Medicinsk provtagning i tandvården

Transkript

1 1 Medicinsk provtagning i tandvården Frida Karlsson Sofia Wahlström Handledare Kåre Buhlin

2 2 Sammanfattning Syfte: Tandvården blir mer hälsoinriktad och det forskas mycket på associationen mellan allmänhälsa och tandvård. Vi ville därför undersöka tandläkares, läkares och individers inställning till frågor kring ett eventuellt införande av hälsotester inom tandvården. Metod: Framställning av enkät som skickades ut till 300 tandläkare, 300 läkare och 100 individer (de senare benämns hädanefter som patienter). Tandläkarna och läkarna valdes slumpmässigt ut från hela landet. Patienterna valdes slumpmässigt ut med hjälp av Eniros telefonkatalog från Storstockholm, Örebro län och nordvästra Skåne. Resultat: Totalt svarade 514 personer (73%). Av dessa var 254 (85% inom denna grupp) tandläkare, 190 (63%) läkare och 70 (70%) patienter. Nästan hälften av tandläkarna (49%) ansåg det möjligt att i sin vardag utföra hälsotester. Endast 18% anser att kliniken de arbetar på har tillräckliga resurser i dagsläget för att utföra dessa. De kvinnliga tandläkarna var signifikant mer positiva till idén om hälsotester än sina manliga kollegor (p<0.05). Hälften av de tillfrågade läkarna tycker det är en bra idé att tandläkare utför hälsotester på sina patienter. Många läkare (65%) tror dock att hälsotester kommer att leda till en ökad belastning på sjukvården även om flera på sikt tror att det kommer främja en bättre hälsa. Enkätundersökningen visade att 86% av de tillfrågade patienterna hade besökt tandvården senast En klar majoritet, 80% tycker att hälsotester inom tandvården skulle vara en bra idé. Patienter med någon form av systemsjukdom visade ett större intresse för att genomgå hälsotester jämfört med friska (p<0.05). Slutsats: Studien visar att läkarna och patienterna är positiva till medicinsk provtagning i tandvården. Tandläkarna är tudelade inför eventuellt införande av hälsotester då det krävs extra resurser, utbildning och material. I framtiden skulle tandvårdspersonalen kunna vara en resurs även för det preventiva folkhälsoarbetet.

3 3 Detta har vi gjort gemensamt Valt projekt samt skrivit projektplan. Utformat tre olika enkäter, tagit fram adresser till individer boende i Storstockholm med riktnummer -08, skickat ut enkäter till 300 läkare, 300 tandläkare och 100 individer (dessa kallas hädanefter för patienter). Skickat ut två påminnelser till de som inte svarat. Sammanställt data i Excel-filer. Insamlad data har bearbetats och analyserats. Satt oss in i analytiska metoder tillsammans med en statistiker. Utformat tabeller och diagram för att överskådliggöra insamlad data. Skrivit uppsats. Detta har vi gjort separat Frida Karlsson: Tagit fram adresser för patienter boende i Helsingborg kommun med riktnummer Skrivit större delen av avsnitten om diabetes och folsyra. Korrekturläst hjärt-kärlsjukdom- samt vitamin B12-stycket. Vi har skrivit det mesta av arbetet gemensamt samt även gjort litteratursökningar och enkätarbeten tillsammans. Sofia Wahlström: Tagit fram adresser för patienter boende i Örebro kommun med riktnummer Har skrivit mestadels av hjärtkärlsjukdomar- samt vitamin B12- stycket. Korrekturläst styckena om diabetes och folsyra. Vi har skrivit det mesta av arbetet gemensamt samt även gjort litteratursökningar och enkätarbeten tillsammans.

4 4 Introduktion Med den här studien ville vi undersöka hur man kan göra tandvården mer hälsoinriktad samt om det finns något intresse för detta bland tandläkare och patienter samt hur läkare ser på det. Studien var ämnad för att undersöka om det finns intresse för enklare hälsotester på tandläkarmottagningar samt om det är praktiskt genomförbart. Bakgrunden till studien är att en del folksjukdomar som till exempel hjärtkärlsjukdomar är mycket vanliga. Beräkningar visar att åtminstone 1,8 miljoner svenskar har högt blodtryck. Många med högt blodtryck känner inte av det och det enda sättet att veta om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det. Ett högt blodtryck skulle ibland kunna undvikas genom ändrad livsstil. I en del fall räcker det med att ändra sin kost och börja motionera mer för att undvika ett högt blodtryck och på sikt cirkulations- och andra hjärtproblem. ( Vid tidiga fynd kan man ibland bota eller lindra en sjukdom innan skador uppstår. Även diabetes är en växande folksjukdom som dessutom kryper längre ned i åldrarna. (Sjöholm Å. 2006) Ju tidigare man får reda på att man har ett högt blodsocker desto bättre förutsättningar har man att förhindra eller bromsa sjukdomsförloppet. Flera undersökningar har visat att ungefär två tredjedelar av patienterna som drabbas av hjärtinfarkt även har oupptäckt diabetes. Bland de patienter som vårdas för hjärtinfarkt har över 20% en känd diabetes. ( Det är ytterligare en anledning till att även mäta blodsockret. Befolkningen blir idag äldre och äldre vilket medför att antalet medicinska riskpatienter kommer öka inom tandvården. ( De flesta idag söker inte upp sjukvården förrän den dagen man känner sig sjuk. Till tandläkaren går dock 70-80% av Sveriges befolkning minst vartannat år. ( Detta skulle man kunna utnyttja genom att erbjuda patienten kontroll av blodsockret med ett enkelt stick i fingret och blodtrycksmätning i samband med undersökning hos tandläkare. Då kan man fånga upp riskpatienter som har höga värden och ligger i riskzon för diabetes eller hjärt-kärlsjukdom. Tanken är inte att tandläkaren ska sätta några diagnoser, utan enbart att informera patienten om dennas värden. Vid högre värden än normalt rekommenderas patienten att själv uppsöka primärvården. (Birnbaum A. 2008) Genom att upptäcka och förebygga eventuell sjukdom besparar vi patienten mycket lidande samtidigt som samhället sparar pengar på tidiga upptäckter av systemsjukdomar.

