Mötesplats Open Access Abstracts mars 2012

Transkript

1 Mötesplats Open Access Abstracts mars 2012 Keynote Speeches: International Perspectives Eelco Ferwerda, OAPEN Foundation Open Access for scholarly monographs OAPEN s pilot projects and new services Open Access for journals is clearly successful and the transition to Open Access as a mainstream publishing model is by now inevitable. By contrast monographs are still primarily distributed in printed form, even though traditional publishing models for monographs are losing their sustainability. Adopting Open Access models for monographs will improve dissemination, discoverability, usage and impact, while at the same time providing opportunities to reduce costs through shared infrastructures and digital formats. Despite these obvious benefits, the transition to these models is slow and does not seem to gain the momentum that can be seen on the journal side. The OAPEN Foundation (Open Access Publishing in European Networks), which started in 2008 as an EU-funded project, is one of the few international initiatives dedicated to Open Access monograph publishing. OAPEN develops Open Access models for books and works with academic publishers and research institutes to build a collection of Open Access books through the OAPEN Library. This presentation will focus on two pilot projects and a new service dedicated to Open Access monograph publishing. OAPEN currently manages two pilot projects in the Netherlands and the UK and is exploring the possibility of pilot projects in other regions, among them the Nordic countries. OAPEN is also about to launch the Directory of Open Access Books (DOAB), after the example of the Directory of Open Access Journals. Peter Millington, University of Nottingham Developing SHERPA/RoMEO's role in improving open access This talk will outline recent and planned improvements to SHERPA/RoMEO. RoMEO is increasingly being integrated with automated deposition processes, notably in CRIS applications. The combination of improvements and increased integration is lowering the barriers to open access archiving and encouraging deposition, by providing accurate information on copyright and archiving permissions at key points in the workflow. Nationellt perspektiv - OpenAccess.se Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitet, Jörgen Eriksson, Lunds universitet Information och aktiviteter från programmet OpenAccess.se Kungliga bibliotekets utvecklingsprogram OpenAccess.se fungerar som en plattform för samverkan när det gäller open access-frågor för bibliotek, forskningsfinansiärer och lärosäten. Inom programmet arbetar vi för att stödja open access-publiceringen vid svenska universitet och högskolor. Styrorganisationen för OpenAccess.se består numera av en styrgrupp och två arbetsgrupper som den senaste tiden har varit engagerade i en rad frågor. Vi har bland annat drivit frågan om en nationell open access-policy och tagit ställning mot

2 Elseviers policy för parallellpublicering. Detta kommer vi att berätta mer om, men också om det stora EU-projektet OpenAIRE och OpenAIREplus, samt arbetsgruppernas engagemang för olika informationsinsatser och rådgivning när det gäller frågor kring SwePub och andra tjänster som berör de öppna arkiven. OA-policies vid svenska lärosäten Jonas Gilbert, Chalmers Chalmers OA-krav: implementering och uppföljning Jessica Lindholm, Malmö högskola OA-krav vid Malmö högskola: implementering och uppföljning Under 2010 fick såväl Chalmers tekniska högskola som Malmö högskola till stånd bindande open access-policies. Båda organisationerna har nu haft sina policies på plats mer än ett år och arbetar kontinuerligt med uppföljning, implementering och utveckling av dem. Presentationen kommer att ge en lägesrapport samt belysa några av erfarenheterna från detta arbete. Peter Linde, BTH OA-krav och strategiska publiceringsregler På senare tid har man på Blekinge tekniska högskola (BTH) med olika medel försökt motivera forskare att publicera i ISI-tidskrifter som en anpassning till det svenska forskningspolitiska resursfördelnings- och utvärderingssystemet. Detta innebär att vi måste stimulera ISI-publicering samtidigt som vi vill följa forskningsfinasiärernas önskemål och tillvarata de fördelarna som öppen tillgänglighet till BTHs forskningspublikationer ger i form av ökad exponering. Det gäller nu att hitta vägar som uppfyller bägge målen. Det är entydigt så att enbart en OA-policy, vare sig den kommer från det egna lärosätet eller från andra nationella forskningsaktörer inte räcker till och särskilt inte om policyn går på tvärs med vedertagen publiceringskultur bland forskarna som inte sällan uppfattar de nya reglerna som en kontrakurs med lokala och nationella uppmaningar att publicera i ISI-tidskrifter. Därför har BTHs fakultetsnämnden förankrat, kompletterat och utökta vårt OApolicydokument med en deskriptiv och konstruktiv lots för hur den enskilde forskaren vid BTH kan göra för att uppfylla olika villkor och önskemål vad gäller OA i allmänhet och forskningspublicering i synnerhet. En policy som inte bara ger principiellt stöd utan också banar väg för administrativa system som ger forskare praktiskt stöd att publicera OA och möjlighet att välja publiceringsvägar med hög kvalitet som gynnar både författare och organisation. Nya utmaningar Sonja Brage och Linnéa Stenson, Lunds universitets bibliotek DOAJ, kvalitetsaspekter och oseriösa förlag Directory of Open Access Journals är en tjänst som sedan 2003 drivs av Lund Universitets bibliotek och som indexerar kvalitetsgranskade OA-tidskrifter. I dagsläget består tjänsten av drygt 7500 tidskriftstitlar, varav ca 45 % är sökbara på artikelnivå. När tjänsten initierades för snart tio år sedan var det behovet av en infrastruktur för spridning av OA-material som projektet syftade till att fylla, men tjänsten skulle även åskådliggöra utbudet för författare som vill publicera sig i fria tillgängliga tidskrifter.

3 De senaste årens kvantitativa tillväxt av OA-förlag har dock inneburit en ökning av oseriösa aktörer. Trots att de tidskrifter som inkluderas i DOAJ har granskats utifrån förutbestämda kvalitetskriterier aktualiserar utvecklingen frågor om till exempel kvalitetsbegreppet i sig och rimliga publiceringsavgifter. Hur bedömer vi som arbetar med tjänsten tidskrifter från nya, okända förlag? Vår presentation kommer att ta upp de kriterier som krävs för att en tidskrift ska inkluderas i DOAJ samt diskutera vad vi betraktar som varningstecken. Peter Linde, BTH Parallellpublicering av konferensartiklar Projektets syfte har varit att undersöka kvalitetsgranskade konferensartiklars tillgänglighet samt konferensers OA- och publiceringspolicies för att på så sätt klarlägga olika aspekter vad det gäller parallellpublicering i svenska publiceringsdatabaser. För ändamålet har projektdeltagarna undersökt ett urval konferenser och konferensartiklar via sina publiceringsdatabaser under ett specifikt tidsintervall och beskrivit dem utifrån ett gemensamt schema. Vi har noterat en ökning av antalet konferensartiklar i fulltext med ca. 20% i öppna arkiv mellan åren Ca. 30% av de undersökta artiklarna fanns i något slags öppet OAarkiv; ca. hälften av dessa fanns i någon av projektdeltagarnas egen publiceringsdatabas. Detta talar för att den egna publiceringsdatabasen är en viktig faktor för öppen tillgänglighet vad gäller konferensdokument. Undersökningen har visat att publiceringsdatabaserna fyller en viktig funktion för att sprida kunskap om konferenspublikationer. Vi har sett att ca. 50% av konferensartiklarna kan publiceras som post-prints i våra publiceringsdatabaser. Därför är det av stor vikt att fortsätta arbetet med att utnyttja de lokala publiceringsdatabaserna som publiceringskanal, inte bara som ett verktyg för parallellpublicering och primärpublicerat material som avhandlingar och rapporter, utan även som en källa framför allt för konferensartiklar utan hem. För att underlätta framtida hantering och klassificering av konferensartiklar i svenska publiceringsdatabaser, framför allt med tanke på ev. framtida nationella bibliometriska analyser via SweMed, föreslås ett antal rekommendationer. Håkan Andersson, Linköpings universitetsbibliotek Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Linköping University Electronic Press (LiU E-press) har under de senaste åren utvecklats markant och verksamheten har fått en allt större betydelse för LiU som helhet. Under denna utvecklingsfas har nya krav växt fram kring publikationshanteringen dels för att få god sökbarhet bland den ökade mängden data men också för att synliggöra forskningspublikationer från LiU på Internet. Framöver kommer användandet av nämnda data inom bibliometriska analyser att ställa än högre kvalitativa krav. Allt detta medför att data måste kvalitetssäkras. För att nå framgång i detta arbete krävs ett systemperspektiv som beaktar alla inverkande delar i verksamheten. Tekniska system, den mänskliga faktorn och organisationen kring verksamheten måste analyseras men också interaktioner mellan dessa element. Ett sådant systemperspektiv ger betydligt bättre underlag för att effektiva kvalitetshöjande åtgärder ska kunna införas. Vidare medför detta att tillförlitligheten till hela verksamheten stärks med ett ökat intresse för en OA aktör som LiU E-press som följd.

4 Öppna arkiv, open access och open space Kristina Graner, Chalmers Publicering av konferensbidrag i Open Conference Systems Sedan ungefär ett år tillbaka har vi på Chalmers bibliotek en installation av Open Conference Systems, som vi testar och utvärderar i samarbete med bl.a. konferensen nu2012. Systemet kan användas för hela hanteringen av konferenser, men vi har valt att i ett första steg fokusera på biten som handlar om hantering av abstracts, papers och presentationer. Vi ser att det kan finnas ett värde i att tillgängliggöra den typen av konferensmaterial och säkra åtkomsten till det på ett mer tillförlitligt sätt än en vanlig konferenswebbsida. Vi undersöker nu hur systemet fungerar, hur det går att anpassa för olika behov och vilken typ av support vi kan erbjuda. Möjligheten att använda doi-identifikatorer för konferensbidragen är också något vi tittar närmare på. Tomas Lundén och Karin Sundén, Göteborgs universitetsbibliotek OA-publicering av konstnärliga verk vid Göteborgs universitet Enligt ett rektorsbeslut från januari 2011, skall fördelningen av en del av fakultetsmedlen vid Göteborgs universitet, från och med budgetåret 2012 baseras på bibliometriska indikatorer. Varje fakultet har haft fria händer att utarbeta dessa indikatorer, på ett sätt som bäst speglar fakultetens ämnesområde och publiceringskultur. Konstnärliga fakulteten har, förutom traditionella publikationer, även valt att lyfta fram den särart och excellens, som utmärker dess område, dvs konstnärliga verk. Konstverken deponeras i universitetets öppna arkiv GUPEA (DSpace) och förses med metadata. Filer av olika slag (ljud, bild, film, text), som representerar konsverken, bifogas. Därefter sker en kvalitetsgranskning (peer review) och verken tilldelas en av två kvalitetsnivåer. Den bibliometriska informationen redovisas i publikationsdatabasen GUP. En förhoppning är att samlingen i GUPEA på sikt utvecklas till ett unikt öppet arkiv för digitala representationer av samtidskonst, framställda inom ramen för Göteborgs universitet. Denna samling skulle även kunna tjäna som källa för framtida forskning. Klemens Karlsson, KTH Kvalitet, enhetlighet och täckning : granskning av lokala publikationsdatabaser, Syftet med projektet är att undersöka förutsättningarna för att använda SwePub som analyssystem för publicering vid svenska lärosäten. Innehållet i SwePub härrör från ett antal olika lokala publikationsdatabaser vid olika lärosäten, vars praxis för registrering av data och klassifikation av innehåll skiljer sig åt. För att centrala statistiska analyser ska kunna utföras måste poster från olika lokala publikationsdatabaser kunna jämföras med varandra, vilket fordrar en visst mått av enhetlighet hos datainnehållet. Inom projektet kommer vi att granska enskilda lärosätens respektive publikationsdatabaser med avseende på kvalitet, enhetlighet och täckning. Ett antal olika frågeställningar rörande exempelvis registreringspraxis, klassificering av publikationstyper och hantering av författaridentitet kommer att behandlas. Undersökningarna kommer bland annat att grundas på intervjuer med databasansvariga och stickprovskontroll av databasernas innehåll. Projektet kommer att leda till en lägesbeskrivning och förslag till rekommendationer.

5 Bodil Gustavsson, Stockholms universitetsbibliotek Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser scenarier och utvecklingsmöjligheter Det pågår flera internationella initiativ inriktade mot att införa identifikatorer för författare inom vetenskaplig publicering och kommunikation. I projektet ska vi kartlägga pågående initiativ och föra en diskussion om vilka utvecklingsmöjligheter och utmaningar frågan om identifikatorer medför för lärosätenas publiceringsdatabaser. Vi ska ge rekommendationer för val av identifikatorsystem och hur svenska publiceringssystem ska kunna samverka kring detta. Projektet ska dels kartlägga internationella initiativ som ORCID (Open Researcher and Contributor ID med aktörer ur olika sektorer), Researcher ID (Thomson Reuters), PubMed Author ID (National Library of Medicine) samt VIAF (Virtual International Authority File med OCLC, Library of Congress m.fl.), dels kartlägga hur författaridentifikatorer hanteras i svenska tjänster och system som SwePub, LIBRIS, SWAMID (Swedish Academic Identity), DIVA samt lokala publikationsdatabaser. Dessutom ska projektet anordna en workshop där resultatet från kartläggningarna presenteras och formulera rekommendationer för hur författaridentifikatorer kan användas i de svenska publiceringsdatabaserna. Projektet utförs vid Stockholms universitetsbibliotek, Chalmers bibliotek, Malmö högskola och Karolinska institutets bibliotek och kommer att slutrapporteras december David Lawrence, Linköping University Towards quality controlled monographs in Sweden - exploring the possibilities for a consortium In Sweden, academic books are in the process of going through a significant change. Currently, apart from a relatively small number that are published with large international publishers, most academic books are published with smaller publishers which are frequently not optimized for handling academic publications. Often, authors pay to cover the printing cost, lose the copyright and get little in the way of marketing and distribution that is directed towards the academic world, particularly internationally. Additionally, and perhaps more seriously, there is little in the way of peer review, with the result that the quality of published books likely varies widely from book to book and certainly there is no reliable indication of quality accreditation. Furthermore there is little in the way of open access book publishing. A solution is for universities to be more involved in the publishing process. Ad hoc approaches, where each university in Sweden has its own pseudo publisher or uses its own repository, are not optimal. For most cases, a book from x University published by x University Press, will be challenged in terms of gaining wide international recognition for high quality; as in the journal world, an independent quality control process is essential. On the other hand, a consortium-based approach is plausible. A specific solution for monographs could be anything from setting up an entire consortium-based publishing house, through to the perhaps more feasible consortium-based approach for quality control followed by local publishing with shared resources for related issues such as print-on-demand, marketing and international distribution. In this project we aim to analyze the possibilities for the latter. Important actors such as VR and the traditional publishers in Sweden are to be contacted and included in the exploratory work.

6 Fri tillgång till forskningsdata Sofia Arvidsson och Birger Jerlehag, Svensk Nationell Datatjänst Att dokumentera, lagra och sprida forskningsdata - en del av SND:s uppdrag Svensk nationell datatjänst är Vetenskapsrådets serviceorganisation för svensk forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin. SND underlättar för forskare att få tillgång till befintliga forskningsdata inom och utom landet. Till SND:s uppgifter hör även att ge stöd och rådgivning under hela forskningsprocessen. SND ingår som den svenska noden i ett internationellt nätverk av dataarkiv. En stor uppgift hos SND är att säkerställa att den forskningsdata som produceras, kan återanvändas av andra forskare, som har helt andra frågeställningar och syften. Det gäller också att säkerställa användbarheten rent tekniskt, filformat m.m. blir snabbt obsoleta. För att kunna återanvända forskningsdata krävs en heltäckande bakgrundsinformation om hur data tillkommit, exv. urval, population och metod. Dessutom krävs fullständig beskrivning av själva data, dess uppbyggnad och konstruktion. Denna presentation kommer att beskriva den livscykel som forskningsdata följer, från koncept till återanvändning. Steingrimur Jonsson, Linköpings universitetsbibliotek Digitala forskningsarkiv Utomlands har forskarvärlden under en tid förstått värdet av öppna digitala arkiv med forskningsdata som andra forskare och forskargrupper, även på andra lärosäten kunde använda i helt andra projekt. Diskussioner och experiment har förts och utövats, och några lärosäten har redan i dag åtminstone någon sorts embryon till öppna arkiv med forskningsdata, tillgänglig över nätet. I Sverige har Linköpings universitets arkivfunktion tillsammans med Linköpings universitetsbibliotek sedan hösten 2010 arbetat med att göra universitetets forskningsarkiv tillgängliga via webben. Arbetet uppdelas i tre faser: Den första handlar om omhändertagande av forskningsdata, strukturering, tillförsel av metadata samt arkivering i ett system som i framtiden kan migreras till nya system och således hålla över tid på 10, 20, 50 år eller mer. I den andra handlar det om tillgänglighet, hur man via en portal kan söka i arkivsamlingarna och få kännedom om arkivinnehållet. Slutligen handlar arbetet om hur rådata från arkiven kan levereras vidare till nya forskare utan att arkivskaparen känner sig hotad av konkurrenter eller att känsliga uppgifter i arkivmaterialet riskerar att hamna i fel händer. Som alltid när nya verksamheter införs med nya tillvägagångssätt handlar arbetet inte minst om en mental omställning så det som uppfattas som hot kan ses som en tillgång och möjlighet.