Informationsbehov ur olika perspektiv. En delrapport från projektet Nationell Informationsstruktur för vård och omsorg

Transkript

1 Informationsbehov ur olika perspektiv En delrapport från projektet Nationell Informationsstruktur för vård och omsorg 1

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad: april

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att definiera och beskriva innehållet i en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Arbetet ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg och bedrivs inom två projekt: Nationell Informationsstruktur och Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Uppgiften för projektet Nationell Informationsstruktur ( ) har varit att genom en grundläggande analys beskriva vård- och omsorgsverksamhetens processer och olika intressenters krav på information. Utifrån denna beskrivning har en nationell informationsstruktur utvecklats som grund för verksamhetsutveckling och utveckling av processtödjande IT för vård och omsorg. Denna rapport är en del av slutrapporteringen från projektet och presenterar det kunskapsunderlag som tagits fram i projektets fyra intressentgrupper och som utgjort en viktig grund för utvecklingen av den nationella informationsstrukturen. Rapporten beskriver informationsbehov som identifierats utifrån gruppernas olika perspektiv vård- och omsorgstagare, vård- och omsorgspersonal, ledning/styrning/forskning samt IT-marknadens aktörer. Dessutom beskrivs gruppernas arbetssätt. Rapporten vänder sig till projektets målgrupper inom vård och omsorg, främst till dem som arbetar med verksamhetsanalys och verksamhetsutveckling. Anders Printz Avdelningschef Regler och tillstånd 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Regeringsuppdraget... 8 NI-projektets slutrapportering... 8 Denna delrapport... 9 Bakgrund Genomförande Angreppssätt Organisation och medverkande Metod Koppling till God Vård Resultat Hur de olika perspektiven hänger samman Vård- och omsorgstagarperspektivet Vård- och omsorgspersonalperspektivet Lednings-, styrnings- och forskningsperspektivet IT-marknadsperspektivet Sammanfattande beskrivning av resultat per intressentgrupp Intressentgruppen för vård- och omsorgstagare Intressentgruppen för vård- och omsorgspersonal Intressentgruppen för ledning, styrning och forskning Intressentgruppen för IT-marknaden Målområden och informationsbehov Strategiskt förhållningssätt God vård och omsorg Målstyrning med värde för individen Delaktighet Överenskommelse Kunskapsbaserad vård och omsorg Kunskaps- och beslutsstöd Samverkan Tillgång till information korrekt information Tillgång till information Integritetsperspektiv Tillgång till information Spårbar information Kompetens Individens egen process Generella diskussionsfrågor Att följa upp en process Forskning som en integrerad del av vård och omsorg Kravspecifikation från IT-marknaden Styrning/ledning Krav på den nationella informationsstrukturen Krav på informationsstrukturens omgivning

6 Några avslutande reflektioner Bilaga 1- Intressentgruppernas modeller Inledning Intressentgruppernas modeller Intressentgruppen för vård- och omsorgstagare Mål Process Information Intressentgruppen för vård- och omsorgspersonal Mål Process Begrepp Information Intressentgruppen för ledning, styrning och forskning Mål Process Information Intressentgruppen för IT-marknaden Mål Process Information

7 Sammanfattning I utvecklingen av den nationella informationsstrukturen har ett delprojekt benämnt Verksamhetskrav haft till uppgift att utifrån olika perspektiv beskriva informationsbehov i genomförandet av vård och omsorg. Fyra intressentgrupper har identifierat och beskrivit krav och förväntningar på den typ av information som den nationella informationsstrukturen ska kunna hålla för en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Intressentgrupperna har utgått från följande perspektiv: vård- och omsorgstagare och närstående vård- och omsorgspersonal ledning, styrning och forskning IT-marknaden De medverkande i intressentgrupperna har bidragit med kunskap och erfarenhet genom sin kompetens som personal, företrädare inom olika patientorganisationer, verksamhetsledare, forskare samt leverantörer av IT-stöd inom både kommunal och landstingsverksamhet. Intressentgrupperna har haft till uppgift att vara framtidsorienterade och inte begränsas av dagens lagar, reglerverk, arbetssätt, organisation eller huvudmannagränser. Det resultat som beskrivs i denna rapport pekar därmed på en vård- och omsorgsverksamhet som de fyra intressentgrupperna ser som ett framtida och önskvärt läge. Varje intressentgrupp har inledningsvis beskrivit ett antal framgångsfaktorer som sedan varit utgångspunkt för formuleringar av mål som vård och omsorg ska kunna tillgodose. Dessa mål ska bland annat kunna uppnås genom en ändamålsenlig informationshantering. Intressentgruppernas resultat beskriver vidare ett informationsbehov utifrån respektive perspektiv. Om informationsbehovet kan tillgodoses i genomförandet av en vård- och omsorgsprocess så finns det förutsättningar att de beskrivna målen kan nås. Det innebär samtidigt att den informationsstruktur som NI-projektet har tagit fram, bland annat utifrån intressentgruppernas resultat, ska kunna klara av att hantera detta informationsbehov. För att kunna identifiera och beskriva informationsbehovet har grupperna genomfört verksamhetsanalyser genom beskrivningar av mål, processer, begrepp och flöden. Resultatet har beskrivits i olika verksamhetsmodeller. detta arbetssätt har valts dels för att det bedömts som ett stringent sätt att dokumentera gruppernas diskussioner på, dels för att projektets utvecklingsgrupp också använt modellering som teknik. Därmed har gruppernas resultat enklare kunnat kommuniceras till utvecklingsgruppen som är den primära målgruppen för resultatet. I denna delrapport beskrivs främst intressentgruppernas resultat vad gäller målformuleringar och informationsbehov. I bilagan redovisas de process-, begrepps- och flödesmodeller som legat till grund för analys och beskrivningar av informationsbehovet. 7

8 Inledning Regeringsuppdraget Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att inom ramen för den nationella IT-strategin för vård och omsorg [1] definiera och beskriva innehållet i en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Arbetet genomförs i två projekt: Nationell Informationsstruktur, (NI-projektet, ) och Nationellt fackspråk för vård och omsorg (2007- mars 2011). Projektens resultat ska bidra till en effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. I maj 2007 fattade regeringen formellt beslut om Socialstyrelsens uppdrag. I beslutet står: Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg (Skr. 2005/06:139). I arbetet ingår dels att utarbeta en nationell informationsstruktur, dels att utarbeta, förvalta och tillhandahålla en nationell terminologi- och klassifikationsresurs. NI-projektets slutrapportering NI-projektets slutrapportering innefattar följande publikationer: Huvudrapport Nationell Informationsstruktur ett regeringsuppdrag inom Nationell ITstrategi för vård och omsorg Delrapporter Nationell informationsstruktur för vård och omsorg modeller med beskrivningar Verksamhetens villkor och förutsättningar Informationsbehov ur olika perspektiv (denna rapport) Informationssäkerhet vägledning för hantering av information i vård och omsorg Inriktning och ansats för utvecklingen av en nationell informationsstruktur Så utvecklas den nationella informationsstrukturen om arbetssätt och samverkan med andra nationella initiativ Nationella IT-strategier, Danmark, England och Kanada (även översatt till engelska) Nationella IT-strategier, Norge, Nederländerna och Nya Zeeland (även översatt till engelska) 8

9 Denna delrapport Denna delrapport beskriver det arbete som bedrivits i NI-projektets fyra intressentgrupper inom delprojektet Verksamhetskrav. Dessutom beskrivs gruppernas resultat. I bilagan beskrivs respektive grupps framtagna modeller. Målgruppen för detta arbete har främst varit NI-projektets utvecklingsgrupp. Intressentgruppernas resultat har varit ett av de underlag som utvecklingsgruppen använt för utvecklingen av den nationella informationsstrukturen. Materialet bedöms också vara intressant för projektets externa intressenter då det är ett exempel på hur en verksamhetsanalys kan genomföras i syfte att identifiera och beskriva informationsbehov. Figur 1. NI-projektets arbetsprocess. Intressentgrupperna har tagit fram ett av underlagen till utvecklingen av den nationella informationsstrukturen. De modeller som tagits fram i respektive intressentgrupp ska främst ses som en dokumentation av gruppernas diskussioner. Dessa modeller är inte heltäckande för hela vård- och omsorgsprocessen. De modeller som är tillämpliga för hela vård- och omsorgsprocessen är NI-projektets generiska modeller, och det är dessa som ska vara en utgångspunkt i kommande verksamhets- och IT-utveckling. De generiska modellerna ska däremot kunna hantera de krav som ställts av de fyra intressentgrupperna. 9

10 Bakgrund Delprojektet Verksamhetskrav har haft till uppgift att identifiera och beskriva krav på den typ av information som den nationella informationsstrukturen ska kunna beskriva. Syftet med att involvera personer med olika perspektiv är att bidra till underlag och utveckling av goda, trovärdiga och säkra IT-stöd och e-tjänster. Kraven utgår framförallt från de mål som fyra intressentgrupper har identifierat utifrån sina respektive perspektiv: vård- och omsorgstagare och närstående vård- och omsorgspersonal ledning, styrning och forskning IT-marknaden Intressentgruppernas uppgift har varit att ta fram underlag för att möjliggöra identifiering av den typ av information som är nödvändig för att stödja och säkra individens (patientens/brukarens) väg genom vård och omsorg. Analys och definition av begrepp har inte ingått i intressentgruppernas uppgift. I gruppen för vård- och omsorgstagare har ingått företrädare som kan spegla situationen i dagens samhälle för vård- och omsorgstagare och närstående. Gruppens deltagare representerar patient-, pensionärs- och andra organisationer som företräder olika medborgarperspektiv. Den kunskap som gruppens medlemmar har bidragit med är en viktig bas för arbetet med att identifiera krav på information när det gäller att tillgodose individens behov över tid och rum. I gruppen för vård- och omsorgspersonal har representanter för olika verksamhetsområden ingått, liksom för olika delar och funktioner i vårdoch omsorgsprocessen som till exempel öppenvård, slutenvård, kommunal vård, psykiatri och rådgivning. Olika professioner har varit representerade, men även verksamhetsföreträdare med kunskap och erfarenhet av informationshantering. Denna sammantagna kunskap har varit en viktig bas för projektets arbete när det gäller att identifiera krav på information för att kunna tillhandahålla god vård och omsorg, bidra till en systematisk verksamhetsutveckling samt ökad samverkan mellan olika aktörer. När det gäller ledning, styrning och forskning har gruppen bestått av representanter för såväl vård- och omsorgsverksamheten som akademin, exempelvis personer med erfarenhet från olika verksamhetsnivåer, allt ifrån verksamhetsnära ledning till högsta ledningsnivå erfarenhet av behovsanalys och uppföljning inom vård och omsorg, på såväl individ- som aggregerad nivå forskningskunskap inom vård och omsorg som till exempel medicin, omvårdnad och klinisk epidemiologi liksom informatik och standardiseringsarbete Denna kompetens är viktig när det gäller att identifiera krav på information som möjliggör strategisk verksamhetsutveckling för att 10

11 uppnå en god kvalitet och effektivitet utifrån samverkan mellan olika aktörer främja en processutveckling i ett strategiskt perspektiv för att på lång sikt tillgodose medborgarnas behov och krav på information bidra till utveckling av till exempel behandlingsmetoder, kliniska riktlinjer och processutveckling I gruppen för IT-marknad har personer från IT-leverantörerna ingått, med lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med verksamheter inom vård och omsorg. Det har varit väsentligt att gruppen varit delaktig i ett tidigt skede för att ha beredskap inför framtida krav och behov av förändrade IT-stöd. Gruppen har skiljt sig i förhållande till de andra tre grupperna då det för leverantörer handlar om att stödja verksamheterna och individen/medborgaren med relevanta IT-stöd. Gruppen har bidragit med mål-, process- och informationsbeskrivningar sett ur ett leverantörsperspektiv. Detta har gett möjlighet till att jämföra hur krav från kunderna (de andra perspektiven) står i förhållande till leverantörsgruppens uppfattning kring dessa områden. 11

12 Genomförande Angreppssätt Intressentgrupperna har haft uppgiften att ta fram informationskrav som är framtidsorienterade och inte begränsade av dagens lagar, regelverk, arbetssätt, organisation eller huvudmannagränser. Detta för att kunna utveckla en nationell informationsstruktur som är hållbar över tid när förändringar sker inom vård och omsorg. Detta angreppssätt har också bidragit till kunskap om vad som kan behöva förändras kring regelverk, synsätt och organisation för att styra mot en mer individfokuserad och ändamålsenlig informationsförsörjning inom vård och omsorg. Intressentgruppen för IT-marknaden har i sin roll som leverantörer inte haft som sin direkta uppgift att beskriva verksamhetskrav. Rollen har snarare varit att påtala de förutsättningar som krävs för att utveckla verksamhetsstödjande IT-system och e-tjänster. Det innebär att de involverats tidigt i syfte att kunna möta upp med ändamålsenliga lösningar på de krav som de tre andra grupperna har. Organisation och medverkande De medverkande i intressentgrupperna har kunskap och erfarenhet inom olika områden genom sin kompetens som personal, företrädare inom olika patientorganisationer, verksamhetsledare, forskare samt leverantörer av ITstöd inom både kommunal och landstingsverksamhet. Som deltagare i någon av intressentgrupperna har varje person varit företrädare för sitt område/sin kompetens och inte sin organisation. Valet av deltagare har skett via kontakter med yrkesorganisationer, Handikappsförbundet (HSO), Swedish MedTech (medlemsorganisation för ITleverantörer) med flera samt via andra direkta kontakter, bland annat Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet har letts av en arbetsgrupp som bestått av Catharina Johansson, delprojektledare, Torsten Lundmark och Rolf Wohed, modellörer och deltagare i utvecklingsgruppen samt Karin Kajbjer, sjuksköterska och systemvetare. Metod Modellering har varit den teknik som använts för att identifiera och beskriva intressentgruppernas krav och förväntningar på den typ av information som den nationella informationsstrukturen ska kunna hålla och beskriva. Detta har underlättat för experterna i utvecklingsgruppen att tolka och tillvarata de fyra intressentgruppernas resultat. Under arbetets gång har deltagarna uttryckt nyttan med att använda sig av detta arbetssätt bland annat i följande kommentarer: Vikten av att formulera mål (från individnivå till nationell nivå) blir tydlig för att kunna följa upp effekter av åtgärder/insatser som genomförts. Vi är målfokuserade. 12

13 Det är viktigt att identifiera vad som behöver göras i vård- och omsorgsprocessen för att mål ska kunna uppnås. Vi blir bättre på att göra rätt och använda resurser på rätt sätt. Begreppens innebörd beskrivs mer precist genom modellering. Minskad risk för feltolkning av information, Den nödvändiga informationen blir lättare att identifiera när den kopplas till förväntat mål, del av process och gemensamma begrepp. Rätt information vid rätt tillfälle. Arbetet har bidragit till insikt och förståelse för de likheter men också de olikheter som finns inom och mellan perspektiven. Gemensamt är att det måste vara individen som styr och att informationsstrukturen tillsammans med regelverk kan hantera detta. Tyngdpunkterna i det egna perspektivet har tydliggjorts och förstärkts. Intressentgruppernas arbete inleddes med att identifiera framgångsfaktorer som sedan legat till grund för beskrivningar av mål, processer, begrepp och informationskrav. Genom att utgå från målanalysen så har fokus kunnat hållas på det som är värdeskapande för individen, sett ur respektive grupps perspektiv. Informationskraven har sitt ursprung i de begrepp och flöden som beskriver vad som avses och vad som behöver genomföras för att skapa värde för individen. Figur 2. Arbetsmodellen för intressentgruppernas arbete i NI-projektet. Arbetsmodellen ovan ligger till grund för alla fyra intressentgruppers identifierings- och analysarbeten. Varje grupp har sedan hösten 2007 till våren 2009 genomfört månatliga möten med diskussioner kring mål, process, flöde, begrepp och informa- 13

14 tionskrav. Insikt, förståelse och kunskap kring möjligheter och nytta med en nationell informationsstruktur har stegvis vuxit fram. Dialog mellan intressentgrupperna och de experter som utvecklat de generiska modellerna har genomförts vid varje leverans av resultat. Detta i syfte att undvika misstolkningar och för att säkerställa att intressentgruppernas arbete ligger i linje med projektets mål med en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Dialogmöten med projektets utvecklingsgrupp har medfört en fördjupad förståelse för de olika gruppernas synsätt där fokus i hög grad varit på samverkan och delaktighet inte minst från vård- och omsorgstagargruppen. Koppling till God Vård Respektive grupp har identifierat mål för vård- och omsorgsprocessen utifrån sitt perspektiv. I arbetet har grupperna också kopplat sina målbeskrivningar till de sex kvalitetsområden som uttrycks som god vård i föreskriften SOSFS 2005:12 (Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården). Målen har också jämförts med motsvarande föreskrift för ledningssystem inom Socialtjänsten SOSFS 2006:11. Syftet har varit att se om gruppernas synsätt överensstämmer med dessa kvalitetsområden. 14

