zambia. 2

3 Innehållsförteckning Abstract... 2 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Syfte... 4 Frågeställning... 5 Avgränsning... 5 Bakgrund... 5 Bakteriens struktur... 5 Bakteriens livscykel... 6 Gunnar Sandströms forskning... 7 Bakterien i Zambia... 8 Metod och material... 9 Resultat Resultat i vattenburna makrofager, amöban A. Castellanii Resultat från humana makrofager Resultat från Zambia Diskussion Diskussion av resultat Slutsatser Hur påverkar detta Zambia? Källförteckning

4 Inledning Kolera är en smittsam tarmsjukdom vars bakterie sprids via dricksvatten och, men mer sällan, via mat. Den orsakar diarréer och kräkningar som leder till vattenbrist och har ofta snabbt dödlig utgång. Den kan medicineras med en lösning av socker och vatten, som ofta är svårtillgängligt i sjukdomens huvudländer. (Andersson, 2014) Sjukdomen finns världen över och har sina högsäten i Afrika och sydöstra Asien (World Health Organization, n.d.). Epidemierna bryter ofta ut i samband med regnsäsonger eller efter naturkatastrofer. Till Zambia kom sjukdomen i slutet på 1970-talet och landet har drabbats av flera stora epidemier sen dess. Det är i huvudstaden Lusaka där kolera är som mest frekvent. I slumområden som till exempel Kanyama där vattenhanteringen är dålig, är smittspridningen som högst. Sjukdomen utgör ett hot mot folkhälsan i Zambia och statistik visar att utbrotten sammanfaller med regnfallen (Organization, World Health Organization, 2011). Sjukdomen orsakas av en bakterie, Vibrio Cholerae, som upptäcktes av Koch (Folkhälsomyndigheten, n.d.)forskning har länge tytt på att bakterien har extracellulära egenskaper, vilket betyder att den förökar sig utanför en värdcell, på dess yta. Den kan föröka sig inuti människan, men utanför cellerna. Det betyder att den, enligt tidigare forskning, har människan som värddjur men förökar sig utanför värdceller. Nya rön från ett svenskt forskarteam hävdar däremot motsatsen, att bakterien har förmågan att föröka sig inuti värdceller, en så kallad intracellulär förökning, som till exempel inuti amöbor. Forskningen kompletterar tidigare studier och menar istället att bakterien också har intracellulära egenskaper. Projektet, lett av professorn i mikrobiologi på Karolinska Institutet, Gunnar Sandström studerar interaktionen mellan bakterien och amöban Acanthamoeba Castellanii. Han studerar också bakteriens förmåga att överleva i värdceller inuti kroppen, i så kallade humana makrofager. (Sandström, Institutionen för laboratoriemedicin, 2012) Syfte Syftet med gymnasiearbetet är att genom statistik och resultat från Gunnar Sandström som är forskare på Karolinska Institutet, redovisa resultatet för att sedan diskutera vad det har för betydelse för dess viralitet och spridning i Zambia. Syftet är att genom litteratur- och fältstudier undersöka hur Zambias, med fokus på Lusaka, förhållningssätt till sjukdomen påverkas av den nya forskningen. 4

5 Frågeställning Arbetets frågeställning är således: Har bakterien Vibrio Cholerae intracellulära egenskaper och vad har det för betydelse för sjukdomens spridning och viralitet i Zambia? Avgränsning Forskningen som ligger till grund för arbetet kan sägas vara avgränsad, genom att den behandlar en bakteries egenskap. Arbetet avgränsas sedan genom att fokusera på Zambias huvudstad Lusaka, både bakteriens egenskapers tillämpning men också hur det påverkar virulensen och spridningen just där. Bakgrund Bakteriens struktur Vibrio Cholerae härrör från släktet Vibrio. De är 2-3µm långa och 1µm breda. Den patogena, alltså sjukdomsframkallande, mikroorganismen är encellig och har, som alla bakterier, ingen cellkärna. Den har två cirkulära kromosomer som innehåller DNA. (Finkelstein, 1996) Den är stavformad med en flagell i ena ändan. Den är polär och är alltså negativt laddad i en ände och positivt laddad i den andra änden. Flagellen, svansen, är nödvändig för dess rörelseförmåga. (Ashrafus, Jinath, & Phung, 2008) Bakterien är gramnegativ och den allmänna strukturen för en gramnegativ bakterie syns i figur 1. Den har ett tunnare cellmembran med högre halt lipider än grampositiva bakterier. Lipiderna består av peptidoglykan. (Nationalencyklopedin, n.d.) Vibrio Cholerae är faktultativt anaerob som betyder att den kan överleva både utan och med syre. (Finkelstein, 1996) 5

