Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin

Transkript

1 Plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet som registerförande förening för gotlandskanin 1 Beslutad av Föreningen Gotlandskaninens styrelse 24 maj 2009 INNEHÅLL 1. Verksamhet 2. Organisation 2.1 Föreningens sammansättning och styrelse 2.2 Ekonomiska resurser 2.3 Beslut och överklagande 2.4 Förvaltningslagen 3. Ickediskriminering och offentlighet 4. Rasbeskrivning 5. Identifiering av djur 5.1 Identifiering av djur 5.2 Inhämtning av härstamningsuppgifter 6. Genbanksverksamhet 6.1 Genbanksintyg 6.2 Tillsyn av genbanksverksamheten 7. Registrering av djur 7.1 Antal registrerade djur 7.2 Krav för registrering 7.3 Registrets förande, stambok 8. Andra lantraspopulationer av kaniner

2 2 1. Verksamhet Föreningen Gotlandskaninen är en ideell förening (org.nr ). Föreningen ska i enlighet med föreningens stadgar verka för att med genbank som bas, under namnet Gotlandskanin, bevara den lantraskanin, som uppmärksammades på Gotland på 1970-talet. En plan för avel med gotlandskanin är upprättad av föreningen och godkänd i av Jordbruksverket (Dnr /07) med giltighetstid till den 31 december Denna plan föregicks av godkända avelsplaner mars 1988, maj och november Ny plan för avel med gotlandskanin samordnas med dessa plan och riktlinjer för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet som registerförande förening. Föreningen Gotlandskaninens verksamhet är inriktad på information, genbanksverksamhet, avel och djurhälsa. Genbanksverksamheten är öppen för samtliga djurägare som håller gotlandskaniner. Informationen till medlemmarna sker huvudsakligen via föreningens medlemsskrift Gotlandskaninen. 2. Organisation 2.1 Föreningens sammansättning och styrelse Medlemmarna utgörs av djurägare som håller gotlandskaniner och andra som är intresserade av att bevara rasen. Föreningen hade den 31 mars 2007, 228 medlemmar. Styrelsen består av sju ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Styrelsen utses av medlemmarna i enlighet med föreningens stadgar vid föreningens årsmöte. Styrelsen handhar föreningens löpande uppgifter. Föreningen har verksamhetsår från 1 april till 31 mars. 2.2 Ekonomiska resurser Föreningen Gotlandskaninens genbanksverksamhet och registrering finansieras med medlemsavgifter och av serviceavgifter (för genbanker som inte är föreningsmedlemmar) samt av projektstöd inom det svenska Landsbygdsprogrammet. Medlemsinformation och utbildning finansieras genom medlemsavgifter och projektstöd inom det svenska Landsbygdsprogrammet. 2.3 Beslut och överklagande Beslut, som berör djurägare med anledning av deras deltagande i genbanksverksamheten och registrering av djur, fattas av föreningens styrelse. Beslut med anledning av djurägares deltagande i genbanksverksamhet och registrering av djur kan överklagas till Statens jordbruksverk. Styrelsen skall därvid informera om att beslutet kan överklagas om klaganden anser att ärendet ifråga inte handlagts i enlighet med gällande föreskrifter eller plan och riktlinjer, att överklagandet skall ske till Jordbruksverket i enlighet med förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur m.m. och om vad en klagande har att iaktta, enligt 2 lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna tas upp till prövning. 2.4 Förvaltningslagen Föreningen Gotlandskaninen förbinder sig att i frågor som rör registrering av djurs identitet och härstamning tillämpa förvaltningslagen i frågor om parts rätt att få del av uppgifter om jäv samt motivering av underrättelser om och överklagande av beslut.

