Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. s a m m a n f a t t n i n g

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. s a m m a n f a t t n i n g"

Transkript

1 Smart specialiseringsstrategi för Östergötland s a m m a n f a t t n i n g 1

2 2

3 INNEHÅLL INLEDNING UTGÅNGSPUNKTER... 7 EFFEKTIV LOGISTIK Kort bakgrund Globala trender Resursbasen i Östergötland Näringslivet Forskningen Övriga resurser AFFÄRSMODELLER OCH ARENOR FÖR HÅLLBARA SYSTEMLÖSNINGAR Kort bakgrund Resursbasen i Östergötland Näringslivet Forskningen Övriga resurser Potential och handlingsbehov Utmaningar och handlingsbehov SMARTA, SÄKRA OCH ROBUSTA UPPKOPPLADE PRODUKTER OCH SYSTEM Kort bakgrund Resursbasen i Östergötland Näringslivet Forskningen Potential inom styrkeområdet Utmaningar och handlingsbehov SIMULERING OCH VISUALISERING Kort bakgrund Resursbasen i Östergötland Näringslivet Forskningen Potential inom styrkeområdet AVANCERADE MATERIAL Kort bakgrund Resursbasen i Östergötland Näringslivet Forskningen Potential inom styrkeområdet Utmaningarna

4 4

5 Det är skönare lyss till en sträng, som brast, än att aldrig spänna en båge. Ur Verner von Heidenstams dikt Åkallan och löfte som ingår i diktsviten Ett folk. INLEDNING Tillsammans ska vi i Östergötland uppnå en hållbar och balanserad tillväxt. Detta genom att företag och organisationer växer i sin omfattning, både personellt och ekonomiskt. Därmed breddar regionen sitt underlag ytterligare och kan göra gemensamma investeringar i välfärd och utbildning. De organisationer som är helt eller delvis skattefinansierade och verkar för att stödja tillväxtansträngningar är samlade under begreppet East Sweden Business Region, ESBR. Hela det samlade erbjudandet ska ställas till förfogande för dem som vill växa. Här spelar de kommunala näringslivsfunktionerna en viktig roll. Region Östergötlands resurser är samlade under Regionala Utvecklingsnämnden, RUN, och berörda medarbetare under ESBR. Dessa resurser, kommunala såväl som regionala, är beredda att leverera det offentliga bidraget. För att skapa överblick har fyra huvudområden utkristalliserats. De är: Företagsutveckling Innovation Etablering och tillväxt Kompetensmatchning Ett stort antal erbjudanden i form av tjänster, produkter och aktiviteter ställs till förfogande av ESBR:s aktörer. Detta beskrivs närmare på Området Innovation samlar alla tänkbara aktiviteter och tjänster runt kreativitet, idéutveckling, forskning och design. Det är också här som regionens Smart specialiseringsstrategi för Östergötland återfinns, med förklaring av vad denna strategi innebär för den framtida tillväxten. Förenklat kan man säga att regionen står stadigt på en grund av historiskt etablerade och framgångsrika branscher. Branscher där dagens lösningar, i form av produkter och tjänster, utvecklas, marknadsförs och säljs över hela världen. Med stor framgång. Så när man ser framåt ska man självklart följa dessa branscher. Men kan man också se till några andra tillväxtfaktorer? Ja, man måste också uppmärksamma de kompetenser, styrkeområden, som möjliggör morgondagens lösningar inom alla branscher. Kompetenser som är knutna till människor. Människor som i olika roller redan verkar inom företag och organisationer, 5

6 som är forskare eller som är nyutexaminerade studenter på väg in på den regionala arbetsmarknaden. Kunskap är ytterligare en förutsättning för framtiden. Kunskap ger oss möjlighet att följa med i de allt snabbare förändringarna som den digitala och mobila revolutionen för med sig. Regionens smarta specialiseringsområden: Effektiv logistik Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system Simulering och visualisering Avancerade material Så, vi pratar inte bara om starka branscher. Vi pratar även om styrkeområden som alla branscher och sektorer kan dra nytta av. Vi är stort antal personer med stark förankring i näringslivet, forskarvärlden och offentliga organisationer. Tillsammans har vi omsorgsfullt och metodiskt vaskat fram Östergötlands fem styrkeområden. Det är områden där vi bevisligen har bättre förutsättningar än andra. Dessa områden ingår i det som går under namnet Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. De finns var för sig, eller flera tillsammans, och bygger styrkan i en rad av våra framgångsrika branscher. Smart specialisering är en metod, ett arbetssätt för att prioritera utvecklingsprojekt som stärker företagen och därmed regionens konkurrenskraft. Verklig konkurrenskraft leder till ökad attraktionskraft, en effektiv genväg till tillväxt. Nu arbetar vi med nästa steg som innebär att vi tillsammans hittar ett smart arbetssätt för att använda våra styrkor så att de kan tillföra nytta i form av innovationer och stärkt konkurrenskraft i alla branscher och sektorer. I det arbetet har samverkansmodellen ESBR (se nedan) en viktig funktion. I september 2014 tog Regionförbundet Östsam (från 1 januari 2015 Region Östergötland) ett beslut om fortsatt utveckling av strategiska satsningar och prioriteringar för att stärka innovationskraften i regionen. Välkommen att ta del av denna sammanfattning av Smart specialiseringsstrategi för Östergötland. Dokumentet i sin helhet kan beställas genom Region Östergötland, Enheten för regional tillväxt Region Östergötland ESBR är ett samarbete där alla Östergötlands aktörer inom tillväxt kraftsamlar för att skapa ett attraktivt, konkurrenskraftigt näringsliv med hög tillväxtpotential. Här ingår länets 13 kommuner, Region Östergötland, Linköpings universitet, regionens science parks, Nyföretagarcentrum, Almi Företagspartner samt näringslivet genom Handelskammaren, Företagarna och Industrikompetens. Även klusterbildningar som Hälsans nya verktyg, Vreta Kluster och Cleantech Östergötland deltar liksom en rad andra aktörer. Tillväxtverket stöttar ESBR. 6