15 Resultat Detta kapitel beskriver resultatet av intressentgruppernas arbete. Först ges en översiktlig beskrivning av hur de olika gruppernas perspektiv kan ses hänga samman. Därefter ges en sammanfattande beskrivning av varje intressentgrupps resultat. I ett tredje avsnitt redovisas framtagna målområden samt tillhörande informationsbehov. I de därpå följande avsnitten beskrivs en syn på hur en process bör följas upp, forskningsprocessen som en integrerad del i vård- och omsorg samt ITmarknadens behov och krav i förhållande till den nationella informationsstrukturen. Sist i detta avsnitt görs några avslutande reflektioner. I bilagan redovisas de olika intressentgruppernas framtagna verksamhetsmodeller. Hur de olika perspektiven hänger samman NI-projektet har till uppgift att ta fram en nationell informationsstruktur som ska kunna hålla relevant information om en vård- och omsorgstagare, det vill säga den information som skapas och hanteras i processen för en viss individ (i kärnprocessen). I intressentgruppernas inledande arbete gjordes en översiktlig processkarta som visar hur de olika intressentperspektivens typer av kärnprocesser hänger samman. 15

16 Figur 3. En översiktlig processkarta som visar hur de olika intressentgruppernas typer av kärnprocesser hänger samman. Intressentperspektiv Vård- och omsorgstagare Vård- och omsorgspersonal Huvudsakligt fokus och Sekundärt fokus Kärnprocess Individens egen process Kärnprocess Individens egen process Ledning, styrning och forskning Lednings- och styrningsprocess Forskningsprocessen IT-marknad Kärnprocess Individens egen process Vård- och omsorgstagarperspektivet Varje individ hanterar i vardagen sin egen process, den livslånga hälsan. När individen är föremål för vård och/eller omsorg skapas en process inom vård och omsorg där individens hälsa är i fokus en kärnprocess som ska se till att individens eventuella hälsoproblem hanteras på bästa sätt, oavsett vilken eller vilka verksamheter som är engagerade i processen. Vård- och omsorgspersonalperspektivet Personalen är dagligen engagerad i ett flertal enskilda kärnprocesser. Detaljerad information om dessa kärnprocesser är nödvändig för att på ett säkert och effektivt sätt kunna följa upp och föra varje process framåt. Dessutom behövs information om andra parallella processer för den enskilde individen för att kunna samordna och prioritera. 16

17 Lednings-, styrnings- och forskningsperspektivet Processen för ledning och styrning är till för att skapa förutsättningar och ge riktlinjer för verksamheten. För ledning och styrning behövs information om den verksamhet som bedrivs. Processen för ledning och styrning kan också initiera forskningsprocesser med syfte att ta fram ny kunskap om verksamheten. Även forskningsprocessen behöver då information om genomförda individprocesser, på en aggregerad nivå. IT-marknadsperspektivet För att de olika kärnprocesserna för olika individer ska kunna genomföras på ett säkert och effektivt sätt behövs tillgång till olika typer av resurser. Viktiga resurser är information och informationsteknologi. IT-marknaden har till uppgift att utveckla och tillhandahålla lämpliga, effektiva och samverkande IT-stöd för alla intressentgrupper. Diskussionerna har främst kretsat kring informationsförsörjningen i kärnprocessen. Den tekniska utvecklingen innebär dock att man ser utökade möjligheter att utveckla olika typer av kraftfulla beslutsstöd även för andra processer, till exempel individens egen process. Sammanfattande beskrivning av resultat per intressentgrupp Intressentgruppen för vård- och omsorgstagare Denna grupp har fokuserat på att tillgodose den enskilde individens krav på information. Även närståendes perspektiv har beaktats. Intressentgruppen har även diskuterat och analyserat individens egen process ( den livslånga processen ) i förhållande till den process då individen är föremål för vård och/eller omsorg. Det har upplevts viktigt att beskriva hur dessa två processer interagerar med varandra och gruppen har beskrivit informationsbehov för båda. Gruppen har inte tagit fram någon formell begrepps- eller informationsmodell utan kopplat informationskrav direkt till sina process- och flödesmodeller. 17

18 Sammanfattade värden sett ur ett vård- och omsorgstagarperspektiv I figur 4 nedan presenteras en sammanfattning av gruppens centrala mål och värden. Figur 4. Sammanfattade värden ur ett vård- och omsorgstagarperspektiv. Fungerande vardag Samverkan mellan verksamheter Inga stuprör! Av Av var var och och en en efter efter förmåga, förmåga, åt åt var var och och en en efter efter behov behov Förtroende för vård och omsorg Tillgång till information Kommunikationskompetens Attitydförändring Delaktighet på egna villkor Individens egen process Överenskommelse En fungerande vardag formulerades tidigt i analysarbetet som ett övergripande mål. För att uppnå detta behöver samverkan vara fokus i verksamheternas arbetssätt och syn på vård- och omsorgsprocessen. Sett ur gruppens perspektiv är samverkan en förutsättning för att det ska kunna skapas en helhetsbild kring individen. Detta kräver att stuprörstänkande och incitament som idag stödjer ett sådant synsätt försvinner och ersätts med fokus på individens behov, resurser och samverkansmöjligheter mellan olika aktörer. Gruppen betonar att den information som dokumenteras alltid ska utgå från det som skapar värde för individen. Vad är det för faktorer som gör att processen kommer vidare mot de mål som ska uppnås? Det är dessa faktorer som ska dokumenteras och följa individen i processen. Idag skiljer sig hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens dokumentationstraditioner åt bland annat beroende på att dokumentationen styrs av olika lagstiftning. Mål (värde) måste formuleras tillsammans med individen och följas upp och utvärderas tillsammans. Information måste finnas för att ge svar på om förväntade resultat har uppnåtts, om rätt saker gjorts, hur aktiviteter genomförts och vad som eventuellt har avvikit från det som planerats. Gruppen anser också att en förutsättning för att man som vård- och omsorgstagare ska ha förtroende för vård och omsorg är att vårdens tillgängliga resurser utnyttjas rätt utifrån de värdegrunder som vården och omsorgen vilar på. Ytterligare en förutsättning för detta är att verksamheterna kan lotsa individen rätt och kan erbjuda bästa och mest lämpliga kompetens sett utifrån individens behov. För att detta ska kunna stödjas måste individen själv få tillgång till aktuell och relevant information. Gruppen framhåller att den enskilde individen vill veta var relevant kompetens finns och när den finns tillgänglig. Tillgång till denna typ av information efterfrågas liksom information om vilka regelverk och beslutsstöd verksamheten använder och grundar sin kunskap på och vilka effekter som uppnåtts. Det betonas från gruppen att individen ska ses som medaktör och göras mer delaktig i de beslut som fattas. Gruppens uppfattning är att professionen måste bli bättre på att kommunicera på ett jämbördigt sätt, det vill säga att se individen som en resurs 18

19 istället för ett problem. Här anser gruppen att socialtjänsten har kommit längre än vad hälso- och sjukvården har gjort. En annan viktig utgångspunkt i gruppens arbete är delaktighet på egna villkor. Med detta avses att det ska råda en balans mellan vad individen kan tänkas vilja/kan vara med och påverka och det som individen vill/bör överlämna till den professionella aktören att ta beslut om. Det får inte bli ett påtvingat beslut för individen att ta ställning till, eftersom denne ofta befinner sig i underläge gentemot en professionell aktör. För att stödja detta har gruppen lagt till den egna processen (som individen befinner sig i under hela livet). Med detta vill gruppen visa på att det finns en process redan före framställandet av en hälsofrågeställning till en professionell aktör. Även begreppet ansvar har en stor betydelse. Gruppen har resonerat kring ett egenansvar. Av vikt har varit behovet för individen att kunna följa sin väg genom processen. Vem har ansvaret just nu, var befinner sig det enskilda hälsoärendet i processen? För varje steg i processen/flödet ska det kunna utläsas att en överenskommelse ligger till grund för de beslut som fattats kring uppsatta mål, aktiviteter för att uppnå dessa mål samt utfallet av de genomförda aktiviteterna. Med överenskommelse avses att individen och professionella aktörer måste ha mer jämbördiga roller. Det krävs att det finns en dialog mellan individen och den professionelle aktören inför varje beslut som ska fattas. Det ovan beskrivna är de förutsättningar som enligt gruppen krävs för att kunna åstadkomma god vård och omsorg. Gruppen har sammanfattat med Louis Blanc s (fransk politiker och författare) ord: av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov (Marx har angivits som upphovsman till dessa ord). Intressentgruppen för vård- och omsorgspersonal I gruppen för vård- och omsorgspersonal har representanter för olika verksamhetsområden ingått, liksom för olika delar och funktioner i vård- och omsorgsprocessen som till exempel öppenvård, slutenvård, kommunal vård, psykiatri och rådgivning. Olika professioner har varit representerade, men även verksamhetsföreträdare med kunskap och erfarenhet av informationshantering. Denna sammantagna kunskap har varit en viktig bas för projektets arbete när det gäller att identifiera krav på information för att kunna tillhandahålla god vård och omsorg, bidra till en systematisk verksamhetsutveckling samt ökad samverkan mellan olika aktörer. Gruppen har fullföljt den framtagna arbetsprocessen genom att förutom mål- och processmodeller även ta fram begrepps- och informationsmodeller. 19

20 Sammanfattade värden sett ur ett vård- och omsorgspersonalperspektiv I figur 5 nedan presenteras en sammanfattning av gruppens centrala mål och värden. Figur 5. Sammanfattade värden ur vård- och omsorgspersonalens perspektiv. Beslutsstöd Kunskap - Evidens Tyst kunskap (erfarenhet) Kompetens Det Det goda goda samtalet samtalet Integritetstänkande Delaktighet Balans i informationen Spårbarhet Respekt för individen Värdeskapande för individen Överenskommelse Målformulering För vård- och omsorgspersonalen är beslutstöd en viktig utgångspunkt som måste finnas längs hela processen. Beslutstöden ska tillgodose de behov som personalen har för att kunna utöva sitt yrke och uppnå de förväntade resultaten av vård och omsorg. Det kräver att tillgång till aktuella riktlinjer, vårdprogram och standardiserade planer är lättillgängliga och finns integrerade i IT-stöden. Detta får dock inte utesluta att den tysta kunskapen, som inte alltid kan återges i dokumentationen, kan tas tillvara och komma individen till del. Med tyst kunskap menas att utifrån både egna och gemensamma reflektioner ta tillvara erfarenheter, handlag och färdigheter. Denna typ av kunskap måste också kunna beskrivas och struktureras och tillvaratas för att utveckla och förbättra vård och omsorg. Personalen är inte passiva mottagare av information utan medverkar till att verksamheten utvecklas utifrån de framtida behov och krav som ställs på vård och omsorg. Det innebär att den information som skapas på individnivå ska kunna användas på en aggregerad nivå. Denna kunskap kan sedan återföras till individnivå som beslutsstöd för bättre och mer effektiv bedömning och beslutsfattande. En viktig uppgift för den professionella aktören är att vägleda individen rätt i vård- och omsorgssystemet. För att detta ska vara möjligt måste också aktuell information finnas lättillgängliga som visar på vem som kan erbjuda en viss tjänst (var kompetensen finns) och när den kan utföras. Om efterfrågad kompetens inte finns i den verksamhet som individen har kontakt med ska det vara möjligt att kunna få hjälp att hitta den aktör som innehar denna kompetens (samverkan avseende sortiment och hälsotjänster). En annan utgångspunkt som lyfts fram är integritetstänkande. Det är viktigt att se individen som en delaktig aktör. Med en individ som är delaktig krävs det att som professionell aktör hitta rätt balans i informationen. Vad har sagts i förtroende, vad och för vem är det viktigt att dokumentera för att uppnå värdet i nästa steg och hur ska denna information tillgängliggöras? Den information som dokumenteras och förs vidare i processen måste vara värdeskapande för individen. För att uppnå detta krävs att mål formuleras utifrån den hälsofrågeställning som framställts och det resultatet som 20

21 processen förväntas uppnå för individen. Dessa mål ska formuleras tillsammans med individen i så stor utsträckning som möjligt. Att följa de uppsatta och formulerade målen och den överenskommelse som gäller mellan individen och den professionelle aktören är viktigt för att kunna veta att rätt aktiviteter utförs och att tidigt kunna identifiera avvikelser från planen. Genom att ställa uppnådda effekter mot uppsatta mål kan kunskap nås om hur nästa individprocess bör genomföras, en kunskap som också kan återanvändas (spårbarhet) på en aggregerad nivå. Om individen görs delaktig utifrån sina resurser kan orealistiska krav och förväntningar förebyggas. Istället erhålls en gemensam bild av behov, relevanta aktiviteter som ska genomföras samt hur och av vem de ska utföras för bästa resultat. För att även kunna följa individen i syfte att hålla samman en individprocess (ett hälsoärende) krävs att det finns tillgång till information om vem som är ansvarig för de planerade aktiviteterna vid olika tidpunkter, i vilken status de befinner sig (planerade, pågående, genomförda) och när ansvaret upphör (giltighetstid). Hälsoärendet ska hålla samman en eller fler aktivitetsplaner som en eller flera verksamheter och mellan olika professionella aktörer. Ett hälsoärende skapas vid en hälsofrågeställning och kan omfatta flera hälsoproblem. Hälsoärendet stödjer en kontinuitet för individen men kan även tydliggöra behörigheter och befogenheter för den professionella aktören. Det som beskrivs ovan är ur ett personalperspektiv förutsättningar för att kunna skapa det goda samtalet i mötet mellan individen och den professionelle aktören. Här läggs grunden till den information som kommer att följa individen genom processen. Intressentgruppen för ledning, styrning och forskning Gruppens medlemmar har bestått av personer med erfarenheter från olika ledningsnivåer inom vård och omsorg, det vill säga från verksamhetsnära ledning till styrande nivå. Även forskningsperspektivet har representerats inom denna grupp. Denna kunskap är viktig när det gäller att identifiera krav på information som möjliggör strategisk verksamhetsutveckling för att bland annat uppnå god kvalitet och effektivitet genom samverkan mellan olika aktörer. För denna grupp har det även varit relevant att beskriva hur en process kan följas upp. Då forskning kan ses som en stödprocess har gruppen beskrivit hur forskningen bör vara en del av den ordinarie verksamheten. 21

22 Sammanfattade värden sett ur ett lednings- styrnings- och forskningsperspektiv I figur 6 nedan presenteras en sammanfattning av gruppens centrala mål och värden. Figur 6. Sammanfattande värden ur perspektivet ledning, styrning och forskning. En central del av lednings-/styrningsprocessen är att prioritera och fördela resurser. Detta kräver i sig ett kunskapsunderlag som grundas på analyser av information som genererats i individprocesserna, men också på behovsanalyser utifrån demografiska/epidemiologiska data. Här är naturligtvis också beslut på samhällsnivån grundläggande. Dessa beslut påverkas också av de underlag som tillhandahålls av ledning, styrning och forskning. Strategisk ledning och styrning kräver också input från forskningsprocesser. Dels från analyser av verksamheten i sig, till exempel utvärderingsuppdrag som beställs av ledningen eller från samhällsnivån, respektive från det som brukar kallas fri forskning. Lednings- och styrningsprocessen kräver också informationsstrategier för att ta tillvara verksamhetsanalyser och forskning. Detta kan bidra till en ökad kunskapsspridning genom att ackumulerad kunskap görs tillgänglig på olika nivåer (databaser, standardiserade procedurer och vårdplaner) att skapa förutsättningar för kunskapsproduktion på olika nivåer, till exempel genom informationssystem som underlättar möjligheterna att mäta och jämföra metoder och vårdprogram på den lokala nivån Det som utgör forskningsområden kan således uppstå ur det som gruppen kallar för toppmöten, det vill säga mötet mellan individen och den professionella aktören, men också beställas från lednings- och samhällsnivå eller genereras av forskningen själv. Sammantaget innebär detta ett stort steg mot att föra FoUU närmre det dagliga vård- och omsorgsarbetet. En av de utgångspunkter som lyfts fram ur ett lednings-, styrnings- och forskningsperspektiv är att ha ett strategiskt förhållningssätt. Det syftar till att använda resurserna på ett effektivt sätt i förhållande till målen för god vård (individbaserad, jämlik, effektiv, säker, kunskapsbaserad och som ges i tid) och god kvalitet i socialtjänsten. Begreppet strategi inkluderar inte bara att behandla ohälsa utan ett viktigt mål är också att förebygga ohälsa. Detta 22