6 Figur 1 visar strukturen för en gramnegativ bakterie (Ehinger, 2012). Bakteriens livscykel De två livscykler som huvudsakligen brukar tillämpas för Vibrio Cholerae är en i vatten och en i människan. I vatten kallas det för bakteriens naturliga kretslopp. De förekommer fritt i kustvatten, sötvatten och bräckt- eller saltvatten med låg salthalt. Den trivs bäst vid salthalter mellan 0,4-1,7 %. Vibrio Choleraes optimala ph är 8,2. (Organization, World Health Organisation, n.d.) Figur 2 visar hur bakterien kan fästa vid olika levande organismer som till exempel kräftor och insekter och på så sätt röra sig i vattnet. I den översta vänstra rutan syns det hur en biofilm, som är när flera bakterier fäster sig vid en yta, förökar sig genom vanlig celldelning och blir inbäddad i en slemsubstans som är extracellulär, alltså utanför cellen. (Lennernäs, 2003) Ytan är kitinisk och gjord av kitin som exoskelett är uppbyggda av, till exempel hos små kräftdjur. Kitin finns också i vissa svampars ytor. Precis som kräftorna så livnär bakterierna sig på plankton och alger. (Sack, Sack, Balakrish, & Siddique, 2004) Den översta, högra bilden föreställer ett tillstånd när bakterien är fritt i vatten. Begreppet nonculturable innebär att dess metabolism är låg, den överlever men den förökar sig inte. (Nelson, Harris, & Morris, 2009) 6

7 Figur 2 visar bakteriens två livscykler (Nelson, Harris, & Morris, 2009). När bakterierna kommer in i människan som visas på den undre bilden till höger uppstår det som kallas den onormala livscykeln. Bakterierna fäster de sig i epitelcellerna i tarmen och, genom receptorer i tarmen, utsöndrar bakterierna ett toxin som framkallar diarréer och kräkningar. De lämnar sedan epitelcellerna som nästa bild i kretsloppet visar för att kontaminera en annan plats. (Nelson, Harris, & Morris, 2009) Gunnar Sandströms forskning Forskningen opponerar sig inte emot de livscykler som beskrivits, utan snarare kompletterar och säger att det finns flera livcykler, som tidigare varit okända. Bakterier kan vara både intra- och extracellulära som figur 3 visar. De intercellulära kan föröka sig inuti ett värddjur. De faktultativt intracellulära kan föröka sig både inuti och utanför värddjuret medan de obligata intracellulära förökar sig enbart inuti. De extracellulära förökar sig enbart utanför vilket syns i figur 3. De livcykler som beskriver Vibrio Cholerae förutsätter att bakterierna är extracellulära. Forskningen menar däremot att både värdceller i vatten som amöban A.Castellanii och värdceller i människan, kan ta upp bakterien. De gör de genom fagocytos som innebär att veck i cellmembranet kan ta upp 7

8 bakterien till sin cytoplasma. (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2004) Värdcellen i vatten, amöban A. Castellani är en vattenburen makrofag. Makrofag betyder att den kan omsluta andra, främmande celler. Värdcellerna som undersökts i kroppen kallas för humana makrofager. De är professionella fagocygoter och de kommer ifrån monocygoterna i benmärgen. (Sandström, Kolerabakteriens förökning, 2014) Forskningen menar alltså att bakterien kan föröka sig inuti amöban och överleva inuti humana makrofager. Den kan därför klassas som fakultativt intracellulär. Den bakterie som använts i forskningen är Vibrio Cholerae O1 el Tor. (Abd, 2010) Figur 3 visar hur bakterier kan föröka sig på olika sätt (Abd, 2010). Bakterien i Zambia Det finns flera varianter av Vibrio Cholerae och den som är främst förekommande i Zambia är Vibrio Cholerae O1 el Tor. Det är den som används vid Gunnar Sandströms försök. Den har förmågan att överleva längre i kroppen än andra bakterietyper. Dess karaktär gör att den lättare kan infektera fler. O1 står för de typer av gift som utsöndras i tarmen. Just denna typ producerar högre kvantiteter än andra underarter. (Ashrafus, Jinath, & Phung, 2008) 8