7 UTGÅNGSPUNKTER Vi har en rad gemensamma utmaningar som vi måste lösa Horizon 2020, det europeiska ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och innovation för perioden , tar ett delvis nytt grepp på definitionen av insatsområden. En stor andel av den tillgängliga budgeten på knapp 80 miljarder euro kanaliseras via sju så kallade samhällsutmaningar. Dessa utmaningar är: 1. Hälsa, inklusive sjukdomar hos unga och äldre; neurodegenerativa sjukdomar, muskel-/skeletala och kroniska sjukdomar; FN:s milleniemål (halvera jordens fattigdom och hunger; se till att alla barn får gå i grundskola; öka jämställd heten mellan kvinnor och män; minska barnadödligheten; förbättra mödrahälsan; stoppa spridningen av hiv och aids; säkra en hållbar utveckling; öka samarbetet kring bistånd och handel), åldrande och välbefinnande; personlig medicin. 2. Mat, inklusive bioekonomi; skogsbruk; havs- och sjöfartsforskning. 3. Energi, inklusive en ny inriktning på gas; energisäkerhet; smarta nät; lagring av energi; lagrings- och utjämningsteknologier; separation och användning av koldioxid. 4. Transport, inklusive rörlighet och logistik. 5. Klimat, inklusive vattenvård; biologisk mångfald; råvaror; miljöinnovation. 6. Samhälle, inklusive demografi; samhällsvetenskap och humaniora; innovation; kulturarv och europeisk identitet. 7. Säkerhet, ett nytt forskningsområde som kommer att omfatta bekämpning av kriminalitet; olaglig handel och terrorism; skydd av viktig infrastruktur; gränsförvaltning; förmåga att hantera kriser och katastrofer; integritet på Internet; en EU-politik för yttre säkerhet samt konfliktförebyggande och fredsuppbyggande insatser. De flesta utmaningarna, och speciellt nr 2, 3, 4 och 5, har hållbarhet som förtecken. Budgetmässigt får samhällsutmaningarna den största delen av programmets budget. Utmaningarna är stora och kräver samverkan på alla nivåer med den regionala nivån som den lägsta. I större utsträckning måste verkstadsregionerna bli större. Vi måste arbeta smartare. Hur har vi gjort hittills? Alla regioner inom EU kan omöjligt vara framstående inom samma områden. Ändå använder nog de flesta regioner begrepp som världsledande, excellens eller forskningens framkant när det gäller sina profilområden, alltså de kunskapsgrenar, sektorer och branscher som anses tillföra konkurrenskraft. 7

8 8 Hur har EU tänkt? Och vad är S3? Trenden inom EU är ökande regionalt ansvar för innovations- och utvecklingsfrågor, ökande fokus på innovation när det gäller finansiella styrmedel, samt starkare integration mellan forskning, regional utveckling och individens kompetens. Inom EU har begreppet S3 (Smart Specialisation Strategy) vuxit fram. Strategin innebär att smart regionalpolitik ska bidra till en smart tillväxt i medlemsländerna. Europa 2020 är strategin för tillväxt och jobb. Den ska bidra till att råda bot på bristerna i tillväxtmodeller och skapa förutsättningar för en smart och hållbar tillväxt för alla. Att samordna satsningarna inom forskning och regional utveckling är en ledstjärna. Det är de regioner som kan prioritera, och som också visar att de kan samordna sina satsningar, som kommer att kunna få del av EU:s medel för forskning och tillväxt. Inte de andra. Vad innebär det för Region Östergötland? Strategin Smart specialisering har tagits fram för att utveckla en bärande innovationspolitisk idé som gynnar en effektiv användning av de offentliga investeringarna. Att på så sätt ta vara på den inneboende regionala styrkan borde egentligen varit självklart för länge sedan. Smart specialisering baseras på en djuplodande analys av regionala tillgångar i teknik och kunskap. Den bygger också på ett starkt partnerskap mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Vid valet av styrkeområden är det viktigt att se till att de är relativt smala, väldefinierade och omfattar regional styrka inom både näringsliv och forskning. Smart specialisering är ingen ersättning för klassiska indelningar som branscher eller sektorer. Men strategin inrymmer regionens verkligt starka framtidskompetenser som man alltså kan förstärka vilken utveckling som helst med. För att arbetet med Smart specialisering ska fungera krävs samverkan mellan företag, akademi och offentliga aktörer. Och gärna koalitioner med andra regioner som vi vill samarbeta med. Hur ser Smart specialiseringsstrategi för Östergötland ut? Strategin ska användas för att hitta nya värden och lösningar på våra utmaningar. I arbetet med att formulera den har följande frågeställningar bearbetats: Vilka är regionens styrkeområden och hur kan dessa beskrivas? Vilka styrkeområden kan ge störst internationell växtkraft i ett regionalekonomiskt perspektiv? Vilka styrkeområden (med internationell tillväxtpotential) kan utvecklas med utgångspunkt från, och genom kombination av, befintliga kompetenser? Vilka spirande kompetenser har möjlighet att bli framtidens ledande styrkeområden i regionen? Vilka områden är mest relevanta för regionens offentliga innovations- och entreprenörsskapsstödjande aktörer att fokusera på?