23 uttalas tydligare inom socialtjänsten. Vikten av att se det friska för att kunna ta hand om det sjuka betonas av gruppen. Fokus måste vara på att förebygga, det vill säga prevention. Här anser gruppen att en attitydförändring behövs inom hälso- och sjukvården. Systematiska analyser av individbaserade data innebär möjligheter att upprätthålla ett behovsfokus och till en god framförhållning när det gäller ledning och styrning. Ett nålsöga i ledningsprocessen är att prioritera och fördela. Ju bättre kunskapsunderlag som kan tas fram med hjälp av god informationsförsörjning desto bättre beslut kan tas. För att kunna jämföra resultat krävs att vi vet vad vi jämför (entydighet, att vi menar samma sak). Att testa och jämföra behöver även göras för att lära av varandra. Gruppen har betonat benchmarking som en viktig parameter i lednings- och styrningsarbetet. Vad är bra, vad är mindre bra, vilka vägval ska göras? Detta ställer i sin tur krav på informationens kvalitet. En central utgångspunkt här är informationens överförbarhet, det vill säga att den utgörs av individbaserad information som ska kunna användas för olika syften i det direkta vård- och omsorgsarbetet men också på en aggregerad nivå för ledning, styrning och forskning. För att informationen ska vara överförbar krävs att den är standardiserad i den meningen att den är entydig och jämförbar. Toppmötet ses här som grunden för informationen. Det är i mötet mellan individen och en professionell aktör (exempelvis mellan en enskild individ och en undersköterska) som den grundläggande kommunikationen sker. Informationsförsörjningen är basen för att detta möte ska bli optimalt. I toppmötet genereras information som ska vara användbar för en rad olika syften: för att upprätthålla kontinuitet i individers vård och omsorg, både inom och mellan individens olika processer (hälsoärenden) för att kommunicera mellan olika verksamheter, till exempel en ortopedavdelning och ett äldreboende för att kunna användas på en aggregerad nivå för ledning, styrning, forskning och på samhällsnivå i syfte att ge återkoppling för att vård- och omsorgstagare själva ska kunna ta del av och använda sig av informationen Sammantaget innebär detta att kraven på den information som lämnas vidare ska uppfylla önskemål från en rad intressenter. Gruppen betonar att vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad på samtliga nivåer, inte minst vad gäller ledning och styrning. Det innebär att verksamheten bygger på evidens och beprövad erfarenhet. Men för att det ska komma individen till del behövs även utbildning och färdighetsträning för att förstå sin roll i ett större sammanhang som vård- och omsorgspersonal. För det första måste kunskap byggas genom att information som genereras i det direkta vård- och omsorgsarbetet tillvaratas. Den kunskap som finns och återanvänds för olika syften som till exempel rapporter, statistik och utvärderingar ska också återföras till och tillämpas i verksamheten för att inte enbart bli en hyllvärmare. För det andra innebär det att informationsstrukturen möjliggör för och stödjer användning av forskningsbaserad kunskap (till exempel standardiserade procedurer och vårdplaner) i IT-stöd. För att kunna utveckla och kontinuerligt förbättra en verksamhet krävs att forskningen finns närmre verksamheterna. Det är inte en egen värld som 23

24 ska stå utanför. Gruppen betonar värdet av att värna och ta vara på och generera forskning så att den kommer till nytta och bidrar till kunskapsutvecklingen. Dessa utgångspunkter och värden är de förutsättningar som krävs för att kunna åstadkomma det som kan sammanfattas med S-Ö-K (strategi, överförbarhet och kunskapsbaserad) det vill säga information som är rätt förpackad, entydigt uppfattbar och utgår/baseras på evidens och beprövad erfarenhet. Intressentgruppen för IT-marknaden I denna grupp har det ingått leverantörer med lång erfarenhet av att arbeta tillsammans med verksamheter inom vård och omsorg. För att ITmarknaden ska ges en beredskap för framtida krav och behov av IT-stöd har det varit väsentligt att involvera gruppen i ett tidigt skede. Detta skapar förutsättningar för att tillgodose de krav på stöd och utveckling av informationsförsörjning och dokumentation som identifieras i NI:s arbete. Denna grupps perspektiv har skiljt sig från de andra tre grupperna då leverantörernas fokus handlar om att stödja verksamheterna och individen/medborgaren med relevanta IT-stöd. Gruppen har ändå ombetts att bidra med mål-, process- och informationsbeskrivningar sett ur ett leverantörsperspektiv. Detta har gett möjlighet till att jämföra hur krav från kunderna (de andra grupperna) förhåller sig till IT-marknadens uppfattning. Sammanfattade värden sett ur ett IT-marknadsperspektiv I figur 7 nedan presenteras en sammanfattning av gruppens centrala mål och värden. Figur 7. Sammanfattade värden ur perspektivet IT-marknad. Beslutsstöd Relevant systemstöd Aggregerat individdata Ansvar för helheten Avskaffande av stuprör Tydligt beskrivna processer Avskaffa Avskaffa stuprörstänket stuprörstänket Rätt info vid varje tillfälle Informationsöverföring Tydliga krav, ställda av verksamheten Uppföljning Målstyrning Mål utifrån identifierat tillstånd Identifierade måltillstånd Individen en delaktig aktör Individens egen process Korrekt och ändamålsenlig information Representanterna i intressentgruppen IT-marknad har i sin roll som leverantörer inte sett det som sin direkta uppgift att beskriva specifika verksamhetskrav utan rollen är att tillgodose de verksamhetskrav som ställs i specifikationer och liknande, krav som ska stödjas av ett IT-system/en e-tjänst. Det innebär inte att leverantörerna väljer att inta en passiv roll och invänta verksamheterna, tvärtom. En av utgångspunkterna är att strukturen måste stödja att kunna följa ansvaret för att se helheten. Gruppen anser att detta är en förutsättning för att processtänkandet ska kunna stärkas och stödjas. Detta kräver att kravspeci- 24

25 fikationer är tydliga och att de utgår från beskrivna processer/flöden av verksamheten. Gruppen betonar att för att uppnå en god och säker vård och omsorg krävs beslutstöd som utgår från individdata, vilka kan användas för olika syften och på aggregerade nivåer. Det innebär att systemstöd kan tas fram som är verksamhetsanpassade och vilar på en gemensam informationsstruktur. För att man ska kunna fatta relevanta beslut måste också resultat kunna följas upp utifrån förväntade mål och effekter. Att kunna styra med mål är en viktig förutsättning och kräver att mål identifieras, formuleras och följs upp på individnivå. För att se individen som en delaktig aktör måste även individen involveras i vård- och omsorgsprocessen. Det är inte bara i kärnprocesserna som det krävs IT-stöd/e-tjänster. Stöd behövs även till individens egen process, det vill säga till den del som föregår en eventuell hälsofrågeställning. Detta förutsätter att korrekt information från både kärnprocesser och tillhörande stödprocesser (som besöks- och lokalbokning, schemaläggning etc.) görs tillgänglig för de aktörer som behöver den rätt information vid varje tillfälle. Informationen ska kunna hanteras och förstås vid informationsöverföring och kunna utgöra ett beslutsunderlag för både individen själv och verksamheterna. Grupperna har sett strukturerad information som en grundförutsättning för att kunna skapa en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Det poängteras också att andra förutsättningar är ett individfokuserat synsätt och en samarbetsvilja mellan de aktörer som styr och leder vård och omsorg. Det krävs också ett förändrat arbetssätt där fokus ligger på att identifiera de processer som stödjer de mål som varje verksamhet ska uppnå för de individer som behöver ta del av dess resurser. För att kunna uppnå detta efterfrågas incitament som styr mot uppsatta mål. Målområden och informationsbehov Var och en av intressentgrupperna har beskrivit vad de anser vård- och omsorgsprocessen ska uppnå för värden (mål) sett ur just deras perspektiv. Genom att se på processen ur flera perspektiv har större möjligheter skapats för att beskriva den typ av information som behöver finnas och vara enhetligt strukturerad för att vara till nytta för individen själv, professionen, ledning och styrning och för att leverantörer ska kunna utforma relevanta IT-stöd. Några av de målbeskrivningar som grupperna har tagit fram har beskrivits som mer centrala och därför lyfts fram som viktiga utgångspunkter i arbetet med att identifiera informationsbehov. Flera av de informationsbehov som identifierats är likartade mellan grupperna och kan ses som gemensamma nämnare i den nationella informationsstrukturen. I detta avsnitt beskrivs ett antal målområden samt informationsbehov utifrån dessa samt en kort diskussion. Dessa beskrivningar är inte heltäckande i förhållande till de generiska modellerna utan återspeglar gruppernas diskussioner under arbetets gång. Strategiskt förhållningssätt Gruppen för ledning och styrning lyfter vikten av ett strategiskt förhållningssätt hos ledning och för styrning av vårdens och omsorgens resurser. 25

26 Informationsbehov Systematiska analyser av avidentifierad individbaserad data innebär möjligheter att tydliggöra de behov som ska tillgodoses av vård och omsorg samt vara grund för god framförhållning. Då kan nödvändiga prioriteringar göras och resurser tillgängliggöras på ett effektivt sätt. Diskussion Genom att beskriva mål och effekter för individ, personal, produktion och samhälle kan eventuella målkonflikter påvisas. Därmed kan prioriteringsdiskussionen lyftas fram och föras mer öppet. Detta förutsätter dock att målbeskrivningar och processer har identifierats på nationell nivå och konkretiserats för att kunna omsättas i operativa mål för den enskilde individen. Strategiskt förhållningssätt innebär i detta sammanhang även att förebygga ohälsa. Vi måste se det friska för att kunna ta hand om det sjuka. I detta ligger även att möjliggöra för individen att ta ett ansvar för sin hälsa. God vård och omsorg Samtliga grupper har uttryckt att god vård och omsorg kan ses som ett övergripande målkoncept. Gruppernas uppfattning är att de sex områden i föreskriften om ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) och om god kvalitet för Socialtjänsten (SOSFS 2006:11) uttrycker samma grundtanke. Kvalitetsområdena i God vård har av grupperna ansetts användbara för både vård och omsorg. De målbeskrivningar som gruppernas modeller innehåller stämmer väl överens med dessa sex områden med mer eller mindre stark fokusering. Bilden nedan beskriver till vilken/vilka områden som respektive grupps mål har starkast anknytning. Figur 8. God vårds kvalitetsområden kopplade till de fyra intressentgruppernas målområden. 26

27 Informationsbehov För de målområden som grupperna beskrivit har ett antal begrepp identifierats som den nationella informationsstrukturen ska hålla information om. Begreppen ses som väsentliga och centrala i samtliga gruppers resultat och har samma innebörd men har ibland benämnts med olika termer. Det viktiga är dock att begreppens innebörd har preciserats med avseende på vad de ska innefatta. Att hålla information om mål ska kunna göras så att det finns en röd tråd från de strategiska målen som tas på ledningsnivå och som sedan omsätts i konkreta (operativa) mål för verksamhet och den enskilde individen. Genom att kunna följa hur de strategiska målen omsätts i operativa mål kan processer följas upp och utvärderas utifrån måluppfyllelse. Diskussion Som exempel kan nämnas att vård- och omsorgstagargruppens mål har en stark anknytning till en individfokuserad vård och omsorg medan gruppen för ledning och styrning har en starkare koppling till en effektiv vård och omsorg. Här framkommer även behovet av att kunna mäta kvalitet i vård och omsorg utifrån de sex kvalitetsområdena för att täcka in de kvalitetskrav som olika intressenter vill kunna mäta och få information om. Gruppernas beskrivna målområden täcker in samtliga områden men den svagaste kopplingen har samtliga till vård och omsorg i rimlig tid. Detta har tolkats av grupperna som att detta område blir en effekt när de andra områdena tillgodosetts. Målstyrning med värde för individen Att följa uppsatta och formulerade mål och den överenskommelse som gäller mellan individen och den professionelle aktören är viktigt för att tidigt kunna identifiera avsteg och avvikelser och behov av förändringar gällande målsättning och de planerade insatserna/åtgärderna. Informationsbehov Den information som ska följa individen genom vård- och omsorgsprocessen måste vara relevant utifrån perspektivet att aktiviteterna inom vård och omsorg ska tillföra ett värde för individen. För detta krävs att mål formuleras för individen. Utifrån dessa mål och efterfrågade effekter planeras och genomförs relevanta insatser/åtgärder. För att kunna utvärdera effekter och lära inför nästa steg behövs information om medvetna avsteg (riskförebyggande) från standardiserade planer eller upprättade rutiner och avvikelser i form av oförutsedda händelser. Diskussion Målen måste formuleras tillsammans med individen eller dess närstående i så stor utsträckning som möjligt. Om individen görs delaktig utifrån sina resurser kan orealistiska krav och förväntningar undvikas. Istället erhålls en gemensam bild av behov och genomförbara åtgärder/insatser och tydlighet i utförande och ansvar för att uppnå bästa resultat. Genom att följa upp effekter mot uppsatta mål erhålls lärdom för förbättringar och kunskapen kan även återanvändas på en aggregerad nivå. Grupperna har framfört vikten av att kunna hantera målformuleringar och därmed kunna koppla utfall av åtgärder till dessa mål. Blev det som planerat? Vad förändrades under vägen? 27

28 Det är viktiga frågor att kunna besvara och kräver enligt grupperna strukturerad information så de kan besvaras när en vård- och omsorgsprocess är genomförd. Inte bara utifrån en enskild aktörs del utan för hela processen för individen oavsett vilka aktörer som varit involverade i processen. Delaktighet Att göra individen mer delaktig i sin roll som vård- och omsorgstagare har påpekats som ett viktigt behov att tillgodose. Detta behov tros även öka på grund av att information från olika källor blir mer lättillgängliga vilket leder till en mer påläst och insatt individ. Informationsbehov Att se individen som en aktiv aktör med egna resurser och att möjliggöra för individen att själv läsa och även dokumentera i sin plan har lyfts inom alla grupper. Diskussion Enligt vård- och omsorgstagargruppen måste åtkomsten såväl som dokumentation ske på individens egna villkor. Professionen behövs för att vägleda och beskriva alternativ och de effekter som kan förväntas. Vård- och omsorgspersonalgruppen har också uttryckt ett behov av att kunna hantera individens möjlighet att bidra med dokumentation kring sin egen hälsa. Det förutsätter att även denna information kan struktureras och hanteras så att säkerheten kring och korrektheten i informationen upprätthålls. Grupperna har även uttryckt behov av att kommunicera på ett mer jämbördigt sätt, det vill säga en vilja att se individen som en resurs i stället för ett problem. Här ser grupperna att socialtjänstens verksamhet har kommit längre än hälsooch sjukvården. Överenskommelse För varje steg i processen ska det kunna utläsas att en överenskommelse finns. Denna överenskommelse, mellan individ eller dess närstående och en professionell aktör, ligger sedan till grund för de beslut som fattas kring uppsatta mål, aktiviteter för att uppnå dessa mål samt utfallet av de genomförda aktiviteterna. Dessa beslut kan inte förändras utan en ny överenskommelse. Informationsbehov Information om individens egen delaktighet behöver kunna hanteras och beskrivas bättre och tydligare än det görs idag. Beskrivning av vad som har överenskommits, vilka olika uppfattningar som finns, vilka alternativ som har beskrivits och vilka effekter som kan uppnås behövs. Diskussion I dialogen mellan individ och profession behövs mer likvärdiga roller inför varje beslut som ska fattas. I akuta situationer måste detta kunna hanteras på ett säkert och effektivt sätt för professionen och individen själv eller dess närstående. Vad har överenskommits, finns olika uppfattningar, har alternativ och dess effekter beskrivits? Delaktighet är ett centralt begrepp för alla 28

29 grupper. En fortsatt diskussion behövs kring när en överenskommelse inte kan uppnås. Inom hälso- och sjukvården råder det otydlighet kring när individen har rätt till en second opinion. Detta är tydligare inom socialtjänsten där den enskilde kan överklaga ett beslut. För professionen måste det också vara tydligt när det gäller orsaken till meningsskillnader avseende bedömning, insatser/åtgärder och grunden till tagna beslut. Kunskapsbaserad vård och omsorg Grupperna är eniga om att vård och omsorg ska bygga på evidens och beprövad erfarenhet. Informationsbehov En kunskapsbaserad vård och omsorg måste ta tillvara den information som genereras i det direkta vård- och omsorgsarbetet. Denna kunskap återanvänds för olika syften som till exempel hälsorapporter, statistik för uppföljning och utvärderingar. Den information och erfarenhet som skapas på individnivå ska direkt kunna återanvändas i kärnprocessen, av en professionell aktör. Denna kunskap ska också kunna användas på en aggregerad nivå lokalt, regionalt och nationellt. Denna typ av kunskap behöver även kunna delas på internationell nivå. Diskussion Grupperna ser ett behov av att kunna bygga in och använda aggregerad information som kan uttryckas i exempelvis standardiserade vård- och omsorgsplaner eller andra regelverk såsom nationella riktlinjer. För kontinuerlig utveckling och förbättring är det önskvärt att forskning inom vård och omsorg bedrivs mer integrerat i verksamheterna än den gör idag. Det är inte en egen värld som ska stå utanför. Informationen som genereras i kärnprocessen ska ses som en gemensam resurs som kan användas i kärnprocessen likväl som för styrning och forskning. Kunskaps- och beslutsstöd Kunskaps- och beslutsstöd har setts som ett mycket väsentligt område av alla grupper, inte minst för den enskilde individen, dels innan man blir involverad i en vård- och omsorgsprocess men också under processens gång. Informationsbehov Beslutstöd måste finnas lättåtkomligt och tillgängligt i varje situation. Att byta mellan olika system med olika inloggningar fungerar inte på ett säkert och effektivt sätt. Att ta fram och tillgängliggöra nationella beslutstöd är en grund för en evidens- och kunskapsbaserad vård och omsorg. För att uppnå en jämlik vård över landet krävs att dessa beslutstöd tolkas på ett likartat sätt för alla aktörer, även individen själv. Grupperna anser att en nationell informationsstruktur behöver kunna hantera olika typer av kunskaps- och beslutstöd: För vård- och omsorgspersonalen ska beslutstöd tillgodose de behov som personalen har för att kunna utöva sitt yrke och uppnå de förväntade resultaten av vård och omsorg. Det kräver att aktuella riktlinjer, vårdprogram, standardiserade planer med mera är lättillgängliga och finns integ- 29

