KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Pelarsalen, Sociala omsorgsförvaltningen, Kvarngatan 4, plan 5 B, torsdagen den 2 januari kl Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl ca Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Majoriteten i smtr rum Björken (plan 5 A), kl Oppositionen i smtr rum Linden (plan 5 A), kl Förhinder anmäles alltid till: Jessica Lundquist, tfn , eller e-post: jessica.lundquist@boras.se

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Seija Noppa med Else-Marie Lindgren som ersättare, Justeringsdatum: torsdagen den 2 januari 2014) 2 Administrativa ärenden: 2.1 Förvaltningschefen informerar 2.2 Budget 2014:2 (Bil) 3. Övrigt

3 1 (1) BESLUT (FÖRSLAG) Dnr 2013/SON Handläggare Dan Persson Kommunstyrelsen Budget 2014:2 Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag uppgår till tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 2,2% samt en utökning av ram med tkr. I augusti begärde nämnden utökning av ramen med tkr. I fullmäktiges ram fick nämnden tkr. Detta innebär anpassningar med ca tkr samt särskilda äskande för resterande kostnader. Nämnden har bland annat hanterat sin klimatavgift för 2014 genom att minska användandet av egna bilar till förmån för miljövänliga leasingbilar. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1% av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar tkr. Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar Att fastställa budget för 2014:2 med tillhörande handlingsplan, ytterligare beredning gällande fria bad inom LSS-verksamhet för finansiell överenskommelse mellan de två nämnderna Sociala omsorgsnämnden och Fritids-och folkhälsonämnden Att översända budget 2014:2 med tillhörande bilagor till Kommunstyrelsen. Att översända budget 2014:2 till Miljönämnden som svar på klimatkompensatoriska åtgärder SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN Annika Andersson Förvaltningschef Dan Persson Chef för ekonomifunktionen

4 Budget facknämnder 2014:2 Sociala omsorgsnämnden

5 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 2(42)

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Livskraftig stadskärna Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Livskraftig stadskärna Ekonomi och egen organisation Nämndens förbättrings- och förändringsområden Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Verksamhetsmått Individ- och familjeomsorg för vuxna Funktionshinderverksamhet Socialpsykiatri Investeringar Bilagor Bilaga 1. Handlingsplan budget 2014 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 3(42)

7 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 4(42)

8 1 Inledning Vision, mål och förbättringsområden Utgångspunkten i budgetarbetet har för nämnden varit Borås Stads vision 2025 och de sju framtagna målområden som där beskrivs. Kommunfullmäktige har inom följande målområden, vi i staden, livskraftig stadskärna, ekologisk hållbarhet lokalt och globalt, ekonomi och egen organisation, beslutat om indikatorer för Sociala omsorgsnämnden. Nämnden har även lagt till indikatorer för målområdet vi tar gemensamt ansvar för barn och unga. Utöver detta så har nämnden prioriterat två förbättringsområden: "minska externa placeringar och köpta platser - varierat utbud i egen regi" samt "öka kvalitetssäkringen av handläggning och utförda insatser." Ekonomi Det ekonomiska utgångsläget inför 2014 är, efter kommunfullmäktiges budgetbeslut, ansträngt. Av nämndens äskande av 44,5 mkr beslöt kommunfullmäktige om tilldelning utöver ram på 14 mkr. För att nå en balanserad budget har nämnden tagit beslut om anpassningsåtgärder som innebär en mer stringent biståndsbedömning inför alla myndighetsbeslut. Anpassningarna kommer även att få konsekvenser inom nämndens verkställighet. Likaså minskas det ekonomiska utrymmet till förebyggande, icke lagstadgad verksamhet. Vakanta tjänster tillsätts inte, det gäller främst ett antal chefsbefattningar och tjänster inom stödverksamheternas administrativa enheter. Nämndens beslut av anpassningsåtgärder är föranlett av att kostnader inom Funktionshinderverksamheten och IFO vuxen fortsätter att öka, dels med anledning av volymökning och externa placeringar men även på grund av förändrade avtalsförutsättningar för de aktörer som bedriver personlig assistans. En ytterligare kostnadsökning beror på den förändring i skollagen (som innebär inkludering av elever som tidigare gått i särskola) har medfört att antalet externa elevhemsplaceringar har ökat markant. Inför 2014 ökar kostnaderna för nämnden med nära tkr. Inom IFO vuxen/socialpsykiatrin ökar antalet placeringar och vårddygn inom båda lagrummen (SoL och LVM). Framförallt är det antalet dygn/insats som ökat, se tabell kapitel Verksamhet och medarbetare Under 2014 kommer förvaltningen att samordna all myndighetsutövning till en gemensam handläggningsprocess (beslutsprocess) för att säkerställa kvaliteten i besluten och likabehandling. Av samma skäl samordnas verksamheternas utförarorganisationer. Inför 2014 har nämnden utvecklat arbetet med styr-, och ledningsprocessen där alla chefer har fått en gemensam baskunskap, som innebär ett målinriktat arbete med budget, verksamhetsplan och uppföljning. Förvaltningen flyttar ut ur Saturnushuset, där Borås Stad bedrivit verksamhet sedan 1974, under slutet av Förvaltningen kommer att etablera sig i Vulkanushuset tillsammans med Arbetslivsförvaltningen och den Kommunala Vuxenutbildningen. För Sociala omsorgsförvaltningens del har det tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen skapats förutsättningar till, ett för Borås Stad, nytt sätt med att arbeta i ändamålsenliga lokaler med en blandning av öppet landskap, mötesplatser och enskilda kontor, viket skapar nya möjligheter till en mer direkt samverkan. Nämnden kommer under 2014 ha särskilt fokus mot arbetsmiljö och hälsa för att nå fullmäktiges mål. Brukare Nämnden ser en förändring i åldersstruktur hos målgrupperna inom LSS. Behovet av nya former av boenden och mötesplatser är stort för att kunna möta varje individs specifika behov. Utifrån den av Kommunfullmäktige antagna handlingsplanen mot hemlöshet har nämnden startat upp ett härbärge i egen kommunal drift och arbete har påbörjats för samverkan med frivilligorganisationer. Ett eget kontrakt är en grundläggande förutsättning för en högre livskvalitet. Därför kommer nämnden Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 5(42)