5 5 Idag utförs liknande hälsotester på apoteket. Att prata hälsa bland stressade kunder på apoteket torde inte vara en bättre miljö än hos tandläkaren. En del hävdar att blodtrycksvärden skulle bli förhöjda hos tandläkaren på grund av nervositet ( vita-rocken-syndromet ). Men frågan är om inte ett läkarbesök också kan orsaka nervositet och därmed falska förhöjda värden? Utifrån den här bakgrunden utformades studien inom ämnet. Under de sista åren har intresset för hälsoinriktad tandvård vuxit fram från flera håll. Målsättningen med studien var att få svar på frågorna om det är praktiskt möjligt och om intresse för dessa hälsotester finns inom tandvården. Diabetes Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns drygt människor med sjukdomen. ( Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar men finns i två huvudformer, typ 1 och typ 2. (Hellerström et al. 2002) I folkmun kallas ofta diabetes mellitus för sockersjuka. Benämningen kommer av att den ökade sockermängden i urinen hos obehandlade diabetiker ger urinen en söt smak. Ordet mellitus kommer från grekiskans melli som betyder honung. (Sundin A. 2006) Vid diabetes stiger sockernivån i blodet över det värde som kroppen klarar av att bearbeta, vilket medför glukosutsöndring via urinen. Om sjukdomen inte behandlas rubbas ämnesomsättningen ytterligare och kroppens celler bildar syror som går ut i blodet. Tillståndet kallas acidos eller ketoacidos. I sällsynta, svåra fall blir patienten medvetslös och insulintillförsel blir då livsnödvändig. Gemensamt för olika diabetesformer är att den sjuka personen så småningom får komplikationer i form av påverkan på hjärta, kärl, njurar, ögon och nerver. (Hellerström et al. 2002) Diabetes kan fastställas genom kapillär- eller venblodprov. Ett normalt blodsockervärde vid fasta ska ligga runt 3-6,1 mmol/liter. (Hellerström et al. 2002) Om en person vid två tillfällen har ett fasteblodsockervärde på >6,1 mmol/liter får denna diagnosen diabetes. (Sundin A, 2006)

6 6 Etiologi Pankreas, bukspottkörteln är en körtel som består av en endokrin och en exokrin del. Den endokrina delen producerar flera hormon, bland annat insulin, medan den exokrina delen producerar bukspott som har en viktig funktion i matsmältningskanalen. Peptidhormonet insulin produceras i betaceller i Langerhans öar i pankreas som proinsulin och aktiveras till biologiskt aktivt insulin, genom att ett peptidfragment, C-peptid, spjälkas av. Spjälkningen sker omedelbart före sekretionen ut i blodomloppet. Varje insulinmolekyl följs av en inaktiv C- peptid-molekyl. Denna C-peptid bryts inte ner lika fort som insulin och används därför ofta som mått på insulinsekretionen. Insulinsekretionen till blodet regleras i första hand som svar på glukoskoncentration i det blod som passerar genom pankreas. En ökning i glukoskoncentrationen leder till en ökad produktion medan en sänkt koncentration leder till en reduktion. Även koncentrationen av aminosyror deltar i regleringen av insulinsekretion. Då koncentrationen ökar, stimuleras sekretionen. Denna återkoppling fungerar oberoende av andra hormoner och av nervsystemet. Insulinsekretion stimuleras därmed främst i samband med måltider och absorptionsmängden av näringsämnen har då en avgörande betydelse. Hormoner som produceras i mag-tarmkanalen stimulerar till insulinproduktion i samma ögonblick som föda intas. Detta gör att insulin finns tillgängligt då glukos- och aminosyrakoncentrationen i blodet stiger. Även det autonoma nervsystemet deltar i regleringen av insulin. Ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet leder till en stimulering av insulinsekretionen och bidrar till att förstärka tarmhormonernas stimulering. En aktivering av det sympatiska nervsystemet liksom ökad adrenalinkoncentration leder istället till en minskad sekretion. (Bjålie et al. 1998) Insulin Insulin är ett metabolt hormon som har många effekter på kroppens olika celler. Några effekter sker omedelbart medan andra är mer långsamverkande. Insulin reducerar glukoshalten i blodet på kort tid. Detta sker genom att insulin, under absorptionsfasen, stimulerar cellernas upptag av näringsämnen. Glukosupptaget ökar framför allt i muskelcellen och

7 7 levern stimuleras att öka bildning av glykogen samt att minska bildningen av glukos från aminosyror. Detta gör att cellerna kan bygga upp sina lager av reservnäring samtidigt som glukoshalten minskar i blodet. (Hellerström et al. 2002) Diabetes typ 1 Incidensen av typ 1 diabetes ökar bland både män och kvinnor i den västerländska befolkningen. (Johansson U-B et al. 2006) Arvsgången vid denna typ av diabetes är komplicerad och till stora delar fortfarande okänd. (Sundin A. 2006) Man beräknar att ca människor i Sverige har sjukdomen och att 90% av alla barn som drabbas inte har en nära släkting med typ 1-diabetes. ( Diabetes typ 1 karaktäriseras av en betacellsdestruktion orsakad av en autoimmun process, vilket leder till bristfällig insulinproduktion. Hos 95% av de drabbade äger debuten rum före 25 års ålder. Insjuknandet är ofta akut och pågår i dagar till veckor. Ofta förekommer även en immunmedierad form av diabetes med förekomst av ö-cellsantikroppar. (Johansson U-B et al. 2006) Symptom som stora urinmängder, ökad törst, trötthet och i en del fall viktnedgång, visar sig först när 70-80% av de insulinproducerande cellerna har förstörts. Orsaken till stora urinmängder är att glukos drar med sig vatten då det utsöndras med urinen via njurarna. Törst uppkommer till följd av den stora vätskeförlusten. Trötthet och eventuell viktnedgång beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen. Alla patienter med diabetes typ 1 behandlas med insulintillförsel via någon form av injektion. Insulin kan inte tillföras per oralt eftersom insulin förstörs vid kontakt med mag-tarmkanalens olika vätskor. Det pågår försök bland läkemedelsföretagen att framställa ett inhalerbart läkemedel. ( Diabetes typ 2 Typ 2 är den vanligaste formen av diabetes och utgör ca 90% av alla fall. (Bjålie et al. 1998) Man beräknar att ca svenskar har sjukdomen och att många av dessa är sjuka utan att veta om det. Typ 2-diabetes är mer ärftlig än typ 1 och man räknar med att mer än 15% av befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla sjukdomen. Debuten av diabetes typ 2 är mer