30 rerade i IT-stöden. Till detta är fristående kunskapskällor ett komplement som också ska vara lätt åtkomliga. För vård- och omsorgstagarna är det viktigt att få relevant information för att till exempel kunna göra olika typer av vårdval. Det kräver att verksamheten håller information om det som är av intresse för individen att veta, för att denne ska kunna välja mellan olika aktörer. Det är också viktigt att kunna bygga kunskap kring den egna eller en närståendes hälsotillstånd. För ledning och styrning handlar det om underlag för att följa upp, styra och prioritera rätt i användandet av resurser utifrån medborgarnas behov. Det kräver att information är entydig och individfokuserad för att sedan kunna sammanställas på en aggregerad nivå. För forskningen handlar det om att få tillgång till information som leder till förbättringar av behandlingar och insatser samt skapar kunskap inom nya områden som tidigare inte varit kända. Diskussion Detta får dock inte utesluta att den tysta kunskap som inte alltid kan återges i dokumentationen kan tas tillvara och komma till användning. Denna typ av kunskap/information måste också kunna hanteras för att utveckla och förbättra vård och omsorg. Det är väsentligt att den nationella informationsstrukturen kan ge stöd för mer forskning som leder till kunskapsbaserade beslutsstöd. Både om orsaker till ohälsa, evidensbaserade behandlingsrekommendationer och om vårdoch omsorgens organisation och processer. Även de viktiga frågorna om hur individens egna resurser kan användas och stödjas. Forskning inom vård och omsorg behöver komma närmare den operativa verksamheten både för att direkt utnyttja data som kommer ur det rutinmässiga arbetet men också för att hitta speciella individer och grupper för särskilda forskningsåtgärder. Samverkan Vård- och omsorgstagargruppen har formulerat ett övergripande mål som en fungerande vardag. För att uppnå detta behöver samverkan vara i fokus och ett individorienterat arbetssätt genomsyra verksamheten. Behov av samverkan mellan olika aktörer beskrivs av alla grupper som en viktig förutsättning för att kunna skapa en helhetsbild kring individen och hur dennes behov ska kunna tillgodoses på bästa sätt. Med bättre samverkan och kunskap om vård- och omsorgstagarens alla delar i processen kan även resursanvändningen optimeras. Informationsbehov För att den önskade samverkan ska fungera behövs tillgång till information som ger kunskap om andra verksamheter och dess resurser. Vägledning till individen i ett vård- och omsorgssystem kräver också denna typ av information. Idag finns det brister i hur ansvaret för processen fördelas och flyttas mellan olika aktörer. Detta behöver kunna beskrivas så att individen inte faller mellan stolarna och processen hakar upp sig. För att kunna stödja individen i en sammanhängande process krävs att det finns tillgång till information om vem som är ansvarig för de planerade aktiviteterna vid olika 30

31 tidpunkter, i vilken status de befinner sig (pågår, planerade etc.) och när ansvaret upphör (giltighetstid). Diskussion De styrmedel som idag stödjer stuprörstänk måste ersättas med styrmedel som fokuserar på de åtgärder/insatser som tillgodoser individens behov, tar tillvara individens och vård- och omsorgens resurser. Mot denna bakgrund har begreppet ansvar en stor betydelse i alla grupperna. Att som individ veta vem som är ansvarig för vård och omsorg just nu, att som personal veta när ett ansvar för ett visst åtagande ska tas och i vilket skede det ska lämnas över till en annan aktör är av yttersta vikt. För ledning och styrning är detta också betydelsefullt för att kunna fördela resurser och få kunskap om var flaskhalsar finns så att god och säker vård och omsorg kan garanteras. Även individen behöver veta när ett eget ansvar gäller för dennes vård och omsorg i kärnprocessen eller för den egna livslånga processen. En av utgångspunkterna är att strukturen måste stödja ansvaret för att se helheten. Då kan en individfokuserad process stärkas och stödjas. Tillgång till information korrekt information Grupperna har framhållit behov av att se på tillgången till information ur olika synvinklar som beskrivs nedan: Informationsbehov Ett krav är att information inte ska kunna misstolkas, det vill säga att den är entydig. För detta krävs gemensamma begrepp, med ett hänsynstagande till olika verksamheters val av benämningar (termer). Det måste råda samsyn kring de generella begreppen, men man ska också kunna hantera de termer som används i vardagen inom olika verksamheter. För individen är det viktigt att information är entydig då den utgör grunden till de beslut som fattats. Även personal och ledning behöver kunna hantera information utan risk för misstolkning för att kunna utvärdera och planera. Särskilt inom socialtjänsten är beslut väsentligt då det här råder ett myndighetsutövande som ligger till grund för insatser. Diskussion Korrekt information ställer krav på regelverk för vilka termer som hanteras för informationsstrukturens begrepp. Det är viktigt att vara överens om innebörden i ett begrepp men det är inte nödvändigt att kalla det samma sak (använda samma term). Ett exempel kan vara vårdplan och genomförandeplan. Båda har innebörden att vara en plan som håller information om en individs process, men termen är olika beroende på inom vilken sfär den hanteras. Med korrekt information avser grupperna också att ha tillgång till relevant information vid varje tillfälle. Verksamheten måste identifiera den information som behövs för att ge en god och säker vård och omsorg. Informationsstrukturen måste därför kunna sortera och strukturera denna information så den kan sättas ihop för de syften den ska tillgodose. För att kunna planera och upprätta en plan för en individprocess krävs information om tillgängliga resurser. Var finns de och när finns de? Även information om när resurserna finns tillgängliga i tid behövs. När resurser har använts 31

32 behöver resultatet följas upp utifrån i vilket sammanhang informationen använts. För att kunna planera krävs information om den utredning som genomförts och ligger till grund för de planerade och åtgärdsrelaterade aktiviteterna. Bedömningar för både utredande och åtgärdande insatser ska också kunna analyseras för en målgrupp på en aggregerad nivå. Tillgång till information Integritetsperspektiv Integritetsaspekten har setts som viktig med avseende på både hanteringen och dokumentationen i sig, som ska ske med respekt för den enskilde avseende delning av information, men också vad det gäller innehållet. Gamla dokumentationstraditioner med icke relevanta värdeord som är integritetskränkande för den enskilde får inte förekomma. Denna aspekt upplevs som minst lika viktig som skydd av information med olika informationstekniker som inloggning med smarta kort, loggning och hantering av samtycke. Informationsbehov Alla grupperna är överens om att dokumentationshanteringen nu och i framtiden måste förändras ur integritetshänseende. Fokus på att individens behov måste tydliggöras för att skydda den enskilde. Diskussion Det som dokumenteras ska vara värdeskapande för individen direkt eller indirekt. För att som individ våga dela med sig av känslig information behövs attitydförändringar men även dokumentationsstöd som underlättar att dokumentera på ett objektivt sätt. Värderingar och tyckande måste bort. Individen ska också ha rätt att begränsa omfattningen av det som ska dokumenteras och vem som ska få tillgång till dokumentationen, ända ner på personnivå. Det borde vara självklart att dokumentera så att individen inte blir kränkt eller bedömd utifrån hur informationen formulerats. Som personal är det viktigt att få tillgång till information av vikt. Det kan bli svårt om individen inte vågar dela med sig av viss information. Hur ska en säker och god vård och omsorg kunna genomföras om väsentlig information utelämnats? Detta kan vara svårt för individen att avgöra och det kräver att personalen ställer rätt frågor. Om informationen ska kunna användas på en aggregerad nivå för beslut och prioriteringar krävs att den beskriver individens behov och problem korrekt. Det kan den inte göra om viss information undanhålls av individen själv eller inte dokumenteras korrekt av personal. Då kan det bli svårt att ta rätt beslut. För att göra individen tryggare krävs filter för tillgång till information genom behörighetstilldelning som kan följas upp och beivras om den överskrids. Även individen själv ska kunna göra dessa behörighetstilldelningar på personnivå. En fortsatt diskussion krävs kring vem som faktiskt äger informationen, och vad det får för konsekvenser. Det är också viktigt att kunna avidentifiera informationen genom anonymisering eller pseudonymisering för att man som enskild individ ska känna sig trygg. Vid hantering av frågeställning där ett behov uppstår som kräver resurser från vård och omsorg ska information dokumenteras om bland annat vilket behov det är som ska tillgodoses. Hur har individen beskrivit detta, hur har den professionella aktören uppfattat behovet/frågeställningen, när blev det uppfattat? 32

33 Tillgång till information Spårbar information Grupperna har fokuserat främst på spårbarhet utifrån samverkansbehov. Rätt information för den enskilda ska vara spårbar både nu och i framtiden för att garantera god vård- och omsorg. Möjligheten att se vilken personalkategori och vem som skapat eller läst viss information är också av vikt det och att kunna följa detta över tid. Informationsbehov Spårbarhet och transparens i informationshanteringen är viktiga förutsättningar för att uppnå målen i vård- och omsorgsprocessen i alla gruppers perspektiv. Diskussion För att kunna följa en individs hela process som grupperna efterfrågar krävs att informationen kan ses i ett sammanhang. I vilket syfte skapades informationen, av vem, vad har planerats med mera? Ett annat syfte med en spårbar information är att kunna se vad som genomförts när något blivit fel, vid så kallad avvikelse. Vad gjordes, på vilken information grundades beslutet, vilka beslutstöd har använts, med mera? Det gäller också för att kunna följa upp processer på en aggregerad nivå. Vilka kontaktorsaker har lett till vilka insatser/åtgärder och hur ser resultaten ut utifrån förväntade effekter? Kompetens För att känna trygghet med och tillit till den vård och omsorg som erbjuds krävs att rätt kompetens kan erbjudas utifrån de behov individen har. Informationsbehov Det innebär att vård- och omsorgspersonal måste ha kunskap om var olika kompetenser finns inom den egna verksamheten eller någon annanstans. Det måste även framgå när den efterfrågade kompetensen finns att tillgå och vilka alternativ som gäller när kompetensen inte finns tillgänglig. Det kräver att en samverkan har upprättats så att tillräcklig kompetens kan tillgängliggöras alla dygnets timmar. Diskussion Kompetens har också beskrivits som en viktig del i den dialog som sker mellan vård- och omsorgstagare och personal. Detta har beskrivits som toppmötet och att det är här som grunden läggs till vilken information som kommer att dokumenteras. Här krävs utbildning och handledning så att kompetens överensstämmer med de behov som personal är satt att tillgodose. Mycket av detta handlar om mjuka värden som inte kan hanteras av en strukturerad information men möjliggöras genom att effektivisera dokumentationen och ge tid för detta toppmöte eller det goda samtalet. Risken kan då minska att väsentlig information tappas bort. Det är viktigt att kunna beskriva vilken roll en viss aktör har i processen, till exempel när individen blir en vård- och omsorgstagare, det vill säga är inne i en vård- och omsorgsprocess. Individen ska ses som en aktiv aktör som efter egen förmåga ska kunna bidra till processen. För säker vård och omsorg behövs information om de aktörer som är eller kan vara delaktiga i en process. Information om an- 33

34 svar i olika aktiviteter ska kunna kopplas till aktör. Till aktören ska även kompetens kunna kopplas. Det går då att följa upp vilken typ av kompetens som krävs och ska finnas som resurs för olika insatser/åtgärder. Vikten av adekvat utbildning för förståelsen för vad det som dokumenteras ska göra för nytta lyftes fram. Detta är inte minst ett ledningsansvar. Det är vikigt att man som enskild personal ser och förstår helheten samt sin egen roll. Individens egen process Grupperna anser det viktigt att förse individen med relevant information (i individens egen process), innan denne vänder sig till en professionell aktör. Informationsbehov Att förse individen och den egna livslånga processen med rätt information bidrar till att resurser kan användas på ett mer effektivt sätt. Det förutsätter att även denna process tillförs relevant information genom ändamålsenliga IT-tjänster. För att stödja detta har individens egen process beskrivits som viktig att förse med relevant information. Diskussion Individen själv kan till exempel göras uppmärksam på riskbeteenden, instrueras i egenvård och därmed undvika ohälsa och behov av mer resurskrävande insatser av vård och omsorg. Individen själv har egna resurser och resurser genom sitt nätverk och detta behöver också kunna hanteras i dokumentationen. Information av tidigare planer (historik) behövs för att planera relevanta och korrekta aktiviteter. Generella diskussionsfrågor Individfokus är ett av IT-strategins övergripande mål. Det är viktigt att understryka att det goda samtalet inte får tappas bort när dokumentationen blir mer strukturerad. Det är också viktigt att man utreder frågan om vad som händer med viktiga beslut när individen inte är kapabel att företräda sig själv? I relation till en alltmer strukturerad information finns en risk att annan viktig information tappas bort och blir oåtkomlig för kärnprocessen. Uppfattningen finns att nya strukturer kommer att leda till att man skriver mindre och mindre. Är det bara av godo? Det behövs förändringar av attityder och värderingar i vården. Det är en stor utmaning att vända perspektivet, att verkligen tänka utifrån vård- och omsorgstagarens perspektiv när man definierar nya processer och konkreta informationsflöden som krävs. Det gäller för personal, ledning och beställare att tänka om. Prevention, såväl primär som sekundär, har poängterats av alla grupper inte minst i ett framtidsperspektiv där vi till exempel ser en kraftig ökning av sjukdomar förenat med en viss livsstil. Grupperna anser att den nationella informationsstrukturen inte bara ska stödja åtgärder vid sjukdom och funktionshinder, den ska även kunna användas för individinriktade preventiva åtgärder. Som exempel kan nämnas såväl ett vaccinationsprogram för riskgrupper som mer generella hälsobefrämjande åtgärder som delvis också handlar om aktiviteter på gruppnivå. Även så kallad friskvård med fysisk aktivitet på recept och rökavvänjning i grupp bör täckas in. Det är viktigt att 34

35 stödja individens egen (livslånga) process med relevant information från vård och omsorg för att förebygga sjukdom och annan ohälsa. Kommunernas och landstingens självstyre försvårar men omöjliggör inte att skapa enighet och samverkan kring nationella beslut och vägledning avseende informationen. En avdramatisering behövs kring vissa sjukdomar och sociala förhållanden som idag skuldbelägger individen. Det bidrar till en rädsla att bli dömd i andra situationer. En mer strukturerad och objektiv dokumentation kan bidra till en förändring. Men även tillgängliggörande av information genom olika typer av säkerhetsprinciper har varit viktig att lyfta fram. I relation till socialtjänst respektive hälso- och sjukvård har följande frågeställningar diskuterats: Det är viktigt att få en samlad dokumentation över samverkansgränserna, också när denna rör arbetsinsatser som styrs av olika lagstiftningar. Attityderna skiljer sig en del mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Inom socialtjänsten finns en tradition av öppenhet och skyldighet att delge individen vad som dokumenteras. Det innebär att man lägger stor vikt vid att dokumentationen ska vara begriplig för individen. Inom sjukvården, ses individen alltför sällan som en naturlig användare av den professionella dokumentationen. Det finns en risk med att det traditionella begreppet journal cementerar tanken att dokumentationen måste samlas på en gemensam plats. Begreppet ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation innebär snarare att information om en individs hälsoproblem ska kunna hållas samman, oavsett var den dokumenterats och lagrats. I och med beskrivningen av sammanhållen journal i den nya patientdatalagen (2008:355) möjliggörs nya virtuella informationsstrukturer att information kring den enskilde kan delas mellan olika aktörer. Att följa upp en process Gruppen för ledning, styrning och forskning fick till uppgift att beskriva hur en process bör följas upp, på vilken nivå uppföljningen bör göras och vad som krävs för detta. Gruppen har utgått från sina framtagna process- och flödesmodeller för att lösa uppgiften. Med de informationskrav som gruppen beskrivit bör det vara möjligt att följa upp processer enligt nedanstående beskrivningar. Frågor som gruppen diskuterade under arbetet var: Vilken process avses? Finns det något gemensamt oavsett process? Hur får vi beskrivningen verksamhetsoberoende? Slutar processen vid verksamhetsgränserna? Hur och kan vi beskriva en sammanhållen process? Genomförandet av en individprocess (hälsoärende) definieras via de aktiviteter som upprättas i samband med mottagandet av en hälsofrågeställning. Ett genomförande baseras på det sortiment av processtyper som en vård- och omsorgsenhet säger sig kunna utgå från vid genomförandet av aktiviteter i hälsoärenden. I en processbeskrivning kan det finnas definierade mätpunkter eller kvalitetsaspekter, sådant som man för just denna specifika process särskilt vill följa upp, antingen på individnivå och/eller på en aggregerad 35

