Framtidens styrning bortom NPM

Transkript

1 Framtidens styrning bortom NPM Båstad, 9 nov Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se Läs mer: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur

2 Framtidens styrning i staten Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet louise@bringselius.se

3

4 Paradigmskifte Den nya romantiken Den mänskliga staten Att styra och leda med tillit en filosofi för en ny tid

5 Den nya romantiken

6 Nya förutsättningar: Digitalisering - internet big data, open source, AI Högre utbildningsnivå ökade krav från medborgare Extremt transparens och medialisering felsökande och felfinnande Global ekonomi, ökad konkurrens, migration Åldrande befolkning, krav på effektivisering av välfärdsstaten

7 DET TEKNOKRATISKA PARADIGMET & den teknokratiska staten - Sekulära individualister (se Zygmunt Bauman) - Elitism, prestation, tävling, tempo - Nutid och framtid fånga dagen! - Varumärke, gestaltning, förenkling - Teknologi och byråkrati, regelverk - Det urbana, mondäna, reella

8 New Public Management (NPM) 1. Offentliga organisationer ska ledas av särskilda opolitiska förvaltningschefer med omfattande handlingsutrymme. 2. I styrningen av förvaltningen ska prestationsmätning vara central och denna mätning ska huvudsakligen bygga på tydliga, kvantifierbara mått. 3. Inom myndigheter ska man delegera resultatansvar till lokala enheter. 4. Det offentliga uppdraget ska fördelas på en mängd mer eller mindre självständiga organisationer. 5. Man ska sträva efter konkurrens mellan organisationer i förvaltningen. 6. Styrning och ledning i privat sektor ska fungera som förebild för offentlig verksamhet. 7. Ekonomisk återhållsamhet och arbetsdisciplin ska prioriteras.

9 Diagnosen var cancer. Men det var inte tumören som tog hans liv. I dag inleder Maciej Zaremba sitt stora reportage om de absurda konsekvenserna av ett dolt systemskifte i svensk sjukvård. (Maciej Zaremba i DN )

10 Tre problem med NPM-debatten 1. NPM kom att uppfattas som ett sammanhållet paket med tydligt innehåll. 2. NPM kom att uppfattas som något man var antingen för eller mot och att den enda rimliga positionen var mot NPM. 3. Stora grupper misstänkliggjordes, t ex privata utförare av välfärdstjänster, ekonomer och alla typer chefer i offentlig sektor.

11

12 Dagens Nyheter, 15 juni 2014

13 rlden/idevarlden-sasong-1-avsnitt-1

14 Källa: Tidningen Land 14

15 Källa: Skoda

16 DET NYROMANTISKA PARADIGMET - Sökande efter mening, arbetskritik, drömmar - Längtan efter TRYGGHET, gemenskap, stabilitet - Autenticitet, djup, förståelse, eftertanke, ansvar - Fokus på det mänskliga, landsbygdsromantik - Teknologi anpassad till människan - Fortfarande rättssäkerhet men mindre formalism

17 Det teknokratiska paradigmet (NPM + NWS) Den nyromantiska paradigmet (NPM + NWS + NPS) Statens åtagande Styra Kontrollera centralt Stödja Skapa förutsättningar lokalt Statens huvudroller Förmyndare och portvakt Partner och portvakt Statens karaktär Teknokratisk, opersonlig Det begränsade ansvaret Empatisk, personlig Det utvidgade ansvaret Källa: Louise Bringselius (kommande) Människan, tilliten och den nya romantiken. Lund: Studentlitteratur

18 Den mänskliga staten Nya förväntningar

19

20 Vanmaktens fiende Försäkringskassan

21 Medarbetare: Detaljstyrning, effektivitetshets, stress, formalism, otrygghet. Bristande samordning, stuprörstänkande. Ökad administration, små möjligheter att påverka beslut. Utbrändhet. Medborgare: Begränsat inflytande i beslut i egna ärenden. Bristande tillgänglighet, flexibilitet och helhetsansvar. Avsaknad av kontinuitet, kvalitetsbrister. Politiker: Missnöjda brukare. Missnöjda medarbetare. Bristande effektivitet, styrbarhet och legitimitet.

22 Är enbart NPM förklaringen? Hur avskaffar vi i så fall NPM?

