Konsekvensutredning att lägga ut personlig assistans på entreprenad

Transkript

1 Lena Frygne Förvaltningscontroller Konsekvensutredning att lägga ut personlig assistans på entreprenad Socialnämnden fattade beslut om Handlingsplan för att ha ekonomi och verksamhet i balans Enligt punkt 1. fick förvaltningen i uppdrag att ta fram beslutsunderlag med konsekvensutredning för att lägga ut personlig assistans på entreprenad. Av Handlingsplan för att ha ekonomi och verksamhet i balans framgår att Alingsås kommun har en kostnadseffektiv personlig assistans. En del åtgärder har redan genomförts för att säkerställa ett kostnadseffektivt utförande av personlig assistans. Alla chefer på Utföraravdelningen har under våren gått en utbildning i bemanningsakademi 1. Exempel på andra åtgärder är regelbunden uppföljning av att verksamheten inte utför mer timmar än vad Försäkringskassan ger bistånd till, aktivt arbete med bemanning, personlig lämplighet istället för som tidigare utbildningskrav för personlig assistent, ändrad ersättning till PAN-anställda anhörigvårdare. Socialnämnden beslutade att fr o m ersätta privata utförare med 270 kr/tim för de timmar som utförs enligt LSS-beslut. Åtgärder som kommer att vidtas är att införa rast i de ärenden som har tillgång till personalutrymme och där assistenterna kan avlösa varandra och att skapa grupper som kan samarbeta och stötta varandra utifrån geografiskt läge. Dessutom ska, enligt handlingsplanen, förutsättningarna för att lägga ut personlig assistans på entreprenad undersökas. Den största besparingen vid eventull entreprenad anses vara kostnaderna för jour/väntetid. Bakgrund Personlig assistans infördes 1994 genom Lag om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och vid den tidpunkten utförde kommunen i stort sett all assistans. Ursprungligen var målgruppen personer med stora fysiska funktionsnedsättningar. Allteftersom har målgruppen utvidgats till att innefatta fler personer och samtidigt beviljas fler timmar per person/brukare. Kommunen har ett basansvar för insatsen personlig assistans. Försäkringskassan utreder och beviljar assistansersättning enligt SFB (socialförsäkringsbalken) då det grundläggande behovet uppgår till mer än 20 tim/vecka. Kommunen finansierar alltid de 20 första timmarna och Försäkringskassan lämnar en schabloniserad 1 Time-Cares egen utbildning socialnamnden@alingsas.se,

