Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/

Transkript

1 Underlag till ansökan försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. SKL Dnr 10/ Kartläggning av hälsoärende med stöd av Nationell informationsstruktur för vård och omsorg (NI-projektet) Arbetet ska resultera i att stärka individens egen process, öka samverkan och målstyrning mot en kunskapsbaserad vård- och omsorg vid en hemvårdscentral som drivs i samverkan mellan landsting och kommun. - Arbetet ska ske i samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen i Vännäs Kommun och Västerbottens läns landsting, Hälsocentralen Tre Älvar, Vännäs hälsocentral - Resultatet av arbetet ska spridas till övriga kommuner och hälsocentraler i Västerbotten Fakta: Nationell informationsstruktur I föreliggande projektansökan används förkortningen (NI) som är en förkortning på projektet Nationell Informationsstruktur. Syftet med NI- projektet är att skapa en ändamålsenlig vårdoch omsorgsdokumentation. Det handlar om att det ska finnas gemensamma regler om vad som ska dokumenteras. NI menar att verksamhetsanalys av vård och omsorg behövs som grund för utveckling av verksamheters processer och för att kunna utveckla bra IT- stöd. NI vill skapa information som följer individen genom hela vård- och omsorgsprocessen Sammanfattning Projektet syftar till att kartlägga ett hälsoärende med termer och begrepp i flöden, processer och modeller inom en *verksamhet (*en hemvårdscentral med hemsjukvårdspatienter) som ska drivas i samverkan mellan landsting och kommun. Utgångspunkten är att informationen ska vara korrekt, beakta integritetsperspektivet och vara spårbar ur olika synvinklar. Målet är att kunna följa en patients *hälsoärende (nuvarande vård- och omsorgsprocess) genom att använda nationell informationsstruktur för vård- och omsorgs (NI) process-, begrepps och informationsmodell. Målsättningen är att verksamheten vid hemvårdscentralen i Vännäs redan initialt ska arbeta i enlighet med NI:s utgångspunkter, vilka beskrivs i den nationella informationsstrukturen för vård- och omsorg. Några viktiga frågeställningar som kommer att kartläggas och analyseras tvärprofessionellt och gränsöverskridande är följande; hur får man tillgång till relevant och spårbar information? hur säkerställer man ett tydligt individperspektiv? hur blir insatserna målfokuserade och inriktade? på vilka sätt möjliggörs teamarbete? på vilka sätt kan man göra roller och ansvar tydliga? hur ska samverkan kring individen ske på bästa sätt? God vård (SOSFS 2005:12 och 2006:11 och God kvalitet för socialtjänsten bildar också en bra gemensam utgångspunkt för projektet. Vår bedömning är att kartläggning och analys 1

2 med stöd av NI av en landstingskommunal pilotverksamhet kommer att bidra till viktig kunskap vad gäller behov av gränsöverskridande IT- stöd inom vård- och omsorg som är baserade på verksamhetens behov. Väl genomförda kartläggningar och analyser är både kvalitets- och kostnadseffektiva eftersom tillgången till väl fungerande kommunikation och dokumentation med stöd av IT är en av nyckelfrågorna i framtiden. Vår slutsats är att det inte går att bygga god vård- och omsorg om man inte vet vem som ska stödjas likaväl som det inte går att bygga IT om man inte vet vad som ska stödjas. Genom det planerade projektet får Västerbotten ett gott exempel på hur man kan använda NI i praktiken. Resultatet av arbetet kommer att kunna användas av andra vid karläggningar och analyser av vård- och omsorgsverksamheter. Generellt anser vi att Västerbotten behöver fler verksamhetsförlagda fältförsök inom vårdoch omsorg. Projekt vilka stimulerar till kontinuerligt lärande genom tester och implementering av nya metoder, flöden och processer, allt med målet att skapa ett värde för individen. Vårt bidrag till utvecklingen i länet är starten av en landstingskommunal hemvårdscentral där patienter och närstående är det centrala när chefer och ledare tillsammans med kommunens undersköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast i hemtjänsten, tillsammans med hälsocentralens distriktssköterskor, distriktsarbetsterapeut och distriktssjukgymnast samt professionella och frivilliga anhörigstödjare tillsammans skapar framtidens hemsjukvård i samverkan. a)bakgrund Den Nationella IT strategin för vård- och omsorg omfattar sex insatsområden, ett av dem handlar om att utveckla en Nationell Informationsstruktur för vård- och omsorg. Arbetet är ett regeringsuppdrag och har bedrivits under tre år vid socialstyrelsen i Stockholm. Arbetet har skett i bred samverkan med fyra intressentgrupper, (vård- och omsorgstagare, vård- och omsorgspersonal, IT- marknaden och ledning styrning forskning) som arbetat med att ta fram mål-, process- och flödesmodeller med tillhörande informationsbehov, vilka sedan bearbetats och förädlats i en expert- och utvecklingsgrupp vid Socialstyrelsen. Utgångspunkten för arbetet har varit steget före IT med individen i fokus Arbetet har vidare varit strakt kopplat till God vård begreppen. De målområden som identifierats inom intressentgruppernas arbete är målstyrning, samverkan, individens egen process, strategiskt förhållningssätt, kunskapsbaserad vård- och omsorg, tillgång till information och god vård och omsorg. Nyckelbegreppen är mål (värdet för individen), delaktighet, överenskommelse, kompetens, kunskaps- och beslutsstöd och ansvar. Informationsbehovet handlar om mål, planer, avsteg/avvikelse, resultat, resurser, beslut, överenskommelser, hantering av frågeställning, bedömning och analys, kunskaps- och beslutsstöd, aktörer och kompetens. Arbetet har hela tiden fokuserat på vikten av att inte glömma bort att individfokus ska baseras på det goda samtalet mellan individen och vård- och omsorgspersonalen. En person från Vännäs har medverkat i NI:s arbete vid socialstyrelsen i Stockholm, vilket resulterat i att frågorna diskuterats lokalt i Vännäs såväl på lednings- som medarbetarnivå. Diskussionerna har bland annat handlat om att kunna använda resultatet av NI vid kartläggning av processer och flöden vid starten av en gemensam hemvårdscentral. Hemvårdscentralens inriktning och mål är att tillgodose äldre människors behov av hemsjukvård och hemvård i ett landstingskommunalt samverkansperspektiv, i vilket tvärprofessionell samverkan är möjliggöraren. Utvecklingsarbetet har involverat beslutsfattare, chefer, medarbetare, närstående, vårdtagare och frivilligorganisationer. Under senare delen av utvecklingen av hemvårdscentralen har det blivit allt tydligare att man måste säkerställa vissa gemensamma faktorer för att verksamheten ska kunna starta upp och fungera optimalt. Det har också känts viktigt att verksamheten redan från början ska arbeta i enlighet med flöden, processer, termer och begrepp som beskrivs i den nationella informationsstrukturen för vård- och omsorg (NI). 2