9 Den breda kompetens som regionen förfogar över har i inventeringsfasen analyserats ur tre perspektiv: Näringslivsförankring Forskning och utveckling Regionala förutsättningar Utöver dessa övergripande kriterier har styrkorna även granskats utifrån sin: potential att vara till nytta för ett stort antal branscher och sektorer, internationella tillväxtpotential och förmåga att bidra till unik regional profil. Vad kommer en smart specialiseringsstrategi att betyda för Östergötland? På kort sikt (1-3 år) ska arbetet medföra en ökad förmåga för Östergötland att: framgångsrikt implementera handlingsplanerna inom den regionala innovationsstrategin (RIS), öka förmågan att vinna och kraftsamla resurser till områden med tillväxtpotential för regionens näringsliv, stärka vår internationella position och attraktivitet som samarbetspartner, samt vara en stark aktör i processen att ta fram de operativa programmen för nästa strukturfondsperiod och därigenom få större gehör för regionalt viktiga satsningar. På längre sikt (5 10 år) ska det regionala arbetet med smart specialisering leda till större genomslag för regionala innovationsstrategier i termer av: fler företag, fler arbetstillfällen, ökat förädlingsvärde, etc. Dessutom ska fragmenteringen av de offentliga satsningarna minska till förmån för ökad effektivitet i användningen av offentliga medel. Ett större fokus på kompetensområden förväntas ge synergier mellan offentliga stödmekanismer för FoU och innovation, marknadsföring och lärande. Genom en tydligare profil och strategi gentemot nationella och internationella finansiärer kan Smart specialisering dessutom ge Östergötland större resurser för stöd till innovation och företagande. Som resultat av den ovan beskrivna processen har Region Östergötland valt att bygga Smart specialiseringsstrategi på så kallade möjliggörande styrkeområden. Det är styrkeområden som är av bransch- och sektorsövergripande karaktär. Samtidigt som de förväntas kunna leda till tillväxt och fler företag inom specifika nischer har de även stor potential att bidra till innovation och konkurrenskraft i många av Östergötlands sysselsättningsmässigt starka branscher. 9

10 Och vilka är alltså Östergötlands styrkeområden? Effektiv logistik Kan vara: logistik för gods, person- och materialhantering och processer för tjänsteleverans. Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar Kan vara: biobaserad cirkulär ekonomi, avfall, energi. Smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system Kan vara: säker, internet-integrerad kommunicerande elektronik, sensorer, tryckt elektronik. Simulering och visualisering Kan vara: åskådliggöra komplexa data, interaktion med virtuella modeller, interaktiv media, spel. Avancerade material Kan vara: ytbeläggningar för metaller och plaster, nanostrukturerade material, t.ex. grafen, bio-kompatibla material. I följande avsnitt ska vi titta närmare på respektive styrkeområde. 10

11 EFFEKTIV LOGISTIK Effektiv logistik är ett av Östergötlands styrkeområden. Det geografiska läget hör till de absolut bästa i landet med mycket bra position för att nå tillväxtmarknader i Baltikum och Ryssland. Balansen i godsflödena (in- och utflöde) är god; infrastrukturen är väl utvecklad och under ytterligare förbättring; både utbildningen och forskningen vid Linköpings universitet är mycket stark och har tydliga kopplingar till näringslivet och offentliga sektorn. Dessutom finns det en betydande innovationspotential kopplad till området; dels i form av tjänsteföretag som utvecklar nya lösningar för en växande logistiksektor, dels i form av företag med stora varuflöden, till exempel inom verkstadsindustrin och de gröna näringarna, som har stora besparingar att göra genom förbättrad logistik. Kort bakgrund Definitionen av logistik är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt härtill kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Logistikens syfte och mål är att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att tillfredsställa olika parter i en försörjningskedja. Logistik brukar delas in i följande grenar: 1. Transportlogistik. Avser huvudsakligen förflyttning och övervakning av fysiskt gods från punkt A till punkt B. De fyra vanligaste transportsätten är lastbil, järnväg, båt och flyg. 2. Produktionslogistik. Gäller flöden inom produktionsprocesser i syfte att uppnå högsta möjliga effektivitet och kapacitet bland annat genom att styra och minska ledtiderna. Normalt ingår en rad olika strategier för att uppnå bästa möjliga produktionseffektivitet. 3. Tredjepartslogistik. Kallas även Third Party Logistics (TPL eller 3PL). En tredje part åtar sig att utföra hela eller delar av de logistiktjänster som krävs för att säkerställa materialflöden mellan ett företag och dess kunder. 4. Försörjningskedja. Design, ledning och styrning av en hel försörjningskedja från råvara till slutkund, vilket ofta involverar fler än ett företag och som syftar till att, genom samverkan och systemeffektivisering, öka konkurrenskraften för samtliga företag som ingår i en sådan kedja. Det är värt att notera att logistikens teorier och modeller mycket väl kan användas för att effektivisera viktiga samhällssektorer. Inom sjukvården kan till exempel logistikens principer användas för att minska vårdköer och för att skapa en mer resurseffektiv sjukvård (Sjukvårdslogistik). I stadsmiljön kan förbättrad logistik minska trängsel och 11