9 Metod och material De metoder som används är att göra en litteraturstudie av ett experiment som är gjort av det svenska forskarteamet som Gunnar Sandström leder, samt fältstudier i Zambia. Hadi Abd som ingår i Gunnar Sandströms forskarteam har redovisat resultaten från det experimentet. Det är den enda rapport som finns att tillgå på området. Projektet prövade bakteriens förmåga att föröka sig i både humana och vattenburna makrofager. De humana makrofager som experimentet testade var TPH-1 och U937. Det är celler som ursprungligen kommer från benmärgen men som finns i tarmen. För att bakterien ska kunna klassas som fakultativt intracellulär ska den kunna dela och bilda dotterceller inuti värdcellerna, i amöban eller i människans värdceller. Metoden består huvudsakligen av fyra experiment. I det första har bakteriernas överlevnad inuti amöban undersökts. Detta i en petriskål genom att räkna bakterierna före och efter. I det andra undersöktes huruvida bakterien överlevde och förökade sig inuti amöban, genom att utföra det i en petriskål. I de följande två har samma experiment utförts, fast med de humana makrofagerna. Det första genom räkning av bakterierna före och efter medan det andra visar hur överlevnaden ser ut. Dessutom gör Kungsholmens Gymnasium en studieresa till Zambia vecka 12. Städerna som besöks är Livingstone och Lusaka. Eftersom att kolera är främst förekommande i Lusaka ligger fokus för undersökningarna där. Studier kommer att göras: hur befolkningen hanterar sitt vatten, främst under regnperioderna, deras kunskap och inställning till kolera och hur de påverkas av sjukdomen. Hur förbereder sig sjukhusen för ett eventuellt kolerautbrott? Hur hanterar de kolerapatienter? Insamling av information sker genom att besöka sjukhuset Kanyama First Level Hospital som ligger i slumområdet Kanyama i Lusakas utkant, men även genom att prata med lokalbefolkning, studenter och lärare. De huvudsakliga källorna är Hadi Abds rapport från 2010 om resultatet från bakteriens överlevnadsegenskaper och besöket till Zambia. Rapporten redovisar de enda resultat som finns på studien. Det har bekräftats genom mailväxling med ledaren för projektet, Gunnar Sandström. Underlaget för experimentet är därför litet och nytt, vilket innebär att tillförlitligheten minskar, vilket bör tas hänsyn till i både diskussioner och slutsatser. Samtidigt är forskargruppen självsäkra i sitt resultat och tror att det är en ny upptäckt som kommer att få stor betydelse i framtiden. Koleraforskningen är i Sverige generellt utvecklad 9

10 till exempel är det enda vaccinet för kolera framtaget av ett svenskt forskarteam, något som bekräftar självsäkerheten. Studiebesöket i Zambia ger fakta, åsikter, bilder och historier av flera slag och är en säker källa till arbetet. Teorin om bakterien har stötts med fakta från stora och kända organisationer som World Health Organisation men också Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden och Nationalencyklopedin, som alla kan konstateras vara trovärdiga källor. Rapporter och avhandlingar från flera forskare och forskargrupper har också använts, till exempel M. Ehinger och C. Whitfield som är kunniga och erkända inom sitt område. Resultat Resultat i vattenburna makrofager, amöban A. Castellanii I tabell 1 har tre olika former av bakterien och deras tillväxter undersökts inuti amöban. Den gröna stapeln visar den vilda formen, medan den gula visar den i kapselform som innebär att den har ett hölje av polysackarider utanför cellmembranet. (Solunetti, 2006). LPS mutant står för lipopolysackarid mutant och betyder att bakterien har, genom mutation, tappat sin kapsel. (Whitfield, n.d.)det är alltså tre olika experiment gjorda oberoende av varandra som visar ökningen av bakterien med tid på x-axeln och antal på y-axeln. Staplarna ökar allt eftersom att tiden går, vilket visar att bakterierna förökat sig. Vibrio Cholerae har förökat sig inuti amöban. Figuren visar att, bakterierna inte bara överlevde, utan förökade sig inuti amöban i mer än 48 timmar. 10