36 nivå. För att dessa processtyper ska kunna ligga till grund för ett genomförande på hälsoärendenivå, och dessutom kunna följas upp på ett effektivt sätt, är det viktigt att alla processbeskrivningar utgår från en övergripande processbeskrivning. Denna beskriver ett generellt mönster för all vård- och omsorgsverksamhet, och utgår från några viktiga antaganden som gäller för alla processer. Figur 9. Ett hälsoärende utgår från en eller flera processtyper som utgår från den generiska processmodellen. Följande egenskaper gäller för alla processer: En process ska alltid ha en beskrivning av en förväntad effekt, en målbeskrivning. Denna effekt är kopplad till skillnaden mellan det som processen i ett utgångsläge är skapad för att hantera och det som processen via definierade aktiviteter ska uppfylla eller tillgodose för detta input. Processen ska via aktiviteterna tillföra ett värde till detta, en effekt. Någon är mottagare av detta värde, denna effekt. Denna någon benämns ofta i processammanhang för kund. Men målet/värdet/effekten kan beskrivas ur olika intressenters perspektiv. Ur kundperspektivet, ur professionens perspektiv eller ur ett samhälleligt perspektiv. Det är viktigt att klara ut om det finns inbyggda konflikter mellan olika intressenter. Den verkliga effekten av processen kan avgöras först då alla aktiviteter utförts i den för den enskilde aktuella processen i ett hälsoärende. 36

37 Figur 10. Effektkvalitet och processkvalitet. Den verkliga effekten kan sägas vara skillnaden mellan ett verkligt input och ett verkligt eller upplevt output. Skillnaden mellan en förväntad effekt och en verklig effekt brukar kallas för effektkvalitet. Denna effektkvalitet bör följas upp ur ett objektivt perspektiv, det vill säga objektiva, mätbara effekter på tillståndet hos den enskilda individen. Även de subjektiva (upplevda) effekterna av de genomförda aktiviteterna och måluppfyllelsen bör följas upp. För att kunna styra mot förbättringar när det gäller till exempel utnyttjande av resurser kan uppföljning även göras utifrån beskrivningen av ett förväntat utförande av processens aktiviteter mot ett faktiskt, verkligt genomförande av aktiviteter i ett hälsoärende. Detta brukar kallas för processkvalitet. Olika aspekter av processkvalitet kan vara hur processen genomfördes utifrån tid, följsamhet, kostnad, resursåtgång, resurstillgänglighet, riskbedömning, samverkan mellan processtyper (parallellt och sekventiellt, mellan hälsoärenden, mellan organisation samt mellan profession och individ). 37

38 Figur 11. Exempel på uppföljning av olika aspekter av ett hälsoärende, och ur olika intressenters perspektiv. Processtyper utvecklas och förbättras utifrån de resultat som följs upp på individnivå. Med hjälp av kunskap från individprocessen kan vi mer distinkt identifiera de indikatorer och mätpunkter vi bör följa på nationell/regional/lokal nivå för att ha en kontinuerlig kvalitetsutveckling och ett effektivt användande av resurser. Figur 12. Utfallet av en viss processtyp kan analyseras genom att ett antal hälsoärenden, som har utgått från processtypen, studeras. Förutsättningar som krävs för att detta ska bli möjligt är bland annat följande: En informationssamverkan mellan hälsoärenden måste vara möjlig. Uppföljning måste baseras på information från genomförda hälsoärenden. Ansvarsnivåer för uppföljning måste tydliggöras och säkerställas. 38

39 Regelverk för uppföljning måste finnas. En spårbarhet vad gäller information måste finnas för en god uppföljning. Det måste finnas verktyg som utgår från NI och som uppfyller dessa krav. Forskning som en integrerad del av vård och omsorg Forskning har hittills oftast setts som en stödfunktion till ledning och styrning men bör enligt gruppen för ledning, styrning och forskning få en närmare och större roll i det vardagsnära arbetet, det vill säga i vårdens och omsorgens kärnprocesser. På detta sätt kan personalens kompetens bättre tas tillvara. Med en aktiv och delaktig profession kan behov av nya forskningsområden tidigt identifieras. Figur 13. Forskningen baseras bland annat på information från genomförda hälsoärenden och är en integrerad del i vård och omsorg. Den information som uppstår under vård och omsorgens kärnprocesser (hälsoärenden) ska kunna användas av olika aktörer i hälsoärendets genomförande, till exempel i olika beslutssituationer. Informationsstrukturen måste även kunna motsvara det behov som dagens olika kvalitetsregister tillgodoser det vill säga hantera motsvarande typ av information. Även forskningens behov av en vård- och omsorgstagarrelaterad information på en avidentifierad och aggregerad nivå blir då tillgodosedd. Forskningsarbete baseras även på annan information. Tidigare forskningsresultat och annan kunskap som till exempel demografiska data är viktiga delar. Ett visst forskningsprojekts resultat kommer att kunna utgöra kunskapsunderlag för annan forskning. Men information om forskningsresultat och annat kunskapsunderlag är i sin tur också ett viktigt underlag för att ledningen ska kunna fatta relevanta och bra beslut avseende den vård- och 39

40 omsorgsverksamhet som man vill ska bedrivas/beställas. En del i styrningen av verksamheten innebär att ta fram styrmodeller som anger ramar och direktiv för hur en viss vård- och omsorgsverksamhet ska bedrivas. Forskningsresultat och annat kunskapsunderlag är också viktigt i arbetet med att ta fram generella riktlinjer/rekommendationer för olika delar av vården och omsorgen. Ett sådant exempel är framtagandet av nationella riktlinjer för olika hälsoproblem. Men även på lokal/regional nivå kan motsvarande riktlinjer/rekommendationer utarbetas. Dessa kan komma att ha en direkt påverkan på genomförandet av olika processer om aktörerna har kunskap om dem. Gällande riktlinjer/rekommendationer styr också utformningen av vårdens och omsorgens sortimentskatalog. Denna beskriver vad vård och omsorg kan göra i form av plantyper och de typer av aktiviteter som dessa utgörs av. De olika plantyperna utformas för att kunna hantera olika typer av hälsoproblem och bygger alltså på evidens och beprövad erfarenhet som forskningsarbeten på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt, internationellt) visar och som riktlinjer/rekommendationer utgår från. Sortimentets plantyper ligger till grund för beskrivning av unika aktivitetsplaner för en viss vård- och omsorgstagares process. Kravspecifikation från IT-marknaden IT-marknadsgruppen ombads identifiera sina behov på informationsstrukturen, vilka beskrivs i de tre grupperingarna nedan styrning/ledning nationella informationsstrukturen (också fortsatt arbete och förankring) informationsstrukturens omgivning Kraven anses av gruppen vara förutsättningar för att den nationella informationsstrukturen ska användas och utgöra ett stöd för IT-marknaden i utvecklingen av IT-lösningar för dess kunder. Styrning/ledning Det måste finnas en unik identitet för individen för att det ska vara möjligt att följa individen över tid och organisationsgränser. Styrningen av vård och omsorg behöver vara följsam mot och baserad på förändringar i omvärlden. Det är viktigt att skapa acceptans för NI, här har ledning/styrning en viktig roll och gruppen ser det som betydelsefullt att ta fram relevanta styrmodeller. En annan fråga av vikt är urval av och förhållningssätt till standarder. Gruppen har också diskuterat frågan om ägandet av information, en frågeställning som är problematisk. Krav på den nationella informationsstrukturen. När det gäller krav på NI så har följande områden och funktioner identifierats som väsentliga i det fortsatta arbetet. Informationsstrukturen måste förvaltas och förändringar göras vid behov över tid. Informationsstrukturen måste efterfrågas av verksamheten och ge den nytta som efterfrågas. Den måste även vara framtidssäkrad. Gruppen har även påtalat behovet av att strukturen ska möjliggöra uppföljning av mätbara variabler kvalitetssäkring, granskning och certifiering har setts som betydelsefulla. 40

41 Gruppen har framhållit vikten av att förståelse hos olika intressenter skapas. Strukturen behöver vara flexibel men ändå utgöra en gemensam plattform som då utgör ett grundstöd. Ytterligare faktorer som identifierats och lyfts fram är behovet av att NI är individcentrerad och gränsöverskridande. I det fortsatta arbetet anser gruppen att det kommer behövas stöd för samverkan mellan huvudmännen vid införandet. Det är viktigt att peka på nytta i förhållande till uppoffring i termer av användning och att visa på makroperspektiv, även möjligheten att belysa ifrån en helhetssyn på individen. Andra krav är att kunna hantera information om avvikelser informationen ska hålla hög kvalitet och bygga på tydliga definitioner. Det bör möjliggöras att förutom obligatoriska (miniminivå) delar kunna hålla valfria informationsmängder. Gruppen har påpekat vikten av ett större perspektiv och tillämpning Det får inte bara vara svenskt kanske inte ens europeiskt utan till och med globalt. Krav på informationsstrukturens omgivning Gruppen har pekat på vikten av att i vård- och omsorgsverksamheten våga ändra på fundamenta (styrmodeller). Detta har ansetts som nödvändigt utifrån det paradigmskifte som en övergång till en mer process- och målstyrd verksamhet kräver. En annan fråga som lyfts fram är migreringsperspektivet där tillämpningar av strukturen måste kunna ersätta alternativt inkorporeras i befintliga lösningar. Detta måste hanteras på ett strukturerat sätt beroende på aktuell verksamhets mognad och befintliga IT-stöd. Även IT-marknaden har sett individcentrering som en viktig grund i informationsförsörjningen. Detta uttryckt som att informationshanteringen ska ske utifrån individens behov inte utifrån vad som ska göras. Vård- och omsorgsprocessen för den enskilde individen ska styra inte arbetsflödena. Detta för att uppnå bästa möjliga kundnytta för alla nivåer. En annan faktor som gruppen lyft är nödvändigheten av att omgivningen, det vill säga andra relevanta aktörer i sammanhanget, bidrar till att NI verkligen tillämpas. Gruppen har tryckt på behovet av förändrade styrningsmekanismer, det är dags att frångå briststyrning, ett större perspektiv med målstyrning utifrån individ är centralt. För att NI ska lyckas anser gruppen att det krävs medvetandegörande med utveckling av kultur, synsätt, attityd, återigen fokuserat på paradigmskifte. NI-projektet såväl som andra nationella arbeten och direktiv behöver referera och relatera till varandra för att öka trovärdighet och genomförande. 41

42 Figur 14. Kravspecifikation från IT-marknaden Styrning Det måste finnas en identitet för individen genom livet Styrning baserat på omvärldsförändring Acceptans Få in styrmodeller Hur löser man "ägandet" av informationen Urval av och förhållningssätt till standarder Krav på NI Omgivning till NI Förvalta och förändra informationstrukturen Informationsstrukturen måste vara efterfrågad av verksamheten Uppföljningsbar, mätbar Kvalitetssäkra, certifiering, kvalitetsgranskning Konkret, förståelse Flexibilitet kontra givet stöd Individcentrerade NI måste vara heltäckande Stödja samverkan mellan huvudmän Inte vara för specifika, cementerande eller för generella Nytta i förhållande till uppoffring, makroperspektiv Nytta för verksamheten Framtidssäkrat Hantera och lagra info om avvikelser Hög informationskvalitet, tydliga definitioner/ beskrivningar Obligatoriska respektive valfria delar av info (minimikrav) Det får inte bara vara Svenskt, kanske inte ens Europeiskt utan globalt Att relatera till andra nationella arbeten och direktiv Vem är till för vem, det är inte individen som är till för läkaren Att våga ändra på fundamenta (styrmodeller) Att NI kan ersätta / inkorporerar andra satsningar Dokumentera för individen inte utifrån vad som ska göras Samtycke journal, donation, aktivitetsplan Processen styr (kundnytta), inte flödena Att NI verkligen följs och att metoden för att följa beskrivs Frångå briststyrning Medvetandegörande av utveckling av kultur, synsätt, attityd,... Att relatera till andra nationella arbeten och direktiv Säkerhet, sekretess, kryptering, signering 42

43 Några avslutande reflektioner Grupperna konstaterar att de mål som de beskriver väl överensstämmer med God vårds sex kvalitetsområden. De anser också att God vård stämmer väl överens med beskrivningar av God kvalitet inom socialtjänsten. Detta är en viktig förutsättning för att kunna sätta individens behov i fokus och bidra till samverkan över organisationsgränser. Målbeskrivningar för verksamheten bör göras vid verksamhetsutveckling. Detta för att kunna identifiera den typ av information som verksamhetens olika intressenter behöver. För att öka förståelsen för kärnprocessen bör även dess stödprocesser analyseras och beskrivas menar gruppdeltagarna. Det kommer att krävas ett fördjupat arbete för att klargöra hur NI:s reslutat kan tillämpas inom verksamheter såsom socialtjänst, psykiatri och tandvård för att uppnå samverkan. Grupperna har också påtalat behovet av att klargöra förhållandet mellan att strukturera information och att styra åtkomst av information till behöriga. En väl strukturerad information är en förutsättning för att kunna styra tillgång till information på ett effektivt och tydligt sätt. Den nationella informationsstrukturen är grunden i byggandet av ett regelverk som skyddar individens integritet. En viktig förutsättning för en fungerande kontinuitet för individen är tydlighet kring ansvar och överenskommelser, menar grupperna. De poängterar också att det kommer att behövas entydiga och lättillgängliga beslutsstöd i genomförandet av vård- och omsorgsprocessen. En avslutande reflektion från grupperna är att förutsättningen för framgångsrikt resultat är att informationen bygger på det goda samtalet, den goda dialogen (det som också benämnts toppmötet ). Detta är grunden för en säker och kvalitativ vård. 43

44 Bilaga 1- Intressentgruppernas modeller Bilaga 1 Inledning Denna bilaga redogör för respektive grupps framtagna modeller. De modeller som tagits fram i respektive intressentgrupp ska främst ses som en dokumentation av gruppernas diskussioner. Modellerna är inte helhetstäckande för hela vård- och omsorgsprocessen. De modeller som är tillämpliga för hela vård- och omsorgsprocessen är NI-projektets generiska modeller, och det är dessa som ska vara en utgångspunkt i kommande verksamhets- och IT-utveckling. Dessa generiska modeller ska däremot kunna hantera de krav som ställts av de fyra intressentgrupperna. Målgruppen för arbetet i intressentgrupperna har varit NI-projektets utvecklingsgrupp. Intressentgruppernas resultat har varit ett av de underlag som utvecklingsgruppen använt för utvecklingen av den nationella informationsstrukturen. För att läsa och förstå modellerna hänvisas till Introduktion till att läsa och förstå modeller som finns som bilaga till delrapporten Nationell informationsstruktur för vård och omsorg - Modeller med beskrivningar. 44

45 Intressentgruppernas modeller Intressentgruppernas diskussioner har dokumenterats med hjälp av olika typer av verksamhetsmodeller. De olika modelltyperna hanterar olika verksamhetsperspektiv som mål, processer, arbetsflöden, begrepp och informationsbehov. Alla verksamhetsperspektiv har inte varit aktuella i varje intressentgrupp. Vilka modeller som tagits fram är avhängigt av vilket fokus som man valt att ha i respektive grupp. Intressentgruppen för vård- och omsorgstagare Denna grupp har fokuserat på att tillgodose den enskilde individens krav på information. Även närståendes perspektiv har beaktats. Gruppen har även diskuterat och analyserat individens egen process ( den livslånga processen ) i förhållande till den process då individen är föremål för vård och omsorg. Det har upplevts viktigt att beskriva hur dessa två processer interagerar med varandra och gruppen har beskrivit informationsbehov för båda. Gruppen har inte tagit fram någon begrepps- eller informationsmodell utan kopplat informationskrav direkt till sina process- och flödesmodeller. Mål Gruppen anser att det behövs tydliggöras att det kan finnas olika mål för olika perspektiv såsom kund, effekt, personal, produktion, samhälle. Då kan också eventuella konflikter mellan dessa mål beskrivas. Prioriteringsdiskussionen blir då mer synlig och kan föras med öppenhet utifrån vad vård och omsorgens resurser ska tillgodose. Av de mål grupperna formulerat ses av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov som ett övergripande mål eller snarare som en sammanfattning av de mål som formulerats. Två av gruppernas mål har lyfts fram som centrala Individen ska ha en fungerande vardag och individen ska ha förtroende för systemet. Dessa två mål kan även ses som effekter av att de andra målen uppfylls. Målmodell I målmodellen visas modellens målområden och dess samband till varandra. Målområdena är: - Individen ska ha förtroende för systemet - Individen ska ha en fungerande vardag - Individen ska få information om den förväntade och faktiska effekten av insatser - Verksamheten ska ha en fungerande samverkan - Verksamheten ska ha ett individperspektiv - Individen ska kunna styra tillgång till information - Verksamheten ska stärka medborgarperspektivet - Verksamheten ska ha en hög tillgänglighet - Individen ska ha tillgång till lika vård efter behov - Snabb och säker tillgång till adekvat information (för verksamheten) = Gemensam information 45