3 Vid ett erfarenhetsspridarseminarium kring NI som socialstyrelsen anordnade i Luleå i september 2009, medverkade representanter från hemvårdscentralens utvecklingsgrupp som ett av de goda exemplen på hur man kan använda NI i praktiskt arbete på gräsrotsnivå, med detta menar vi den nivå där patienter, närstående och medarbetare möts i *vård- och omsorgsprocessen (inom NI kommer det att benämnas *hälsoärende). Presentationen gick ut på att belysa betydelsen av att kunna beskriva flöden och processer såsom de ser ut i dag. Det vill säga att process- och flödeskartlägga hur det fungerar i dag i informations- och beslutsprocess både ur ett landstings- och kommunalt perspektiv, samt vilka termer och begrepp respektive vårdgivare använder i dag för att därefter arbeta aktivt med att införliva nya flöden, processer, termer och begrepp i enlighet med NI. Redan nu håller Norrbottens läns landsting på att testa NI i ett landstingsperspektiv genom VAS+ projektet. Stockholms läns landsting testar hur NI:s informationsstruktur fungerar inom Strokeprocessen, fortfarande saknas det gränsöverskridande tester av NI: s informationsmodell. Det är med den bakgrunden som Vännäs Hemvårdscentral blir intressant. Vår bedömning är att det finns många vinster med att kartlägga och analysera hemvårdscentralen med flöden processer, termer och begrepp utifrån den informationsstruktur som NI beskriver. Genom det planerade utvecklingsarbetet får Västerbotten ett gott exempel på hur man kan använda NI i ett samverkansperspektiv. Detta är inte minst viktigt ur ett IT- utvecklings- och säkerhetsperspektiv. En kvalitets och kostnadseffektiv faktor är just tillgången till gemensam kommunikation och dokumentation med stöd av IT. b) Syfte Syftet med det planerade projektet är att kartlägga samtliga delar i hemvårdscentralens arbetsfält med utgångspunkt av NI (den nationella informationsstrukturen för vård- och omsorg). Det handlar om att kartlägga flöden, processer och informationsmodeller avseende alla involverade aktörers arbetsfält och deras kommunikations och kontaktytor. Redan nu har utvecklingsgruppen vid hemvårdcentralen inlett arbetet att beskriva aktuella flöden, arbetsprocesser och samverkansområden samt identifierat vilka skillnader det är i språkbruk avseende termer och begrepp som dagligen kommuniceras vid respektive organisation. Det som betonas av involverade i arbetet är att skapa en verksamhet som upplevs trygg god och säker av individen. Detta förutsätter att roller och ansvar är tydliga och legitima på alla nivåer i respektive organisation och att man är överens om innehållet i den gemensamma vård- och omsorg som ska ges. Metod Steg 1 Kartläggning av befintliga flöden, processer och modeller samt identifiering av termer och begrepp som används i dagligt arbete inom en hälsocentral respektive inom en kommunal hemtjänst- och rehabiliteringsverksamhet. Steg 2 Analysera kartläggningens resultat, vad gäller hinder och möjligheter i respektive flöde och process och med stöd av en handledare (med kompetens i modelleringsarbete) förädla och utveckla resultatet i enlighet med NI:s informationsstruktur. Steg tre Följa ett hälsoärende i samtliga flöden och processer som utgör hemvårdscentralens arbetsinriktning. Införliva NI:s informationsmodell och aktuella termer och begrepp i enlighet med nationellt fackspråk. Fokusera hälsobegreppet och enas om vad det innebär konkret praktiskt. Utbildning av medarbetare med utgångspunkt av NI för att möjliggöra gemensamma förhållnings- och kommunikationssätt. Ur arbetsinnehållet; Intern och extern kommunikation Hur aktualiseras ett hälsoärende? Samordnad vårdplanering? 3