12 miljöpåverkan i samband med godsleveranser, bidra till mer effektiv och hållbar försörjning av livsmedel, katastrofhjälp, med mera (Citylogistik). Globala trender De övergripande internationella och globala trender som påverkar den framtida utvecklingen och företags sätt att driva verksamhet kommer att ställa helt nya krav på hur framtidens försörjnings-, produktions- och distributionssystem utformas. Därmed ändras även kraven på framtidens transportsystem. Trenderna i omvärlden handlar i synnerhet om: Ökad globalisering; Framtida brist på råvaror; Ökade miljökostnader och krav på en mer effektiv och miljömässigt hållbar logistik; Förändrade köpbeteenden; Framtidens växande städer; Ökad tillgång på information; Utveckling av ny produktionsteknik. Dessa trender ska ses i ljuset av att dagens distributionssystem främst är vägbaserat. Godstransporter via lastbil orsakar betydligt mer CO 2 -utsläpp än motsvarande resor via andra transportsätt, förutom i luften. Av denna anledning prioriterar EU:s transportpolitik järnväg och vatten före väg- och flygtransporter. Detta i syfte att minska trafikstockningar, föroreningar och koldioxidutsläpp. Samhällsnyttan av effektiv logistik och flödeseffektivitet är stor och omfattar många områden. De mest uppenbara är direkt kopplade till klimatåtgärder genom fossilfria transporter och till hälsa, sjukvård och välbefinnande. Resursbasen i Östergötland Näringslivet Det breda spektrumet av användningsområden (både tjänsteprocesser och materialflöden kan förbättras genom optimerad logistik) är en uppenbar styrka som talar för områdets betydelse. Det är även det stora antalet slutanvändare, eftersom såväl stora som små företag förlitar sig på fungerande interna och externa flöden. Det finns infrastruktur för både sjö- och flygtransport: Norrköpings hamn är en av landets största och både Linköping och Norrköping har egna flygplatser. Dessutom har regionen ett geografiskt fördelaktigt läge, hälften av Sveriges befolkning och en fjärdedel av landets industriella produktion återfinns inom en radie av 25 mil från Norrköpings hamn hamnade vår region på andra plats i Branschtidningen Intelligent Logistiks rankning av Sveriges bästa logistiklägen. Förutom alla de företag som har ett generellt behov av välfungerande logistik, så finns det cirka 90 som är direkt kopplade till logistiknäringen exempelvis godsterminaler och kurirföretag. Det starka utbudet av kompetens från Linköpings universitet har gett upphov till ett antal innovationsföretag med säte i regionen. Till detta kan läggas att förnyelsebara drivmedel är något av en profilfråga för regionen. 12

13 Forskningen Inom akademin finns stor kompetens som underbygger styrkeområdet och med inriktningar som breddar innehållet. Linköping är en av tre nationella forskningsnoder inom logistikämnet, Göteborg och Lund de övriga. Vid Linköpings universitet finns en av de största forskargrupperna i Europa. Den bedriver tillämpad forskning inom tre olika områden: Logistik för industri och handel; Logistik för hållbarhet och Logistik för sjukvården. Särskilt de två sistnämnda inriktningarna vidgar perspektiven på området. Därtill kommer forskning med fokus på bygglogistik. Det är framför allt genom forskningsinsatser som styrkeområdet får ytterligare innehåll utöver de rent infrastrukturella tillgångarna. Dessutom har regionen ytterligare en relevant forskningsaktör i form av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) som har sitt huvudkontor i Linköping. De har sedan 2014 ett strategiskt samverkansavtal med Linköpings universitet. Övriga resurser Det logistiknätverk som byggs av aktörer som Norrköpings kommun, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, näringslivet, Linköpings universitet samt övriga aktörer i regionen blir en viktig nod i arbetet där näringsliv och offentliga aktörer kan mötas. 13