46 - Individen ska ges delaktighet ''på egna villkor'' - Verksamheten ska ha ett gemensamt målgruppsorienterat språk De olika målområdena beskrivs med samband till varandra i en målmodell (se bild 1). Sambanden kan utläsas på följande sätt: Snabb och säker tillgång till adekvat information (för verksamheten) =gemensam information bidrar till att individen har förtroendet för systemet. Detta är en förutsättning för att individen kan styra tillgång till information och att verksamheten kan ha ett gemensamt målgruppsorienterat språk. Att individen ska ges delaktighet på egna villkor är en förutsättning för att verksamheten ska kunna stärka medborgarperspektivet vilket i sin tur bidrar till att individen har förtroende för systemet och att individen kan ha en fungerande vardag. Målet fungerande vardag bidrar också till individens förtroende för systemet. Individens förtroende för systemet förutsätter att individen har möjlighet att påverka omfattningen av informationen. Målet att individen får information om den förväntade och faktiska effekten av insatser bidrar till att individen har förtroende för systemet. Att verksamheten har ett individperspektiv bidrar till att verksamheten kan ha en fungerande samverkan som också bidrar till att individen har förtroende för systemet. Målet att individen ska ha tillgång till lika vård efter behov förutsätter att verksamheten har en hög tillgänglighet och bidrar till att individen får en fungerande vardag. Att verksamheten har ett gemensamt målgruppsorienterat språk bidrar till att verksamheten har en hög tillgänglighet. Hög tillgänglighet bidrar i sin tur till målet att individen får en fungerande vardag och att individen har förtroende för systemet. 46

47 Bild 1. Vård- och omsorgstagargruppens målmodell 47

48 Gruppen har även grupperat målen i individrelaterade (individmål) och verksamhetsrelaterade mål (verksamhetsmål). Som individrelaterat mål är Individen ska ges möjlighet till att påverka omfattning av information centralt. Här förutsätts att individen ses som en delaktig aktör och kan avgöra vilken information som andra aktörer får ta del av. Detta bedöms också som en förutsättning för målet gällande individens förtroende för systemet. Individen ska också få information om den förväntade och faktiska effekten av insatser. För mål sett från verksamhetsperspektivet framhölls att verksamheten ska ha en hög tillgänglighet, verksamheten ska ha ett individperspektiv, verksamheten ska ha en fungerande samverkan, verksamheten ska ha ett medborgarperspektiv samt ha ett målgruppsorienterat språk som viktiga för att för att de individrelaterade målen ska kunna tillgodoses. Bild 2. Gruppen Vård- och omsorgstagares indelning av de framtagna målen. Mål i förhållande till god vård och omsorg Genom att se gruppens formulerade mål i förhållande till de sex kvalitetsområden som beskrivs i god vård där gruppen även inkluderar omsorg framgår vilket fokus gruppen har. Fokus bedöms vara på en jämlik och individfokuserad vård och omsorg, vilket ses som relevant utifrån ett vård- och omsorgstagarperspektiv. 48

49 Bild 3. Målområden för vård- och omsorgstagare i förhållande till god vård och omsorgs kvalitetsområden Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet En kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård och omsorg: - Snabb och säker tillgång till adekvat information (för verksamheten) = gemensam information bidrar till och en säker vård och omsorg. Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet En effektiv vård och omsorg: - Snabb och säker tillgång till adekvat information (för verksamheten) = gemensam information bidrar till och en säker vård och omsorg. - Individen ska ha möjlighet att påverka omfattning av information. Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet En individfokuserad vård och omsorg: - Individen ska ha möjlighet att påverka omfattning av information. - Individen ska kunna styra tillgång till information. - Verksamheten ska ha ett gemensamt målgruppsorienterat språk. - Individen ska få information om den förväntade och faktiska effekten av insatser. - Verksamheten ska ha ett individperspektiv. Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet En jämlik vård och omsorg: - Verksamheten ska stärka medborgarperspektivet. - Individen ska ges delaktighet på egna villkor. - Individen ska ha tillgång till lika vård efter behov Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet En vård och omsorg i rimlig tid: - Verksamheten ska ha en hög tillgänglighet. Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet En effektiv vård och omsorg: 49

50 - Verksamheten ska ha en fungerande samverkan. Samtliga formulerade mål bidrar till de övergripande målen att Individen ska ha en fungerande vardag och att Individen ska ha förtroende för systemet. Process Gruppen för vård- och omsorgstagare har tagit fram en processbeskrivning (se bild 4 till 6). Denna omfattar en beskrivning av individens egen process i vilken en hälsofrågeställning riktas till en professionell aktör samt en beskrivning av den process som följer på hälsofrågeställningen (här kallad för individprocessen). Det har varit viktigt för gruppen att beskriva individens egen process utifrån behovet av att kunna ställa krav på vilken typ av information som individprocessen och dess stödprocesser behöver generera för att individen ska kunna ta eget ansvar, och för att denne ska kunna ses och fungera som en aktiv aktör i individprocessen. Stor vikt läggs i beskrivningen på att överenskommelser mellan individen och professionella aktörer inom vård och omsorgen tydliggörs och hanteras längs hela genomförandet av individprocessen. Processmodell Bild 4. Vård- och omsorgstagargruppens processmodell, del 1 av 3 Socialstyrelsen Nationell Informationsstruktur Vård- och omsorgstagare Bearbetad processmodell Arbetsmaterial Individprocessen Individens process Individ/närstående Profe Uppfatta hälsotillstånd Uppfattat hälsotillstånd Finns behov? Bedöma hälsoproblem Bedömt hälsoproblem Kan jag göra nåt själv? Borde jag kontakta professionell aktör? Ja Hälsofrågeställning Bedö beho Utföra egenvård Egenvårdsutfall Byte a profes utföra Individen uppfattar sitt hälsotillstånd i sin egen (livslånga) process. Denna uppfattning ligger till grund för en egen behovsbedömning. Om individen uppfattar att det finns ett behov görs en egen analys om det också föreligger ett hälsoproblem. Om hälsoproblem uppfattas föreligga så gör individen en analys om det uppfattade hälsoproblemet och behovet kan hanteras alternativt tillgodoses på egen hand (eller av närstående) eller om en hälsofrågeställning behöver riktas till vård och omsorg. 50

51 Bild 5. Vård- och omsorgstagargruppens processmodell, del 2 av 3 Individprocessen Proffesion och individ Plandel 1-M Villkor Hälsofrågeställning Profession Bedöma behov 1-M Profession Utföra aktiviteter Behov Kan man Ja Upprätta Ja göra Överens? Aktivitetsplan aktivitetsplan något? Överens? Utfall P Nej Nej Nej Individ / Närstående Individen utför aktiviteter Nej Individ Närstå Byte av professionell utförare Nej Överens? Nej Utvärderat hälsotillstånd? Ja Överklagan / 2:nd opinion Individ/närstående Ja Lämna ansvar till individ I individprocessen (kärnprocessen) uppfattas hälsofrågeställningen, och på basis av denna görs en behovsbedömning. Om behov anses föreligga upprättas en aktivitetsplan med aktiviteter som genomförs. Resultatet av de genomförda aktiviteterna analyseras. Det utvärderade resultatet ligger till grund för en ny behovsbedömning. 51

52 Bild 6. Vård- och omsorgstagargruppens processmodell, del 3 av 3 Plandel 1-M Villkor 1-M Profession Utföra aktiviteter Profession erens? Ja Aktivitetsplan Överens? Utfall Analysera utvärdera Utvärderat hälsotillstånd Nej Individ / Närstående Individen utför aktiviteter Nej Individ / Närstående Individen analyserar / utvärderar Överens? Individ/närstående Ja Överklagan / 2:nd opinion I varje steg i individprocessen (behovsbedömning, upprättande av aktivitetsplan, genomförande, analys av utfall) visas vikten av att hantera överenskommelser mellan individen och medarbetare inom vård och omsorg. Individens rätt till en second opinion (hälso- och sjukvård) respektive överklagan (socialtjänst) är fundamental. I bild 7 nedan visas den beskrivna processmodellen i sin helhet. 52

53 Bild 7. Vård- och omsorgstagargruppens processmodell Socialstyrelsen Nationell Informationsstruktur Vård- och omsorgstagare Bearbetad processmodell Arbetsmaterial Individprocessen Individens process Proffesion och individ Plandel 1-M Villkor Uppfatta hälsotillstånd Uppfattat hälsotillstånd Finns behov? Individ/närstående Bed öma hälsoproblem Bedömt hälsoproblem Kan jag göra nåt själv? Borde jag kontakta professionell aktör? Ja Hälsofrågeställning Profession Bedöma behov 1-M Profession Utföra aktiviteter Kan man Ja Upprätta Ja Behov göra Överens? Aktivitetsplan Utfall aktivitetsplan något? Överens? Profession Analysera utvärdera Utvärderat hälsotillstånd Utföra egenvård Egenvårdsutfall Nej Nej Nej Individ / Närstående Individen utför aktiviteter Nej Individ / Närstående Individen analyserar / utvärderar Överens? Byte av professionell utförare Nej Överens? Nej Utvärderat hälsotillstånd? Individ/närstående Ja Överklagan / 2:nd opinion Ja Lämna ansvar till individ 53

54 Information Utifrån processbeskrivningen har gruppen för vård- och omsorgstagare tagit fram en flödesmodell och utifrån denna analyserat behov av information för varje steg i processen. Även informationsbehov i individens egen process har beskrivits. Genom att beskriva informationsbehoven för individens egen process tydliggörs vad för typ av information som behöver skapas i individprocessen samt dess stödprocesser. Flödesmodell med informationsbehov Bild 8. Flödesmodell med informationsbehov, del 1 av 3 Individens egen process Uppfatta hälsotillstånd Bedöma hälsoproblem val Utföra egenvård Utforma hälsofrågeställning Kunskapsunderlag Vad anses vara "sjukt"? Bör jag göra något? Vad bör jag göra? Vem kan/får göra detta? Vad har gjorts tidigare? Tillgång till info från mina egna pågående eller tidigare hälsoärenden - egen och/eller professionell dokumentation Verksamhetens uttalade värdegrunder Synsätt på individ Helhetssyn Görs någon exkludering - av hälsoproblem - av ålder - mm Följsamhet Följsamhet avs lagar och förordningar - nationella - lokala (t ex vårdval) Organisation Vilka samarbetspartners finns? Hänvisningar / Alternativ? Utbud / Resultat Utbud Metoder Tillgänglig kompetens Resurser Prioriteringar - vilka? - hur tillämpas dessa? Profilering Alternativa metoder t ex: - Akupunktur - Zoonterapi - Köldterapi Hälsofrågeställning Hälsofrågeställning Prof aktör Uppfatta/bekräfta hälsofrågeställnin Vård och omsorgstagare Riskhantering - avs smitta m m - avs nya metoder Uppfattad hälsofrågeställning Bedömda och utförda åtgärder och resultat Resultat av behandlingar, genom återkopplig / feedback Hur hanteras - klagomål? - avvikelsern / tillbud? Rankning (ej "öppen rankning") - av profess ion - av medborgare Tillgänglighet - fysisk tillgänglighet - annan tillgänglighet Öppettider etc Miljö Språk / Tolk Individens formulerade värdegrund Vem som uppf hälsofråg (roll, kom Hur hälsofråg uppfattat När hälsofråg uppfattat Nästa st i hälsoäre - utrednin behandlin Kultur Information Vid utformandet och framställandet av en hälsofrågeställning är följande exempel på information som anses vara värdefull: - de aktuella verksamheternas värdegrunder - prioriteringar och restriktioner, - hur prioriteringar har verkställts, - information avseende vårdval, - rankningsuppgift o av medborgare, o av professionen, - utfall av vårdgaranti, - information om utbud 54

55 o tillhörande metoder, o om utbudet och metoder följer gällande rekommendationer, o verksamheternas aktuella utfall och resultat, o tillhörande resurser samverkan med andra o beskrivning om samverkan, mellan t ex specialiteter, primärvård, sjukhus - information avseende o kontaktsätt, o öppettider, o väntetider, o fysisk tillgänglighet, o tolkstöd, o stödpersoner. Bild 9. Flödesmodell med informationsbehov, del 2 av 3 eställning Inget behov av VoO insatser ing Alternativa metoder t ex: - Akupunktur - Zoonterapi - Köldterapi Hälsofrågeställning Prof aktör Uppfatta/bekräfta hälsofrågeställning Bedöma behov val Behov av VoO insatser föreligger Upprätta aktivitetsplan val Hälsofrågeställning Vård och omsorgstagare Medverka i att bedöma behov val Ställningstagande - Begära omprövning / 2:nd opinion Medverka i att upprätta aktivitetsplan val Begära omprövning / 2:nd opinion Individens formulerade värdegrund Uppfattad hälsofrågeställning Vem som uppfattat hälsofrågeställningen (roll, kompetens) Hur hälsofrågeställningen uppfattats När hälsofrågeställningen uppfattats Nästa steg i hälsoärendet - utredning / behandling Underlag för behovsbedömning Vård- och omsorgstagarens värdegrund Viktigt att man uppfattar detta, t ex - snabbt och enkelt - djuplodande och försiktigt - viktigt med senaste rön Behovsbeslut Beslut om behov Beslutsgrunder Begäran Second opinion - före - innan - under - efter Aktivitetsplan Nästa steg Vad är nästa st eg - utredning/behandling Innehåll - aktiviteter - motiv för aktiviteter - mål - alternativ - ansvar / fördelning - tider - giltighet Aktörer Vilka aktörer som planeras bli engagerade i aktivitetsplanen / hälsoärendet Begäran Ak Exempel på information om utförd behovsbedömning: - vem/kompetens som bedömt/uppfattat hälsofrågeställningen, - initialt uppfattad hälsofrågeställning, - när hälsofrågeställningen togs emot, - när beslut fattades om behov, samt - innehåll i behovsbedömningen Exempel på spårbar information om aktivitetsplan: - behov - mål, - alternativa åtgärder, - ansvarsfördelning 55

56 o huvudansvarig för aktivitetsplan, o ansvarig per aktivitet, - tider, såsom giltighetstider, samt - överenskommelse om fortsättning Exempel på information om genomförandet av aktivitetsplan: - vem som utför/utfört något i aktivitetsplanen, - på vilket sätt aktiviteten har utförts, - hur behovet har tillgodosetts, - tidpunkter o start - slut - resultat/utfall, samt - eventuell avvikelse från plan Bild 10. Flödesmodell med informationsbehov, del 3 av 3 Utföra aktiviteter Analysera Utvärdera val val Begära omprövning / 2:nd opinion Utföra aktiviteter Medverka i att utföra aktiviteter val Begära omprövning / 2:nd opinion Medverka i att analysera utvärdera val Begära omprövning / 2:nd opinion Resultat/utfall av aktivitet Resultat/utfall av aktivitet Aktivitetsplan Bedömning / uppföljning Begäran Aktivitetsplan Aktivitetsplan Begäran Begäran Resultat/utfall av aktivitet Exempel på information vid analys/utvärdering: - vem som utvärderat, - tidpunkt för utvärdering, samt - resultat av utvärdering - måluppfyllelse Exempel på information vid avslut: - vem som beslutat om avslut, samt - motiv till beslutet Information om processen i sin helhet: - var i processen mitt ärende befinner sig, - informationen ska vara kvalitetssäkrad (signerad), 56

57 - information ska göras tillgänglig för individen fram till och med senaste kontakt Intressentgruppen för vård- och omsorgspersonal I gruppen för vård- och omsorgspersonal har representanter för olika verksamhetsområden ingått, liksom för olika delar och funktioner i vård- och omsorgsprocessen som till exempel öppenvård, slutenvård, kommunal vård, psykiatri, rådgivning. Olika professioner har varit representerade, men även verksamhetsföreträdare med kunskap och erfarenhet av informationshantering. Denna sammantagna kunskap har varit en viktig bas för projektets arbete när det gäller att identifiera krav på information för att kunna tillhandahålla bland annat en god vård och omsorg, bidra till en systematisk verksamhetsutveckling samt ökad samverkan mellan olika aktörer. Gruppen har fullföljt den framtagna arbetsprocessen genom att förutom mål- och processmodell även tagit fram formella begrepps- och informationsmodeller. Mål Gruppens målmodell (se bild 12) är omfattande. Under arbetets gång har det tydligt framgått att beslutstöd och god informationsförsörjning är i fokus och en förutsättning för att åstadkomma en ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Målmodell Utifrån den målmodell som vård- och omsorgspersonalen beskrivit presenteras i bild 11 ett utdrag som har fokus på informationsförsörjning. Gruppen anser att utan en god informationsförsörjning kvarstår dagens problem med en dokumentation som saknar en struktur som gör det möjligt att hålla samman processen kring en vård- och omsorgstagare. 57