11 Tabell 1 visar den intracellulära tillväxten inuti amöban A.Castellanii (Abd, 2010). I figur 4 syns amöban som en stor gul ring i petriskålen och de små gula prickarna i den är kolerabakterierna. Figuren visar hur amöban genom fagocytos, när mikroorganismer innesluts i membranets veck, har tagit in bakterierna och hur de förökat sig inuti cellen. Figur 4 - här syns hur bakterien överlevt och förökat sig inuti amöban (Abd, 2010). Resultat från humana makrofager I tabell 2 syns att Vibrio Cholerae överlevde i 24h i humana värdcellerna, makrofagerna TPH- 1 och U937. Samma tre former av bakterien användes, vild, kapsel och mutant i tre oberoende experiment. Vid jämförelse av staplarna efter en timme och efter 24 timmar noteras att ingen ökning har skett men att bakterieantalet är konstant. Det betyder att bakterierna har överlevt, men inte förökat sig. 11

12 Tabell 2 visar hur bakterien överlevt sig i humana makrofager (Abd, 2010). I figur 5 är bakterierna, Vibrio Cholerae röda och de humana värdcellerna svarta i petriskålen. Vad som syns är att bakterien har inneslutits i värdcellen, också här genom fagocytos där de sedan har överlevt. Figur 5 - här syns hur bakterierna (rött) inneslutits i humana makrofager (Abd, 2010). Resultat från Zambia Vid besöket på Kanyama First Level Hospital gav Mrs. Kachindo som är översjuksköterska information om hur kolera hanterades i upptagningsområdet där personer ingår. Kliniken ligger i utkanten av slumområdet Kanyama. Hon inledde med att berätta att sjukdomsfrekvensen under de senaste fem åren varit noll. Beredskapen inför regnsäsongerna är däremot fortfarande hög. Hon berättade om den procedur som 12

13 efterföljdes tiden innan ett kolerautbrott väntades. Sjukhusen preparerar med rena kläder och klor, som används för sanering. Antibiotika finns tillgänglig om det skulle behövas. Utöver det varnar och informeras slumområdet om hur kolera kan undvikas genom att använda rent vatten, koka vattnet och maten. Hon berättade också om den procedur som följdes om ett kolerafall skulle rapporteras. Då isoleras patienten i en speciell avdelning av sjukhuset och behandlas med antibiotika. Trots att Kanyama inte har upplevt kolera på fem år innebär vattenhanteringen en risk om sjukdomen skulle förekomma. Vattenhanteringen är, på flera ställen bristfällig. Det finns vattenbrunnar, både gratis och betalbara. De där betalning krävs har högre krav på renhet. Fortfarande är det fullt av bakterier och vattnet måste kokas innan det används. I de som är gratis är kvaliteten ofta låg. Vid studiebesöket i Kanyama syntes barn bada i regnvattnet som bildat en liten insjö mellan stenblocken. Glädjen hos barnen var tydlig och entusiastisk. Att bada i regnvatten är dock en faktor som gör att slumområdet inte är motståndskraftigt mot kolera. De studenter som går på Chinika High School bor i Kanyama och berättade om sina kunskaper om kolera. Dels genom skolböckerna där det stod både om bakteriens struktur, sjukdomens spridning och om hur man behandlar kolera. Den berättar också koncist om var och när sjukdomen bryter ut. Men de sa också att genom TV, radio, nyheter och vänner fick de information om vad man skulle göra för att undvika kolera. De talade om att regnsäsongen inte var den enda hotet utan besökare från andra länder som tar med sig bakterier också utgör en risk. Informationsnivån var hög men skolförhållandena tyder på att vatten är en smutsig resurs. På skoltoaletterna fanns det sällan rent vatten och trots att det fanns vattentoaletter gick de ofta inte att spola. I slumområden som skolan ligger i utkanten av lever människor tätt på varandra, i ett klassrum kunde upp till 90 studenter sitta. Det tyder på att kunskapsnivån om hur kolera förebyggs ligger före vad som faktiskt gjorts i verkligheten. I Livingstone var kunskapsnivån också relativt hög bland studenterna, trots att kolera är betydligt ovanligare där eftersom att det är en mindre stad. Figur 6 visar ett utdrag ur en 13