14 AFFÄRSMODELLER OCH ARENOR FÖR HÅLLBARA SYSTEMLÖSNINGAR Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar är ett styrkeområde i Östergötland. Det beror till stor del på att näringslivet, i samexistens med Linköpings universitet och offentliga aktörer, varit mycket framgångsrikt när det handlar om att omsätta modeller som industriell ekologi och cirkulär ekonomi till reella lösningar på samhälleliga utmaningar. Det stora antalet internationella besökare i regionen är ett kvitto på detta. Regionen har goda förutsättningar att i samverkan med industri, akademi och offentlig sektor ta fram de komplexa, systemorienterade erbjudanden som efterfrågas på den globala marknaden. Kort bakgrund Industrin för miljövaror och -tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Det senare innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning. Att hantera innovativa och hållbara systemlösningar på ett smart sätt är grunden för att kunna ta sig an flera av de stora utmaningar som vi står inför såväl globalt som regionalt. Miljö- och hållbarhetsrelaterad forskning och innovation är två av de mest prioriterade områdena inom europeisk forsknings- och innovationspolitik. Inom området är de största delområdena Hälsa, Energi och Transport. Forskning visar att den globala cleantech-marknaden är värd mer än två triljoner euro per år och den förväntas mer än fördubblas i storlek till mitten av 2020-talet. Enligt bedömningar leder Europa fortfarande tillväxten inom några utvalda branscher, men det är uppenbart att den framtida tillväxten inom cleantech kommer att ske i Asien och Nordamerika. Städer förväntas vara nyckeln i den globala cleantechutvecklingen eftersom de är i stånd att verkställa stora investeringar, särskilt inom transport, avfall, vatten och byggnation. Resursknapphet Den vedertagna ekonomiska modellen i ekonomin är baserad på förbrukning av resurser. En minskning av tillgången på viktiga råvaror kan leda till allvarliga störningar i den globala ekonomiska tillväxten. Att hantera resursknapphet kommer att kräva integration av system och metoder för att använda resurserna på ett mycket mer hållbart sätt än vi gör i dag. De kritiska resurserna omfattar energi, vatten och mineraler/metaller. 14

15 Klimatförändring Utsläppen av växthusgaser ökar i takt med industrialiseringen av nya länder. Sedan 2003 har till exempel Kinas utsläpp ökat med 100 procent och Indiens med 60 procent. Detta är i motsats till de utvecklade länderna, där utsläppen minskar. På global nivå är vägtransporter och elproduktion de två största källorna till koldioxidutsläpp. Samtidigt har ökningen av den globala handeln, turismen och industrialiseringen i utvecklingsekonomierna lett till en kraftig ökning av utsläppen från luftfarten, från raffinering och från cementindustrin. Konsekvenserna av detta är många och svåra att överblicka. Till exempel har Världsbanken uppskattat att en temperaturökning om 5-6 C kan leda till en BNPminskning med 10 procent i fattiga länder och med 5 procent i utvecklade länder. Resursbasen i Östergötland Näringslivet Ett stort antal företag kan klassas som verksamma inom miljöteknik. Resultat från olika undersökningar tyder på att vår regions miljötekniksektor är stark i jämförelse med de andra storstadsregionernas. Även företagens exportaktiviteter tenderar att vara relativt större än andra regioners (förutom Skånes). Det är framför allt inom avfallshantering, återvinning, förnybara bränslen, produktutveckling och tjänster samt utbildning och forskning som miljötekniksektorn i regionen är stark. Näringslivet omfattar stora FoU-tunga aktörer, större industrier, ett antal företag i mellansegmentet samt innovativa små och medelstora företag. Det finns även ett stort antal mindre företag som har kretsloppstänkande och ett miljöengagemang som drivkraft för att utveckla nya tekniker och produkter inom miljöoch energiområdet. Vidare kan en rad verkstads- och elektronikföretag med applikationer inom miljöområdet inkluderas. Även pappers- och massaföretagen kan i vidare mening sägas tillhöra miljösektorn och/eller de gröna näringarna. Det finns ett stort antal företag med koppling till de gröna näringarna och de framträder inte alltid som miljöteknikföretag i statistiken men har ofta många beröringspunkter med sådana, till exempel inom förnyelsebara bränslen, råvarors resurseffektivitet, vattenrening, etc. Vidare ska regionens framträdande roll som internationell förebild lyftas fram. Av regionerna i Sverige är det Östergötland som dominerar då det handlar om flest utländska besökare med miljöteknisk koppling per capita. De flesta besökarna kommer från Kina och Ryssland. Forskningen Linköpings universitet är ett av Sveriges ledande lärosäten för tvärvetenskap och systemsyn inom hållbar utveckling/miljö. Vid universitetet är det dock ett stort antal forskargrupper som även bedriver stark disciplinär forskning kring miljö och hållbarhet och kring utveckling av metoder för miljöanalys och miljöanpassning. Sammanfattningsvis står Linköpings universitet starkt inom följande områden: Energi; Miljöoch klimatförändringar; Affärs-/verksamhetsutveckling och innovation; Visualisering. 15

