Strategi för Smart Specialisering i Östergötland

Transkript

1 Strategi för Smart Specialisering i Östergötland

2

3 Business Region Platform Sustainable regional growth Regional development management Regional leadership ESBR process and project management Growth- and innovation strategies (RUP and RIS3) Smart Specialisation Business development Innovation support Investment promotion Competence matching Strategic project support Communication and marketing Processes Indicators Follow up

4 Så går arbetet till Analys => Analys => Hypoteser Hypoteser Uppföljning och utvärdering Engagemang/ validering Process för framtagning av regionala prioriteringsområden Genomförande Strategi, vision, insatsförslag ERUF/ESIF, H2020, Tillväxtverket, VINNOVA, mfl Prioriteringar/ handlingsprogram

5 Process och frågeställningar Vilka är regionens styrkeområden och hur kan dessa beskrivas? Vilka befintliga styrkeområden kan ge störst internationell växtkraft i ett regionalekonomiskt perspektiv? Vilka styrkeområden (med internationell tillväxtpotential) kan utvecklas med utgångspunkt från, och genom kombination av, befintliga kompetenser? Vilka spirande kompetenser har potentialen att bli framtidens ledande styrkeområden i regionen?

6 Processen Upphandad extern kompetens Bred uppstartsfas med involvering av s3 platform och besök i Barcelona Politiskt förankrad process, kso och rf Bred förankring och förförståelseprocess med innovationssystemet och näringslivet Kontinuerlig politisk avstämning Medverkan i peer review 3 ggr Medlem i ERRIN, (delt i WG Smart Spec. arv från Örebro)

7 Processen Bildande av arbetsgrupper med fokus på resp styrkeområde för att validera, akademi, institut, näringsliv, offentliga aktörer Hur ska vi använda oss av S3 för att stärka konkurrenskraften och skapa tillväxtförutsättningar Hur kan vi transferera nytta till företagen och hur kan vi möta företagens utmaningar Vilka andra utmaningar vill vi adressera

8 Modell för inventeringsarbetet

9 Regionala styrkeområden Som resultat av den genomförda processen har regionen valt att bygga den smarta specialiseringsstrategin på så kallade möjliggörande styrkeområden. Dessa styrkeområden är av bransch och sektorsövergripande karaktär. Samtidigt som de förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer har de även stor potential att bidra till innovation och konkurrenskraft i många av Östergötlands sysselsättningsmässigt starka branscher.

10 Styrkeområden i korthet Effektiv logistik Omfattar dels gods, person- och materialhantering, dels processer för tjänsteleverans Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Framgångsrik försäljning av hållbara system. Miljömål/lagkrav utnyttjas som drivkrafter för affärer och konkurrenskraft. Miljö som affärsnytta i alla styrkeområden (tvärgående) Smarta,säkra och robusta uppkopplade produkter och system System av säker, Internet-integrerade, kommunicerande elektronik och sensorer samt innovativa metoder för att framställa och distribuera detta, t.ex. genom att trycka elektronik. Simulering & Visualisering Åskådliggörande av komplex data och interaktion med virtuella modeller, simulering, visuell, interaktiv media och spel Avancerade material Nanoteknikbaserade ytbeläggningar till nytta för bl.a. verktygsföretag; nanostrukturerade material t.ex. grafen men även lättviktsmaterial.

11 Effektiva varu och tjänsteflöden Effektiva varu och tjänsteflöden är ett styrkeområde i Östergötland. Det geografiska läget hör till de absolut bästa i landet med mycket bra position för att nå logistiska tillväxtmarknader i Baltikum och Ryssland. Balansen i godsflödena (inflöde och utflöde) är god, infrastrukturen är väl utvecklad och under förbättring, Forskning och utbildning på universitetet är mycket stark och har tydlig koppling till näringsliv och offentlig sektor. Dessutom finns en betydande innovationspotential kopplad till området; dels i form av tjänsteföretag som utvecklar nya lösningar för en växande logistiksektor och dels i form av företag med stora varuflöden, t.ex. inom verkstadsindustrin och de gröna näringarna, som har stora besparingar att göra genom förbättrad logistik.

12 Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar är ett styrkeområde i Östergötland därför att det befintliga näringslivet i symbios med Linköpings universitet och offentliga aktörer varit mycket framgångsrika i att omsätta modeller som industriell ekologi och cirkulär ekonomi i reella lösningar på samhälleliga utmaningar. Det stora antalet internationella besökare i regionen är ett kvitto på detta. Regionen har härigenom goda förutsättningar att i samverkan mellan industri, akademi och offentlig sektor ta fram de komplexa, systemorienterade erbjudanden som efterfrågas på den globala marknaden.

13 Smarta och säkra uppkopplade produkter och system Smart elektronik är ett styrkeområde i regionen baserat på den unika blandningen av världsledande systemintegrerande industriella aktörer såsom SAAB, Ericsson och Siemens, forskning i världsklass på Linköpings universitet och Acreo, samt en mycket kompetent och dynamisk bas av små och medelstora företag. Genom den medvind som den globala återindustrialiseringstrenden skapar har Östergötland goda möjligheter att flytta fram och förstärka positionerna inom de regionalt starka segmenten inom Smart elektronik, och då inte minst: Sensorsystem, Kraftelektronik, Organisk elektronik och Inbyggda elektroniska system. Framgång i detta kräver dock att de utmaningar som kan hindra tillväxten kan hanteras. Särskilt viktigt är att skapa mer kompletta regionala värdekedjor, våga prioritera och att säkra talang och kompetensförsörjningen till regionen.

14 Simulering & Visualisering Simulering och visualisering är ett styrkeområde därför att den regionala resursbasen har en i Sverige och internationellt unik bredd omfattande stora och mindre systemintegrerande företag, spetsföretag inom applikationsutveckling, akademisk forskning av världsklass samt nationella resurscentra i form av statliga forskningsinstitut. -Med andra ord har regionen en fantastisk möjlighet att positionera sig inom områden med växande behov av simulering och visualiseringslösningar, såsom systemintegrerande tillverkningsindustri, hållbara stadsutveckling, hälso och sjukvården och inte minst privata konsumenter.

15 Avancerade material Avancerade material är ett styrkeområde i Östergötland därför att regionen har unik kompetens och betydande resurser vad gäller framtagning av material med mycket högt förädlingsvärde, samt hur dessa tillämpas. -Ytbehandling för hållbarhet och säkerhet inom verkstadsindustrin och elektronikindustrin, biokompatibla material och sensorer är viktiga applikationsområden.

16 Fortsatt process Vidare definieras utmaningar och handlingsbehov för hur respektive styrkeområde ska kunna bidra till regional tillväxt och konkurrenskraft. Fokusgrupperna har även tagit fram specifika förslag på insatser som bedöms viktiga för att styrkeområdena ska kunna utgöra det förväntade bidraget till innovationskraften i regionen.

17 Generell konkretiseringsprocess i det fortsatta arbetet av RIS3 i Fullskaleansökningar/ projektbeskrivningar. Mindre arbetsgrupper bildas som fördjupar och förankrar projektkoncepten Grundläggande projektskisser tas fram

18 Idéflöden Idégenererande aktiviteter Wicked Problems (Behov/ Utmaningar) Behov, utmaning Företag, organisationer Konkurrens Behov möjligheter Idétratten Företag Behov, utmaning HNV Idé till projekt (utv. & beslutsprocess) B Kluster, branschorg. Nätverk, m.fl

19 Verkstan S3 kompetens Branscher S3 områden Proj Idétratten Proj Proj Verkstan Idé till projekt (utv. & beslutsprocess) B Generisk kompetens (design, process, metod ) Strykbrädan Vreta NOSP Demola CMIV CreaActive Resurser, miljöer Visualiseringscenter C MSP PEA-M

20 Utvecklingsmedel Strukturfondsprogram Östra Mellansverige 70 mio EUR Regionen RUP RIS RUP & RIS RIS3 RIS3 Kommuner, företag, organisationer, universitet m fl Nationellt Nationellt strukturfondsprogram strukturfondsprogram 136 mio EUR 136 mio EUR Horizon mdr EUR Nationella strategiska satsningar, tex SIO > 50 mio EU/år Vinnova, Tillväxtverket, Näringsdepartement nt,, övriga statliga myndigheter