58 Bild 11. Utsnitt ur vård- och omsorgspersonalens målmodell Hela området informationsförsörjning och dess ingående målbeskrivningar bidrar till målen en säker och adekvat behovsbedömning och att använda resurser rätt men förutsätter då att målet väldefinierade begrepp och klassifikationer uppnås. Gruppen har diskuterat och visat på att målet väldefinierade begrepp och klassifikationer bidrar till att uppnå målen användbara termer och enhetliga termer. Enhetliga termer bidrar i sin tur till en effektiv samverkan. För att en effektiv samverkan ska uppnås måste personal alltid ha tillgång till en adekvat information om den enskilda individen. Personal ska alltid ha tillgång till aktuell evidens vilket bidrar till målet om att understödja lärande och kunskapsbyggande. Detta mål förutsätter tillgång till en god informationsförsörjning. Målet att ha tillgång till adekvat process- och/eller beslutsstöd bidrar till det överordnade målet säker och adekvat behovsbedömning och även till målet att personal alltid ska ha tillgång till aktuell evidens. Målet att ha underlag för uppföljning och utvärdering understöds av målet med att det ska finnas ett adekvat och tillgängligt IT-stöd för personal, individ och politiker, men det förutsätter också en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation. Målet med ett adekvat och tillgängligt IT-stöd för personal, individ och politiker bidrar också till målet med tillgång till adekvat process- och eller beslutsstöd. Målet att personal alltid ska ha tillgång till adekvat information om den enskilde individen förutsätter dels en strukturerad och ändamålsenlig dokumentation men också en tvärprofessionellt sammanhållen dokumentation. Sammantaget bidrar detta till en effektiv samverkan. En viktig del i den goda informationsförsörjningen är information riktad till individen och till individens egen process. Målet personal skall kunna tillhandahålla behovsanpassad information bidrar till det överordnade målet att personalen ska möjliggöra för individen att bli delaktig. 58

59 Bild 12. Målmodell beskriven av gruppen för vård- och omsorgspersonal 59

60 Mål i förhållande till god vård och omsorg Genom att se gruppens formulerade mål i förhållande till god vård sex kvalitetsområden där gruppen även har inkluderat omsorg kan en analys av gruppens fokus göras. Gruppens fokus bedöms vara jämnare fördelat än i de andra grupperna. Detta har tolkats av gruppen som att det finns ett ansvar för att uppfylla alla delar i god vård- och omsorgsstrategin, vilket kan ses som relevant utifrån vård- och omsorgspersonalens perspektiv. Bild 13. Vård och omsorgspersonalens mål i förhållande till god vård och omsorgs kvalitetsområden Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård och omsorg: - Personal ska ha tillgång till aktuell evidens - Understödja lärande och kunskapsbyggande - Tillgång till adekvat process- och/eller beslutstöd - Underlag för uppföljning och utvärdering - Strukturerad och ändamålsenlig dokumentation Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Vård och omsorg i rimlig tid: - Genomföra rätt insatser på rätt sätt - Använda resurser rätt Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Effektiv vård och omsorg: - Tillgång till adekvat process- och/eller beslutsstöd - Använda resurser rätt - En god ekonomi - Användbara termer - Effektiv samverkan - Adekvat tillgängligt IT-stöd för personal, individ och politiker - Tvärprofessionellt sammanhållen Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Säker vård och omsorg: - Underlag för uppföljning och utvärdering - Adekvat tillgängligt IT-stöd för personal, individ och politiker 60

61 - Strukturerad och ändamålsenlig dokumentation - Väldefinierade termer och begrepp - Enhetliga termer - Genomföra rätt insatser på rätt sätt - Personal ska alltid ha tillgång till adekvat information om den enskilde patienten - Tvärprofessionellt sammanhållen journal Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Individfokuserad vård och omsorg: - Strukturerad och ändamålsenlig journal - Underlag för uppföljning och utvärdering - Tvärprofessionellt sammanhållen journal - Befrämja egenvård - Personal ska ha ett empatiskt förhållningssätt - Kontinuerligt säkerställa individens samtycke - Individanpassad vård- och omsorg - God service och bemötande - Personalen ska kunna tillhandahålla individanpassad information - Personalen ska möjliggöra att individen blir delaktig och stärka individens ställning i vård och omsorg - Etiskt förhållningssätt Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Jämlik vård och omsorg (på lika villkor för alla): - Stärka individens ställning i vård och omsorg, - Etiskt förhållningssätt - Störst behov först En reflektion är att gruppen har störst fokus på individfokuserad vård och omsorg. Säker vård och omsorg samt Effektiv vård och omsorg är områden med näst störst tyngd när gruppens egna mål jämförs med god vårds kvalitetsområden. Dessa tre kvalitetsområden kan därför ses som centrala för gruppen. Det goda mötet ska vara individfokuserat, säkert för bådar parter samt effektivt genomfört. Process Gruppen har tagit fram en processmodell som har till syfte att uppfylla de mål som framgår av målmodellen. Under framtagandet av denna modell beskrev gruppen vikten av att ta hänsyn till individens egen (livslånga) process. Detta för att kunna identifiera när individen övergår i rollen som vårdoch omsorgstagare samt för att kunna tydliggöra en ansvarsfördelning när vård- och omsorgsprocessen avslutas. Modellen omfattar därför även beskrivningar av olika aktörer för att ytterligare trycka på betydelsen av ansvar och samverkan, vilket av gruppen ses som en förutsättning för att inga glapp ska uppstå under processens gång. Processmodell Från individens process initieras vård- och omsorgsprocessen genom att hälsofrågeställning formuleras. När den mottas av en professionell aktör startar ett hälsoärende (vård- och omsorgsprocess). En hälsofrågeställning 61

62 kan göras av andra intressenter än individen själv. Utifrån uppfattade hälsotillstånd bedöms därefter om det föreligger behov av vård- och omsorgsaktiviteter men också vilket kunskapsbehov som föreligger, detta för att kunna identifiera vilka aktörer ska samverka i processen. Med benämningen gemensam aktivitetsplan vill gruppen understryka att samverkan kontinuerligt ska ske mellan alla aktörer och inte enbart då ansvaret för en individ till exempel flyttas från slutenvård till primärvård eller till kommunal vård och omsorg. Förutom att besluta om det föreligger behov av vård och omsorg ska det också beslutas om det föreligger behov av en gemensam aktivitetsplanering. Härigenom skapas en överenskommelse om vilka aktiviteter som är gemensamma och vem som har ansvar för utförande och uppföljning av dessa. Aktiviteterna i planen utförs och därefter utvärderas utfallet av aktiviteterna. Ett nytt hälsotillstånd blir resultatet av utvärderingen. Detta hälsotillstånd utgör sedan grunden till en ny bedömning. Processen kan sedan upprepas till dess alla behov anses vara tillgodosedda. 62

63 Bild 14. Processmodell från gruppen vård- och omsorgspersonal Socialstyrelsen Nationell Informationsstruktur Processmodell VoOPersonal Arbetsmaterial Individens process Individens process Avslut Hänvisning Vård och omsorgsprocessen Hälsofrågeställning ingår i Hälsoärende Bedöma/ besluta om behov & individens resurser vid behov Bedömt/ beslutat behov Kompetensbehov Nej behov Ja nej Behov tillgodoses med utbud? ja nej flera kompetenstyper? ja Gemensam aktivitetsplanering Överenskommelse om aktivitetstyper Upprätta aktivitetsplan Upprättad aktivitetsplan Utföra aktiviteter Utfall Utvärdera Hälsotillstånd Förändrat hälsotillstånd Stödprocesser Prioritering ("inom" och mellan individer) Anpassa efter individ, situation och egen erfarenhet Teamkonferens Information från Gemensam bedömning t ex FK, skola, kommun, landsting, närstående Hantera värdegrund / resurssättning Resurs Ta fram checklista / vårdprogram Checklista / vårdprogram Beslutsstöd 63

64 Begrepp Av gruppens begreppsmodell (se bild 16) framgår bland annat betydelsen av gemensam kunskap för att uppnå en god och säker vård och omsorg. Detta förutsätter att det finns nationella beslutstöd som är lättillgängliga och integrerade i verksamheternas IT-stöd. Dessa blir därmed verktyg som personalen kan förhålla sig till och använda som stöd för de beslut som tas. Med ett tillgängligt och integrerat beslutstöd ges möjligheter för att vård och omsorg grundas på gemensam kunskap och evidens, att den genomförs säkert, använder resurser effektivt och är geografiskt jämlik. Det ger också möjlighet till en individanpassning och till att processen genomförs i rimlig tid. Den framtagna begreppsmodellen är omfattande, varför ett utsnitt av modellen beskrivs nedan. Detta utsnitt har fokus på begrepp runt beslutsstöd. Begreppsmodell med fokus på beslutstöd Enligt gruppen resonemang baseras beslutstöd på värdegrund/vetenskap/ evidens men även på praxis/beprövad erfarenhet vilka också ligger till grund för riktlinjer. Vårdprogram baseras i sin tur på riktlinjer och rekommenderar en eller flera rutiner/metoder. Vilket behov av kompetens som behövs i ett visst vårdprogram beskrivs i vårdprogrammet. Kompetens i sig byggs upp dels av en formell kompetens men också av existerande värdegrund/vetenskap/evidens. Bild 15. Utsnitt ur vård- och omsorgspersonalens begreppsmodell Beslutsstöd baseras på pekar ut Aktivitet (typ) bygger på Uppfattat hälsotillstånd (typ) baseras på används i 0:M Kunskap Formell kompetens byggs på 0:M Riktlinjer nationella, regionala, lokala bygger på har Prioritet bygger på byggs bl a upp av byggs bl a upp av Värdegrund/ vetenskap/ evidens baseras på baseras på Rutin/ metod har 0:M Källa innehåller 1:M Aktivitet (typ) baseras på Praxis/ beprövad erfarenhet Kompetens baseras på klarläggs i av Kompetensbehov Vårdprogram används av 0:M MAL utgår från Hälsoproblem (typ) utgår från Beteende begränsas av 0:M Kvalificerare innehåller 1:M Aktivitet (typ) rekommenderar 1:M baseras på baseras på byggs bl a upp av 64

65 Bild 16. Begreppsmodell från gruppen vård- och omsorgspersonal Socialstyrelsen Nationell Informationsstruktur Vård- och omsorgspersonal Begreppsmodell Arbetsmaterial baseras på Beslutsstöd pekar ut Aktivitet (typ) bygger på Uppfattat hälsotillstånd (typ) används i 0:M baseras på Checklista Definieras allmänspråkligt Kunskap Formell kompetens byggs på 0:M Riktlinjer nationella, regionala, lokala bygger på uppfattat av 0:M har Hälsobehov av 0:M Aktivitet (typ) av 0:M Resurs (typ) av 0:M Måltillstånd Professionellt uppfattat behov Av individen uppfattat behov har Prioritet uppfattat av 1:1 Individ uppfattat av 1:1 Professionell VoO aktör byggs bl a byggs bl a upp av upp av byggs bl a upp av Kompetens av bygger på har Prioritet Rutin/ m et od baseras på Värdegrund/ baseras på vetenskap/ evidens har 0:M Källa baseras på baseras på rekommenderar 1:M Vårdprogram baseras på baseras på {Hälsoprogram} används av 0:M MAL klarläggs i utgår från Hälsoproblem (typ) utgår från Beteende Praxis/ beprövad erfarenhet baseras på utförs med 0:M innehåller 1:M begränsas av 0:M Artefakt Något av människan konstruerat Läkare Aktör är av typ Mänsklig aktör Team Professionell VoO aktör Ställföreträdare utser 0:1 Måltillstånd Utf all består av 2:M (ingår i 0:M) Närstående Beteende uppfattat av Personroll Överförmyndare {Förvaltare} baseras på baseras på 1:M Bedömt behov av 1:1 Aktör Uppfattat hälsotillstånd beskrivs av 0:M Egenskap ansvarig för upprättande av 0:1 speglar 1:1 Hälsoförhållande utser 0:M ansvarig 1:1 gäller 1:1 (1:1) gäller 1 :1 avser 1 :1 uttryckt av {endera} uttryckt av Individ för 1:1 innehåller Delhälsotillstånd Hälsoproblem VoO kontakt utgår från 1:M kon taktorsak Hälsofrågeställning initierar 1:1 samtycker till avser' samtycker till gäller baseras på bygger på Totalplan ingår i 1:1 Aktivitetsplandel har Prioritet giltighetstid godkänna har 1:1 Ansvar Hälsoärende Krit erium har utvärderingsansvar 1:1 Plan/Tillstånd samband gäller Leder till, utgår från, syftar till framförs under 1: Aktivitet/Tillstånd samband syftar till, leder till, utgår från, motverkar, förebygger, lindrar, botar, resulterar i ingår i Aktivitetsplan "En patient en plan" in itierar 1:1 (1:1) ansvarig 1:1 Professionell VoO aktör Lokal gäller har (specificeras i) Kompetensbehov Standardiserad aktivitetslista/ utgår från 1:1 körsch em a innebär normalt 0:M utgår från Hälsoproblem (typ) utgår från utgår från Beteende 0:M Standardplan (typ) L2 effektivisera, jämlik vård, best practice hanteras specificerar utifrån används av 0:M Professionell VoO aktör (specas i) används på 1:M Strukturenhet begränsas Kvalificerare kvalificerar Egenskap av 0:M 1:1 L2 innehåller 1:M Skeende (typ) innehåller 1:M L2 Händelse Planspecifikation (typ) L2 Teamkonferans planerar Aktivitet (typ) prioritet innehåller 1:M ansvarig 0:1 Aktör från Aktivitetstypssamband giltighetstid 0:1 Tidsintervall har normalkostnad Utvärdering till är exempel använder 0:M {endera} på för 1:1 gäller (0:M) Kriterium Kvalitetsindikator Förebyggande Resursanvändning Resurstilldelning förutsätter, använder normalt Behandling {endera} giltig under 1:M Tidsintervall är av typ Åtgärd/ insats planerar/ gäller 0:1 har utförd gäller 0 :1 Aktivitet Omvårdnad håller 0:M status Myndighetsutövning gäller 1:1 utförs under 0:1 VoO kontakt (0:M) Undersökande består av 1:M aktivitet Resurs (typ) L2 Utbud Tjänst (typ) L2 Bedöma normalkostnad byggs har 0:M Kompetens upp av har normalpris erbjuds under 1:M Tidsintervall är av typ Resurstillgänglighet Observera Resurs byggs upp av Sortiment erbjuder delar av Erbju dande tillhör Väntelista gäller 1:1 gäller 1:1 MAL utfärdas av 1:1 kräver 0:M Godmanintyg/ förvaltarintyg/ utredning omfattar 1:M (0:M) Strukturenhet har part 2:M (0:M) tid Avtal innehåller Avtalsdel träffas med 1:M träffas med träffas med 0:1 0:1 gäller 1:1 Överenskommelse gäller för 1:M in går i Budget villkor reglerar 0:1 Resurs (typ) reglerar 0:1 Aktivitet (typ) Vårdepisod Avvikelse översatt av 0:1 Auktoriserad tolk baseras på 1:M Hälsobehov gäller Ansvar reglerar 0:1 innehas av Aktör 65

66 Information Gruppens processmodell (se bild 14) utgörs av fem aktiviteter/steg i en beskriven huvudprocess. Informationsbehoven har identifierats utifrån dessa fem aktiviteter. Det första som görs i processen är en bedömning om individens behov av vård och omsorg i förhållande till de resurser som individen har (bedöma/ besluta om behov och individens resurser). I vissa fall blir resultatet ett beslut (socialtjänst) som sedan ska genomföras. Det är också viktigt att ta med vad vård- och omsorgstagaren och dess närstående har för egna resurser i bedömningen. Nästa steg i processen är, om behov anses föreligga och i förekommande fall, en gemensam aktivitetsplanering med representanter från flera strukturenheter/verksamheter. Därefter upprättas en aktivitetsplan för varje delaktig verksamhet. Sedan utförs aktiviteterna i planen/planerna. Till sist utvärderas resultatet och ställning tas till om behov kvarstår och om man behöver ta processen ett varv till. Bild 17. Huvudprocessens fem steg beskriven av gruppen för vård- och omsorgspersonal Bedöma/ besluta om behov & individens resurser Gemensam aktivitetsplanering Upprätta aktivitetsplan Utföra aktiviteter Utvärdera Flödesmodell med informationsbehov Flertalet av de identifierade informationsbehoven är återkommande i aktivitetsstegen, men beskrivs under respektive steg för att klargöra vikten av att informationen kan hanteras av den nationella informationsstrukturen. För att kunna bedöma och besluta om behov och individens resurser behövs information såsom: - Kunskap (om diagnostik, metod, erfarenhet, lyssna etc) - Beslutstöd som är anpassat efter roll och verksamhet - Individens egen förmåga utifrån sitt hälsotillstånd - Professionellt uppfattat tillstånd (hur och vad har uppfattats av mottagaren av hälsofrågeställningen) - Bakgrund, anamnes (tidigare hälsotillstånd) - Aktivitetsplan och utförda åtgärder (tidigare och pågående processer/hälsoärenden) - Nuläge, status (aktuellt hälsotillstånd) - Social situation såsom nätverk - Utbud, tjänst (vad kan erbjudas för att tillgodose behov) - Pågående vård- och omsorgskontakter (andra samverkande aktörer) - Resurser kopplade till individen Information som bör skapas i denna aktivitet är: - Bedömt och beslutat behov - Kompetensbehov (för att tillgodose och uppnå framtagna mål) 66