4 Individuell vårdplanering - genomförandeplan- aktivitetsplan Rehabilitering och Samverkan (RoS) Steg 4 Utvärdering av genomfört arbete d) Arbets- tidsplan Start Utvärdering e) Förväntad betydelse Vår förhoppning är att projektet kommer att stärka individens ställning, medverka till bättre samverkan, förbättra kommunikation och dokumentation inom ett hälsoärende. Medarbetarna kommer att ha tydligare roller och ansvarsområden och ett gemensamt språkbruk vilket leder till ett ökat värde för individen f) Planerad implementering /fortsättning efter projekttiden Nationella IT- strategin för vård och omsorg har sex insatsområden. Vi behöver goda exempel i vårt län som påskyndar den regionala utvecklingen inom området. Vårt bidrag till den utvecklingen blir inom insatsområdet Nationell informationsstruktur. g) Planerad kunskapsspridning Informations- och kommunikationsspridning kommer att ske fortlöpande under projekttiden inom befintliga lokala regional och nationella nätverk. En tänkbar extern samverkansaktör blir vård- och omsorgsstrategen vid regionförbundet Västerbotten. Vår intention är att utvecklingsarbetets olika faser ska kunna följas i det nyhetsbrev som går ut till länets kommuner Vård och omsorgsbulletiner samt via vår hemsida som ska skapas på www. vannas/se/vard och omsorg/liv och hälsa med stöd av NI/ länkning ska ske till vll.se hälsocentral och Äldrecentrum Västerbotten. Parallella utvecklingsarbeten som pågår i länet till exempel uppdraget från länets nämndsordföranden att evidensbasera socialtjänsten i glesbygden och inrättandet av FoU ombud i länets kommuner kommer att medverka till att det planerade projektet får många möjligheter att både kommunicera ut kunskaper och erfarenheter och att nya kunskaper och erfarenheter tillförs projektet utifrån. Efter år 1 kommer projektet att hålla ett erfarenhetsseminarium riktat till medarbetare inom vård- och omsorg i samtliga kommuner inom Västerbottens län och vid hälsocentralerna på respektive ort. Detta seminarium kan med fördel genomföras i samverkan med Äldrecentrum Västerbotten. Efter år 2 avser projektet att hålla en konferens i Västerbotten med temat Utveckling av hemvårdscentral i samverkan med stöd av NI- Hur gick det? Innehållet på konferensen blir kring erfarenheter av hela arbetsprocessen, strukturen, konkreta lärdomar och erfarenheter, hinder och möjligheter samt synpunkter från patient- och anhörigperspektivet. Vision Vi vill forma en gemensam hemvårdscentral i Vännäs så att den gör största möjliga nytta för de som bäst behöver den och att hemvårdscentralens utvecklingsprocess och arbetsmetoder kan spridas till kommunerna och hälsocentralerna inom Västerbotten! Framgångsfaktorer 1. Att med stöd av Nationell informationsstruktur för vård- och omsorgs (NI) resultat ytterligare utveckla innehållet i kommunikation och dokumentation så att individen erbjuds god vård och omsorg med ett värde för individen. 4

5 2. Vid hemvårdscentralen start påbörjas en verksamhetsanalys med stöd av Nationell informationsstrukturs (NI) resultat. Arbetet ska resultera i att stärka individens egen process, öka samverkan och målstyrning mot en kunskapsbaserad vård- och omsorg vid hemvårdscentralen. 3. Broschyrer för patient- respektive närstående avseende hemvårdscentralen som är tydlig och lättläst ska utformas. De ska innehålla information om kontaktvägar, relevant faktainformation och vad som kan erbjudas vid enheten. Syftet är att underlätta kontakter och minimera risken för missförstånd och att patientens och närståendes trygghet ska öka. 4. Långsiktigheten i satsningen garanteras av att båda huvudmännen vill att en gemensam hemvårdscentral ska säkerställa hemsjukvårdspatienters behov av trygg, god och säker vård och att den ska utföras gemensamt i ett helhetsperspektiv 5. Samverkan kan bestå av olika nätverk och gemensamma träffar patient och närstående brukar- och intresseorganisationer, gemensam utbildning för hemvårdscentralens medarbetare samt generell kunskaps- och erfarenhetsspridning mellan olika professioner och arbetsfält. 6. Genom kartläggning och tester med stöd av NI kan man skapa nya gemensamma riktlinjer, goda och säkra lokala rutiner och gemensamt testa och utvärdera för att skapa underlag till evidensbaserade metoder. Bilagor Budget (Arbetsmaterial bildspel PPT- presentation, steg för steg ärendegång skickas per e- post) 5