8 8 smygande än vid typ 1 men de har samma symptom. Ofta upptäcks sjukdomen vid en vanlig hälsokontroll där man mäter blodsocker eller glukos i urinen. ( Diabetes typ 2, insulinberoende diabetes, beror på att insulinet inte har en normal effekt på cellerna på grund av ett fel i signalöverförningen mellan dessa. (Bjålie et al. 1998) Diabetes typ 2 drabbar främst äldre och överviktiga personer och kallas därför ofta för ålders diabetes. (Johansson U-B et al. 2006) I Sverige behandlas ca en tredjedel av alla patienter med diabetes typ 2 med hälsofrämjande åtgärder. Viktminskning, ändrad kost och daglig motion räcker ofta för att insulinproduktionen ska räcka till och känsligheten för insulin ska öka hos denna patientgrupp. Därmed hålls blodsockervärdena mer normala. ( Motion ökar insulinkänsligheten och fettförbränningen bland annat på grund av ökad produktion av adrenalin. (Sundin A. 2006) Ytterligare en tredjedel av människor med diabetes typ 2 behöver behandling med antidiabetika (tabletter som förbättrar insulinets effekt samt ökar insulinproduktionen i betacellerna). Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1 diabetes, dagliga injektioner med insulin. ( Diabetes och dess påverkan på hjärt-kärlsjukdom Högt blodtryck uppkommer då blodkärlen blir trängre, vanligtvis genom inlagring av fett i kärlväggen. Det krävs då ett högre tryck för att pumpa runt blodet i kroppen. Högt blodtryck kan i förlängningen leda till stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning och kan leda till bestående skador. Högt blodtryck och diabetes går hand i hand, de vanor som orsakar högt blodtryck ger också ökad påfrestning på bukspottkörteln och produktionen av insulin. (Sundin A. 2006) Bland de som vårdas för hjärtinfarkt har över 20% en tidigare känd diabetes. Upp till två tredjedelar av dem utan känd diabetes har antingen förstadium till sjukdomen eller utvecklad diabetes när de får sin infarkt. Vid diabetes typ 2 har blodet en ökad tendens att bilda blodproppar på grund av att blodet släpper igenom mer von Willebrandfaktor än hos personer utan diabetes. Von Willebrandfaktorn behövs för att blodets ska kunna koagulera vid exempelvis en vävnadsskada, men i höga halter tenderar blodet att klumpa

9 9 ihop sig, vilket ger en ökad risk för blodpropp. ( Proteinet osteopontin deltar i att reparera små skador i blodkärlets vägg, men i höga doser sker istället en uppbyggnad av aterosklerotiska plack. Osteopontin finns i förhöjd halt i blodet hos diabetiker och orsakar inte sällan hjärtinfarkt och stroke. En studie från Lunds universitetet visar att osteopontin går att motverka. Forskargruppen har sedan tidigare kunnat påvisa att ett annat protein, NFAT, aktiveras av höga blodsockervärden. Studien visar att NFAT-proteinet spelar en nyckelroll för osteopontinhalten i blodet. Studien visar även att man med hjälp av en immunhämmande substans som blockerar NFAT, helt blockerade den sockerberoende ökningen av osteopontin i blodet. Därmed minskar risken för uppbyggnaden av aterosklerotiska plack i kärlväggen. (Nilsson-Berglund et al. 2010) Diabetes och parodontit En reviewartikel från 2008, visar att det finns stark evidens för att diabetes ökar risken för inflammatorisk parodontal sjukdom samt att det ger en allvarligare form av sjukdomen. Den visar även att närvaron av parodontal sjukdom kan ge en negativ påverkan på glukosnivån vid diabetes och att det dessutom kan öka risken för diabeteskomplikationer. Detta gäller framför allt patienter med dåligt inställd diabetes. (Mealey et al. 2008) Hjärt-kärlsjukdom Ateroskleros Ateroskleros är en progressiv, degenerativ sjukdomsprocess i artärerna och resulterar i en förträngning av artärerna så är att blodflödet reduceras. Kärlväggen skadas av en långvarig exponering av mekaniskt slitage och olika toxiska substanser. Det är den mest dominerande orsaken till ischemisk hjärt-kärlsjukdom och svarar för mer än hälften av dödsfallen i västvärlden. Utvecklingen av ateroskleros är starkt kopplad till hyperkolesterolemi, diabetes och hypertoni. Även omgivnings- och livsstilsfaktorer som rökning och stress påverkar sjukdomsutvecklingen. Förändringarna drabbar främst stora och medelstora artärer som aorta, karotis-, femoralis- och koronarartärer. Venösa kärl drabbas aldrig. (Nilsson J. 2005) Ateroskleros är åldersberoende men tidiga stadier förekommer i mycket unga år. Lokala ansamlingar av lipider, bindväv och glatta muskelceller

10 10 finns i intiman hos de flesta nyfödda barn. Dessa förändringar försvinner dock för att vid 10-års åldern ersättas med lipidfyllda makrofager som tros utgöra mycket tidigt förstadium av aterosklerotiska plack i artärväggens intima. Med tiden uppstår en inflammatorisk reaktion i kärlväggen då endotelet uttrycker adhesionsmolekyler och binder leukocyter (huvudsakligen monocyter och T-celler). Då monocyterna når intiman omvandlas de till makrofager. Makrofagerna tar upp lipider och omvandlas till skumceller. Muskelceller vandrar in i intiman där de delar sig och börjar producera kollagen och andra extracellulära matrixkomponenter. Intiman förtjockas och ett fibromuskulärt plack bildas. En teori är att tidiga stadier av aterosklerosprocessen representerar en reparationsprocess i kärlväggen. Reparationsprocessen tycks förvärras av faktorer som rökning, hypertoni och diabetes. (Thulin T. 2005) Fibromuskulära plack finns hos över hälften av alla 21 åringar men det är först vid års åldern som dessa plack i vissa fall har vuxit så mycket att blodflödet förändras. De plack som ger upphov till infarkter är de som börjat degenerera. Dessa plack karaktäriseras av en central nekros och extracellulär inlagring av kolesterol och kalciumkristaller. Samtidigt sker en ökad inflammatorisk aktivitet och placket omges av en övertäckande bindvävskapsel. Om denna bindvävskapsel brister (om fettkärnan blivit för stor) blottas underliggande bindväv och fett- och inflammationsceller kommer ut i blodbanan med risk för trombosbildning som följd. (Nilsson J. 2005) Hypertoni Hypertoni är en mycket vanlig åkomma och den viktigaste påverkbara riskfaktorn för hjärt- och kärlsjukdom. (Thulin T) Förekomsten av hypertoni i Sverige uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer. ( Det motsvarar 27% av den vuxna befolkningen som är 20 år och äldre. Det är lika vanligt hos kvinnor som hos män. Enligt SBU är definitionen för hypertoni ett systoliskt blodtryck på 140 mm Hg eller högre och/eller diastoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller högre. Förekomsten av hypertoni stiger med ökande ålder och i pensionsåldern har mer än varannan person hypertoni. Av de 1,8 miljoner vuxna i Sverige har drygt 10 procent svår blodtrycksförhöjning ( 180/ 110 mm Hg). (SBU) Hypertoni medför en ökad arbetsbelastning på hjärtat eftersom blodet måste