3 3 3. Ickediskriminering och offentlighet Principen om ickediskriminering gäller vid all tillämpning av verksamhet som anges i dessa plan- och riktlinjer. Uppgifter om registrering och olika moment vid registrering är offentliga handlingar. 4. Rasbeskrivning Föreningen Gotlandskaninens styrelse fastställde en rasbeskrivning Den lyder: Gotlandskaninen är en rest av den gamla svenska lantraskaninen. På 1970-talet uppmärksammades att den fanns kvar i ett mindre antal besättningar på Gotland, och gavs då namnet gotlandskanin. Efter en inventering 1993 slöts rasregistret och dagens gotlandskaniner är ättlingar till inventeringsdjuren. Gotlandskaninen är en kanin av medelstorlek, 3-4 kg. Honans kropp är relativt långsträckt medan hanen generellt är något mindre och mer kompakt till formen. Viktmässigt skiljer sig inte hanar från honor. Benstommen är spenslig, skulderpartiet smalt, medan rygg och lårparti är kraftfullt och välmusklat; ovanifrån sett något avsmalnat mot svansroten. Huvudet har stark könsprägel; honans är finmejslat medan hanens är betydligt rundare med välfyllt käkparti. Hos båda könen är nospartiet avsmalnande och utan särskilt markerade noskuddar (morrhårskuddar). Öronen är tunna, av medellängd (12-13 cm för en normalstor kanin) och relativt smala, spetsiga till formen snarare än rundade. De ska vara proportionella i förhållande till resten av kroppen. Ögonen är ganska stora och har ett vaket uttryck. Alla ögonfärger förekommer. Pälsen är normalt kort och blank med tät underull. Färg och teckning varierar mycket, och de flesta typer som förekommer bland raskaniner återfinns hos gotlänningen, men oftast i mindre utpräglad form. Till temperamentet är gotlandskaninen livlig och nyfiken och visar ofta stort intresse för sin omgivning. Fruktsamheten är medelgod, 6-8 ungar per kull i snitt, men i enstaka fall över 10. Modersegenskaperna är oftast goda. Ungarna tillväxer relativt långsamt i jämförelse med de utpräglade produktionsraserna. Foderbehovet är dock mindre. På grund av detta och på grund av gotlänningens nättare kroppsbyggnad, kräver den inte lika mycket för sitt underhåll. 5. Identifiering av djur 5.1 Identifiering av djur

4 4 Obligatoriet att märka kaninerna upphörde Enskilda kaniner som används i avelsarbetet ska dock även framöver kunna identifieras på ett säkert sätt. Från och med 2009 åsätts varje genbankskanin ett registreringsnummer som noteras i dess genbanksintyg. De första siffrorna är besättningsnumret som erhålls av Föreningen Gotlandskaninen föregångna av bokstaven G. Sedan noteras födelseår med årets två sista siffror, kullnummer och nummer i kullen. På genbanksintyget och i bilaga till detta (beskrivningsblankett) noteras även kaninens yttre kännetecken som färg, teckning och ögonfärg enligt mall som föreningen fastställt, kompletterat med foto eller bild där sådant kan vara till hjälp för identifieringen. Om kaninen märks med chips, genom tatuering eller på annat sätt, ska detta anges på genbanksintyget. Beskrivningsblanketten ska ses som en tillfällig metod för identifiering i avvaktan på slutlig lösning av märkningsfrågan. 5.2 Inhämtning av härstamningsuppgifter Djurens härstamningsuppgifter inhämtas via genbanksintyg, som också utgör underlag för registerföring. 6. Genbanksverksamhet Genbanksverksamhet är en form av härstamningskontroll som syftar till att säkerställa djurs renrasighet. Inom genbanksverksamheten registreras djurs identitet och härstamning i ett s.k. genbanksregister. Genom ett genbankskontrakt, upprättat mellan förening och enskilda djurägare, förbinder sig djurägare att bedriva avel efter den av föreningen och Jordbruksverket godkända avelsplanen. Djurägare, som vill bedriva genbanksverksamhet inom ramen för Föreningen Gotlandskaninens verksamhet, förbinder sig att: 1. Vara medlem i Föreningen Gotlandskaninen eller erlägga årlig serviceavgift till föreningen samt följa föreningens målsättning, stadgar (i tillämpliga delar) och avelsplan. 2. Endast utfärda genbanksintyg för avkomma efter registrerade genbanksdjur. 3. Djur som avyttras med genbanksintyg ska uppfylla föreningens rasbeskrivning. 4. Djur som avyttras med genbanksintyg får inte ha känd missbildning eller sjukdom. 5. Endast av föreningen godkända genbanksintyg får användas. 6. Djur som avyttras ska vara identifierbara enligt föreningens bestämmelser. 7. Genbanksdjur ska hållas i sådana anläggningar att djurens naturliga beteenden stimuleras. 8. Om flera raser av kaniner hålles, ska detta rapporteras, och avelsanläggningen måste vara säker så att oplanerade parningar omöjliggörs. 9. Låta besiktiga sina djur och anläggning om föreningen så begär. 10. Uppfylla gällande djurskyddsbestämmelser (Jordbruksverkets och Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby, föreskrifter om hantering av vissa djurarter vid slakt eller annan avlivning, och andra relevanta föreskrifter och allmänna råd från Jordbruksverket och Djurskyddsmyndigheten.) 11. Efter anmaning varje år fylla i och sända in årsrapport till föreningen. För juridiska personer tillkommer att:

5 5 1. Meddela föreningen vem som är genbanksansvarig person med behörighet att utfärda genbanksintyg och årsrapporter (om annan än firmatecknare) och när byte sker av genbanksansvarig person. 2. Informera genbanksansvarig person om innehållet i genbankskontraktet, och se till att den personen signerar originalet eller en kopia av kontraktet, och att kopian sänds till föreningen. Föreningen Gotlandskaninen förbinder sig att: 1. Föra register över godkända genbanksbesättningar och genbanksdjur. 2. Vara behjälplig i avelsarbetet, ge råd och information. 3. Tillhandahålla de av föreningen godkända genbanksintygen och mall för hur djuren ska beskrivas. 6.1 Genbanksintyg Utfärdat genbanksintyg (härstamningsbevis) på av Jordbruksverket godkänt formulär innehåller uppgifter om: utfärdande förening och kaninras, datum för utfärdande, identifieringsmetod, identitet, genbanksnummer, födelsedatum, kön, färgteckning och andra kännetecken, uppfödarens namn och adress, ägarens namn och adress, identitetsnummer, namn och färg/kännetecken för djurets föräldrar samt far- och morföräldrar. 6.2 Tillsyn av genbanksverksamhet Genbanksverksamheten övervakas genom stickprovskontroller. Kontrollerna utförs av styrelsen eller av styrelsen särskilt utsedda, genbanksansvariga personer. 7. Registrering av djur Registreringen av djur utförs av en av styrelsen utsedd registrator med vilken föreningen har upprättat ett avtal. 7.1 Antal registrerade djur Under perioden har drygt kaniner registrerats. Vid årsskiftet fanns 510 levande registrerade gotlandskaniner i genbanksbesättningarna. 7.2 Krav för registrering Föreningens styrelse ansvarar för att djur som registreras är renrasiga och att de tillhör den uppgivna rasen.

6 6 7.3 Registrets förande, stambok Djur registreras i ett register som förs av föreningen. Registret utgör föreningens officiella register över enskilda djur (stambok). Registret innehåller inventeringsdjuren och ättlingar efter dessa djur. Uppgifter till registret inkommer till registrator genom genbankernas årsrapporter och insändande av genbanksintyg. Registret innehåller följande uppgifter: Kaninens namn Genbanksnummer för besättning där kaninen är född och där intyget är utfärdat Genbanksintygsnummer Kaninens registreringsnummer Kön Födelsedatum Moderns namn och registreringsnummer Faderns namn och registreringsnummer Antalet ungar i den kull där den registrerade kaninen ingår Kaninens färg och teckning I vilken genbank kaninen finns Rapport om dödsfall och orsak Rapporterad senast (årtal och genbank) Övrigt (ex. vikt, vidaresåld) Föreningen för också ett register över enskilda medlemmar i föreningen. I detta register är godkända genbanksbesättningar registrerade med bokstaven G framför besättningsägarens namn. Detta register innehåller även besättningens adress och telefonnummer. 8. Andra lantraspopulationer av kaniner Det kan finnas andra rester kvar av den svenska lantraskaninen än de djur som finns i gotlandskaninrasen. Om sådana besättningar hittas ligger det i Föreningen Gotlandskaninens intresse att dokumentera dessa och uppmuntra till fortsatt avel. Föreningen Gotlandskaninen kan organisera denna avel, men det sker i egen stambok, helt skild från gotlandskaninens. Ska dessa grupper av kaniner erhålla officiell status som ras, fordras godkännande av Jordbruksverket. Styrelsen för Föreningen Gotlandskaninen