23 Varför ökar granskning och administration och varför minskar professionernas autonomi? Marknadslösningar, ökad valfrihet Medialisering Digitalisering Ökat brukarinflytande Bortrationalisering av administrativ personal Besparingskrav leder till behov av öppna prioriteringar Ökade krav på transparens och rättssäkerhet Grund för ansvarsutkrävande (ger blame-avoidance) Globalisering Mer systematiskt arbete med lärande och planering Ökad allmän utbildningsnivå Idén om oberoende granskning Ökade krav på styrbarhet Svårstyrd fragmenterad förvaltning Kompetens & kunskapsideal i styrande organ

24 New Public Management - Styrning, kontroll, kvantitativa mått - Marknadslösningar - Effektivisering Mer formalism och detaljstyrning. Minskat handlingsutrymme i frontlinjen. New Weberian State (byråkrati) - Rättssäkerhet - Transparens - Standardiserad evidensbaserad praktik (ex. kunskapsstyrning) New Public Service / Tillitsbaserad styrning

25 Huvudaktör (Freidson 2001) Marknad Byråkrati Profession Idealtyp/ styrmekanism (Adler 2001) Marknad/ pris Hierarki/ auktoritet Gemenskap/ Tillit Fokus Output (resultat) Process (hantering) Input (rekrytering) Huvudsaklig teoretisk förankring Nationalekonomi Juridik Sociologi Källa: Bringselius, L. (2017) Tillitsbaserad styrning och ledning- ett ramverk. Tillitsdelegationens rapportserie. Närliggande begrepp i förvaltningsteori Viktiga inslag New Public Management Konkurrens, valmöjlighet New Weberian State Reglering, beslutslinje, monopol New Public Service; Public Value Governance Kollegial kvalitetssäkring, samverkan

26 Att styra och leda med tillit En filosofi för en ny tid

27 1. Några trender kopplade till tillitsfilosofin 2. Ett ramverk för tillitsbaserad styrning och ledning 3. Exempel på tillämpning av tillitsfilosofin

28 1. Ämbetsmannen och medledarskapet Medarbetare / brukare Styrning Stöd Medarbetare / brukare

29 2. Sömlös styrning Brukare Förvaltning Politiker Tillsyn

30 2. Personlig, nära

31 4. Digitaliserad, innovativ

32 5. Från konkurrens till samarbete och arbetsglädje

33 Sammanfattning 1. Ämbetsman, etik och medledarskap Agenda 2030, värdegrund, ledarskap 2. Sömlös styrning Mer samverkan och närmare politik/förvaltning. Gemensam ingång. 3. En personlig och nära förvaltning Omlokalisering, lokala servicekontor, coacher 4. Innovation och digitalisering Brukarfokuserade digitala lösningar, anpassade servicepaket 5. Från piska till morot Mindre detaljstyrning, mer motivation och beteendevetenskap Men också Från prat till verkstad Från storskaligt till småskaligt Från ledarskap till medledarskap Ansvarsförskjutningar Ängslighet och nätverk

34 Tillitsbaserad styrning: metoder för att styra, leda och organisera verksamhet, där tillit till medarbetaren är utgångspunkten, där fokus ligger på att skapa flexibilitet inför brukarens behov och där alla aktörer samverkar i strävan efter att ta ett helhetsansvar. Styrning Kultur/ ledarskap Tillitsbaserad styrning & ledning Arbetsorganisation

35 Öppenhet Kultur & ledarskap Styrning Organisering

36 Principerna knyter an till ett antal andra nyckelord och målsättningar: Tillit Brukarfokus Öppenhet Stöd Att som utgångspunkt helst välja att lita på motparten i stället för att misstro den. Gäller framför allt i nedåtriktade relationer i hierarkin. Att fokusera på att möta brukarens (patientens, medborgarens) förutsättningar och behov. Beskrivs ibland som fokus på kärnverksamheten. Nyckelord: patientinflytande; brukardialog. Att dela information och tillåta oliktänkande, dvs en kultur med högt i tak. Nyckelord: lyhördhet; dialog; nytänkande; innovation; god arbetsmiljö. Att administration, stödfunktioner, chefer, tillsynande verksamhet mm fokuserar på att stödja och skapa förutsättningar för ett bra möte med brukaren. Nyckelord: flexibilitet; hjälpsamhet; lärande; främjande; lokalt närvarande ledarskap.