16 Övriga resurser Viktiga regionala resurser på området är: Tekniska verken Vreta Kluster, en utvecklingsverkstad för grön FoU, teknik och affärsutveckling Cleantech Östergötland ideell förening Energikontoret Östra Götaland Energiriket ekonomisk förening Hushållningssällskapet Forsknings- och utvecklingsprojektet Grönovation SMHI Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland Potential Östergötland har industriell och forskningsmässig styrka bland annat inom följande områden: Optimering av råvaror: avfallshantering och återvinning Biobaserade bränslen/biobaserad ekonomi Gröna städer Systemkompetens tillämpad industriell ekologi och cirkulär ekonomi Regionen har en unik spets när det gäller hållbarhetsfrågor som är implementerade i praktiken. Genom att marknadsföra bredden som spets har Östergötland potentialen att bli ett världsunikt nav för hållbarhet i praktiken. Utmaningar och handlingsbehov Följande utmaningar har identifierats: Innovations- och marknadsbarriärer hos miljö- och miljöteknikdrivna företag att hitta affären och vägen ut på marknaden. Värdeskapande systemlösningar (som handlar om kunskap och samverkan). Kapacitet för att förädla affärsmöjligheterna i samband med de många studiebesöken. Grön strukturomvandling och att göra verklighet av det pågående arbetet inom Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar. 16

17 SMARTA, SÄKRA OCH ROBUSTA UPP- KOPPLADE PRODUKTER OCH SYSTEM Smarta, säkra och robusta uppkopplade produkter och system är ett styrkeområde i regionen som baserar sig på den unika blandningen av världsledande systemintegrerande industriella aktörer som Saab och Siemens, forskning i världsklass vid Linköpings universitet och forskningsinstitutet Acreo Swedish ICT och en mycket kompetent och dynamisk bas av små och medelstora företag. Genom den medvind som den globala återindustrialiseringstrenden skapar har Östergötland goda möjligheter att flytta fram och förstärka positionerna inom de regionalt starka segmenten inom Smart elektronik, inte minst: Sensorsystem; Kraftelektronik; Organisk elektronik och Inbyggda elektroniska system. För framgång krävs dock att vi kan hantera de utmaningar som hindrar tillväxten. Särskilt viktigt är det att skapa mer kompletta regionala värdekedjor, våga prioritera och att säkra kompetensförsörjningen till regionen. Kort bakgrund Med uppkopplade produkter och system som är smarta, säkra och robusta menas det som finns på insidan, det som gör att tekniska apparater och applikationer kan fungera på precis det sätt som de är tänkta att göra. I takt med att nya effektiva lösningar måste fram för att möta de många globala utmaningar världen står inför ökar efterfrågan på smarta elektroniksystem. Det handlar bland annat om krav på utveckling av förnybara energikällor; effektivisering av energiproduktion; energibesparing; långsiktigt hållbar miljö; vård och omsorg om den växande och allt äldre befolkningen. En kompetent och stark elektronikindustri utgör dessutom grundförutsättningen för ett framgångsrikt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv. Tillgången på kompetent arbetskraft är avgörande för Sveriges och regionens förmåga att dra nytta av dessa trender. Den kompetensbrist som råder inom naturvetenskap, teknik och matematik utgör en betydande utmaning för innovativa företag att kunna konkurrera globalt. Parallellt med dessa globala drivkrafter och utmaningar, som påverkar samhällen och näringsliv i de flesta länder, finns också sedan en tid den industriella trenden insourcing, det vill säga att ta tillbaka produktion från Asien till hemlandet. En anledning är att de kostnadsfördelar som vunnits från outsourcing under många omständigheter inte är tillräckliga för att till exempel täcka förlorad flexibilitet (bristande kundanpassning), längre leveranstider (ökande lagerkostnader), flaskhalsar i logistiken, dålig 17

18 kontroll och transparens i leverantörskedjan och minskat förtroende för varumärket. Utvecklingen i Europa kommer bland annat att flytta en stor mängd elektronikproduktion närmare Sverige. Det innebär att elektronikindustrin har goda förutsättningar till kraftig tillväxt på både kort och lång sikt. Detta gäller inte minst Östergötland som har alla förutsättningar att befästa och flytta fram sin position på området. De beskrivna trenderna skapar både nya möjligheter och utmaningar för Sveriges och Östergötlands industri. Resursbasen i Östergötland Smarta uppkopplade produkter och system är en inkluderande definition som reflekterar det faktum att styrkeområdet är brett och bygger på samverkan mellan ett flertal olika kompetenser, (kopplat till sensorer, kommunikationselektronik, mjukvara och komplexa system), som återfinns inom akademin och industrin i regionen. Styrkeområdet tangerar det som brukar kallas Internet of things (IoT), det vill säga att allt fler objekt kan samla in och kommunicera information och identifiera sig gentemot andra objekt. Ingenjörsvetenskapsakademin siar att: En framskjuten position [inom IoT] lägger grunden för ökad svensk konkurrenskraft inom industrin, med ökad BNP och nya arbetstillfällen som resultat. Akademin ser potentiell nytta inom en rad olika branscher, såsom gruvindustrin, skogsnäringen, energisektorn, med flera. Näringslivet I grunden finns en stark tradition inom elektronik- och IT-segmentet samt gedigen erfarenhet av komplexa system, ett arv som fortfarande underhålls av ett flertal befintliga företag av varierande storlek. Det finns till exempel ett stort antal IT- och elektronikföretag i regionen, en region som är något av Sveriges IT-vagga med gedigen erfarenhet av komplexa kommunicerande system, exempelvis hos Saab,, Ericsson och Sectra. Forskningen Forskningsaktörerna och forskningsmiljöerna i regionen har betydande styrkor, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. Linköpings universitet, Acreo Swedish ICT och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) liksom den fysiska produktionsmiljön Printed Electronics Arena (PEA), som är ett nav i Sverige för tryckt elektronik, är några exempel. Vidare kan nämnas: Hälsans Nya Verktyg (HNV), som främst omfattar utveckling och kommersialisering av produkter och tjänster för effektiv vård och omsorg med hemmet som bas. Ett annat viktigt initiativ är NovaMedTech, en satsning i länen Södermanland, Västmanland, Östergötland och Örebro som stöder utveckling och kommersialisering av medicinsk teknik för bland annat distribuerad vård och personlig hälsa. Potential inom styrkeområdet Östergötlands näringsliv och forskningsaktörer har goda möjligheter till tillväxt och framgång inom en rad olika kombinationer av teknologier och applikationsområden. Men, för att Östergötland till exempel ska kunna dra fördel av de tendenser till re- 18