14 biologibok som handlar om kolera. Där beskrivs bakteriens utseende och struktur. Figur 6 är ett utdrag ut en skolbok från Hillcrest National Tecnical Secondary School. Båda värdfamiljerna var väl informerade om hur vattnet skulle hanteras och hur hygienen skulle hållas. De efterlevde också vad de hade lärt sig, kokade vattnet och maten. Innan och måltiderna hölls en tvättritual där tvål och vatten gick runt bordet. De var noga med att hålla oönskade bakterier borta från munnen. 14

15 Diskussion Diskussion av resultat Tidigare har kunskapen om bakteriens livscyklar varit relativt okända och kunskapsluckorna är många. Resultatet visar att bakterierna har en förmåga att överleva och föröka sig i organismer i vattnet. De har också visats överleva inuti kroppen, i celler som ursprungligen kommer från benmärgen, på ett sätt som tidigare inte var känt. Det innebär att bakterien, enligt dessa experiment kan konstateras vara fakultativt intracellulär eftersom att den kan föröka sig inuti värdceller. Den har alltså överlevnadsvärdar och det påverkar sjukdomens virulens och spridning på flera sätt. I de första två experimenten syns det hur amöban är en viktig faktor för bakterien och dess överlevnad. I experimenten har endast en typ av amöba, A. Castellanii undersökts. Forskningen är fortfarande i ett startskede och flera typer av amöbor, eller andra eukaryota organismer kan spela roll i framtiden. Men resultatet innebär att bakterien har ett skydd som tidigare teorier ansett att den saknat. Den skyddas från hot utifrån, kan få föda inifrån och kan förflytta sig på ett mer effektivt sätt. I humana makrofager har än så länge bara överlevnad påvisats, inte tillväxt. Trots det spelar det stor roll för både virulens och patogenicitet. För det första reagerar immunförsvaret olika på intra- och extracellulära bakterier. Generellt kan sägas att kroppen är bättre på att hantera bakterier som inte kan överleva inuti en värdcell. Det innebär att resultatet visar varför sjukdomen är så dödlig men också varför det är så svårt att ta fram vaccin och medicin. Den typ av bakterie som undersöktes var Vibrio Cholerae O1 el Tor vilket betyder att studien i allra högsta grad kan tillämpas i Zambia och dess huvudstad Lusaka. Studierna i Zambia visar att kunskaper om hur man skyddar sig mot sjukdomen är relativt hög och kliniken i Kanyama har hög beredskap. Vattenhanteringen utgör däremot en stor risk för spridningen. Förutsättningarna för att kolerabakterierna ska frodas i brunnar som de som finns i Lusakas slum är höga. 15