11 11 pumpas ut mot ett större motstånd. Risken för att små blodkärl ska brista ökar på grund av att de fysiska påfrestningarna på blodkärlen ökar. Detta gäller särskilt om ateroskleros föreligger samtidigt. (Bjålie et al. 1998) Hypertoni ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom (till exempel kranskärlssjukdom och slaganfall) samt demensutveckling. Denna riskökning är oberoende av andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och är likartad för män och kvinnor. (SBU) Orsaker till hypertoni Det finns åtskilliga kända faktorer till hypertoni. Trycket i blodkärlen varierar under hjärtcykeln och under blodets passage genom kroppen med ett högsta värde (systoliska trycket) och ett lägsta värde (diastoliska trycket). Vid de flesta formerna av hypertoni har en ökning av motståndet i de små blodkärlen den största betydelsen för blodtrycksökningen. Även aktiviteten i autonoma nervsystemet samt överordnade centra i hjärnan påverkar kärlmotståndet. Cirkulerande och lokala peptider (hormoner) som kontinuerligt frisätts från nerver och omger blodkärlen påverkar också blodtrycket. En del av dem påverkar kärlen till att dilateras medan andra framkallar kontraktion. Ett välkänt hormonsystem är renin-angiotensinaldosteron-systemet. Det reglerar produktionen av Angiotensin II som har en mycket kärlsammandragande effekt. Det stimulerar även till ökad bildning av aldosteron som bland annat retinerar vatten och salt vilket leder till ett höjt blodtryck. Även faktorer som blodets viskositet, blodvolymen och blodkärlens elasticitet påverkar blodtrycket. (Thulin T. 2005) Behandling av hypertoni Man kan dela upp behandlingen i icke-farmakologisk och farmakologisk behandling. Icke-farmakologisk behandling ska utgöra basen vid hypertoni och andra kardiovaskulära tillstånd. Positiva effekter ses framför allt hos överviktiga patienter och hos patienter som har ett högt saltintag eller hög alkoholkonsumtion. (Thulin T. 2005) Olika livsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet, viktminskning, kostförändring och stresshantering kan minska personens risk för hypertoni och ska vara basen i omhändertagandet av personer med högt blodtryck. Även rökstopp är en prioriterad fråga som kan ge stora behandlingsvinster hos personer med hypertoni. I farmakologisk behandling i Sverige används vanligen tiaziddiurektika, ACE-hämmare, kalciumantagonister och beta-blockare. Dessa olika grupper förefaller ge en likartad blodtryckssänkning när endast ett av läkemedlen

12 12 används. För att uppnå bästa effekten av läkemedlen kan det vara mer effektivt att kombinera två blodtryckssänkande läkemedel än att använda en hög dos av ett läkemedel. Man får vanligen också ett bättre resultat om man kombinerar den farmakologiska behandlingen med icke-farmakologisk behandling. Samband mellan hjärt-kärlsjukdom och parodontit Avsaknad av epidemiologisk data om sjukdomsprevalens gör det svårt att bedöma samband och risker mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdomar. Man har sett att parodontit har en negativ effekt på inflammationsmarkörer i serum såsom till exempel CRP, interleukin-6, plasminogenfaktorer, serumlipider och tjockleken på intima media om personen samtidigt har hjärt-kärlsjukdom. Evidens som finns idag visar att parodontit ger en extra infektions- och inflammationsbelastning och kan medverka till hjärtkärlsjukdom och i förlängningen till stroke. Att arbeta förebyggande mot parodontit genom att upprätthålla god munhygien kan vara den viktigaste faktorn för att reducera risken för hjärt-kärlsjukdom. (Periodontal disease and health: Consensus Report of the Sixth European Workshop on Periodontology. 2008) Det finns idag inget entydigt känt samband mellan bakteriers roll och infektion som primär etiologi till hjärt-kärlsjukdom. Parodontitens etiologi är däremot väl känd (Socransky & Haffajee 2005, Paster et al. 2006). Flera studier har visat närvaro av bakterier som är associerade med parodontit i aorta eller andra blodkärl. Det tyder på ett samband mellan hjärtkärlsjukdom och parodontit. Personer med parodontit har en 2.2 gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än personer utan parodontit enligt en case-control studie. (Bahekar et al. 2007) Det finns flera tänkbara förklaringar till varför det verkar finnas ett samband mellan hjärt-kärlsjukdom och parodontit: De har delade riskfaktorer (såsom rökning, livsstil, övervikt, kost, brist på motion). Parodontiet utgör en reservoar av inflammationsmediatorer och inflammationssubstanser. Den subgingivala biofilmen utgör en bakteriell belastning nära blodkärlen. Heat-shock proteiner. (Kinane et al. 1998)

13 13 Folsyra Folsyra är ett vattenlösligt B-vitamin och bildas i växternas blad samt av olika bakterier. Människan kan tillgodogöra sig folsyra genom många olika sorters föda. (Bjålie et al. 1998) I litteratur benämns ofta folsyra och folat likvärdigt trots att det finns en kemisk skillnad. Folsyra syftar till den oxiderade kemiska sammansättningen av dihydrofolat monoglutamat medan folat syftar till tetrahydrofolat derivat. Kroppen har lättare för att ta upp folsyra än folat. (Geissler et al. 2005) Livsmedel som innehåller mycket folat är till exempel baljväxter, rotfrukter, grönsaker, frukt och lever. (Livsmedelsverket) Bristande tillförsel via maten eller dåligt fungerande absorption av folsyra från tarmen, kan leda till folsyrebrist. (Bjålie et al. 1998) Det finns även flera, vanligt förekommande, mediciner som kan orsaka förbrukning av folat. (Geissler et al. 2005) Låga halter av folsyra ökar risken för flera olika sjukdomar bland annat neuralrörsdeffekter hos foster till exempel spina bifida och anencephali, coloncancer och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom associerad med hyperhomocystemi. (Berdanier et al. 2008) Eftersom brist på folat kan leda till fosterpåverkan rekommenderas gravida kvinnor att ta tillskott av vitaminen. (Lim et al. 2007) Gravida kvinnor kan lättare drabbas av detta bristtillstånd på grund av fostrets höga celldelningshastighet. Folsyra har en mycket viktig betydelse för DNA-syntes och celldelning. (Bjålie et al. 1998) Höga intag av folsyra, minskar plasmakoncentrationen av homocystein, ett viktigt enzym i cellernas metyleringsprocesser. Det kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom eftersom höga homocystein nivåer är associerade med ökad risk för bland annat stroke. (Geissler et al. 2005)

14 14 Vitamin B12 Vitamin B12 är tillsammans med folsyra nödvändigt för DNA-syntesen i kroppen. Om det förekommer brist på vitamin B12 och folsyra drabbar det all celldelning i kroppen. Särskilt utsatt är bildningen av röda blodkroppar. (Bjålie et al. 1998) Människans behov av vitamin B12 täcks genom intag av animaliska produkter, framför allt lever, fisk och kött. (Geissler et al. 2005) Det bildas även av vissa bakterier. (Bjålie et al. 1998) Vitamin B12 tas upp huvudsakligen genom absorption i tarmen i komplex med glykoproteinet intrinsic factor. Intrinsic factor produceras av parietalcellerna i magsäcken. (Geissler et al. 2005) Mindre än 1% tas upp genom diffusion av mucosan i magtarmkanalen. (Bender D A, 2008) Totalt har man 2,5 mg vitamin B12 i kroppen, minsta önskvärda mängd är cirka 1 mg. (Bender D A, 2008) Huvudsakligen lagras det i levern. (Lim et al. 2007) Vitamin B12-brist Den dagliga dosen vitamin B12 är normalt mycket liten. Om inte det dagliga intaget tillgodoses tar det lång tid, ungefär två år innan bristsymptom uppträder. (Lim et al. 2007) Brist kan drabba personer som går över från animalisk till strikt vegetabilisk kost utan att tillgodose vitamin B12-behovet på annat sätt. Den vanligaste orsaken till vitamin B12-brist är att det inte bildas tillräckligt med intrinsic factor och inte att det dagliga intaget är för lågt. (Bjålie et al. 1998) Protonpumpshämmare som kan tas vid magsår minskar upptaget av vitamin B12 men det finns inga evidens för att det på lång sikt orsakar vitamin B12-brist. Brist på vitamin B12 kan leda till perniciös anemi samt ge neurologiska skador. Perniciös anemi är ett autoimmunt tillstånd då antikroppar bildas mot intrinsic factor. (Lim et al. 2007) 90% av patienterna med perniciös anemi har antikroppar mot parietalcellerna i magsäcken och 70% har även anti-intrinsic factor-antikroppar i plasma, saliv och magsaft. Dessa patienter behandlas ofta med parenteral tillförsel av vitamin B12. (Bender D A, 2008) Med ökande ålder ökar frekvensen av vitamin B12-brist. Endast 10% av patienterna är under 40 år. (Geissler et al. 2005) Det finns inga evidens för några biverkningar vid för högt intag av vitamin B12. (Geissler et al. 2005)

15 15 Nuvarande projekt i ämnet Hälsotester i samband med tandläkarbesök har varit omdiskuterat och omdebatterat de senaste åren. I samband med Praktikertjänst marknadsföring av Hälsosatsningen under FDI i Älvsjö 2008 fick många tandläkare upp ögonen för möjligheten att erbjuda patienterna en helt ny typ av tjänst. Bakgrunden för Hälsosatsningen är en studie gjord av tandläkare Jontell där 200 patienter ingick. (Vård och Hälsa 2008) Hälsosatsningen inleddes med en praktisk studie där fyra praktikertjänstmottagningar runt om i Sverige deltog. En av dessa kliniker ligger i Stockholmsregionen där tandläkare Fugelstad är verksam. Han uppger att de har identifierat flera ovetande personer med förhöjda värden. Dessa har nu slussats vidare för att få hjälp med livsstilsförändring eller medicinering. De flesta patienter ser screeningen som en bonus. (Vård och Hälsa 2008) Flera läkare är positiva till hälsotester inom tandvården. Många anser att det ligger helt rätt i tiden att arbeta hälsofrämjande. Både cardiologer och diabetologer anser att tidig upptäckt av personer med högt blotryck, förhöjda blodfetter och störd sockeromsättning kan få stor betydelse för folkhälsan. Läkarna poängterar vikten av att patienterna erbjuds rätt omhändertagande och uppföljning. Livsstilsförändring är ett effektivt sätt att förebygga såväl hjärt-kärlsjukdom som diabetes och man har mycket att vinna på ett ökat samarbete mellan tandvården, sjukvården och primärvården. Östra Sverige I Gävle har tandläkare Engström med medarbetare undersökt om hjärtkärlsjukdomar och cancer har samma riskfaktorer som orala sjukdomar. I studien ingick över 1200 vuxna patienter. Patienterna fick uppge eventuella mediciner och tobaksvanor samt hur de upplevde sin allmänhälsa. Studien gick ut på att mäta patienternas blodtryck och undersöka om det fanns något samband mellan detta och deras parodontala fickstatus. I studien såg man att patienterna med ett högt diastoliskt blodtryck var signifikant associerade med parodontala tandköttsfickor. Patienterna med parodontala fickor hade 76% högre sannolikhet att ha högt blodtryck. (Engström et al. 2007)

16 16 Västra Sverige En klinik i Västsverige har undersökt blodtryck, blodsocker och benskörhet på sina patienter. Blodtryckmätning utförs på alla frivilliga patienter över 18 år och blodsocker mäts på patienter över 25 år. De har hittat många patienter med höga blodtryck och flera patienter med förhöjda blodsockervärden som nu behandlas av läkare. (Hallberg L. 2006) I en studie gjord av Jontell et al i Västsverige fann man att man genom olika testmetoder kan identifiera patienter med ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som myokardiell infarkt eller stroke. Dessa patienter skulle därmed kunna rekommenderas att söka vård samt erbjudas preventionsstöd. Studien byggdes på 200 patienter och visade att 6% hade mer än 10% ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. På en privat tandläkarklinik i Filipstad i Värmland gjordes en studie för att identifiera patienter med ökad risk för till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Data samlades in med hälsodeklaration, blodtrycksmätning och blodglukos. Varje enskild patients grad av tandlossning noterades. Studien visade att 3,5% av patienterna hade hög plasmaglukoshalt och 11,6% hade högt diastoliskt tryck. Det innebär att var sjunde patient som deltog i studien var sjuk utan att veta om det. (Tandläkartidningen. 2008) Syfte Sammantaget finner vi att det finns mycket lite forskning gjord inom detta område. Studier som undersöker hur tandläkare och läkare ställer sig i frågan saknas. Syftet med studien har därför varit att undersöka inställningar till införandet av hälsotester inom tandvården.