9 under 2014 intensifiera samarbetet med andra aktörer i linje med hemlöshetsplanen. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 6(42)

10 2 Omvärldsanalys Den svenska funktionshinderpolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Regeringen har fastställt inriktningsmål inom nio områden; fysisk tillgänglighet, IT, individuellt stöd, utbildning, kultur media och idrott, sysselsättning, rättsväsende, transporter samt folkhälsa. Inom ramen för funktionshinderpolitiken ska stödinsatser och individuella lösningar erbjudas som ett komplement för den som behöver. Insatserna ska präglas av att så långt som möjligt öka den enskildes möjligheter att ta del av det generella samhällsutbudet och att förbättra tillgängligheten och användbarheten i människors vardag. Det är främst inom detta område, stöd och service till enskilda personer med funktionsnedsättning, som Funktionshinderverksamheten verkar. Uppföljning av funktionshinderfrågor och vägledning för brukarinflytande. I rapporten "Hur är läget i kommunerna?" redovisar Handisam, en lägesbild av arbetet med funktionshinderfrågorna i kommunerna. Socialstyrelsens "Att ge ordet och lämna plats" är en vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Den behandlar medverkan och inflytande på såväl individnivå som verksamhets- och systemnivå. Vägledningen innehåller en beskrivning av förutsättningar för brukarinflytande, en genomgång av några av de metoder som används för olika målgrupper och ett avsnitt ägnas åt de särskilda krav på lyhördhet och flexibilitet som ställs när personer har svårt att utöva sitt inflytande p.ga nedsatt autonomi eller vård utan samtycke. Ett avsnitt behandlar barns och ungdomars medverkan och inflytande. Ökade kostnader för personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). Antalet personer med assistansersättning enligt SFB har ökat sedan mitten av 1990-talet liksom antal beviljade timmar. Kostnaden för personlig assistans med statlig assistansersättning var 2012 för hela riket 25,9 miljarder varav 4,5 miljarder för kommunerna och 21,4 miljarder för staten, en kostnadsökning på 6,7 % i förhållande till Utöver kostnadsökning på grund av volymökning finns en övervältring av kostnader från Försäkringskassan till kommunerna. Försäkringskassan är mer restriktiv vid nyansökningar och tvåårsuppföljningar. Vissa brukare förlorar rätten till personlig assistans och beviljas andra insatser enligt LSS och SoL såsom, hemtjänst, boendestöd eller boende med särskild service. För andra brukare bedöms det grundläggande behovet till under 20 timmar per vecka, vilket innebär att kommunen har kostnadsansvaret för assistansen för både grundläggande behov och aktiviteter. I den statliga utredning SOU 2012:6, Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning, dras slutsatsen att det råder en obalans mellan starka ekonomiska drivkrafter i systemet och svaga kontrollmöjligheter. Försäkringskassans har skärpt kraven på redovisning inför utbetalning av assistansersättning vilket medfört en stor ökning av administration inom Funktionshinderverksamhetens assistansanordning. En statlig utredning "Översyn av ersättningen för personlig assistans" har tillsatts. Utredningen ska ta fram förslag på en ändamålsenlig utformning av ersättningen. Flera delar i utredningen kan komma att påverka de ekonomiska villkoren för kommunal assistans, ex kommunens kostnadsansvar för assistansföretagens sjuklönekostnader, effektiv och förenklad administration samt ersättning mer anpassad efter de faktiska personalkostnaderna. Uppdraget ska redovisas i februari Ökade kostnader för LSS-elevhemsplaceringar för ungdomar med högfungerande autism och Aspergers syndrom. Enligt skollagen från 2011 tillhör dessa elever inte särskolans målgrupp. Flera av dessa elever har sökt och beviljats gymnasieutbildning utanför Borås Stad, antingen från annan kommun eller från friskolor. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 7(42)