16 Slutsatser En upptäckt som denna kan sägas ändra synen radikalt på kolerabekämpningen i Zambia men också i resten av världen. För det första kan den verka som en kritik mot den låga prioritet som läggs på epidemier i fattigare delar av världen. Epidemier som till exempel fågelinfluensan prioriteras ofta högre än forskningen om kolera på grund av att den berör fler västerländska samhällen, trots att den berör lika många människor, om inte fler. Upptäckten visar hur lite fakta som finns, och ger en förklaring till varför sjukdomen är så komplex. Forskningen är förstås ett steg framåt i kampen mot kolera. Mer fakta om sjukdomar och epidemiologi implicerar alltid ett steg i rätt riktning. Däremot innebär den här typen av överlevnad för bakterien att dess försvar är starkare än vad man tidigare trott. Den första delen av forskningen, den som behandlar bakterien och dess livscykel i vatten innebär flera förändringar i synen på dess virulens, skydd och spridning. Den fakultativt intracellulära tillväxtförmågan i vatten medför att bakterien har ett skydd. Genom en värdcell kan den skyddas mot hot utifrån, både organismer i vattnet och människans hot. Den kan också få näring inifrån och behöver inte fästa sig på biofilmer eller använda sig av andra mikroorganismer. Den kan också förflytta sig på ett annat sätt, i takt med sin värdcell. Det gör dess rörelsesätt mer effektivt. För det andra så är amöban A. Castellani en motståndskraftig organism som lever i färskvatten. Den finns alltså på ställen som befolkningen använder som vattenresurser. För slumområden som Kanyama, där vattenhanteringen är dålig innebär det en risk. Vid regnfall används ofta det vatten som finns att tillgå och därför utbryter stora epidemier av kolera vid regnsäsongerna. Om amöban finns i vattnet medför det en ökad risk för befolkningen. Men även om forskningen tyder på att bakteriens motståndskraft ökar med dessa egenskaper innebär det också ett av nyckelorden i epidemiologin: kartläggning. Om bakterien ofta finns i amöban, innebär det större kunskap om var kolerabakterien finns. Då kan information spridas om var vattnet ska tas ifrån men också var bekämpningsåtgärderna ska sättas in. Det är svårt att utveckla vaccin för kolera men denna forskning innebär att problemet kan åtgärdas ett steg tidigare, genom att angripa de amöbor som bär på bakterierna. Det är en mer global åtgärd som, i Zambia kan omfatta många människor. 16

17 I den onaturliga livscykeln, den i kroppen, har upptäckten stor betydelse. För att kolera ska vara fatal krävs ett högt antal av bakterier i kroppen och nu, med hjälp av Gunnar Sandströms forskning ökar förståelsen om varför den är så dödlig, trots att det krävs ett så stort antal bakterier. Värdcellerna ökar motståndskraften hos bakterierna, de får ett ökat skydd som innebär att de kan överleva längre. Svårigheten med att bekämpa kolera bekräftas, vilket kan ses som något negativt men samtidigt ökar förståelsen. Till exempel så skall olika typer av antibiotika användas beroende på bakteriernas egenskaper. Studier visar att antibiotika generellt inte är lika effektiv på intracellulära som extracellulära bakterier. Att kolerabakterierna är fakultativt intracellulära medför ytterligare svårigheter vid medicinering och vaccinering. Behövs flera typer av antibiotika? Forskningen är en pusselbit till förklaringen varför det har varit så svårt att ta fram vaccin och medicinering till sjukdomen. Idag används främst vaccinet Dukoral, men det varar inte så länge, är dyrt och har inte distribuerats i stor utsträckning till lokalbefolkningar i drabbade länder. Detta däremot, visar vilken väg medicin- och vaccinforskningen ska gå och vad de ska ta hänsyn till. Med rätt vaccin och rätt sorts antibiotika underlättas utrotningen av kolera i Lusaka och övriga Zambia. Det kan spekuleras i om bakteriens egenskaper alltid har varit fakultativt intracellulära, eller om det är något som har utvecklats med tiden. Det skulle i sådant fall vara en förklaring till varför upptäckten om detta kom fram så sent. För bakterien kan det konstateras vara mest fördelaktigt att leva inuti en värdcell, human som vattenburen. Den har ett ökat skydd som försvårar dess utrotning. Om det här är något som evolutionärt har utvecklats, hur kommer det då bli i framtiden? Kommer bakterien bli totalt intracellulär? Det skulle i sådana fall innebära svårigheter i form av dess ökade resistens mot behandling, men också underlätta genom vetenskapen om att den konsekvent är den ena eller det andra. Det är fortfarande okänt i vilken utsträckning som bakterien förökar sig intracellulärt, såväl i vattnet som i kroppen. Om kolerabakteriens nya sätt att föröka sig på finns endast en rapport att tillgå, och resultaten är få. Det minskar experimentens reliabilitet för att tillförlitligheten ska öka behövs upprepade försök av samma eller liknande sort. 17