67 - Övergripande mål (för hela processen) - Hälsoärende (för att hålla samman dokumentation och process) Bild 18. Informationsbehov, del 1 av 5 Bedöma/ besluta om behov & individens resurser Hälsoärende Kunskap Beslutsstöd (anpassat efter roll & verksamhet, FASS) Förmågor Proffessionellt uppfattat tillstånd Anamnes/ bakgrund Aktivitetsplan & utförda åtgärder Status/ nuläge Social situation Utbud/ Tjänst Pågående VoO-kontakter Resurser kopplade till individen Bedömt/ beslutat behov Kompetensbehov Övergripande mål Informationslager För gemensam aktivitetsplanering behövs information kring: - Bedömt och beslutat behov (från tidigare aktivitet) - Uppfattade tillstånd (vad som ska åtgärdas) - Aktivitetsplan och utförda åtgärder (tidigare upprättade och genomförda men även planerade som inte genomförts) - Kompetensbehov (för att samverka) - Resurs (när och hur de finns tillgängliga) - Sortiment (vad för tjänst kan erbjudas) - Avtal (samverkan mellan verksamheter) - Mandat för ansvarstagande (rollfördelning med ansvarsfördelning) - Beslutsstöd Information som bör skapas i denna aktivitet är: - Övergripande mål - Överenskommelse om typer av aktiviteter mellan profession och individ 67

68 Bild 19. Informationsbehov, del 2 av 5 Gemensam aktivitets- planering Bedömt/ beslutat behov Aktivitetsplan & utförda åtgärder Resurs Avtal Beslutsstöd Överenskommelse om aktivitetstyper mellan proffs och med individer Uppfattade tillstånd Informationslager Kompetensbehov Sortiment Mandat för ansvarstagande 1) Samordnare/ koordinator 2) Ansvar för sin egen bit, ersättningssystemen styr Övergripande mål för individ För att upprätta en aktivitetsplan önskas information om: - Resurser - Utförda åtgärder - Varningsinformation - Uppfattade tillstånd - Resurser kopplade till individen - Anamnes, bakgrund - Social situation - Status, nuläge - Vård- och omsorgskontakter - Beslutstöd såsom checklista, vårdprogram Information som bör skapas i denna aktivitet är: - Delmål - Upprättad aktivitetsplan - Överenskommelse med individen - Informationsbehov per aktivitet (behov av resurser, logistik, krav, förutsättning och medvetna avsteg från rutiner eller standardplaner) 68

69 Bild 20. Informationsbehov, del 3 av 5 Upprätta aktivitetsplan Resurs Utförda åtgärder VoOkontakter Varningsinformation Uppfattade tillstånd Resurser kopplade till individen Anamnes/ bakgrund Social situation Status/ nuläge Information som bör skapas är resultatet/utfallet av genomförda aktiviteter: - Professionellt uppfattat tillstånd (stämmer tillstånd med aktivitet) - Resurser kopplade till individen (hur har de använts) - Anamnes, bakgrund - Social situation - Status, nuläge (det nya hälsotillståndet) - Avvikelse (oförutsedda händelser som påverkat utförande eller resultat) Beslutsstöd/ checklista/ vårdprogram Delmål Upprättad aktivitetsplan Överenskommelse med individ Informationsbehov per aktivitet Resurser, förutsättningar, krav, logistik, avsetg Informationslager För att utföra aktiviteterna som beslutats i föregående steg behövs information om: - Informationsbehov per aktivitet - Beslutstöd såsom checklista, vårdprogram - Professionellt uppfattat tillstånd - Resurser kopplade till individen - Upprättad aktivitetsplan - Anamnes, bakgrund - Social situation - Status, nuläge - Kunskap (om hur aktiviteterna utförs i en plan och varför) 69

70 Bild 21. Informationsbehov, del 4 av 5 Utföra aktiviteter Informationsbehov per aktivitet Beslutsstöd/ checklista/ vårdprogram Resurs Professionellt uppfattade tillstånd Resurser kopplade till individ Aktivitetsplan Anamnes/ bakgrund Social situation Status/ nuläge Kunskap Utfall Professionellt uppfattade tillstånd Resurser kopplade till individ Anamnes/ bakgrund Social situation Status/ nuläge Avvikelse Informationslager För att utvärdera resultatet av den genomförda processen behövs information om: - Avvikelse (vad har inträffat som påverkat processens resultat) - Utfall (av varje aktivitet) - Kunskap (för att relatera till, vad som är ett bra utfall) - Måltillstånd (vad förväntades uppnås) - Hälsotillstånd (skillnad från utgångstillståndet) Information som bör skapas är: - Det aktuella/bedömda hälsotillståndet (vad har inträffat som påverkat processens resultat) - Kunskap om processens genomförande och uppnådda resultat/effekter Bild 22. Informationsbehov, del 5 av 5 Utvärdera Vad blev bra och vad blev inte bra, jämför med föregående tillstån d Avvikelse Kunskap Hälsotillstånd Utfall Måltillstånd Kunskap Informationslager 70

71 Informationsmodell Gruppen har även beskrivit informationsbehoven i en informationsmodell (se bild 24). I informationsmodellen uttrycks informationsbehoven som klasser (gul rektangel), relationer (streck mellan rektanglarna) eller attribut (text i klasserna). Även i framtagandet av denna modell har beslutstöd varit i fokus. Nedan presenteras ett utsnitt ur modellen med fokus just på information kring beslutstöd. Bild 23. Utsnitt ur vård- och omsorgspersonalens informationsmodell byggs bl a upp av baseras på Beslutsstöd pekar ut: Aktivitet (typ) bygger på: Tillstånd (typ) baseras på Standardiserad aktivitetslista Kompetens 1.. Värdegrund/ vetenskap/ evidens beskrivs i: Källa bygger på Riktlinjer har: Prioritet bygger på 1.. Praxis/ beprövad erfarenhet baseras på baseras på baseras på av Kompetensbehov baseras på klarläggs i Vårdprogram används av: Aktör [] rekommenderar: Metod [1..] utgår från: Tillstånd (typ) [] 1 baseras på utgår från Standardvårdplan används av: Professionell VoO aktör [] används på: Strukturenhet [1..] begränsas av : Kvalificerare [] utgår från: Tillstånd (typ) [] 71

72 Bild 24. Informationsmodell från gruppen vård- och omsorgspersonal gäller gäller Aktivitetstyp/tillståndstypsamband typ Metaklasser byggs bl a upp av Beslutsstöd baseras på pekar ut: Aktivitet (typ) bygger på : Tillstånd (typ) baseras på Det behövs fördjupning kring beslutsstöd har Fysisk person personnummer adress namn avlidentidpunkt [0..1] 1 från Personrelation typ 1 till utfärdat av Socialstyrelsen Nationell Informationsstruktur Vård- och omsorgspersonal Informationsmodell Arbetsmaterial Mandat för ansvarstagande utfärdat av 0..1 innehas av 1 innehar består av 1 Aktör avtyp : Aktör (typ) yrke [0..1] utser deltar i att ta ansvar för ansvarig 1 samtycker till förmedlat till 1 Tillståndsrelation från 1 till uppfattat av 1 gäller Behörighet utser Överförmyndare översätts av Tillstånd (typ) utfärdas av baseras på Uppfattat hälsotillstånd status/ nuläge anamnes/ bakgrund förmåga social situation typ omgivningsfaktorer tillgång till: Resurs [0..] giltighetsintervall ansvarig uttryckt av till: Informationsobjekt [1..] avseende : Aktivitet (typ) [1..] Resurs kopplat till individ har gäller Godmanintyg 1 avser «actor» Individ 1 Hälsobehov av: Aktivitet (typ) av: Resurs (typ) målhälsotillstånd: Delhälsotillstånd uppfattat av : Aktör prioritet uttryckt av för gäller /innehåller 1.. utgår från {endera} träffas med 1 1 Delhälsotillstånd Hälsofrågeställning 1 samtycker till initierar 1 Hälsoärende Aktivitetsplan Kriterium Aktivitet/Tillstånd samband typ bygger på har utvärderingsansvar har målsättning 1.. giltighetsintervall geografisk koordinat [0..1] adress [0..1] gäller görs av utgår från relulterar i omfattar Överenskommelse översatt av : Aktör baserad på: Hälsobehov VoO-kontakt 0..1 Aktivitetsplandel har: Prioritet godkänna upprättad vid: Strukturenhet upprättad: Datum giltig under: Tidsintervall behandlingsbegränsningar [0..] typ avbruten gäller för ansvarig: Professionell VoO aktör [1] omfattar adresserar Utvärdering adresserar ingår i ingår i i regi av Lokal omfattar gäller för 1 initierar 1 Kompetens 1..? 1 av Kompetensbehov specificerar är exempel på ingår i Värdegrund/ vetenskap/ evidens beskrivs i: Källa Resurs (typ) normalpris Resurs tillhör Strukturenhet innehåller gäller 0..1 baseras på klarläggs i utgår från {endera} omfattar gäller Resursanvändning Avsteg motiv på har part använder gäller gäller 1 gäller baseras på gäller 1.. Riktlinjer har: Prioritet Vårdprogram används av : Aktör [] rekommenderar: Metod [1..] utgår från : Tillstånd (typ) [] Aktivitetsspecifikation prioritet ansvarig: Aktör [0..1] giltighetsintervall närvaro/frånvaro : Ja/Nej kommentar: Text ordningsföljd Normal resurssättning giltig under: Tidsintervall [1..] Väntelista/ icke verkställt beslut tid prioritet baseras på håller Resurstilldelning tid bygger på ingår 1 i 0..1 från Vårdprogramsrad registrerar 1..1 ska ske i anslutning till 1.. från föregår gäller Resurstillgänglighet bygger på har utförd 1 registrerar för Praxis/ beprövad erfarenhet baseras på för 1 utgår från registrerar hanteras utifrån Aktivitet 1.. Standardvårdplansrad 0..1 pekar ut Avvikelse aktivitetsstatus start: Tidpunkt [1] slut: Tidpunkt [0..1] 0..1 utförd Tjänst gäller Standardvårdplan Standardiserad aktivitetslista används av : Professionell VoO aktör [] används på : Strukturenhet [1..] begränsas av : Kvalificerare [] utgår från : Tillstånd (typ) [] 1 ingår i pekar ut består av baseras på gäller (får ej utföras) Aktivitet (typ) ej utförd 0..1 utförs med: Metod normalkostnad Tjänst (typ) 1.. byggs upp av innehåller till 0.. från Aktivitetssamband typ byggs upp av 1.. baseras på Skeende Händelse Utbud Aggregering av 1.. Informationsobjekt 1.. har 1.. Sekretess erbjuds under: Tidsintervall [1..] gäller: Aktör [1] står på 0.. Avtal giltighetsintervall innehåller Avtalsdel villkor [0..1] reglerar: Resurs (typ) [0..1] reglerar: Aktivitet (typ) [0..1] var: Plats [] giltighetsintervall Sortiment 1.. erbjuder delar av 72

73 Intressentgruppen för ledning, styrning och forskning Gruppens medlemmar har bestått av personer med erfarenheter från olika ledningsnivåer inom vård och omsorg, det vill säga från verksamhetsnära ledning till styrande nivå. Även forskningsperspektivet har representerats inom denna grupp. Denna kunskap är viktig när det gäller att identifiera krav på information som möjliggör strategisk verksamhetsutveckling för att bland annat uppnå god kvalitet och effektivitet utifrån samverkan med olika aktörer. Gruppen har inte tagit fram någon begrepps eller informationsmodell utan kopplat informationsbehoven direkt till sina framtagna process- och flödesmodeller. Mål De beskrivna målen kan ses som en blandning av de olika perspektiv som beskrivits i modelleringsarbetet - process- och effektkvalitet - men också vem som formulerar målen - kund, personal, produktion och samhället. Med samhällsmål avses här till exempel aspekter som miljö, genus, forskning, kunskapsproduktion. Oavsett vem det är som söker information ska den vara tillgänglig, begriplig och användbar för den informationsbehövande. Gruppen enades kring tre nyckelord kring mål och sammanfattas med fortkortningen S-Ö-K: - Strategi - Överförbarhet (tillgänglig) - Kunskapsbaserad (begriplig) Målmodell Gruppen har lyft fram fyra mål som anses vara viktigast: - Strategiskt förhållningssätt - Effektivt resursanvändande - Utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet - Individbaserad hållbar och transparent struktur I modellen nedan visas målområden och dess samband till varandra. Målområdena är: - Strategiskt förhållningssätt - Effektiv resursanvändning - Behovsfokus - Kunnig, uppdaterad och välinformerad personal - Kontinuerlig utvärdering och uppföljning för förbättringsarbete - Kunniga, välinformerade och delaktiga medborgare och vård och omsorgstagare på dennes villkor - Förebygga ohälsa - Behandla ohälsa - God framförhållning - Ledning och styrning ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet 73

74 - Individbaserad information, hållbar och överförbar/transektoriell utifrån bestämda regelverk (effektiv samverkan) - Förutsättningar för FoUU - Kunskapsunderlag som är strukturerad och ändamålsenlig - Enhetlighet Bild 25. Målmodell beskriven av gruppen för ledning, styrning och forskning Målmodellen kan utläsas på följande sätt: Målet enhetlighet bidrar till en individbaserad information, som är hållbar och överförbar/transsektoriell utifrån bestämda regelverk (effektiv samverkan) samt till kunskapsunderlag som är strukturerade och ändamålsenliga. Kunskapsunderlag som är strukturerade och ändamålsenliga bidrar till målet att förebygga ohälsa. Målet bidrar även till att behandla ohälsa och stödjer målet att ledning och styrning ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta sistnämnda mål bidrar till goda förutsättningar för forskning och utveckling (FoUU) som i sin tur återkopplar till kunskapsunderlag som är strukturerade och ändamålsenliga. Målet att ledning och styrning ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet bidrar till målen god framförhållning, kunnig uppdaterad och välinformerad personal, ett strategiskt förhållningssätt och kunniga välinformerade och delaktiga medborgare och vård och omsorgstagare på dennes villkor samt en effektiv resursanvändning. Målet individbaserad hållbar information bidrar till målet att behandla ohälsa samt målet kunskapsunderlag som är strukturerade och ändamålsenliga. Ett strategiskt förhållningssätt möjliggör målet att förebygga ohälsa som är en förutsättning för och möjliggör en god framförhållning. Målet strategiskt förhållningssätt bidrar även det till en effektiv resursanvändning. Målet kontinuerlig uppföljning och utvärdering för förbättringsarbete bidrar till en effektiv resursanvändning samt till att ledning och styrning ska 74

75 utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet och ger förutsättning för kunskapsunderlag som är strukturerade och ändamålsenliga. Målet kunnig och välinformerad personal bidrar till målet behandla ohälsa. Detta mål stödjer målen att förebygga ohälsa samt att ha behovsfokus. Mål i förhållande till god vård och omsorg Genom att se gruppens mål i förhållande till god vård sex kvalitetsområden där gruppen inkluderar omsorg kan en analys göras avseende vilket huvudfokus gruppen har. Fokus bedöms ligga på en effektiv och säker vård vilket ses som relevant utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv. Bild 26. Målområden för ledning, styrning och forskning i förhållande till målen för god vård och omsorg. Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Individfokuserad vård och omsorg: - Överförbar/transsektoriell utifrån bestämda regelverk (effektiv samverkan) - Behovsfokusering Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Jämlik vård och omsorg: - Kunniga, välinformerade och delaktiga medborgare och vård- och omsorgstagare på dessas villkor Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Vård och omsorg i rimlig tid: - God framförhållning Följande mål anses bidra till kvalitetsområdet Effektiv vård och omsorg: - God framförhållning - Förebygga ohälsa - Effektiv resursanvändning - Strategiskt förhållningssätt - Kontinuerlig utvärdering och uppföljning för förbättringsarbete - Behandla ohälsa samt kunnig, uppdaterad och välinformerad personal 75