11 Rätt kompetens och översyn av titulatur Socialstyrelsen arbetar med allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som arbetar med att ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning. I väntan på föreskriften har SoS i februari 2012 gett ut en vägledning för arbetsgivare Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vägledningen innehåller rekommendationer avseende grundkompetens, önskvärda specifika kunskapsområden och presentation av de nya yrkesprogrammen inom gymnasieskolan. Som en följd av att grundkompetensen fastställs ser många verksamheter över personalens titulatur. Göteborgsregionens kommunförbund har tagit fram en överenskommelse om titlar och kompetens för baspersonal. Inom Funktionshinderverksamheten har en arbetsgrupp bildats för att se över titulaturen för personal inom boendesektionen och korttidsverksamheten. Attraktiv arbetsgivare och arbetsmiljöarbete Borås stad och Sociala omsorgsförvaltningen vill vara en attraktiv arbetsgivare. En attraktiv arbetsgivare har tydliga mål och en organisationskultur som är känd och accepterad. Den goda organisationen kännetecknas av ett nära kommunikativt ledarskap och transparens i informations och processarbete. Chefer inom förvaltningen har genomgått LIS-utbildning, ett system för att skapa bättre och tydliga kommunikationsvägar. Under 2014 är målet att alla verksamheter ska använda detta för att öka transparensen inom förvaltningen. Möjlighet att hitta alternativa karriärvägar och rörlighet inom staden är också viktigt för att vara en god arbetsgivare, Sociala omsorgsförvaltningen har arbetat med intern rörlighet för baspersonal under några år. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 då möjligheten även ges till chefer. Inom förvaltningen finns en tradition att arbeta förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet i samverkan med arbetstagarparterna. Detta görs genom gemensamma utbildningsinsatser för förvaltningens medarbetare. Ett förebyggande arbete leder till en bra arbetsmiljö på alla nivåer i organisationen och skapar trygghet och delaktighet. Fortsatta utbildningsinsatser är planerade till Arbetsmiljöarbetet ska under 2014 vara mer inriktat på att främja och att förebygga ohälsa än tidigare, som en viktig del kommer arbetet med systematiska hälsoplaner påbörjas. Att arbeta mera strukturerat med hälsa kommer på sikt leda till att förvaltningen kan få ett bättre stöd och ett tydligare beslutsunderlag i arbetet med förebyggande åtgärder och för att öka hälsan på arbetsplatserna. Förvaltningen har kommit långt vad gäller rapportering av arbetsskador och tillbud. Andelen anmälningar har successivt ökat, en av anledningarna är troligtvis ökad kunskap i rapportering och uppföljning fortsätter arbetet med kartläggning av de arbetsskador och tillbud som handlar om hot eller våld mot enskild medarbetare. Utifrån resultatet kommer handlingsplaner med riktade åtgärder att utformas. Kompetensförsörjning Förändrade behov och en omvärld i ständig förändring kräver anpassning och utveckling av verksamheterna. Kompetensutveckling av medarbetare är en viktig del för att möta förändringar och att möta brukarnas behov. I den planerade sammanslagningen av handläggargrupperna med myndighetsutövning kommer en speciell utbildning att ges till alla handläggare under Syftet är att alla handläggare skall öka kompetensen inom samtliga lagrum. Förvaltningen har aktivt utvecklat och arbetat med erbjudande om heltidstjänster till alla medarbetare och arbetet skall vara fullt genomfört augusti 2014 i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut. Att kunna erbjuda heltidsanställningar är en viktig del i förvaltningens arbete med att skapa goda arbetsplatser liksom arbetet med "en väg in" vad gäller rekrytering till basverksamheterna. Bemanningsenheten har organiserats inom personalfunktionen som ett led i att arbeta vidare med minskad andel timavlönade och kvalitetssäkring av basverksamheternas inrekrytering. Våren 2014 utses en arbetsgrupp med både arbetstagare och arbetsgivare för att arbeta med utveckling av attraktiva arbetsgivare. Syftet är att kartlägga och analysera området medarbetare och chef för att även fortsättningsvis kunna attrahera, rekrytera och behålla medarbetare. En del i detta arbete är en kompetenskartläggning för chefer och medarbetare. Kartläggningen resulterar i en Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 8(42)

12 kompetensförsörjningsplan, vilken är en viktig förutsättning för att kunna möta framtida behov. Ledarskap Ett synligt och närvarande ledarskap med hög kommunikativ förmåga är avgörande för kvalité och effektivitet i verksamheterna liksom för arbetsmiljön. Det administrativa närstödet till enhetscheferna ska utvecklas så att enhetscheferna ska kunna fokusera på huvuduppdraget. Inför 2014 har enhetscheferna genomgått en utbildning inom ledning och styrning. Den gemensamma baskunskapen bidrar till en förvaltningsgemensam inriktning vad gäller mål-, verksamhets-, budget- och uppföljningsarbete. Medarbetarskap Engagerade, kunniga och motiverade medarbetare är en av de viktigaste resurserna i verksamheten och delaktighet ökar arbetstillfredsställelsen. Det förbättrade arbetet i ledning och styrning under kommande år, liksom den transparens LIS-systemet ger, ökar tydligheten i uppdraget. Att medarbetarna är delaktiga i uppföljning och utvärdering av resultat är en viktig del som leder till verksamhetsutveckling och en lärande organisation och ständiga förbättringar. Arbetsmiljöutbildningen (SAM) kommer kommande år att fokusera på medarbetarskapet liksom på arbetsplatsträffen. I oktober 2013 genomfördes Borås Stads medarbetarenkät, vars resultat analyseras våren 2014 och omsätts i handlingsplaner på arbetsplatser och verksamhetsnivå i nära samarbete med arbettagarparerna. Individ- och familjeomsorgen, Vuxen och Socialpsykiatrin Riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Ett arbete har påbörjats för att revidera 2007 års nationella riktlinjer, en preliminär version av de reviderade riktlinjerna beräknas vara klar våren De reviderade riktlinjerna för missbruks- och beroendevård tar upp följande områden: Bedömningsinstrument Medicinska test Farmakologisk och psykosocial behandling Ungdomar/unga vuxna Samsjuklighet Att hälso- och sjukvården använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att upptäcka och förebygga missbruk och för att den givna behandlingen ska lyckas. Riktlinjerna kommer att öka möjligheterna att sprida kunskapen. Då blir det tydligare för vård- och omsorgsgivarna att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minska eller avvecklas helt. Riktlinjer innebär att vårdgivare kan erbjuda en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård och omsorg. De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom vårdgivaren får samma kunskap. Det kommer innebära att verksamheten behöver utveckla nya former av insatser, på ett bättre sätt kvalitetssäkra handläggning och utförda insatser samt vidareutveckla samverkansformer för att arbeta förebyggande gällande ungdomar och unga vuxna (se definition bilaga 2). Socialstyrelsen beskriver också i sin tillsynsrapport för 2012 att de tre största bristområdena som hälsooch sjukvården samt socialtjänsten behöver förbättra är; Det systematiska kvalitetsarbetet Skyldigheten att utreda och anmäla händelser Rättssäkerheten för den enskilde Hemlöshet Borås Stads plan mot hemlöshet är ett led i att hindra att hemlöshet uppstår. Ekonomiska och sociala problem kan vara orsaker, men i hög grad även strukturella faktorer som t ex tillgången på bostäder. Orsakerna är många och ofta komplicerade, och ständiga förändringar kräver nya kreativa lösningar. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 9(42)

13 Hemlösheten är ett allt mer centralt problem för socialtjänsten. Sociala omsorgsnämnden har det primära ansvaret för arbetet mot hemlöshet i Borås Stad. De flesta åtgärder för att motverka hemlöshet faller inom nämndens verksamhetsområde. I vissa situationer, till exempel det vräkningsförebyggande arbetet och när det gäller våldsutsatta personer, handlar det också om insatser från stadsdelsnämnderna och Arbetslivsnämnden. Det förutsätter en samsyn, och Sociala omsorgsnämnden har ett samordningsansvar. Under hösten 2013 har ett härbärge öpnnats för personer över 18 års ålder som befinner sig i en hemlös situation och som vistas i Borås Stad. Nämnden har även fått i uppdrag att ta fram förslag till en överenskommelse med idéburna organisationer inom det sociala området. Detta arbete påbörjatdes under hösten Antalet externa placeringar för personer inom verksamhetsområdet har den senaste tiden ökat. Ett intensifierat arbete med hemmaplansarbete behöver påbörjas. Förutsättningar som krävs är att vidareutveckla det förebyggande arbetet, utredningsmetoder och vägledning i biståndsbedömningen samt skapa flexibla boendelösningar som möter dessa brukares behov. Samverkan både internt och externt är också en nödvändig framgångsfaktor. För personer med en psykisk funktionsnedsättning har en lokal överenskommelser med landstinget arbetats fram och arbete med att utveckla de individuella planerna pågår. Inom verksamheten har en kartläggning av personer med en psykisk funktionsnedsättning genomförts, till stöd användes socialstyrelsens inventeringsverktyg av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med kartläggningen är att få en bild av målgruppens svårigheter och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden, en handlingsplan är framtagen utifrån resultatet för det fortsatta arbetet. Inventeringen ingår i socialstyrelsens prestationsbaserade mål och är en del av uppföljningen av överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd riktat inom området psykisk ohälsa. Förändring i budget 2014:2 jämfört med budget 2014:1 Sociala omsorgsnämnden har för 2014 en ram på tkr. Nämnden begärde vid sitt augustisammanträde en ram på tkr vilket innebär ett tillägg utöver ramuppräkning med tkr. Det ekonomiska läget i Borås Stad inför 2014 ger utrymmet till en utökning utöver ramuppräkningen med tkr. Dessa tkr riktas till volymökningar inom LSS-området och härbärget. Kommunstyrelsen har även satt av tkr där Sociala omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden kan äska medel för särskilda målgrupper. Exempel på detta är de elevhemsboende enl LSS som ökat kraftigt och extern köpt plats. Detta äskade nämnden tkr för i augusti. För att balansera budgeten så har förvaltningsledningen arbetat fram handlingsplan (se bilaga 1) som motsvarar anpassningskraven, innehållet i planen kommer att påverka våra medarbetare och verksamheten. Kommunfullmäktige har även beslutat om att föreningsbidragen inom funktionshinderverksamheten överförs till fritid och folkhälsa (500 tkr), verksamhetsstöd IT-support har överförts till kommungemensam äldreomsorg på SDN Öster (700 tkr), Resurser för kommunstyrelsens förbättringsledare överförs till Sociala omsorgsnämnden, Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnderna (550 tkr). Detta ger en nettominskning av ramen med 650 tkr. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 10(42)

14 3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T Målvärde 2014 Antal genomförda medborgardialoger. 1 Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Enligt den medborgardialogenkät som genomfördes i Borås Stad under hösten 2012 var vård och omsorg ett av de områden som medborgarna var mest intresserade av vara med att påverka. Målet är att genomföra minst en medborgardialog på någon av nivåerna; konsultation eller dialog under 2014, se bilaga definitioner. Strategi: - Värdera inkomna ärenden och utvecklingsområden inom nämndens ansvarsområde för att hitta områden där medborgardialog kan ge värdefullt underlag för att kunna fatta välgrundade beslut. - Ett stort antal medborgare skall vara berörda av ämnet. Metod: - Vid analys av tertialrapporterna aktualisera möjliga ärenden att lyfta till nämnden - Inför varje nämndsammanträde aktualisera möjliga ärenden vid presidiets beredning Verksamhetens indikatorer Antal förslag för att öka tillgängligheten för verksamhetens målgrupper som nämnden initierar till de styrelser och nämnder som ansvarar för stadens mötesplatser Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T Målvärde Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 11(42)