18 Hur påverkar detta Zambia? Forskningen innebär både en förändring i synen på såväl bakteriens smittspridning i vatten som dess överlevnad i kroppen. För Zambia, där sjukdomen utgör ett hot mot folkhälsan innebär det en förändring i synen på kolera. Nu finns det mer kunskap om hur forskningen ska jobba för att utveckla ett vaccin som är varar längre och som är anpassat för lokalbefolkningar i drabbade länder. Det kan också innebära att en bättre och mer anpassad antibiotika används för att behandla sjukdomen. Dessutom kan framsteg nås i hur vattnet ska hanteras. Den svenska forskningen kan i sin helhet innebära att mer fokus läggs på kolera och hur man ska gå tillväga för att bekämpa det. Som lokalbefolkningen, studenterna och Mrs. Kachinido antyder har hela landet informerats mycket om hur de ska agera för att undvika sjukdomen. Redan nu är Lusakas befolkning relativt välinformerad om viktiga förebyggande åtgärder. Upptäckten innebär ett steg framåt i forskningen om Vibrio Choleraes O1 el Tors egenskaper. Enligt den svenska forskargruppen kan bakterien antas ha nya metoder att överleva och föröka sig. Det innebär framsteg för vaccin medicinforskning, men också en insikt om hur motståndskraftig bakterien är. Källförteckning Abd, H. (den n.d. September 2010). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtat från Intracelullär tillväxt och överlevnad av Vibrio cholerae inuti humana och vattenburna makrofager: racelull%c3%a4r%20tillv%c3%a4xt%20och%20%c3%b6verlevnad.pdf Andersson, I. (den 08 April 2014). Vårdguiden. Hämtat från Kolera: Ashrafus, S., Jinath, S., & Phung, D. C. (den 14 Juni 2008). NCBI. Hämtat från Vibrio cholerae O1 Hybrid El Tor Strains, Asia and Africa: Ehinger, M. (den 09 November 2012). Bakteriecellens struktur och innehåll. Hämtat från Magnus Ehingers undervisning: 18

19 Finkelstein, R. A. (den n.d. n.d. 1996). NCBI. Hämtat från Cholera, Vibrio cholerae O1 and O139, and Other Pathogenic Vibrios: Folkhälsomyndigheten. (den n.d. n.d. n.d.). Sjukdomsinformation om kolera. Hämtat från Folkhälsomyndigheten: Lennernäs, M. (den 11 April 2003). Svensk mjölk. Hämtat från Forskning Special: ial/forskning%20special%202003_07%20ny%20rapport%20biofilmer%20%e2%80%93%20bil dning,%20orsaker%20och%20konsekvenser%20f%c3%b6r%20mejeri- %20och%20livsmedelsindustri_%20Notise Nationalencyklopedin. (den n.d. n.d. n.d.). NE. Hämtat från Peptidoglykan: Nelson, E., Harris, J., & Morris, G. (den n.d. Oktober 2009). Nature Reviews. Hämtat från Vibrio cholerae gene expression patterns at different stages of the life cycle: Organization, W. H. (den 03 Februari 2011). World Health Organization. Hämtat från Cholera Country Profile: Organization, W. H. (den n.d. n.d. n.d.). World Health Organisation. Hämtat från Vibrio Cholerae: Sack, D., Sack, B., Balakrish, N., & Siddique, A. (den 04 Januari 2004). UCLA. Hämtat från UCLA: Sandström, G. (den 04 Oktober 2012). Institutionen för laboratoriemedicin. Hämtat från Karolinska Institutet: Sandström, G. (den 14 Mars 2014). Kolerabakteriens förökning. (S. N. Tengstrand, Intervjuare) Solunetti. (den n.d. n.d. 2006). Solunetti. Hämtat från Bakteriens yttre byggnad: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (den n.d. n.d. 2004). Medicinsk Grundkurs. Hämtat från Lärtecken: Web, A. (den 26 November 2012). Articles Web. Hämtat från Science News Today Revolutionizing Antibiotic Delivery Through Cholera Discovery: Whitfield, C. (den n.d. n.d. n.d.). University of Guelph. Hämtat från Whitfield Lab: World Health Organization. (den n.d. n.d. n.d.). Cholera. Hämtat från World Health Organization: 19