37 Delegering Samverkan Kunskap Att beslut fattas så nära brukaren som möjligt och att medarbetare, brukare och första linjens chefer involveras i beslut på högre nivåer. Nyckelord: medarbetarinflytande; medledarskap; feedback; handlingsutrymme. Att samarbeta över gränser för att möta brukarens behov och ta helhetsansvar. Nyckelord: helhetssyn; systemsyn; helhetsansvar; teamarbete; kollegialitet. Att premiera kunskapsutveckling och kunskapsöverföring på alla nivåer i verksamheten. Nyckelord: kunskapsutveckling; lärande; evidensbaserad praktik; reflektion; erfarenhetsutbyte.

38 Värdegrundens mjuka del Grundläggande principer för tillit: Brukarfokus Öppenhet Delegering Stöd Samverkan Kunskap Värdegrundens hårda del Grundläggande rättsliga principer Demokrati Legalitet Objektivitet Åsiktsfrihet Lika värde, frihet & värdighet Effektivitet och service.

39 Tillit som skapar motivation Hawthorne-experimenten X- och Y-teorierna (McGregor, 1951) Inre och yttre drivkrafter och belöningar

40 Tillitsbaserad styrning och ledning Teoretisk definition Tillitsbaserad styrning och ledning är styrning, kultur och arbetssätt med fokus på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att medarbetaren kan, vill och vågar hjälpa brukaren.

41 Relationer för tillit Brukare Relaterade verksamheter Förvaltning Granskande & normerande verksamhet Politiker

42 Tillitens gränser Lagar och regler kommer först men också möjlighet att påverka dem Förlåtande och lärande vid mindre fel men också ansvarsutkrävande vid allvarlig misskötsel Dialog och ömsesidig respekt men inte avsaknad av styrning (fritt valt arbete) Tillit men också kontroll och transparens

43 Konkreta metoder Den tillitsbaserade styrningen kan ta sig uttryck på många olika sätt. I det följande ges några exempel på vad den kan innebära i praktiken. Listan är inte menad att vara uttömmande. Olika verksamheter kan också ha olika behov. 1. Städa i styrningen! Rensa bland mål, indikatorer och regelverk. 2. Löpande kunskapsutveckling i frontlinjen. 3. Involvera medarbetare i beslut på alla nivåer. Tala medledarskap, helhetsansvar. 4. Flytta administrativt stöd och resurser närmare golvet, så att medarbetare kan ägna sig åt sina kärnuppgifter. 5. Administrationen som stöd - inte styrande. 6. En lärande, samordnad kontroll/tillsyn att hjälpa att göra rätt. 7. Kultur med högt i tak - uppmuntra återkoppling. Stärk ämbetsmannarollen. 8. Förlåt mindre fel, agera på allvarliga. 9. Lokalt närvarande och stödjande ledarskap. 10. Bygg rännor över stuprören belöna helhetstänkande (t ex resultat i andras budget). 11. Premiera karriär i frontlinjen, t ex med lönepåslag för yttre tjänst. 12. Lyft fram goda insatser på golvet i intern/extern kommunikation. 13. Bygg in slack (tidsluckor) i planeringen, för att ge andrum åt verksamma i frontlinjen och skapa utrymme för relationsbyggande och innovationer. 14. Gör digitaliseringen till stöd, inte börda.

44 En balans inte en ny ytterlighet Cynism T i l l i t Naivism

45 Det offentliga som portvakt - och partner Teknokratiskt perspektiv Hedonistiskt perspektiv Serviceperspektiv Politiskt perspektiv Tillitsbaserat perspektiv Metafor för organisationen Fabrik Spa Servicestation Spelplan Partnerskap Central grupp Chefer Medarbetare Brukare Beslutsfattande politiker Kombination - men särskilt brukare och medarbetare Centrala teman Regelverk, incitament, styrning Medarbetarens njutning och trivsel Brukarens nöjdhet Inflytande Relationer, behov, färdigheter Ledarskapets utmaning Anpassa struktur och teknologi efter uppgift. Att ge medarbetaren vad den önskar Att ge brukaren vad den önskar Försvara den politiska maktbasen Matcha organisationens mål med medarbetarens önskemål och brukarens behov

46 Man hade jättemånga mål. Ett par hundra mål från fullmäktige, som sa att precis så här ska ni göra. Men det var inga mål som styrde verksamheten och vi lade väldigt mycket tid på administration. Det signalerade mest att man ville ha kontroll. Det politiska ledarskapet är otroligt viktigt. /Kommundirektör

47 Göingemodellen (Östra Göinge) Värdegrund: Öppenhet Engagemang Ansvar

48 Louise Bringselius