19 industrialisering som kan skönjas krävs ytterligare ansträngningar för att designa och utveckla avancerade teknologier. De områden där regionen är väl positionerad för att göra det omfattar till exempel: Sensorsystem Kraftelektronik Organisk elektronik Inbyggda elektroniska system Utmaningar och handlingsbehov I dag domineras branschen i Sverige och Östergötland av små och medelstora företag (som inte sällan befinner sig i för-kommersiella stadier). De utvecklar innovativ teknik som erbjuds till systemintegratörer och sluttillverkare som i de flesta fallen är riskobenägna. Med andra ord hindras ofta innovativ teknik av småföretagens brist på integrationsresurser och demonstrationsmöjligheter. Till detta kommer att vissa små och medelstora företag inom sektorn har svårt att leverera till stora företag, återförsäljare och konsumentgrupper. För att undvika kvalitets-, leverans- eller finansiella risker föredrar de stora företagen att köpa av andra stora företag. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den splittrade leverantörs- och värdekedjan är den största utmaningen för elektroniksektorn i regionen. Detta beror delvis på allmän brist på vertikalt integrerande företag som har resurser att driva innovationsprocesser av egen kraft. Dessutom är det dryga kostnader för produktutveckling och tillverkning (särskilt för nystartade företag) och den globala marknaden är starkt konkurrensutsatt, inte minst vad gäller kompetens. Vid vår inventering är det många som har uttryckt ett stort behov av test-, demooch referensmiljöer (så kallade living labs). Dessa anses avgörande för att stödja olika processer. Innovatörers, forskares och entreprenörers behov måste kopplas samman i realistiska och kreativa, co-producerande, miljöer. I synnerhet digitala tjänster, och då särskilt sådana som bygger på individuell förbrukning hos stora mängder användare, kan begränsas av problem med hur utnyttjandet och betalningen ska designas. Det föreligger därför även ett behov av bättre kunskap om affärs- och betalmodeller som marknader, användare och kunder är beredda att ta till sig. 19

20 SIMULERING OCH VISUALISERING Simulering och visualisering är ett styrkeområde eftersom den regionala resursbasen har en i Sverige, och internationellt, unik bredd som omfattar större och mindre systemintegrerande företag, spetsföretag inom applikationsutveckling, akademisk forskning av världsklass samt nationella resurscentrum i form av statliga forskningsinstitut. Regionen har en fantastisk möjlighet att positionera sig inom områden som har växande behov av simulerings- och visualiseringslösningar. Exempel på sådana är systemintegrerande tillverkningsindustri, hållbar stadsutveckling, hälso- och sjukvård och inte minst privata konsumenter. Kort bakgrund Information finns överallt. Sedan början av vår existens har människor samlat in, bearbetat och försökt förstå information. Ofta har det handlat om överlevnad. I dag samlar många företag, med olika syften, in stora mängder data i snabb takt. Vare sig detta sker som kärnverksamhet, för att uppfylla lagar och regler, för rapportering eller visualisering, är grundtanken att informationen är värdefull. Visualisering är presentation av data för att möjliggöra för människor att både förstå och kommunicera information genom grafiska medel. Värdet av information uppstår när den kan analyseras, förstås, och utgöra ett strategiskt åtgärdsunderlag. Visualiseringsmarknaden har vuxit avsevärt under de senaste åren. Den är driven av behovet att möjliggöra insikter i stora och komplexa datamängder och av den snabba utvecklingen av bärbara datorer, mobila skärmar och mobiltelefoner. Enligt alla prognoser kommer branschen att fortsätta växa snabbt. En orsak till detta är att industrin står på tröskeln till det som kallas den fjärde industriella revolutionen. Drivna av Internet växer verkliga och virtuella världar närmare varandra och bildar Internet of Things (IoT). Industriproduktionen kommer i framtiden att präglas av stark individualisering av produkter. Det kommer att möjliggöras genom mycket flexibel produktion (i stora serier), omfattande integration av kunder och samarbetspartners i värdehöjande processer samt sammankoppling av produkter och tjänster till så kallade hybridprodukter. Simulering och visualisering spelar i detta sammanhang en mycket viktig roll. Betydelsen av visualisering för de kreativa näringarna är oomtvistad. Den innefattar bland annat: Visuell och interaktiv upplevelse; Verktyg för produktivitet och intelligent automatisering; Digital distribution; Mobilitet och interoperabilitet; Användareproducent-interaktivitet. Även för den offentliga sektorn spelar informations- och visualiseringsverktyg en allt viktigare roll då det gäller att hantera samhällets utmaningar. I och med att sådana verktyg kan bidra till en ökad förståelse av konsekvenserna av politiska beslut används 20