17 17 Material och metod För att ta reda på hur tandläkare, läkare och patienter ser på ämnet utfördes en enkätundersökning. Enkäter skickades ut under våren 2009, till 300 tandläkare, 300 läkare och 100 patienter som slumpmässigt valts ut. Läkaradresserna valdes ut slumpmässigt av ett företag som heter Cegedim Dendrite, Kista i Stockholm. Ett datoriserat randomiserat urval skedde utifrån postnummer, geografiskt fördelat över hela landet. (Levan. L, Cegedim dendrit, 2009) Tandläkarenkäterna skickades till 150 tjänstetandläkare och 150 privattandläkare. Adresserna till dessa valdes slumpmässigt ut av Tandläkarförbundet. Patientadresserna valdes slumpmässigt ut från telefonkatalogen. 34 adresser från Storstockholm, 33 adresser från Örebro kommun (riktnummer 019) och 33 adresser från Helsingborg kommun (riktnummer 042). Patientselektionen gjordes genom att dela in respektive telefonkatalog i lika många delar som antalet patienter i respektive stad. Sedan valdes vart femte namn nedifrån i mittenkolumnen på respektive sida. Innan patientenkäten skickades ut blev studien positivt bedömd av etiska nämnden vid Karolinska Institutet. I de fall där patientenkäter kom åter till avsändaren eller i de fall där patient avlidit ersattes patienten av en annan på raden ovanför. Enkäterna skickades ut tillsammans med ett informationsblad om bakgrunden till vårt examensarbete (samma informationsbrev till tandläkare, läkare och patienter), ett brev riktat till den aktuella målgruppen (olika till de tre grupperna) samt ett frankerat svarskuvert. Därefter skickades två påminnelser till de som inte svarat med två veckors intervall. Enkäterna sammanställdes i tre olika databaser för att sedan bearbetas.

18 18 Statistisk analys Databaserna användes för att få fram deskriptiv data samt för statistisk bearbetning. Statistisk analys har utförts med hjälp av Statistica 8.0, Statsoft Inc (Tulsa, Oklahoma, Förenta Staterna). Eftersom våra variabler är kvalitativa har resultaten analyserats med hjälp av Pearsons Chi-två test eller med Fisher s exakta test om fler än 20% av de förväntade frekvenserna är mindre än fem. Resultat Totalt uppnåddes en svarsfrekvens (på ifyllda enkäter) på 73%. Tandläkarna hade bäst svarsfrekvens av de tre grupperna med 254 stycken (85%), patienterna uppnådde 70 stycken (70%) inskickade enkäter och läkarna 190 stycken (63%). (se tabell 1) Bland de tillfrågade tandläkarna var 82% allmäntandläkare, 15% specialisttandläkare och 3% var inte längre verksamma inom tandvården. Det var en jämn fördelning mellan privat och offentlig verksamhet med 50% respektive 49%. Bland de tillfrågade läkarna arbetade 29% inom privat verksamhet och 70% inom offentlig verksamhet. Studien visade ingen signifikant skillnad avseende könsfördelning mellan läkare och tandläkare medan en höggradig signifikant skillnad påvisades avseende att de hade hört talas om hälsotester, 79% av tandläkarna jämfört med 28% av läkarna (p<0.0001) På frågan om tandläkarutbildningen var tandläkarnas förstahandsval av utbildning svarade 20% nej. Av dessa var det 58% som hade medicin som första handsval. Totalt ansåg sig 90% av tandläkarna intresserade av allmänmedicin och 49% ansåg det möjligt att i sin kliniska vardag utföra hälsotester på sina patienter. (se tabell 6) Man såg en signifikant skillnad mellan könen och om de vill utföra hälsotester på sina patienter. Vid jämförelse mellan svarsalternativen ja och nej var kvinnor signifikant mer positiva än sina manliga kollegor (59% jämfört med 42%) (p<0.05). Bland tandläkarna uppgav 98% att de kände till att det diskuterats om ett samband mellan hjärtkärlsjukdom och parodontit. På samma fråga svarade 67% av läkarna att de kände till att ett samband diskuterats och 76% av läkarna trodde personligen att ett samband finns. Av patienterna svarade 27% att de hade hört talas om att sjukdomar i munhålan kan kopplas ihop

19 19 med hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Upp till 50% av läkarna tycker det är en bra idé att tandläkare kan utföra hälsotester på sina patienter och 46% tycker att tandläkare har kompetens att utföra testerna. (se tabell 8) Drygt hälften av de tillfrågade läkarna anser sig lite pålästa inom området medan endast 5% ansåg att de var mycket pålästa. Det finns en tendens till signifikans vid jämförelse av frågorna angående sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och parodontit och om de tycker att hälsotester är en bra idé (p=0.072). De läkare som känner till sambandet är mer positiva till införandet av hälsotester inom tandvården. Vid jämförelse mellan frågorna om det är en bra idé att utföra hälsotester med om det kommer leda till en ökad belastning inom sjukvården fann man en signifikant skillnad (p<0.001). De som var positiva till införandet av hälsotester trodde i mindre grad att det skulle leda till ökad belastning på sjukvården. Läkarna fick även frågan om de ansåg att folsyra och B12 skulle kunna screenas i samband med tandläkarbesök. Endast drygt 12% ansåg det möjligt medan över 72% svarade nej. Bland tandläkarna var inte skillnaderna lika stora då ungefär en fjärdedel svarade ja och drygt 35% nej. En klar majoritet av patienterna (86%) hade besökt tandläkare och/eller tandhygienist under 2008 eller Hälften (50%) av alla deltagande patienter angav att de går en gång om året, 20% att det går en gång vartannat år och 17% att de går två gånger om året eller oftare till tandläkare och/eller tandhygienist för att undersöka sina tänder. (se tabell 13) Många (94%) av patienterna har förtroende för sin tandläkare. En stor del (80%) av patienterna tycker att det skulle vara en bra idé att tandläkare erbjuder hälsotester och 74% är intresserade att genomgå hälsotester i samband med årlig kontroll hos tandläkare. (se tabell 14) En stor majoritet av patienterna, 81%, tror att sjukdomar i munhålan kan påverka allmänhälsan. Drygt hälften, 59%, har hört talas om att sjukdomar i munhålan kan kopplas ihop med hjärtkärlsjukdom och diabetes. Bland de patienterna som har någon form av systemsjukdom kunde man se ett större intresse av att genomgå hälsotester jämfört med de som är friska (p<0.05) Studien visade att tandläkarna värderar tjänsten högre än vad patienterna gör. Det finns en signifikant skillnad (p<0.001) mellan de två grupperna, tandläkarna anser att tjänsten är värd mer pengar än vad patienterna gör.

20 20 Tabell 1. Svarsfrekvens enkätundersökning Tandläkare Läkare Patienter Total svarsfrekvens (=antal inskickade 259 (86%) 206 (69%) 75 (75%) enkäter) Antal ifyllda enkäter 254 (85%) 190 (63%) 70 (70%) Antal tomma inskickade enkäter 5 (2%) 16 (5%) 5 (5%) Tabell 2. Könsfördelning mellan grupperna Tandläkare Läkare Patienter Kvinna 115 (45%) 91 (48%) 41 (59%) Man 139 (55%) 99 (52%) 29 (41%) Tabell 3. Känner Du till att ett samband mellan hjärt-kärlsjukdom och parodontit har diskuterats? (Anges i %) Tandläkare Läkare Ja Nej 2 33 Tabell 4. Var arbetar/bor Du? (Anges i %) Tandläkare Läkare Patienter Storstadsregion Större stad Medelstor stad Tätort Glesbygd

21 Figur 1. Ålder bland tandläkare, läkare och patienter 21

22 22 Sammanställning från tandläkarenkät Tabell 5. Var tandläkarutbildningen Ditt första handsval? (Anges i %) Ja 80 Nej 20 Figur 2. Vill Du utföra hälsotester på Dina patienter? En signifikant skillnad mellan könen och om de vill utföra hälsotester på sina patienter kunde påvisas. Vid jämförelse mellan svarsalternativen ja och nej var kvinnor mer positiva än män. (p<0.05)

23 23 Tabell 6. Tandläkarnas inställning till hälsotester Ja (%) Är Du intresserad av allmänmedicin? 90 Borde Du ta större ansvar för pat allmänhälsa? 40 Har Du hört talas om att tandläkare utför hälsotester? 79 Anser Du det möjligt att utföra hälsotester? 49 Vill Du utföra hälsotester även om inte är lönsamt? 30 Erbjuder Din klinik hälsotester? 5 Känner Du till samband hjärt-kärlsjukdom och parodontit? 98 Behandlar Du patienter olika om de har enbart parodontit 47 eller om de har parodontit och hjärt-kärlsjukdom? Figur 3. Anser Du Dig ha tillräcklig kompetens att utföra hälsotester?

24 24 Tabell 7. Anser Du att kliniken Du arbetar på har tillräckliga resurser för att utföra hälsotester? (Anges i %) Ja 18 Nej, saknar vilrum 25 Nej, saknar personal 21 Nej, saknar kompetens 27 Annat 10 Figur 4. Hur mycket är tjänsten värd? Det finns en signifikant skillnad mellan de två gruppernas svar. Tandläkarna anser att tjänsten är värd mer pengar än vad patienterna gör. (p<0.001)

25 25 Sammanställning från läkarenkät Tabell 8. Läkarnas inställning till hälsotester inom tandvården Ja (%) Undersöker Du munnen när Du ställer diagnos i huvud-hals regionen? 94 Känner Du till samband mellan hjärt-kärlsjukdom och parodontit? 67 Din åsikt, tror Du det finns samband mellan dessa sjukdomar? 76 Har Du hört talas om att tandläkare utför hälsotester? 28 Tycker Du det är en bra idé att tandläkare utför hälsotesterna? 50 Anser Du att tandläkare har kompetens att utföra hälsotesterna? 46 Anser Du det lämpligt att tandläkare utför detta på patienter som 43 medicinerar mot högt blodtryck? Anser Du det lämpligt att tandläkare utför detta på patienter som 35 medicinerar mot diabetes? Tror Du hälsotesterna kommer leda till ökad belastningen på sjukvården? 65

26 26 Sammanställning från patientenkät Figur 5. Vad hade Du för sysselsättning 2008? Tabell 10. Har Du någon av följande sjukdomar? (Anges i %) Diabetes Mellitus 3 Högt blodtryck 14 Osteoporos 6 B12-brist 6 Folsyrabrist 1 Inget av ovanstående 70 Tabell 11. Hur många tänder har Du? (Anges i %) Helt tandlös st st st 92

27 27 Tabell 12. Var brukar Du gå för att undersöka Dina tänder? (Anges i %) Folktandvård 39 Privat tandvård 59 Både folktandvård och privattandvård 2 Tandläkarhögskola 0 Annat 0 Tabell 13. Hur ofta brukar Du gå till tandläkaren och/eller tandhygienisten för att undersöka Dina tänder? (Anges i %) Aldrig 1 Endast vid besvär 6 Oregelbundet, någon gång då och då 3 En gång vart tredje år 3 En gång vartannat år 20 En gång per år 50 Två gånger per år eller oftare 17 Vet ej/minns inte 0 Tabell 14. Patienternas inställning till hälsotester Ja (%) Har Du förtroende för Din tandläkare? 94 Är Du intresserad av att genomgå tester vid årlig kontroll? 74 Tycker Du det är en bra idé att tandläkare utför tester? 80

28 28 Diskussion Tandläkarna var den grupp som hade högst svarsfrekvens. Det är inte förvånande eftersom enkätundersökningen främst berör tandläkarnas vardag. En tänkbar orsak är att de vill ställa upp och engagera sig för yngre blivande kollegor mer än vad läkare känner att de vill ta sig tid att göra. Det var förvånansvärt många tandläkare och läkare som ställde sig positiva till idén med hälsotester inom tandvården. Bland tandläkarna var det en signifikant skillnad mellan könen angående inställningen till om hälsotester är en bra idé då man jämförde svaren ja och nej. De kvinnliga ansåg i större utsträckning att det var en bra idé jämfört med sina manliga kollegor. Närmare hälften av de tillfrågade tandläkarna ansåg det möjligt i sin kliniska vardag att utföra hälsotester och hälften av de tillfrågade läkarna ställer sig positiva till mätningar inom tandvården. Tänkbara orsaker till att inte fler tandläkare är positiva kan vara att många inte anser sig ha tid att utföra tester, de har redan en fulltecknad tidbok i dagsläget. Många tycker att den kliniska vardagen har blivit tyngre sedan den nya tandvårdsreformen infördes En del bedömer att det inte är ekonomiskt lönsamt att utföra testerna. Andra anser inte att testerna ingår i tandläkarnas arbets- eller kompetensområde. Däremot svarade nästan hälften av de tillfrågade läkarna att tandläkarna har kompetens att utföra hälsotester. Bland läkarna fanns en tendens till signifikant skillnad mellan de som kände till att det diskuterats om ett samband mellan parodontit och hjärtkärlsjukdom och de som inte kände till sambandet. De som kände till sambandet var mer positiva till införandet av hälsotester i form av mätningar av blodtryck och blodsocker. En stor majoritet av läkarna var negativa till mätningar av folsyra och vitamin B12. En läkare kommenterade sitt svar med att proverna är mycket svårtolkade och att många värden hamnar i gråzon och då kräver ytterligare laboratorisk utredning. Tandläkarna var mer positiva till att även mäta folsyra och B12. En trolig orsak till det kan vara att de inte är lika insatta som läkarna i hur dessa prover utförs och vad det innebär. Det finns många felkällor att undvika då man mäter blodtryck. Det är viktigt att mätningarna är standardiserade, det vill säga att blodtrycket mäts på samma sätt vid varje tillfälle. Mätningarna bör alltid göras i höger arm och