2 assistansersättning för timmarna därutöver. Understiger däremot de grundläggande behoven 20 tim/vecka utreds och beslutas assistansen av kommunens handläggare enligt LSS. Kommunen har skyldighet att anordna assistans som beslutas av Försäkringskassan. Vidare ska kommunen tillhandahålla personlig assistans enligt LSS alternativt ge ekonomiskt bidrag till skäliga kostnader för att den enskilde ska kunna ordna insatsen på annat sätt än genom kommunen, d v s att välja utförare eller att själv vara arbetsgivare. Assistansersättningen som Försäkringskassan lämnar är 288 kr/tim (2016). Schablonersättningen fastställs årligen och avser utförd timme. Schablonen är avsedd att täcka alla kostnader som en utförare har oavsett om det är ett kooperativ, privat företag eller en kommun 2. För personlig assistans enligt LSS där den assistansberättigade valt annan utförare ska kommunen betala skälig ersättning vilket innebär att de allra flesta kommuner följer den statliga schablonersättningen. Cirka 25 % av kommunerna har valt en lägre nivå på ersättningen eller andra konstruktioner på denna 3. Ett tjugotal kommuner har upphört att vara utförare av assistans genom att överlåta sitt utföraransvar på ett eller flera privata företag. Detta sker genom en upphandling av entreprenad eller genom att tillämpa lagen om valfrihetssystem (LOV). Det finns många privata företag som är intresserade av att utföra personlig assistans. Kostnaderna för det offentliga inom området personlig assistans har ökat betydligt och kommer att göra så framöver. Regeringen har tillsatt en kommitté för att göra en översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen 4. Personlig assistans i Alingsås kommun Verksamheten personlig assistans är kostnadskrävande och svår att beräkna. Antalet brukare varierar, men blir fler över tid. Försäkringskassan och då speciellt Boråskontorets - striktare bedömning av vad som är grundläggande behov gör att fler ärenden inte når upp till de 20 tim/vecka som krävs för assistansersättning från Försäkringskassan enligt SFB. Kommunen tar över ärenden som dels inte når upp till 20 timmar per vecka och dels de ärenden som kräver personlig assistans enligt LSS lagstiftningen. Det är svårt att göra korrekta bedömningar av hur mycket kostnaderna för personlig assistans kommer att öka framöver, - det enda som är säkert är att de kommer att öka. Kontinuerliga riskbedömningar görs av socialförvaltningen för aktuella ärenden, men det är svårt att förutse varje enskilt ärende. Ernst & Young gjorde en utredning 5 som bl a innehåller en kartläggning av kostnader och ärendevolymer för personlig assistans. I rapporten anges att 2 I Assistansersättningsutredningens betänkande, SOU 2014:9, gjordes bedömningen att ersättningens nivå 2013 var för hög i förhållande till kostnaderna för att utföra personlig assistans. Därför kan det vara motiverat att lägga in sjuklönekostnader i en entreprenad. 3 SKL Koll på assistansen En handledning för kommunens analys, 2015, s 6 4 Kommittédirektiv 2016:40 Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen. Uppdraget ska redovisas senast socialnamnden@alingsas.se, 2 (12)

3 kostnaderna för insatser inom LSS och SFB per invånare är hög i Alingsås kommun. Alingsås utmärker sig kraftigt, både i jämförelse med landets kommuner i genomsnitt och i förhållande till de sex jämförelsekommunerna. Kostnaden för insatserna per invånare i Alingsås ligger kr högre än genomsnittet som år 2014 låg på kr/invånare. Vad gäller kostnaderna för insatserna inom LSS och SFB konstaterades att vid nedbrytning av kostnaderna per insatstyp, så är det enbart inom personlig assistans som Alingsås kommun har nämnvärt högre kostnader än andra kommuner. Kommunens höga kostnaderna förklaras bl a av en hög andel personer med assistansersättning enligt SFB i kommunen, ökande ärendevolymer och indragning av assistansersättning från Försäkringskassan som istället blir LSS-kostnader för kommunen. Antal brukare/ärenden fanns 130 personer med beslut om personlig assistans - antingen från Försäkringskassan eller från kommunen. Utförandet fördelas enligt följande: Kommunal regi Privat utförare Brukare totalt Personlig assistans enligt LSS Personlig assistans enligt SFB Totalt antal ärenden Utvecklingen över tid framgår av nedanstående diagram. Antal ärenden personlig assistans enligt SFB (per årsskifte) Privat utförare Alingsås kommun - 5 Konsultrapport Alingsås kommun Utredning av socialnämndens prognostiserade underskott, Juni 2016 socialnamnden@alingsas.se, 3 (12)

4 Antal ärenden personlig assistans enligt LSS (per årsskifte) Alingsås kommun Privat utförare Kostnader Inom LSS-assistans är antalet brukare få. Från sex brukare år 2009 är antalet brukare nu 20. Varje ärende är kostnadskrävande. Samtidigt som antalet brukare blir fler, ökar också antalet timmar per brukare. Kostnadsutveckling för LSS-assistans 20 mnkr År 2009 var kostnaden 1,7 mnkr för sex brukare och för 2016 uppskattas kostnaden till 18,8 mnkr för 20 brukare. Personlig assistans, beslutade timmar: Beslut enl LSS kommunal regi Beslut enl LSS privat utförare Beslut enl SFB kommunal regi Beslut enl SFB privat utförare års timmar grundas på beslut t o m socialnamnden@alingsas.se, 4 (12)

5 Antalet beslutade timmar stämmer inte helt med antalet utförda timmar. Antalet beslutade timmar enligt LSS i kommunal regi har ökat jämfört med 2015 och beror till största delen på indragna beslut enligt SFB (Försäkringskassans striktare bedömningar). Kostnader personlig assistans Beslut enl LSS kommunal regi Beslut enl LSS privat utförare Beslut enl SFB kommunal regi, utöver de första 20 tim Kostnad Intäkt tkr 20 första tim enl SFB Beräknad Kostnad Intäkt Kommunen står för sjuklönekostnader både för egna anställda och privata utförare. Sjuklönekostnader för personlig assistans, mnkr Kommunen 1,1 1,4 1,4 Privata utförare 1,6 1,6 2,2 Kommunen beslutar ibland om tillfälliga utökningar av personlig assistans och för de tre senaste åren är kostnaderna: tkr Tillfälliga utökningar Alingsås kommuns snittkostnad är 320 kr per utförd timme, inklusive sjuklönekostnader och omkostnader, för assistans enligt SFB för de (52) brukare som kommunen har i egen regi. Timkostnaden är beräknad utifrån kostnaderna för februari juli 2016 i förhållande till antalet utförda timmar 6. Sjuklönekostnader ingår med 5 kr/tim. Omkostnaderna, 3 kr/tim, består av utbildning, handledning, företagshälsovård, arbetsmiljöinsatser, övriga personalomkostnader, assistansomkostnader (assistentens kostnad i samband med aktivitet tillsammans med brukaren), förbrukningsmaterial som enklare hjälpmedel, arbetskläder, hygienartiklar och eventuellt jourrum. Enligt SKL 7 ligger medelvärdet för kostnaden för personlig assistans enligt SFB i kommunal regi cirka 11 % högre än den schablonersättning som Försäkringskassan lämnar vilket ger: 288 kr/tim + 11 % = 319,58 kr/tim. Detta innebär att Alingsås utförda timmar till en kostnad av ,6 tkr 7 SKL Koll på assistansen En handledning för kommunens analys, 2015 socialnamnden@alingsas.se, 5 (12)

6 kommuns egen kostnad på 320 kr/tim ligger i nivå med andra kommuners kostnader för personlig assistans enligt SFB. Varför har privat assistansanordnare lägre kostnader? 8 Kommunen har ett basansvar. Dels har kommunen kostnadsansvar för de 20 första timmarna i alla assistansärenden, - oberoende av vem som är utförare, - och dels ansvarar kommunen för merkostnader så som sjuklön även för privata utförares anställda. Ansvaret för sjuklönen innebär att assistansersättningen täcker kostnaden för den assistent som vikarierar för en sjuk ordinarie anställd, medan kostnaden för sjuklönen som arbetsgivaren har, inte ingår i schablonen, utan hamnar hos kommunen. Kommuner och privata företag har olika förutsättningar vad gäller anställningar som själva anställningsformerna, arbetstid, ersättning för obekväm arbetstid, ersättning för jour/väntetid och semester. T ex har personliga assistenter som är anställda på det kommunala huvudavtalet HÖK vanligen en veckoarbetstid på 38,25 timmar, jämfört med 40 timmarsvecka hos privata utförare. I en del kommuner finns lokala överenskommelser som ger ännu kortare arbetstid. I Alingsås kommun gäller 37 timmarsvecka. De kommunala avtalens ersättningsmodell för jourarbete skiljer sig från övriga avtal för personlig assistans. Avtalen för de privata utförarna kan sägas vara mer flexibla i förhållande till det faktiska behovet av insatser under jourpassen eller också anpassar privata utförare helt enkelt lönerna för sina personliga assistenter efter ersättningen från Försäkringskassan. En del kommuner erbjuder möjlighet till heltid och tillsvidareanställningar. Att ha en hög andel personal med fasta anställningar minskar flexibiliteten vid förändringar, t ex om en assistansberättigad person avlider eller upphör med insatsen av annat skäl 9. Ofta finns det en politisk målsättning när personal erbjuds fasta anställningar, men det kan också vara så att en kommun har ett kontinuerligt rekryteringsbehov och vill därför erbjuda fast anställning för att konkurrera om utbildad personal. Det finns dock en risk för kostnader som inte motsvaras av arbetad tid i verksamheten. Ambitionen att erbjuda heltid till alla som vill det höjer i allmänhet kostnaderna väsentligt. Kommunen står för tillfälliga utökningar av assistans som inte täcks av beslut/ schablonersättningen från Försäkringskassan. Något som ibland förekommer är dubbelbemanning som sker för att kunna utföra assistans på ett säkert och för arbetsgivaren godtagbart sätt t ex vid situationer där assistansberättigade är utåtagerande och utsätter assistenterna för hot eller våld. Det är sällsynt att Försäkringskassan beviljar dubbelbemanning av dessa skäl och det medför att kommunen står för dessa kostnader. Likaså står kommunen för kostnaderna fullt ut vid nattbemanning utöver beslut från Försäkringskassan. Kommunerna har genom basansvaret för utförandet en speciell roll där den ekonomiska uppföljningen ofta blir krävande genom svårigheter att särskilja de olika delarna som har olika finansiering. I många kommuner har man hamnat i dyra 8 SKL Koll på assistansen En handledning för kommunens analys, Omsättningen på brukare är 6-10 % per år socialnamnden@alingsas.se, 6 (12)

7 lösningar för brukare som har komplicerade behov där alternativet kan vara insatser enligt LSS och SoL (Socialtjänstlagen). Det finns oftast en större flexibilitet avseende ledning och administration i privat företagande. Personlig assistans på entreprenad En kommun kan efter upphandling överlåta det egna utförandet av personlig assistans på entreprenad till en särskild assistansanordnare, enligt 17 LSS. Kommunens juridiska ansvar för verksamheten kvarstår vid en verksamhetsövergång. Kommunen är fortfarande huvudman och ansvarar för verksamhetens finansiering, kvalitet och uppföljning. Kommunen ansvarar för de brukare som väljer kommunen (eller inte gör något val alls). De brukare som gör ett aktivt val att låta annan utförare verkställa assistansen, ingår inte i kommunens ansvar oavsett entreprenaddrift eller ej. SFB kräver tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva verksamheten personlig assistans och bedömningen sker efter fastställda riktlinjer. Det krävs inte tillstånd för den som själv önskar anställa sina personliga assistenter. I SFB hänvisas till LSS vad t ex gäller kvalitetskrav, tillståndsplikt, dokumentation och anmälningsskyldighet enligt 24 a LSS (Lex Sarah) som ska tillämpas vid utförande av insatsen personlig assistans. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor och de ska anpassas och utformas på ett sådant sätt att insatserna stärker den enskildes möjligheter till att leva ett självständigt liv. Personlig assistans ska vara en insats som ger personen inflytande över sin egen situation och den som får ett beslut kan själv välja vem som ska utföra assistansen. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har ansvar för tillsyn över både den kommunala och enskilda verksamheten och det gäller såväl tillståndsplikten som anmälningspliktig verksamhet. Det innebär att även den som är assistansberättigad och är arbetsgivare åt sina egna assistanser omfattas av tillsynen. Konsekvenser för brukare En person som blir beviljad personlig assistans har rätt att välja utförare eller att själv bli arbetstagare för sina assistenter. Det är i första hand relationen med assistenten som är det väsentliga för brukaren, - inte vilken utförare assistenten är anställd av. Förändringen för brukaren blir inte så stor om den kommunalt anställde assistenten väljer att följa med över till ny utförare. Förändring av arbetsgivare ska inte vara av betydelse för den enskilde brukaren. Brukaren har samma inflytande och möjlighet till påverkan av hur insatsen ska utföras. En privat utförare har bättre förutsättningar att möta den assistansberättigades krav och önskan om vem som ska anställas och på vilket sätt assistansen ska utföras. Konsekvenser för personal Kommuner tillämpar oftast tillsvidareanställning av de allra flesta personliga assistenter. Anställningen är knuten till kommunens verksamhet som helhet och den anställde omfattas av reglerna i LAS (Lagen om anställningsskydd). socialnamnden@alingsas.se, 7 (12)

8 Många privata assistansanordnare har kollektivavtal för sina medarbetare som ger möjlighet att visstidsanställa personliga assistenter genom anställningsformen Anställning för viss tid så länge assistansuppdraget varar. Möjligheten att visstidsanställa personliga assistenter motsvarar LSS lagstiftningens intentioner att knyta det personligt utformade stödet till den enskilde och inte till någon viss verksamhet. Vid en övergång av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan finns skyddsregler för arbetstagaren 10. De anställningsavtal och anställningsförhållande som gäller vid tidpunkten för övergången övergår automatiskt till förvärvaren 11. En planerad verksamhetsövergång utgör inte i sig saklig grund för uppsägning enligt 7 LAS. Den som förvärvat en eventuell entreprenad är skyldig att följa kommunens kollektivavtal 12 ett år efter övergången, såvida inte kollektivavtalet löper ut innan dess eller att ett nytt kollektivavtal har slutits. Vid eventuell verksamhetsövergång informeras medarbetare om verksamheten hos den nye arbetsgivaren och ges ett tydligt erbjudande om att följa med över till den nye arbetsgivaren. Utgångspunkten är att arbetstagaren följer med brukaren vid en övergång. Det är inte fråga om ny anställning utan ett s k partsbyte på arbetsgivarsidan. Arbetstagare som väljer att inte följa med till ny arbetsgivare har kvar sin anställning i kommunen med påföljande risk för övertalighet och uppsägning p g a arbetsbrist. De personer inom kommunen som har en anställning på anmodan av brukaren, - PAN-anställning, avslutar sin anställning i kommunen vid eventuell övergång, då anställningen följer den assistansberättigade. Enhetschefer och administrativ personal omfattas vanligtvis inte av en eventuell verksamhetsövergång. Ny utförare antas vilja rekrytera egna ledningspersoner. Om den personliga assistansverksamheten läggs ut på entreprenad innebär detta förmodligen minskningar av kommunens enhetschefs- och administrationstjänster. Arbetsrättsliga lagar som arbetsmiljölagen gäller oavsett vem som är arbetsgivare. Likaså reglerna för lex Sarah och lex Maria. En ny arbetsgivare kommer troligtvis att innebära andra förutsättningar för personalen som i sin tur kan upplevas såväl positivt som negativt beroende på person. Konsekvenser för ekonomi Antalet beslut om assistans och antalet timmar kommer även fortsättningsvis att öka vilket kommer att innebär ökande kostnader för kommunen. En 10 6 b LAS och 28 MBL (medbestämmandelagen) utifrån EU-direktivet om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av verksamheter (2001/23/EG). 11 Den tidigare arbetsgivaren är dock ansvarig gentemot arbetstagaren för intjänad lön och andra ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången. 12 D v s samma anställningsvillkor t ex för lön och semester. socialnamnden@alingsas.se, 8 (12)