15 Antal förslag för att öka tillgängligheten för verksamhetens målgrupper som nämnden initierar till de styrelser och nämnder som ansvarar för stadens mötesplatser Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Omvärldsbevakning av tillgänglighetsområdet - Öka kunskapen om hur tillgängligheten är i stadens mötesplatser Metod: - Kartlägga och identifiera tillgänglighet i staden och omvärlden - Studiebesök och temafördjupningar 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Verksamhetens indikatorer Andel utredningar på nämndnivå där det finns en barnkonsekvensanalys Andel vräkningar där barn berörs Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T Målvärde % 0% Andel utredningar på nämndnivå där det finns en barnkonsekvensanalys Så når nämnden målet för indikatorn I de remisser och yttranden som beslutas av nämnden skall det finnas en barnkonsekvensanalys. Strategi: - Öka kompetensen hos de medarbetare som skriver remissvar och yttranden. - Förändra strukturen för remissvar och yttranden Metod: - Alla medarbetare som handlägger remissvar och yttranden skall gå utbildning för att kunna omsätta barnkonventionen i handling - Att använda barnombudsmannens modell "Ett arbetssätt för barnens bästa" vid fördjupade analyser - Införa kollegial granskning för att säkerställa att barnperspektivet är belyst i varje ärende - Införa en checklista i nämndens protokoll för kvalitetssäkring av att barnperspektivet är tillvarataget Andel vräkningar där barn berörs Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 12(42)

16 - Arbeta med tidiga insatser i boendesituationer som kan leda till vräkning, med fokus på barnfamiljer. - Utöka samverkan med andra förvaltningar, bolag och externa aktörer för att fånga upp aktuella personer. Metod: - Vidareutveckla det vräkningsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjerna i hemlöshetsplanen - Utveckla stödinsatser till föräldrar för att säkerställa kvarboende med hjälp av boendestödet och det mobila teamet 3.3 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T Målvärde 2014 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. 17 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Utveckla nya strukturer tillsammans med bostadsföretag och Lokalförsörjningsförvaltningen för att öka tillgången på lägenheter för den aktuella målgruppen - Aktivt arbeta med stadens årliga kartläggning av hemlöshet för arbetet med de olika hemlöshetssituationerna - Systematisera arbetet med sociala andrahandskontrakt och övergångslägenheter för att i större utsträckning erbjuda de boende lägenheter med eget kontrakt Metod: - Implementera Bostad först i nära samarbete med bostadsbolag och berörda förvaltningar - Utarbeta en handlingsplan för att erbjuda de hemlösa i de olika situationerna eget boende 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T Målvärde 2014 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Andel ekologiska livsmedel, %. 2,3 20 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 13(42) 100

17 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Samtliga arbetsplatser ska använda sig av fairtradeprodukter vid inköp av kaffe och bananer. Urvalet är baserat på stor miljöpåverkan vid användandet av bekämpningsmedel vid odlingarna. Metod: - Informera och förtydliga för inköpsansvariga gällande rutiner Andel ekologiska livsmedel, %. Så når nämnden målet för indikatorn Målet för Sociala omsorgsnämnden är att 20% av inköpta livsmedel är ekologiska Strategi: - Öka medvetenheten om fördelarna med ekologiska livsmedel, särskilt hos kostombuden och inköpsansvariga 3.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Målvärde 2013 Utfall T Målvärde 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5,3 4,6 6,2 5 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 61, Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 31,9 30 Målbild Skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där kompetens, arbetsmiljö och hälsa är grunden för den goda arbetsplatsen Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Stärka chef och medarbetarskapet - Systematisera arbetet med de enheter inom förvaltningen som har särskilt hög sjukfrånvarofrekvens - Påverka medarbetarna att göra positiva val kring sin hälsa Metod: - Arbeta med att utveckla hälsoplaner och friskfaktorer - Kompetensutveckla hälsoinspiratörer - Marknadsföra de friskvårdsaktiviteter som finns inom staden - Förebyggande insatser Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 14(42)

18 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Tillse att rätt anställningsform används vid rekrytering Metod: - Följa förvaltningens rekryteringsprocess - Alla anställningar ska ske genom bemanningsenheten - Använda instrument som vikariebank och flytande tid Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Utveckla ledarskapet för att skapa hälsosamma, framgångsrika och trygga arbetsplatser - Öka delaktigheten hos alla medarbetare - Arbeta med goda exempel som förebilder Metod: - Arbetsmiljöutbildning enligt SAM - Implementering av styrning och verksamhetsledning på alla enheter - Initiera arbetet med hälsoplaner - Studiebesök, omvärldsbevakning Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 15(42)

19 4 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden 4.1 Människor möts i Borås Uppdrag Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Så genomför nämnden uppdraget Enligt Borås Stads program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning anges tillgänglighet, arbete och sysselsättning samt kultur, rekreation, fritidsverksamhet och idrott som prioriterade områden. I rapporten Hur är läget i kommunerna? redovisar Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning uppföljningen av funktionshinderfrågorna För Arbetsmarknad och Kultur och fritid har Handisam genomfört enkäter till kommunerna. Utifrån enkäterna redovisas ny statistik men också exempel på hur kommuner kan arbeta med frågorna. Funktionshinderfrågorna berör alla delar av den kommunala verksamheten. Hur den kommunala verksamheten bedrivs får särskilt stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Det handlar dels om generella, inkluderande åtgärder för att göra aktiviteter och miljöer tillgängliga men också om att erbjuda anpassade och riktade aktiviteter för att uppnå ökad delaktighet för målgruppen. Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin/IFO vuxen arbetar med stöd och individuella insatser till personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska präglas av att så långt som möjligt öka den enskildes möjligheter att ta del samhällets utbud. För många är det individuella stödet en förutsättning för delaktighet i samhället. Fritid och kultur är ett prioriterat område. Kontakter har redan tagits med stadsdelarnas fritids- och kulturansvariga och för att aktualisera denna fråga hos Funktionshinderkonsulenten. Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin/IFO vuxen planerar att genomföra en kartläggning av brukarnas behov och önskemål. Underlaget ska bidra till fortsatt diskussion med de förvaltningar som har ansvar för fritid och kultur. En konkret fråga är om medföljande medarbetare eller kontaktperson kan gå in på kommunens anläggningar utan att betala entréavgift. Arbete och sysselsättning, Borås Stad ska vara ett föredöme när det gäller möjligheter för personer Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 16(42)

20 Uppdrag Nämndens långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen tll socialtjänstens insatser. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Så genomför nämnden uppdraget med funktionsnedsättning att få eller behålla ett arbete. Arbetsplatserna ska vara tillgängliga och anpassade, ev med arbetshjälpmedel. Som stöd för verksamheterna behövs centrala beslut och riktlinjer som fokuserar på att öka möjligheterna till arbete. Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin/IFO vuxen kan utifrån sin kunskap om verksamheternas målgrupper bidra med underlag i ett gemensamt arbete. Inom Funktionshinderverksamhetens tas beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Sedan 2010 tillämpas LOV. Det finns tre externa utförare och kommunens egenregi som ligger under Arbetslivsnämnden. Utförarna ersätts utifrån brukarens personalbehov och närvaro. Under 2013 utreddes om det nuvarande ersättningssystem gällande komplettering med en form av bonus för utförare som medverkar till att brukare får skyddad anställning eller arbete på öppna arbetsmarknaden. Nämnden kommer att fortsätta det pågående utvecklingsarbetet inom IFO/Socialpsykiatrin med utgångspunkt i evidensbaserad kunskap kring målgruppen. Nationella Riktlinjer för personer med missbruk och beroende, Nationella Riktlinjer för personer med schizofreni, samt nationella missbruksutredningen. En handlingsplan för 2014 är utarbetad för att minska omfattningen av externt köpt vård. Det påbörjades ett arbete under 2012 i samverkan med Barn och familj i stadsdelarna, kring unga vuxna som blivit omhändertagna enlig Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) i syfte att forma samverkansstrukturer som är hållbara i det sociala arbetet för målgruppen. En arbetsgrupp har arbetat fram ett första förslag till ett gemensamt arbetssätt. Arbetet bör intensifieras under Nämnden har påbörjat arbete i linje med Program mot hemlöshet. Arbetet fortsätter under Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Uppdrag Nämnden utvecklar samverkan och lämpliga insatser för att tillgodose behoven hos unga vuxna med sammansatt problematik Så genomför nämnden uppdraget Sociala omsorgsnämnden slutförde uppdraget under Beskrivs i årsredovisning för Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 17(42)

21 4.3 Livskraftig stadskärna Uppdrag Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med, är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen måste intensifieras. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Så genomför nämnden uppdraget Nämndens ansvar tydliggörs i planen mot Hemlöshet med beslut i KF under hösten 2013, en viktig punkt är ett klargörande kring arbetet med metoden "Housing First". Nämnden har som mål att erbjuda fyra till sex personer, ur den grupp som har en negativ boendehistorik samt en hög grad av komplexitet kring psykisk ohälsa samt missbruk, ett förstahandskontrakt. Detta kräver en samsyn och tydlig följsamhet för metoden "Housing First" från flera förvaltningar och bolag. Ett brukarintensivt arbete med dessa personer är förutsättningar för metodens framgång. Nämnden kommer att vidareutveckla det vräkningsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjerna i hemlöshetsplanen. Nämnden kommer också att utveckla stödinsatser, främst till föräldrar, för att säkerställa kvarboende med hjälp av boendestödet och det mobila teamet. 4.4 Ekonomi och egen organisation Uppdrag Ökad kvalitetssäkring av handläggning och utförda insatser Minska externa placeringar - varierat utbud i egen regi Öka förebyggande insatser för minskat inflöde av brukare. Minska förvaltningens kostnad för personlig assistans Förbättrad boendeplanering för ökad rörlighet Så genomför nämnden uppdraget Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 18(42)

22 5 Nämndens förbättrings- och förändringsområden Klimatkompensation Kommunstyrelsen har den 4 februari 2013 beslutat att nämnder/förvaltningar och bolag från och med budget 2014 ska klimatkompensera sina resor med bil och flyg. Klimatavgiftens syfte är att styrdokumentet "Riktlinjer för resor" efterlevs. Enligt stadens miljömål ska minst 80 procent av tjänsteresorna år 2016 vara fossilbränslefria eller ske med miljöfordon. Nämnder/förvaltningar och bolag ska ta fram en åtgärdsbudget 2014 med åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Åtgärdsförslagens kostnades ska minst motsvara klimatavgiftens storlek. De förvaltningar och bolag som inte redovisar åtgärdsbudget ska istället överföra klimatavgiften till ett centralt konto. Klimatkompensationen beräknas utifrån faktiska resor 2012 och Sociala omsorgsförvaltningens klimatavgift är kr. För att minska koldioxidutsläppen krävs det att förvaltningen minskar resorna samt minskar användningen av bensin och diesel och växlar över till etanol och biogas. De åtgärder som förvaltningen kommer att genomföra under 2014 är: Att boendestödet, som i dagsläget använder privata bilar i tjänsten, skall gå över och använda miljöbilar från bilpoolen beräknad merkostnad för förvaltningen är 300 tkr. Att arbeta med att etappvis införa ett miljöledningssystem. Att fortsätta informera alla medarbetare om Borås Stads resepolicy Att under arbetet inför flytten till Vulkanus 16 aktivt arbeta för hållbara miljöval exempelvis: - lokalvård, materialåtervinning och källsortering, energiförbrukning (skrivare, närvarostyrd belysning mm) Förbättringsområden Det finns flera områden där utvecklingsinsatser behöver göras. Nämnden har prioriterat två nämndövergripande och tre områdesspecifika förbättringsområden. Följande förbättringsåtgärder är nämndövergripande: Minska externa placeringar och köpta platser där Borås Stad inte är utförare, - varierat utbud i egen regi Köpta platser och externa placeringar ökar vilket innebär stora kostnadsökningar för nämnden. Behovet är att minska kostnaderna och kartlägga vilka hemmaplanslösningar som är möjliga. Borås Stads utbud behöver utvecklas och förändras. Strategier Metod Erbjuda och utveckla ett mer varierat utbud i egen regi Öka samverkan med stadsdelar/förvaltningar samt övriga myndigheter och vård- och omsorgsgivare Kartlägga och analysera nuvarande insatser, utarbeta förslag till åtgärder för att arbeta mer hemmaplansinriktat Nära samverkan med Lokalförsörjningsförvaltningen, tydliggöra prioriterade behov av olika boendeformer i lokalresursplanen Samverka genom att utveckla- och tillämpa överenskommelser, ex; Västbus, närvårdssamverkan Förstärka det förebyggande arbetet Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 19(42)

23 Ökad kvalitetssäkring av handläggning och utförda insatser Förvaltningen ska säkerställa kvaliteten i handläggning och i de insatser som utförs. Förvaltningen ser ett behov av uppföljning gällande rätt beslut, beställning och insats. Strategier Skapa en gemensam myndighetsutövning Säkerställa likvärdig och rättssäker handläggning Metod: Systematiskt arbeta med att ta fram metoder och rutiner för handläggning, beslut, beställning och uppföljning (internkontroll) Långsiktigt arbete med personal- och kompetensutveckling Följande är områdesspecifika: Öka de förebyggande insatserna för att minska inflöde av personer med behov av stöd Förvaltningen ska i större omfattning arbeta med förebyggande insatser för målgruppen unga vuxna, vidareutveckla samverkan med interna och externa aktörer. Strategier: Vidareutveckla utbudet av förebyggande insatser Utökad samverkan med interna och externa aktörer Metod: Göra en omvärldsanalys av befintliga insatser, kartlägga nya behov Se över behov av förändrade arbetsmetoder samt kompetensutveckling Delta i olika samverkansformer enligt förvaltningens projektplan Vi i staden (kommungemensamt IFO, ungdomsmottagning, Cedern, SSPF m.fl.) Översyn av kostnaderna inom LSS (personlig assistans) Kostnaderna för personlig assistans ökar på grund av volymökning avseende både antal personer med beslut om personlig assistans och ökning av antal beviljade assistanstimmar. På grund av FK:s striktare bedömning av rätten till assistansersättning enligt SFB ansöker och beviljas allt fler personlig assistans enligt LSS vilket medför en ökad kostnad. Den kommunala assistansanordningen finansieras dels av FK:s schablonbelopp och dels av ersättning från myndighetsutövningen. Kostnaderna överstiger intäkterna på grund av vissa merkostnader för kommunanställda assistenter ex heltidstjänster, ersättning för jour och utbildningskrav. Strategier Kvalitetssäkra handläggnings- och utförandeprocessen Utveckla ekonomistyrningen inom LSS Metod: Kartlägga och följa upp personlig assistans enligt LSS och enligt SFB, från beslutprocess till assistansanordning Bevaka ev. förändringar med anledning den statliga utredningen - översyn av assistansersättning Ny ersättning för LSS personlig assistans enligt beslut i Sociala omsorgsnämnden den 28 oktober 2013 Analysera villkor och vidta åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen inom Borås Stads assistansanordning Öka rörligheten inom LSS-boenden Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 20(42)

24 Strategier: Metod Optimera den fysiska och psykosociala boendemiljön inom respektive grupp- och servicebostad Boendeplanering utifrån brukarens varierade behov i olika faser i livet Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden (lokalresursplan) Fortsätta arbetet inom boplaceringsgruppen med att samordna in- och utflyttningar i Borås Stads LSS-boenden Regelbundet följa upp inventering av målgrupp och hemmiljö Ha en pågående dialog med brukarorganisationer och anhöriga/företrädare Vid behov erbjuda omflyttning inom befintliga bostäder Kartlägga behovet av fler träffpunkter Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 21(42)

25 6 Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014:1 Budget 2014:2 Förändring Intäkter Kostnader Buffert Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar 6.2 Nämndens uppgift Funktionshinderverksamheten arbetar med stöd och insatser till enskilda personer som ges enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL). Personer med stöd enligt LSS har en livslång eller varaktigt funktionsnedsättning. Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ges kontinuerligt och så länge den enskilde har behov av insatsen vilket ofta innebär långa insatser. I augusti 2013 hade 886 personer (jmf augsuti 2011, 846 och augusti 2012, 877) beslut om LSS insatser. Insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. När det gäller insatser enligt SoL finns det en större genomströmning av brukare. I augusti 2013 hade 302 personer beslut om insatser enligt SoL, hemtjänst/boendestöd, korttid eller vård- och omsorgsboende (jmf augusti 2011, 265 och augusti 2012, 284). Funktionshinderverksamheten ska erbjuda rättssäker handläggning med välgrundade och korrekta beslut. Verksamhetens insatser ska ges med god kvalité byggt på brukarens delaktighet och inflytande, ett bra bemötande och med hög kompetens hos medarbetarna. Socialpsykiatrin - IFO vuxen IFO Vuxen utreder behov av vård och stöd för vuxna samt olika former av missbruk. Handläggning av ansökningar sker enligt socialtjänstlagen (SoL) om olika former av behandlingsinsatser samt utredning av anmälningar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten arbetar först och främst med insatser på hemmaplan och erbjuder olika stödinsatster. Socialpsykiatrin bedriver verksamhet för personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning i bostäder med särskild service, korttidsenhet och boendestöd för personer i ordinärt boende. Psykiatrisk hemsjukvård innefattas även i verksamheten. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 22(42)

26 6.3 Ekonomiska förutsättningar Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag uppgår till tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 2,2 % samt utökning av ram pga av volymökningar med tkr. Beräknade kostnadsökningar för 2014 är 2,5 % för personalkostnader och 1,3% för övriga kostnader. Denna uppräkning innbär att nämnden gör anpassningar motsvarande tkr (se bilaga 1). Sociala omsorgsförvaltningens organisation kommer att ändras i syfte att nå ökad kostnadseffektivitet och verksamhetskvalitet. En gemensam handläggarorganisation kommer att införas och de båda bemanningspoolerna kommer att samordnas. Hälso- och sjukvårdsinsatserna är från och med årsskiftet organiserat i en övergripande enhet; resursenheten. Gemensamt boendstöd bildas genom sammanslagning av Socialpsykiatrins och Funktionshinderverksamhetens boendstöd. Dessutom samordnas den interna administrationen. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1 % av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar 6,4 mnkr. Nämnden önskar att det finns centralt avsatta medel (hos kommunstyrelsen) för de kostnader som speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och externa placeringar i vårdformen tvång i öppenvård inom IFO Vuxen/Socialpsykiatrin bedöms medföra för Borås Stad. 6.4 Verksamhet 2014 Tkr Budget 2013 Gemensam administration Prognos 2013 Budget 2014:1 Budget 2014:2 Förändring Intäkt Kostnad Nettokostnad Myndighetsutövning Intäkt Kostnad Nettokostnad Verkställighet Funktionshinder Intäkt Kostnad Nettokostnad Verkställighet Socialpsykiatri Intäkt Kostnad Nettokostnad Verkställighet IFO Intäkt Kostnad Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 23(42)

27 Tkr Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014:1 Budget 2014:2 Förändring Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Sociala omsorgsförvaltningen organiserar om inför 2014 därför skiljer sig den här tabellen från föregånde budgetar och det finns inga historiska data. Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Förändring i budget 2014:2 jämfört med budget 2014: Gemensam administration Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Under 2013 gjordes en utredning kring förvaltningens administration och från och med 1 september 2013 har denna fördelats på ett effektivare och mer renodlat sätt. Detta bedöms leda till ett effektivare arbetssätt och mer stöd till enhetschefer. En restriktiv hållning när det gäller tillsättning av administrativa tjänster innebär att ca tkr har omfördelats till kärnverksamhet Myndighetsutövning Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Myndighetsutövning IFO vuxen socialpsykiatri IFO Vuxen utreder behov av vård och stöd för vuxna samt olika former av missbruk. Handläggning av ansökningar sker enligt socialtjänstlagen (SoL) om olika former av behandlingsinsatser samt utredning av anmälningar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten arbetar först och främst med insatser på hemmaplan och erbjuder olika stödinsatser. Inom Socialpsykiatrin utreds behov av insatser för personer med en allvarlig psykisk funktionsnedsättning. Insatser som beviljas är exempelvis bostäder med särskild service, korttidsplats eller boendestöd för personer i ordinärt boende. Psykiatrisk hemsjukvård innefattas även i verksamheten. Ett omställningsarbete pågår inom IFO vuxen och myndighetsutövningen för socialpsykiatrin. Fr.o.m. hösten 2013 har verksamheten en gemensam enhetschef. Socialsekreterare och handläggare kan bättre samverka kring exempelvis brukare med samsjuklighet (psykisk funktionsnedsättning och ett pågående missbruk). Dessa brukare har ofta behov av omfattande insatser som kan leda till externt köpt Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2014:2 24(42)