29 29 patienten bör vila i minst fem minuter, sittande eller liggande, innan mätningar utförs. Tre mätningar bör göras och medelvärdet beräknas för att få ett tillförlitligt värde. (Thulin T. 2004) I denna studie framkom det att en fjärdedel av de tillfrågade tandläkarna saknar vilrum på sina kliniker. Eftersom vila innan provtagning är en förutsättning för att få rättvisande värden kan detta skapa problem vid ett eventuellt införande. Blodtrycksmätning i tandläkarstolen i samband med behandling kan leda till falskt förhöjda värden och leda till att många patienter oroas i onödan. Smärta, stress, rumstemperatur och tobaksrökning är också faktorer som påverkar blodtrycket. Vila och värme sänker blodtrycket medan smärta, stress och tobaksrökning höjer. Det är således viktigt med behaglig temperatur i rummet då man gör mätningar. (Thulin T. 2004) Förutom problematiken med vilrum, anser en femtedel av tandläkarna att de saknar personal som kan utföra testerna samt att kliniken saknar kompetens. Detta är faktorer som ytterligare försvårar införandet av hälsotester. Trots att många tandläkare ser svårigheter med testerna, är det nästan lika många som är positiva till idén. Närmare hälften anser att de borde ta ett större ansvar för sina patienters allmänhälsa och upp till en tredjedel kan tänka sig att utföra tester i ett medicinskt syfte även om det inte är ekonomiskt lönsamt. En tänkbar orsak till det är att mottagningen då kan erbjuda en ny tjänst som kan locka fler patienter till kliniken och på sikt ge ökade intäkter. Andra tandläkare ser hälsotesterna som enbart en service till patienten. Detta skulle kunna ge en fördjupad relation mellan tandläkare och patient. I studien av Jontell et al använde man sig av frågeformulär och blodtryckstagning för att identifiera riskpatienter. På detta sätt kunde patienterna bli varse om sin egen situation, få preventivt stöd och hänvisning till primärvåden. Studien ligger till grund för hälsosatsningen hos Praktikertjänst och uppskattas i hög grad bland patienterna. Vår studie visar även den på att patienterna är mycket positiva till ett eventuellt införande av hälsotester inom tandvården. En klar majoritet av de tillfrågade har förtroende för sin tandläkare och skulle vilja genomgå hälsotester i samband med den årliga undersökningen. De flesta av de tillfrågade patienterna tycker att det är en bra idé att tandläkare erbjuder hälsotester. Bland de patienterna som har någon form av systemsjukdom kunde man se ett större intresse av att genomgå hälsotester jämfört med de som är friska. Den positiva inställningen bland patienterna stämmer överens med tandläkare Pär Fugelstads uppfattning. Han menar att de flesta patienter han möter ser screeningen som en bonus. (Vård och Hälsa 2008)

30 30 I denna studie svarade över hälften av läkarna att hälsotester inom tandvården skulle leda till en ökad belastning på primärvården. Flera läkare kommenterade dock sitt svar och menade att det initialt skulle leda till en ökad belastning men att belastningen på sikt skulle minska. De som tycker det är en bra idé med hälsotester tror i mindre utsträckning att hälsotesterna leder till ökad belastning jämfört med de som inte tycker att det är en bra idé. Enligt Jontell et al är mer än 2 miljoner dödsfall i Europa associerade med hjärt-kärlsjukdom. Detta innebär en stor belastning för individen och på samhället. I studien anser man därför att det är av vikt att utveckla strategier för att identifiera patienter som är i behov av preventiv vård. Att fånga upp patienter i riskzonen innan de utvecklat sjukdom skulle på sikt kunna innebära att färre patienter blir beroende av kostsam vård. Flera läkare menar att tidig upptäckt av personer med högt blodtryck, förhöjda blodfetter och störd sockeromsättning kan få stor betydelse för folkhälsan. De menar även att hjärt-kärlsjukdom delvis går att förebygga genom rätt åtgärder och att det centrala är tidig upptäckt innan sjukdomen har brutit ut. Man har mycket att vinna på ett ökat samarbete mellan tand-, sjuk- och primärvården. (Vård och Hälsa 2008) Trots att många läkare anser att hälsotester kommer att öka belastningen på sjukvården ansåg hälften att det är en bra idé att tandläkare erbjuder tester i ett medicinskt syfte. Vid statistisk bearbetning fann man ingen signifikant skillnad mellan läkarnas ålder och deras inställning till utförandet av hälsotester. Vad gäller kostnad för hälsotesterna ser tandläkarna att tjänsten är värd mer än vad patienterna gör. Det kan bero på att patienterna är vana vid att motsvarande hälsotester görs på vårdcentral till en subventionerad kostnad. Eftersom vård hos tandläkare inte är subventionerad i samma utsträckning får patienterna betala en större del av kostnaden själv. Flera sakkunniga inom sjukvården har varit positiva till ett ökat omhändertagande av patienters allmänhälsa inom tandvården. Tanken är inte att tandläkaren ska sätta några diagnoser, utan enbart att informera patienten om dennas hälsotillstånd. Då en stor majoritet av patienterna går kontinuerligt till tandvården, tycker det är en bra idé med införande av hälsotester och att de flesta har ett stort förtroende för sin tandläkare torde inte vita-rocken-syndromet bli större inom tandvården än i sjukvården. Genom att upptäcka och förebygga eventuell sjukdom besparas patienten mycket lidande samtidigt som samhället sparar pengar.

31 31 Konklusion Studien visar att läkarna och patienterna är positiva till medicinsk provtagning i tandvården. Tandläkarna är tudelade inför ett införande av hälsotester. För många tandläkare skulle det krävas extra resurser, utbildning och material vilket skulle ge höga kostnader. Patienterna är den grupp som är mest positiva till testerna. De patienter med någon systemsjukdom var mer positiva än de friska. Då en klar majoritet av patienterna har förtroende för sin tandläkare torde tandläkarkliniker vara lämpade att utföra hälsotester på. Bland läkarna var det många som var positiva och ansåg att tandläkare har kompetens att utföra testerna. Ökad belastning på sjukvården var en betydande orsak till att inte fler var positiva. I framtiden skulle tandvårdspersonalen kunna vara en resurs även för det preventiva folkhälsoarbetet. Fler studier är nödvändiga för att kunna evaluera den långsiktiga nyttan för individen och hälso- och sjukvården. Tack till Handledare Odont dr. Kåre Buhlin för Din vägledning, uppmuntran och Ditt stora engagemang. Avdelningen för parodontologi för ekonomiskt stöd. Elisabeth Berg för Din hjälp med statistisk bearbetning. Annette Birnbaum, Informationsansvarig, Praktikertjänst Tandvård för att vi fick en inblick i arbetet med Hälsosatsningen.