9 verksamhetsövergång bidrar till kostnadskontroll. Kostnaderna per timme kommer inte att överskrida Försäkringskassans ersättning. Beräkning 1 utifrån timkostnader Alingsås kommuns snittkostnad är 320 kr per utförd timme. Kostnaden inkluderar 5 kr/tim för sjuklönekostnader och omkostnader med 3 kr/tim. Kommunens ärenden enligt SFB Antagandet är att kommunen ersätter entreprenören med Försäkringskassans assistansersättning på 288 kr/tim beräknas kommunen utföra cirka timmar. Kommunens kostnad per timme har beräknats till 320 kr/tim. Skillnaden mellan 320 kr/tim och Försäkringskassans ersättning på 288 kr/tim är 32 kr/tim, vilket ger tkr på helår. Det är möjligt med differntierad ersättning till anordnare t ex kan 270 kr/tim utgå som grundersättning och tillägg göras för mer omfattande ärenden. Kommunens ärenden enligt LSS För år 2016 är timmar hittills beslutade. Nuvarande ersättning till privat utförare är 270 kr/tim 13. Kommunens egen timkostnad är uppskattad till 317 kr, vilket gör en skillnad på 47 kr/tim. På årsbasis blir detta cirka 910 tkr. Kostnadsminskning för ärenden enligt SFB Kostnadsminskning för ärenden enligt LSS Totalt innebär detta en besparing på cirka tkr i 2016 års nivå. Antalet timmar och brukare kommer sannolikt att öka Beräkning 2 utifrån personalkostnader tkr Minskade kostnader för jourersättning Minskad personal: 6 enhetschefer, 2 pedagoger, 1 chefstöd Sjuklönekostnader Tillfällig ökning av personlig assistans 260 Utökning tjänst för uppföljning och kvalitetssäkring Minskade statsbidrag i LSS utjämningssystem Att lägga ut personlig assistans på entreprenad kommer att påverka Alingsås kommuns statsbidrag i LSS-utjämningssystem. En beräkning av en besparing på personalkostnaderna 14 i LSS verksamheten får en motverkande effekt av 13 Socialnämndens beslut En uppgift som redovisas av kommunerna i Räkenskapssammandraget. Uppgiften påverkar respektive kommuns personalkostnadsindex. socialnamnden@alingsas.se, 9 (12)

10 personalkostnadsindex på cirka procent. Det faktiska utfallet för det år som förändringen av kostnaderna slår igenom beror även på andra faktorer som t ex utvecklingen av antal verkställda beslut. Med antagandet att personalkostnaderna kommer att minska med tkr år 2017 och att den motverkande effekten är 65 %, kommer statsbidraget att minska med tkr år 2019 förutsatt att antalet verkställda beslut ligger på samma nivå som idag 15. Att lägga ut personlig assistans på entreprenad ger en nettoeffekt på tkr. Beräkningarna är förenklade men ett försök att åskådliggöra de ekonomiska konsekvenserna av att lägga ut personlig assistans på entreprenad. En övergång till entreprenad kommer att medföra omställningskostnader för kommunen, t ex för övertalighet/omplacering av chefer. Konsekvenser för nämnden Vid en eventuell entreprenad/verksamhetsövergång ansvarar kommunen för att verksamheten bedrivs enligt gällande föreskrifter och vad som kommit överens om i avtalet mellan kommunen och entreprenaden. Kommunen har ansvar för att kontrollera och följa upp verksamheten. Kommunens kvalitets- och uppföljningsansvar kvarstår. Kommunen har enligt LSS ett basansvar för insatsen personlig assistans. Kommunen har skyldighet att på den enskildes begäran utreda behoven och efter bedömning besluta om någon har rätt till personlig assistans. Om behovet av assistans för grundläggande behov understiger i genomsnitt 20 tim/vecka avslår Försäkringskassan ansökan - utan att ta ställning till andra behov. Det innebär att alla som beviljas personlig assistans ska få insatsen utförd och kommunen ska vara beredd att ge personlig assistans i egen regi eller att lämna ett ekonomiskt bidrag till skäliga kostnader så att någon annan kan utföra insatsen. Vid utläggning av entreprenad/verksamhetsövergång följer alla brukare som har kommunen som anordnare med till ny utförare. Kommunens finansieringsansvar för de första 20 timmarna enligt SFB kan inte avtalas bort. Övriga delar i kommunens basansvar kan regleras i avtal och anger då vilka delar som finns kvar hos nämnden och vad som ligger inom entreprenaden. Vid en eventuell upphandling är det viktigt att de krav som nämnden har, t ex vilken kvalitet ska finnas för brukaren och anställningsvillkor för personalen, finns med. Övrigt Vilka kostnader som kommunen har kvar beror på vad entreprenaden innefattar. Sjuklönekostnader kan ingå i entreprenaden. Ett förslag om att lägga in merkostnaderna för sjukfrånvaron i schablonersättningen från Försäkringskassan fanns med i betänkandet från Assistansersättningsutredningen 16,men ser inte ut att genomföras 17. En sådan förändring skulle underlätta administrativt, där både de 15 SKL kan hjälpa till med nogrannare beräkning av förväntat utfall. 16 Assistansersättningsutredningens betänkande SOU 2014:9 17 SKL Koll på assistansen En handledning för kommunens analys, 2015, s 22 socialnamnden@alingsas.se, 10 (12)

11 privata utförarna och kommunerna har betydande kostnader för att hantera detta, och bidra till att konflikter elimineras. Entreprenören tar över kommunens alla ärenden. Om en brukare väljer kommunen så går entreprenören in. Detta är viktigt för förvaltningen om det ska bli en besparing. Kommunen kommer att ha kvar en del kostnader även om personlig assistams läggs ut på entreprenad. En övergång medför förändrad administration. Viss handläggning kommer att kvarstå som att ta emot enskild persons ansökan till kommunen/vidarebefordra ansökan, beslut enligt LSS-lagstiftningen och kontrollera och granska underlag från privata utförare. Uppföljning, kvalitetssäkring och administration för de första 20 timmarna kommer att kräva mer resurser. Genom att ta del av andra kommuners erfarenheter av utläggning av personlig assistans på entreprenad kan processen för ett genomförande underlättas. Ett beslut om att lägga ut personlig assistans på entreprenad medför stor oro bland brukare, anhöriga och personal. Mediabevakningen kan bli intensiv. Det är svårt att ange hur lång tid en eventuell upphandling kan ta 18. Förvaltningen behöver lägga tid på själva förfrågningsunderlaget, framtagandet av kravspecifikation, utvärdering av avtalsvillkor m m. Tiden för detta kan bli 3-4 månader och för detta kommer en tjänst på 100 % att behövas. Eventuella överklaganden/överprövningar innebär tidsförskjutningar. Slutsatser Konsekvenser för Brukare För brukaren är det relationen med assistenten som är det viktiga inte assistentens anställningsform. Vid utläggning av entreprenad kan den som är kommunalt anställd välja att inte följa med, vilket då innebär ett byte av assistent för brukaren. Brukaren kan få bättre påverkansmöjlighter vad gäller innehåll av assistansen och val av assistent vid en entreprenad. Personal Vid en entreprenad kommer nuvarande anställning att övergå till ny arbetsgivare med t ex andra kollektivavtal. Ekonomi Det är svårt att förutse volymökningarna både vad gäller antalet brukare och antalet timmar men utgångspunkten är nuvarande volymer. Att lägga ut personlig assistans på entreprenad innebär minskade personalkostnader för socialförvaltningen på cirka 14,2 mnkr på helårsbasis. Minskade statsbidrag i LSS- 18 Kontakt med upphandlingsavdelningen i Alingsås kommun. socialnamnden@alingsas.se, 11 (12)

12 utjämningssystem på uppskattningsvis 9,2 mnkr, ger då en nettobesparing för Alingsås kommun på cirka 5 mnkr/år. Nämnden Ansvaret för finansiering, kvalitet och uppföljning kvarstår vid en övergång till entreprenad. Bilaga Några exempel från andra kommuner socialnamnden@alingsas.se, 12 (12)