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Business Region Platform Sustainable regional growth Regional development management Regional leadership ESBR process and project management Growth- and

Läs mer

East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt

East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt East Sweden Business Region Östergötland samlar sina krafter för innovation & tillväxt Process Behov av regional samordning & ett utvecklat ledarskap: Visioner och mål samt uppföljning Gemensamma modeller

Läs mer

Smart specialiseringsstrategi för Östergötland

Smart specialiseringsstrategi för Östergötland BUSINESS REGION Smart specialiseringsstrategi för Östergötland SAMMANFATTNING BUSINESS REGION1 Hej! Vi (ett stort antal personer med stark förankring i näringslivet, forskarvärlden och offentliga organisationer)

Läs mer

Tillväxt och innovation?

Tillväxt och innovation? Tillväxt och innovation? hur gör vi i vår region? Smart Region specialisering, Östergötland2015-05-20, Peter Larsson Vår styrka East Sweden Business Region en koordinerad regional plattform för innovation,

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Miljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger

Miljö-Klimat-Energi. Region Östergötland. Dagens tema, , Anita Jernberger Miljö-Klimat-Energi Region Östergötland Dagens tema, 2016-09-22, Anita Jernberger Tre planeringsnivåer (för regional utveckling) Strategisk nivå (Politikens arena) Anger mål, beslutar om strategier och

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1

Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

ett visualiseringskluster i mellannorrland

ett visualiseringskluster i mellannorrland ett visualiseringskluster i mellannorrland Mid Sweden Visualization Cluster Avsikten är att skapa en mötesplats för de aktörer i Mellannorrland som har ett intresse och ser nytta av visualiseringstekniken

Läs mer

SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE

SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE STRATEGISKT INNOVATIONSPROGRAM SUMMIT TEKNISKA MUSEET 2014-09-25 Övergripande mål Hållbar tillväxt i Sverige. Vi vill ÅTERINDUSTRIALISERA Sverige Effektlogik Förutsättningar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet

Smart industri. En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Per Stagnell och Sofia Nyman. Näringsdepartementet. Näringsdepartementet Smart industri En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Per Stagnell och Sofia Nyman Foto: ABB Foto: Scania Foto: Siemens Svensk ekonomi går starkt Det globala skiftet Nordamerika 23% EU:s inre marknad

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Smart specialiseringsstrategi för Östergötland

Smart specialiseringsstrategi för Östergötland Smart specialiseringsstrategi för Östergötland 1 2 FÖRORD Alla regioner inom EU kan omöjligt vara framstående inom samma område. Ändå använder nog de flesta regioner, utan tvekan, begrepp som världsledande,

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden

Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden Beslutsförslag för verksamhet Demola East Sweden 2015-08-18 1. Inledning Nu är det tre år sedan vi hade vårt första möte med Jan Westlund, Intellectual Property Officer Aeronautics, Saab. De beskrev, efter

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation

Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation Agenda för Wireless Society - Med svensk innovationsförmåga behåller Sverige ledningen inom trådlös kommunikation (Målgruppen för denna agenda är forskningsfinansiärer, politiker, företag, organisationer

Läs mer

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Är vägledande och styrande för det regionala tillväxtarbetet

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN

innovationsprogrammen STRATEGISKA INNOVATIONSOMRÅDEN Översikt av de strategiska innovationsprogrammen Dagens mål Ge er en översikt av vilka strategiska innovationsprogram som nu är beviljade och skapa en tydligare bild av syftet och målet med satsningen

Läs mer

Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland

Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland Smart Specialiseringsstrategi för Östergötland 2014-08-29 Sida 1 av 53 Förord Alla regioner inom EU kan omöjligt vara framstående inom samma område. Ändå använder nog de flesta regioner, utan tvekan, begrepp

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

TRADITIONELLA FÖRETAG DIGITAL ORO

TRADITIONELLA FÖRETAG DIGITAL ORO 1 TRADITIONELLA FÖRETAG DIGITAL ORO 2 DEN DIGITALA REVOLUTIONEN ÄR STARKT PÅDRIVEN AV ETT ANTAL TEKNOLOGIER SOM KOMMER HA EN STOR PÅVERKAN PÅ FÖRETAG OCH SAMHÄLLET I STORT DIGITALA INTÄKTER MOBILITET Idag

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 Västsvenskt nätverk för Hållbar Utveckling Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Arbetsdokument ver. 2011-04-26 För nätverket GAME författad av Jonas Norrman och Rebecca Brembeck INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer