Tjäna pengar på jakten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjäna pengar på jakten"

Transkript

1 Nr Pris 55 kronor inkl moms Tjäna pengar på jakten Teknikföretag på högvarv nya maskiner på gång Kraftsamling i norra Sverige Möte med björn

2 För oss är effektivitet, ergonomi och funktion självklarheter.vi tror på små detaljer som gör skillnad. Närmaste återförsäljare: se jonsered.se eller Gula sidorna.

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 19 oktober TEMA: Bilar & skogsmaskiner ingår som en medlemsförmån i landets fem skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Magnus Berg, Jenny Karlsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2004: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö LASTBILARNA har gått i skytteltrafik till växande jättelager av stormvirke. 5 LEDARE: Nyttja skogens möjligheter till landsbygdsutveckling. 6 PROFILEN: Linda Hedlund, blivande chef för LRF Skogsägarna. 8 NYHETER: Arbetet i stormskogen går bra, men det fi nns fortfarande många frågtecken om dyrare försäkringar, föryngringar och vägstöd. 10 NYHETER: Fusionen mellan Norra och NLS öppnar för nya möjligheter. 12 FORSKNING: Ett dåligt år för kottar, Skogforsk ger tips och handledning på nätet genom Kunskap direkt. 16 SKOGSSKÖTSEL: En genomgång av blädning och andra skogsskötselmetoder. 18 TEKNIK: Företagen som gör utrustning till skogsbruket går för högtryck och har fl era tekniska nyheter på gång. 26 EXPERTPANEL: Färgstarkt svar och tips om gödsling, jätteaspar och sitka. 28 JAKT: Tips och historia om jakt med stövare, utrustning för friluftslivet och analys som pekar på att jakt, fi ske och turism kan ge närmre en miljard kronor i extra inkomster. 35 DAGBOK: Följ skogsutredarna under en intensiv vecka i Kanada. 37 DANMARK: Möt en dansk skogsägare och lär om julgransodling. 41 NYHETER: Medalj till en nyckelperson inom LRF Skogsägarna. 44 MARKNAD: En analys av den japanska marknaden där det råder vänteläge inför bygglyftet. Bra halvårsbokslut för Södra. 52 NAMN OCH NYTT: Prisad träsatsning i Kina. TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA BLIVANDE JULGRANAR hos skogsägaren Peter de Neergaard. SAKEN ÄR KLAR! Ulf Hannu, NLS, och Tomas Mörtsell, Norra, bekräftar fusionen med en handskakning. OMSLAG. Jakt med stövare. Foto: Sture Markström BLÄDNING bör vara svag, men når inte upp till kalhyggesbruk då det gäller produktion, konstaterar Lars Lundqvist. VI SKOGSÄGARE 4/05 3

4

5 En naturlig del i utvecklingen Vad betyder ordet landsbygdsutveckling? Uppenbarligen inte samma sak idag som för något årtionde sedan. Då formades ytterligare ett EU-program för landsbygdsutveckling (LBU). Det kom nästan helt och hållet att handla om jordbruk, vilket inte var så konstigt. Men om vi verkligen talar om att utveckla landsbygden är det uppenbart att skogen måste finnas med på ett hörn. LEDAREN TYVÄRR HAR DET egentligen inte handlat så mycket om utveckling, utan snarare om att bromsa jordbrukets avveckling i missgynnade områden. En betydande del går dessutom till olika miljöåtgärder. Det är naturligtvis bra, men det behövs mer än så. Något som inte konserverar utan öppnar vägen för växandet och nytt företagande. Från dagens LBU-program som inleddes år 2000 har drygt 20 miljarder kronor betalats ut, varav hälften från EU. Det handlar med andra ord om mycket pengar. Nu är det dags för ett nytt program som ska börja gälla år Trots att skogen så uppenbart handlar om landsbygdsutveckling är det tveksamt i vilken grad den kommer med. Huvudsakligen finns det två invändningar mot att involvera skogen: Jordbruket behöver alla pengar man kan vaska fram. Det är dumt att föra skogen djupare in i EU och riskera att den blir någon sorts jordbrukspolitik. Bägge argumenten är enkelspåriga. Det är klart att LBU förblir ett medel i jordbrukspolitiken, men det är fel att måla upp ett motsatsförhållande till skogen. I de enskilda fallen kan det förstås skilja, men på det hela taget är det samma gårdar och samma landsbygd som utvecklas. Om det inte sker en förskjutning från jord till skog är det snarare risk för att en hel del av pengarna försvinner. Då det gäller rädslan att skogen ska hamna i samma träsk som jordbrukspolitiken delas den nog av alla, även den mest förhärdade och hängivna EU-byråkrat. Det vanliga skogsbruket ska förstås köra vidare som idag. Landsbygdsutveckling i det här fallet handlar om att ge draghjälp åt annan näraliggande verksamhet. Det kan vara skogsbilvägar och infrastruktur, utbildning, nätverk, marknadsföring, turism, jakt, fiske, småskalig träförädling och liknande. Annorlunda uttryckt kan man tala om nya möjligheter att leva på sin skogsgård vid sidan av det traditionella jordbruket och skogsbruket. Oavsett vad man tycker så finns skogsfrågorna i EU och det är lika bra att engagera sig, påverka och dra nytta av de möjligheter som ges. DET ÄR FASCINERANDE så mycket som är på väg att slå ut i full blom sedan dagens LBU-program formades; Vi har fått höga trähus, grön el, pellets, etanol, biodiesel, insikt om kolsänkor, vildmarksturism, småskalig teknik, nya byggsystem Allt det här handlar på olika sätt om landsbygdsutveckling. Hur det går med LBU-stöden återstår att se. I slutet av juni kom ministrarna överens om principerna. En nyhet är att man lyfter fram förädling av skogsprodukter i mikroföretag, med upp till 10 anställda. Med god vilja finns möjlighet att göra mer. Det går att fördjupa sig mycket mer i snårskogen med regelverk och EU-byråkrati. Men kanske räcker det att fundera över vad landsbygdsutveckling i sin rätta betydelse egentligen kan förväntas innebära idag och de närmaste tio åren. VI SKOGSÄGARE 4/05 Pär Fornling, Chefredaktör

6 PROFILEN Från regeringen till Skogsägarna Linda Hedlund flyttar arbetsplatsen några stenkast, från regeringskansliet till LRF Skogsägarna där hon är blivande chef. Av Pär Fornling En och annan kommer kanske ihåg henne från den där sommaren i slutet av 80-talet när de döda sälarna på Västkusten plötsligt blev ett huvudnummer i valrörelsen. Då arbetade Linda på Naturvårdsverket och fick svara på många frågor om sälar. Det var alltså via miljöfrågorna vägen ledde vidare ut i skogen. Hon arbetade tidigt med vad som då kallades faunavård och numera biologisk mångfald. Med den bakgrunden är första frågan naturlig: Har vi en rimlig balans mellan produktion och miljö? Jag tycker nog det är lite för mycket miljö i media. Det känns som om produktionen kommer i bakgrunden, folk fattar inte att det här är en viktig näring för landet. Det hoppas jag vi kan ändra på. Samtidigt anser jag självklart att vi ska nyttja skogen hållbart och inte föröda naturresurserna som både vi och våra barn ska leva av. Hur kan bilden ändras? Det är för tidigt att gå in på nu, jag ber att få återkomma när jag kommit in i mitt nya arbete. Men jag tycker att skogsägarrörelsen kommer onödigt dåligt ut i media med tanke på hur duktiga man är. De frivilliga avsättningarna borde kunna föras fram på ett bättre sätt. Hur ser du på skogsägarrörelsen? Positivt förstås, annars skulle jag inte ta jobbet. Det är bra att man kan samarbeta på det sättet och jag ser fram emot att vara med och utveckla organisationen ytterligare. När börjar du? Den första oktober. Så småningom får jag ansvaret för LRF Skogsägarna när Ulf Österblom går i pension om några år. Det känns bra att få ordentlig tid för att sätta sig in i arbetet. Vad innebär ditt nuvarande arbete? Jag ansvarar för skogspolitiken på näringsdepartementet åt ministern, Ulrika Messing. Hur hamnade du där? Jag pluggade i Uppsala och doktorerade 1990 inom viltekologi. Det innebar en del undervisning i faunavård på skogsutbildningarna i Skinnskatteberg och Garpenberg. Därefter blev jag jakthandläggare på naturvårdsverket. Det handlade mycket om älgjakt, men det blev många andra frågor också. Arbetet gled över till mer internationella frågor, inte minst Rio-konferensen med konventionen om biologisk mångfald. Från naturvårdsveket var det inte så långt till miljödepartementet. Därmed var jag i regeringskansliet och för tre år sedan började jag på näringsdepartementet. Vad finns på ditt arbetsbord just nu? I går kom jag från New York efter ett FN-möte om en eventuell skogskonvention. För övrigt har det naturligtvis varit mycket med stormen den här våren. Dessutom har vi den stora skogspolitiska utredningen och en mängd andra frågor. New York låter roligt. I och för sig, men förhandlingar om internationella uppgörelser är ganska sega. Det är väldigt många möten. Dels ska vi komma överens inom EU och dels har vi själva FN-förhandlingarna. Ofta blir det inte ens tid att äta mer än en smörgås farten, det har hänt att jag gått ner ett par kilo under liknande mötesrundor. Får vi någon skogskonvention? Det är tveksamt. Sverige var pådrivande från början, men har blivit mer skeptiska. Det är svårt att nå enighet och vi kan kanske samarbeta lika bra på andra sätt. Hur fungerar regeringens kontakter med skogsnäringen? Från min horisont är det bra kontakter med både skogsindustrierna och skogsägarrörelsen, med ömsesidig respekt för varandras roller. Vi skulle inte klarat insatserna kring stormen utan ett bra samarbete. Är du nöjd med hur stormen hanterades? Ja, jag tycker vi åstadkom mycket under en kort tid. Den politiska processen har underlättats av att det inte funnits några större oenigheter. I vilket ämne doktorerade du? Vattenödlor. Har du haft någon praktisk nytta av den fördjupade kunskapen? En del frågor har jag kunnat besvara som specialist, men avhandlingen ska också ses som ett projekt där man lär sig mycket på vägen. För övrigt träffade jag min man, Kjell- 6 VI SKOGSÄGARE 4/05

7 I bakgrunden skymtar riksdagshuset, en viktig uppgift för Linda Hedlund är att föra fram familjejordbrukets betydelse för beslutsfattarna där, liksom på andra ställen. Inte minst tycker hon att det finns anledning för Sverige att vara aktivare och mer pådrivande i EU då det gäller skogsfrågorna. Olof, på Öland under mitt fältarbete med avhandlingen. Har ni några barn? Jadå, två hästtokiga tjejer. Susanna 17 år och Linnea 13 år. Hur är din egen relation till skogen? Den har alltid betytt mycket. Jag växte upp i Östergötlands Sturefors med skogen inpå knuten. Då var den en ständig lekplats. I flera år hade jag hund vilket gav många skogspromenader, numera har vi två hästar och tar gärna ridturer i skogen. Annars är det skönt att bara promenera mellan träden och fundera. Jag har behov av att vara ensam ibland, ha det tyst omkring mig och samla tankarna. Om vadå? Det är olika, just nu handlar det mycket om mitt kommande arbete. VI SKOGSÄGARE 4/05 7

8 Det går över förväntan NYHETER Arbetet i stormskogen går bra, men det finns frågetecken när det gäller statens insatser till föryngringar och vägar. Av Pär Fornling Vår bedömning är att upparbetningen gått över förväntan och att det är viktigt att vi kan fortsätta att behålla ett högt tempo för att minska riskerna för insektsskador framöver, säger Göran Enander, generaldirektör på Skogsstyrelsen Av totalt 75 miljoner kubikmeter räknar Skogsstyrelsen med att hälften av virket hade tagits om hand den första juli. Prognosen för tredje kvartalet är att man hinner ta hand om ytterligare 11 miljoner kubikmeter. För Södras del har takten reducerats en del för att arbetet som planerat ska bli klart i april nästa år. Det finns nämligen inget mervärde i att försöka pressa tiden mer än så. I mitten av augusti hade man tagit hand om drygt 16 av 28 miljoner kubikmeter virke. Skogen som stått kvar över sommaren med rotkontakt har klarat sig fint och vi har dessutom haft hjälp av vädret. Men även om allt går bra får vi inte glömma att det faktiskt fortfarande är en katastrofsituation vi hanterar, konstaterar Södras virkeschef Anders Svensson. Inför hösten har ett antal frågetecken rätats ut och andra tillkommit: Föryngringarna Ännu i slutet av augusti saknades klara besked om hur stödet till föryngringar ska utformas. I de interna förhandlingarna med regeringen har miljöpartiet varit kritiska till att ge stöd till gran. I ett av huvudförslagen räknar Skogsstyrelsen med totalt 800 miljoner kronor, vilket innebär kronor per hektar för en vanlig barrplantering (se Vi Skogsägare nr 3-05, sidan 26). Försäkringarna Länsförsäkringar, som dominerar marknaden, räknar med att betala ut 1,2 miljarder kronor i ersättning för skadad skog, dessutom tillkommer drygt en miljard till andra stormskador. Det här innebär att försäkringarna blir dyrare framöver. De mindre sockenbolagen har redan flaggat för premiehöjningar med 50 procent. Höjningen hänger på kostnaderna för våra återförsäkringar. Vi avvaktar tills vidare, men spontant tycker jag 50 procent låter mycket, säger Anders Blomqvist, chef för lantbruksförsäkringar på Länsförsäkringar AB. Tills vidare gäller de gamla priserna. Ett frågetecken berör ersättningar för tekniska skador med sprickor och spänningar i träd som brutits av eller legat i spänn. Sågverken har hävdat att det sänker värdet med 50 kronor kubikmetern i snitt. Försäkringsbolagen menar att man tar hänsyn till det vid besiktningen i skogen och nu verkar det klart att träd i spänn räknas med, liksom de som brutits av. Jag upplever inte att det finns några direkta frågetecken kring ersättningarna, säger Anders Blomqvist. JUST NU! STIHLkvalitet för endast: 1.690:- ord. pris 1.990:- Erbjudandet gäller t.o.m 30 september 2005 STIHL röjsågar från 4.590: VI SKOGSÄGARE 4/05

9 Ett av de väldiga virkeslagren, som i sommar blivit ett något udda turistmål. Sönderkörda vägar Regeringen har anslagit 100 miljoner kronor i extra anslag till vägarna som skadats av virkestransporterna. Frågan gäller fördelningen. LRF Skogs ägarna ser en risk i att pengarna i huvudsak går till de vägar som redan i dag får statsbidrag, eftersom Vägverket har rutiner för att betala ut pengar till dessa. Många skador finns på enskilda vägar utan statsbidrag. Det rimliga är att behandla alla lika och ha någon form av ansökningsförfarande för att få pengar, säger Magnus Niklasson, LRF Skogsägarna. Lagringen Turistbyrån i Ljungby har under sommaren haft förfrågningar i veckan från folk som vill titta på lagren! Vi har varit försiktiga med att göra stormen till en turistattraktion, den innebar ju trots allt stort lidande för många, säger Hanna Larsson på turistbyrån. I huvudsak är det sågtimmer som lagras på terminaler. För Södras del är målet att lagra 4 miljoner kubikmeter, vilket motsvarar en årsförbrukning. Man bör nå dit under september månad. Föreningens största terminal finns i Hammargården, söder om Ljungby, med kubikmeter. En del lagras i Kisasjön där man arbetar för att klara syresättningen i vattnet. Insekterna Den relativt blöta sommaren har bidragit till att skräckscenarierna inte förverkligats. SLU håller fast vid bedömningen att 5 procent av de stormfällda träden angrips av granbarkborren. För att undvika massförökning är det viktigt att få ut virket innan insekterna kläcks nästa sommar. Dessutom är det bra om sommaren 2006 blir kylig. Olyckorna I augusti hade nio personer omkommit i stormarbetet och ett 60-tal fått allvarliga skador som anmälts till Arbetsmiljöverket. Men tidigare undersökningar visar att knappt hälften av olyckorna anmäls. Akutmottagningarna i Växjö och Ljungby har sedan stormen dagligen fått in personer som skadats i röjningsarbetet. Transporterna Tillståndet för att använda utländska chaufförer har förlängts till 30 november, men Södra räknar med att förstärkningen behövs längre än så. VI SKOGSÄGARE 4/05 9

10 NYHETER En fusion för att expandera Efter en del stötestenar i början av vägen gick fusionen mellan NLS och Norra som på räls. Nu är arbetet i full gång med att formera den stora föreningen. Av Pär Fornling Faktaruta: fusionen Innan fusionen hade NLS medlemmar och Norra kring medlemmar. Omsättningen i föreningen stiger till 1,5 miljarder kronor. Föreningen har tre sågverk (Kåge, Sävar, Lycksele), en stolpfabrik utanför Bjurum och komponenttillverkning i anslutning till Kågesågen. Norras virkesfångst förra året var 1,32 miljoner kubikmeter och NLS 0,34. För 15 år sedan var det elva skogsägarföreningar i landet, sedan den 1 september är det fyra. Drivkraften i utvecklingen är storleksfördelarna och fusionen mellan NLS (Norrbottens Läns Skogsägarförening) och Norra Skogsägarna är förstås inget undantag. Vi räknar med att sänka de administrativa kostnaderna med sex miljoner kronor om året, dessutom får vi en bättre ställning på virkesmarknaden, säger VD Bo T Holm. Så blir det när en större mängd virke kan hanteras från ett huvudkontor, med ett datasystem och ett ekonomisystem. Däremot handlar det inte om besparingar i fältorganisationen för att skaffa virke. Det här är ingen fusion för att spara utan för att expandera, betonar Bo T Holm. Ett av målen är ta 50 procent av virkesmarknaden i Norrbotten, där andelen idag är kring 40 procent. Det är fullt realistiskt genom aktivt arbete och marknadsföring, säger Ulf Hannu. Som ordförande för NLS har han varit med på hela resan till Norra Skogsägarna, vilket varit en ganska ryckig färd. Här är några vägmärken: På våren 2002 tog Norra över Holmens virkesorganisation i Luleå-distriktet. Därmed klev man in på grannföreningens kärnområde, vilket mottogs med blandade känslor inom NLS. Likväl väcktes den gamla tanken på en fusion till liv och man tillsatte en gemensam utredning. I slutet av februari 2003 avbröts fusionsarbetet. En springande punkt gällde att Norra ville lägga ner Bodensågen. När det låst sig vid förhandlingsbordet är det inte helt lätt för samma aktörer att göra omtag, men i november ändrades laguppställningen genom att Norra fick både ny ordförande och ny VD. På Norras stämma i januari 2005 fanns en motion från Vindeln om att söka samarbete med NLS som antogs med en skarpare skrivning än vad styrelsen föreslagit. Därefter gick det fort: I maj 2005 träffades föreningarnas presidier (tre från vardera styrelsen+vd) en eftermiddag i Skellefteå. När man åkte därifrån var allt bäddat för att gå ihop. På förmiddagen den 21 juni höll bägge styrelserna varsitt styrelsemöte i Piteå, med fusion som enda fråga. Bägge var färdiga till lunchen och bägge var positiva. Fusionen offentliggjordes på en presskonferens samma eftermiddag. Den 1 augusti höll NLS extra stämma i Boden, där 39 av 40 ombud sade ja. Eftersom det är långt mer än 90 procent behövdes ingen ytterligare stämma. På Norras extra stämma den 8:e augusti ropade nästan alla 99 ombuden ja. Därmed var saken klar. Det känns oerhört bra. Vi får ett bättre läge på virkesmarknaden, är starkare när det gäller att företräda familjeskogsbrukarna och driva de näringspolitiska frågorna, säger Norras ordförande Tomas Mörtsell. Till utmaningarna efter en fusion hör att hålla ihop den större föreningen. Det bör gå smidigt, i synnerhet som enigheten varit så total om att gå ihop, säger Tomas Mörtsell. Vid Norras stämma i januari väljs en ny styrelse, fram till dess ingår norrbottningarna Ulf Hannu, Ulf Bjuhr och Torgny Hardselius som adjungerande ledamöter. Under åren med alla fusioner är NLS den enda förening som varit sig lik ända sedan bildandet Känns det vemodigt att NLS nu upphört som självständig förening efter så många år? En nöjd kvartett med nyckelpersonerna bakom fusionen, norras ordförande Tomas Mörtsell, Ulf Hannu NLS, VD Bo T Holm och Ingemar Nilsson, NLS. 10 VI SKOGSÄGARE 4/05

11 Impregnerad miljöfråga Ett orosmoln kring fusionen har varit en eventuell miljöskuld från impregneringen vid sågen i Boden. Våra miljöjurister gör bedömningen att eventuella kostnader för sanering inte drabbar föreningen, säger Norras ordförande Tomas Mörtsell Ingemar Nilsson, som nu äger sågen, hoppas att det inte blir några kostnader alls. En preliminär rapport visar att föroreningarna är mindre än befarat och om marken är förorenad har bolaget likväl följt de bestämmelser som då gällde, konstaterar han. Det är klart man känner respekt när man ser på hur de som startade det hela fick kämpa och sätta sina gårdar i pant för att finansiera föreningen. Men det här är en naturlig utveckling och jag tror våra grundare skulle förstå varför vi gör det, säger Ulf Hannu. Ingemar Nilsson laddar inför de nya uppgifterna med en skogspromenad. Går sin egen väg Redan när Ingemar Nilsson tillträdde som VD för NLS antog han att en fusion skulle vara bra. Han blev ännu mer övertygad efter att ha studerat siffrorna närmare. Nyckeltalen visade att vi hade en anskaffningskostnad på 50 kronor per kubikmeter virke, medan de större föreningarna låg på 30 kronor. Skillnaderna låg inte så mycket på fältarbetet, utan mer på administrationen, konstaterar Ingemar Nilsson. Det blir helt enkelt billigare att administrera om kostnaderna för huvudkontoret kan fördelas på många fler kubikmeter virke. Men när Ingemar Nilsson började i oktober år 2003 hade den tilltänkta fusionen med Norra havererat. Det var alltså bara att göra det bästa av situationen och ta itu med ett mer akut problem som dök upp i analysen av siffrorna och marknaden: Bodensågen. Våren 2004 insåg jag att den långsiktiga konjunkturen och förlusterna gjorde att det var alltför stora risker att fortsätta verksamheten i de gamla hjulspåren, säger han. Att bara lägga ner sågen var inget alternativ. Avvecklingskostnaderna skulle bli så dyra att också föreningens verksamhet äventyrades. Lösningen blev avveckla själva sågverket, men behålla impregnering och hyvling. Det var möjligt genom en uppgörelse med SCA som innerbär att bolaget förädlar virke i Boden. I gengälld har NLS förbundit sig att leverera kubikmeter sågtimmer om året till SCA. Avtalet, som nu rullat på i ett halvt år, gäller i ytterligare 4,5 år. Sågverksutrustningen såldes till Ikea i Ryssland, av en man som visste precis vad han köpte: NLS förre VD Tomas Bergdahl. Då fusionsplanerna snurrade för fullt i första omgången passade han på att se sig om efter nytt arbete och flyttade till IKEA-ägda Swedwood. Genom den affären och SCAavtalet var mycket förändrat. Innan dess satt föreningen fast med 40 miljoner kronor i sågen. Vi fick tillbaks nästan alla de pengarna, säger Ingemar Nilsson. Eftersom Norra konkurrerar med SCA var det mindre lämpligt att ta med Bodensågen i fusionen. Lösningen blev att Ingemar Nilsson den 16:e augusti själv tog över verksamheten. Köpesumman är inte officiell, men han säger sig vara nöjd med uppgörelsen. Bolaget går i stort sett med nollresultat i dagsläget, men de närmsta 4,5 åren är i alla fall tryggade genom avtalet med SCA. Jag tänker inte själv bli operativ i verksamheten, utan räknar med att få tid för en del konsultarbete också, säger han. Ingemar Nilsson är själv skogsägare och medlem i föreningen, men har framför allt erfarenheter från övriga näringslivet. Frågan är vad inhoppet i kooperationen gett för erfarenheter? I grunden tycker jag den ekonomiska föreningen är bra. Arbetet är kanske lite omständigare än i andra företag och det blir lite mer politik i frågorna, men jag tycker vår styrelse har fungerat mycket affärsmässigt och handlingskraftigt. Om jag ska säga något negativ så tycker jag att medlemsengagemanget är lite dåligt. På SBO-möten och liknande kom i genomsnitt fem procent av medlemmarna. Här måste man få till en förbättring. VI SKOGSÄGARE 4/05 11

12 FORSKNING Snytbaggar invaderar brända hyggen Hyggesbränningen görs oftast i syfte att gynna sällsynta, brandälskande, insektsarter. Men också snytbaggarna uppskattar nybrända hyggen! Resultat från forskningsinstitutet Skogforsk visar att hela föryngringar kan förstöras av snytbaggar om plantering görs för tidigt efter bränning. Det är oklart varför skadorna blir så svåra, men det kan bero på att bränningen lockar snytbaggar till platsen. Det kan också bero på att färska plantor är den enda mat som finns när snytbaggarna landar på en Räkna med din skog Kunskap direkt rådgivaren på nätet erbjuder allt fler möjligheter för dig som äger skog. Där finns en mängd fakta, råd, övningar och frågesporter. Sajten innehåller också en flera räknesnurror där man kan räkna på sin egen skog; plats där all annan vegetation har brunnit upp, säger Henrik von Hofsten på Skogforsk. I Sverige hyggesbränner skogsbruket något tusental hektar skogsmark varje år. Syftet är att gynna sällsynta djur och växter som är beroende av att det brinner i skogen. Krav på hyggesbränning finns dessutom inskrivet i certifieringskraven för de båda certifieringssystemen FSC och PEFC. Risken för allvarliga snytbaggeangrepp är störst på nyupptagna hyggen och på nyligen brända hyggen. Vårt råd är att ha is i magen och vänta med planteringen minst tre år efter slutavverkning och minst två år efter bränning. Då minskar risken för snyt baggeskador markant, säger Henrik von Hofsten. Fakta om snytbaggeskador Snytbaggen äter barken på nyplanterade tall- och granplantor med påföljd att plantorna ringbarkas och dör. Skadorna beräknas kosta skogsbruket flera hundra miljoner kronor per år. Snytbaggeangrepp kan bli allvarliga efter bränning även i inre Norrland där snytbaggen normalt inte är ett stort problem. beräkna volymen på enskilda träd, räkna om virkesvolymer från en måttenhet till en annan (m 3 to, m 3 fub, m 3 sk) eller ta reda på frostrisken i ett bestånd. Inför planteringen finns en övning att ta med i förberedelserna. Sätt plantan rätt med tips om rätt planteringspunkt beroende på hur marken ser ut. En bild från Sätt plantan rätt. Gå in på se och välj fliken Verktyg. Filmen om arbete i stormfälld skog ser ut så här. En film som räddar liv Skogforsk har tagit fram en instruktionsfilm för arbete i stormfälld skog. Den beskriver hur huggare arbetar säkert inom skogsmaskinernas riskområde. Filmen distribueras av skogsägareföreningarna, skogsvårdsstyrelserna och SMF (Skogsmaskinföretagarna). Filmen består av fyra kapitel: 1. Planering Säkerhetstänkandet börjar redan vid planeringen - rätt maskin på rätt plats. Ställ kvalitetskrav på dem du anlitar. 2. Motorsågsarbete Huggarinstruktören Svante Hansson tipsar om bra rutiner och visar motorsågsarbete stormkap, motkap och V-kap. 3. Lagarbete Ett rutinerat lag (huggare/ skördare) går igenom säkra arbetssätt och ger tips. 4. Maskinarbete Vissa bestånd är för farliga för huggare, men även i ett renodlat maskinlagg måste man tänka på säkerheten. Så här kunde granarna ha sett ut om det inte vore för den kalla och blöta sommaren förra året. Inte en kotte i skogen I år blir det rekordlite kottar på de svenska granarna. Följden blir fröbrist, ett sämre utbud av granplantor och lägre virkes produktion i de gran skogar som anläggs efter stormen. Kottbristen kommer att gälla i hela landet, både i skogen och i skogsbrukets granfröplantager. Orsaken är den blöta och kalla sommaren 2004 som gjorde att det inte bildades några blomknoppar på granen knoppar som skulle ha blommat och givit kottar i år. Olle Rosenberg på Skogforsk har rest land och rike runt i jakten på granblommor för sin forskning om skadeinsekter på grankottar: Skogforsks kott- och fröprognos från i höstas vittnade om att det skulle bli ont om granblommor i år, men vi förstod inte att det skulle bli så här lite. Trots att vi har besökt många granfröplantager har vi bara hittat sex träd som når upp till det ganska modesta kravet på minst fem blommor, säger han. För skogsägare som vill plantera gran efter stormen blir fröbristen kännbar. Plantagerna erbjuder i vanliga fall förädlat frö som producerar träd med högre tillväxt och värde än frö från svenska granskogar. Eftersom granen i södra Sverige inte har blommat ordentligt på flera år är lagren av plantagefrö i det närmaste slut. Nu tvingas många plantskolor använda gamla lager av skogsfrö som ger lägre virkesproduktion än förädlat frö. Men det är inte bara skogsbruket som får problem när granen inte vill blomma. Utan kottar blir det också ont om mat för fröälskare som ekorre, korsnäbb och hackspett. Nytt från Skogforsk produceras av Skogsbrukets Forskningsinstitut Kontaktperson på Skogforsk är Malin von Essen, tel VI SKOGSÄGARE 4/05

13

14 Känslan i en skogsmaskin från John Deere Forestry John Deere 1470D med CH8-kran är en extremt produktiv skördare. Lekande lätt hanteras även de riktigt tunga träden. Begreppet körglädje har aldrig varit mer relevant när det gäller en skogsmaskin. Alla våra skördare och skotare är perfekt anpassade till sina olika arbetsuppgifter. Suveräna medspårningsegenskaper hos en gallringskotare tycker vi är lika viktiga som vår största skördares spektakulära styrrkeuppvisningar i grovskogen. Därför fi nns den där speciella känslan inbyggd i alla skogsmaskiner - stora som små - från John Deere Forestry. Känslan är svår att beskriva. Bäst är att du upplever den själv.

15 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

16 SKOGSSKÖTSEL Blädning, naturkultur eller trakthyggesbruk? En exkursion om kalhyggesfritt granskogsbruk i början av sommaren låg rätt i tiden. Nu ifrågasätts åter skogsbrukets hyggen av olika skäl. Av Pär Fornling Ett av uppdragen för regeringens skogspolitiska utredning, som pågår för fullt, är att titta på alternativ till dagens skogsbruk. Vad det innebär återstår att se. I första hand kan alternativen komma att gälla rekreationsskog nära tätorterna. I en annan utredning arbetar Skogsstyrelsen med att hitta en strategi för kontinuitetsskogarna. Det handlar mer om naturvårdsskäl i skogar som varit sig i stort sett lika sedan år Enligt Skogsstyrelsen finns det knappa 2 miljoner hektar kontinuitetsskog. Det mesta är på väg att skyddas genom reservat, men för resten förväntas det bli krav på speciell skötsel. En försöksyta med hård blädning. Hela 85 procent av de största träden här togs bort De klena träden som lämnats kvar vill inte börja växa ordentligt och man tappar tillväxt. Resultaten pekar mot att blädningen bör vara mycket försiktigare, rådet är att hugga en knapp tredjedel av träden. I försöket med naturkultur planteras tall- och granplantor bredvid var andra för att se vilken som klarar sig bäst. Dessutom lanserar professor Mats Hagner något som kallas naturkultur, ett skötselsystem där träden huggs successivt när de nått bästa värde. Tanken är att befria och släppa fram undertryckta träd av god kvalité. Vid behov kompletteras den naturliga föryngringen med plantering. Tre kommuner Lidingö, Lycksele och Ludvika har redan flaggat för att skogarna ska skötas enligt naturkultur. Förgrundsmännen till dagens skogsbruk följer nog förvånat debatten i sin himmel, liksom veteranerna som fullföljt planerna från 30-talet. Det var då forskarna insåg att något måste göras. För att få upp produktionen förbereddes en övergång från blädning till kalhyggen, eller trakthyggesbruk som det kallas i dagens version. Världskriget kom emellan, men därefter tog det fart. Efter SCA och Modo gick Domänverket över från blädningsskogsbruk till ett trakthyggesbruk, berättar P-O Bäckström, professor emeritus vid institutionen för skogsskötsel på SLU i Umeå. En del gick för långt, med hormoslyr och annat. Men det där raderades successivt ut och nu klarar vi naturhänsynen. I vissa delar kan det behövas alternativ, men jag är övertygad om att trakthyggesbruket är rätt, säger han bestämt och påminner om att dåtidens forskare och skogsmän var fullständigt övertygade om att systemskiftet var rätt. Det är oroväckande om gammal kunskap kastas överbord. Glöm inte att vi 1950 hade en avverkningsvolym på 50 miljoner kubikmeter. I dag är det dubbelt så mycket. Att dagens skogsbruk är överlägset när det gäller volymproduktion bekräftas av forskningsprojektet kalhyggesfritt granskogsbruk finansierat av Brattåstiftelsen och Norrskogs forskningsstiftelse. Lars Lundqvist, som doktorerat på blädning, har sammanställt resultaten och stöder sig på egna försök i trakterna kring Östersund. Blädningen går ut på att ha ett fullskiktat bestånd (med träd i alla åldrar) och i olika omgångar avverka de största träden. En nyckelfråga är hur stor varje avverkning bör vara. Försöken visar att bästa metoden för blädning är att hugga omkring 30 procent av de största träden och återkomma med en ny huggning när skogen åter vuxit ikapp till utgångsläget. Om man glesar ut mer kunde man tänka sig att ungskogen som lämnas kvar sätter fart, men av någon anledning händer inte så mycket, säger Lars Lundqvist. Om 30 procent huggs är tillväxten ungefär lika stor som i en orörd skog. Om 85 procent av de största träden huggs är tillväxten 30 procent lägre. Om 60 procent huggs är tillväxten 20 procent lägre. I försökområdet handlar det som bäst om en tillväxt på 6 kubikmeter per år. Med en vanlig avverkning, markberedning och föryngring förmodas tillväxten blir 9 kubikmeter, alltså 50 procent högre. Vi har lärt oss mycket av det här. Den modell med trakthyggesbruket som vi kör idag fungerar bäst ekonomiskt, men där det finns andra skäl att ha ett kontinuerligt skogsbruk fungerar en lätt blädning bäst, konstaterar skogsvårdschef Per Persson, SCA, på vars marker försöken gjorts. 16 VI SKOGSÄGARE 4/05

17 Björn Elfving, institutionen för skogsskötsel, varnar för att kvarstående träd och plantor skadas vid blädningsingreppen. Jonas Cedergren leder skogsstyrelsens treåriga utredning om kontinuitetsskogar. Per Persson, skogsvårdschef SCA, räknar med 50 procent högre tillväxt i det vanliga skogsbruket jämfört med blädning. Lars Lundqvist konstaterar att plantorna växer långsamt i blädningsskogen. Professor emeritus P-O Bäckström, säger sig vara väldigt skeptisk till naturkultur. Det finns en risk att hugga bort för mycket och det är tveksamt om det fungerar att plantera där det är glest. Christina Nilsson, Skogsvårdsstyrelsen i Storuman, berättar att det finns enstaka markägare som vill bläda skogen, men oftast faller det på att virkesförådet kommer under den gräns som lagen tillåter. I blädningen slipper man plantera, å andra sidan kan man inte tillgodogöra sig förädlingsvinsterna, som gör att varje plantgengeration växer drygt 20 procent bättre än den tidigare. Till riskerna med blädning hör att flera ingrepp ger skador på träden och dessutom risk för rotröta som får fäste i stubbar och öppna skador. Professor Björn Elfving har jämfört ett närliggande försök enligt naturkultur med en konventionell contortaplantering i samma område. Här är skillnaderna i tillväxt ännu mer påtagliga. Efter att de avverkningsmogna träden tagits bort (höggallring) har området med naturkultur kompletterats med plantering utan markberedning. Jag betvivlar att planteringen har någon större betydelse för beståndets utveckling, bortfallet av plantor lär bli stor, säger Björn Elfving. Eftersom kompletterande plantering är en huvudpoäng med naturkultur har Mats Hagner förstås en annan åsikt, så debatten lär fortsätta. Tillväxten beräknas i alla fall vara hälften så stor jämfört med den angränsande contortaplanteringen. Med hjälp av analysverktyg (Heureka) har Björn Elving skrivit fram utvecklingen. Med hänsyn till planteringskostnaderna får vi ett årligt avkastningsvärde på kronor per hektar och år från contortan, jämfört med 400 kronor i det kalhyggesfria skogsbruket, summerar Björn Elfving. VI SKOGSÄGARE 4/05 17

18 Gyllene tider för teknikföretagen TEKNIK I skuggan av problem för annan industri går tillverkningen av skogsmaskiner för högvarv. För den breda allmänheten är industrin ganska anonym eftersom företagen sällan finns på börslistorna. Flertalet är dessutom små och väldigt produktionsorienterade. En bra värdemätare är Elmia Wood, världens största skogsmässa, där det i år var högtryck. Frågan är om mässan någonsin hållits i en så positiv konjunktur. En förklaring, med trista förtecken, är stormen som skapat ett omedelbart och stort behov av maskiner. Men det finns flera underliggande trender som drar åt samma håll: TIPS: I en tidigare artikel om Skogens dolda miljardindustri kartlades marknaden och exportframgångarna för den småskaliga tekniken (Vi skogsägare nr 5-04, som kan läsas på Den nordiska kortvirkesmetoden fortsätter vinna terräng ute i världen. Mycket av världens skogsbruk väntar fortfarande på mekanisering och inte minst är Ryssland en tillväxtmarknad. Självverksamheten är fortsatt hög bland skogsägarna och har vidgats med ny teknik som terränghjulingar och småskalig förädling. Utöver den direkt ekonomiska nyttan tycker många helt enkelt det är roligt och stimulerande att arbeta i den egna skogen och göra något handfast i en tid när flera andra arbeten är ganska abstrakta. Det finns många nya engagerade skogsägare, inte minst i östeuropa, som tilltalas av den svenska tekniken. I en del länder med relativt låga arbetskraftskostnader får det som är småskaligt här hemma en mer industriell tillämpning. Och sist, men inte minst, har Sverige och Finland många duktiga och uppfinningsrika företagare som arbetar med skogsteknik. Bilden som faktiskt alla företag vi talat med ger är närmast odelat positiv, på de följande sidorna presenteras några av dem. Alstor AB Maskin med hytt För några år sedan tillverkade Alstor tio maskiner om året. Nästa steg var att dubbla produktionen och nu räknar vd Lars Jansson med att leverera en maskin i veckan från fabriken i Dingle. I gryningen, samma dag som Elmia Wood öppnade, var en ny modell klar. Det är en variant med hytt som jämfört med den lilla öppna miniskotaren har kraftigare chassi och ny motor. Dessutom kan man lyfta på utrustning för att processa virke med hjälp av en stegmatare och en kap som klipper av stockar upp till 15 centimeters diameter. Vd Lars Jansson. Företaget, som omsätter runt 20 miljoner kronor, arbetar mycket med underleverantörer. Omkring en femtedel av maskinerna går på export. Den nya modellen med hytt. Gremo AB Marknadschef Ingmar Sandahl. En tredjedel export Gremo har kommit igen efter konkursen för några år sedan. Numera är företaget familjeägt och i år planeras för 65 maskiner. Försäljningen ökar med procent om året och vi omsätter runt 200 miljoner kronor, av det kommer en knapp tredjedel från exporten. De stora marknaderna är Tyskland, Österrike, Schweiz och Danmark, berättar marknadschef Ingmar Sandahl. Gallringsskördaren 1050 har fått en ny hytt. 18 VI SKOGSÄGARE 4/05

19 John Deere Forestry Group Flera skäl för en fortsatt växande marknad Chefen för världens största skogsmaskintillverkare kör Volvo, gillar Europa och tror på den nordiska kortvirkesmetoden. Den har absolut flera fördelar och vinner terräng, också i USA. För tre år sedan sålde vi 80 skördare där och förra året var det 200. Men vi har också maskiner för att tillvarata hela träd och under överskådlig tid får vi leva med bägge systemen, säger Eric Hansotia, direktör och chef för John Deere Forestry Group. För fem år sedan köpte det amerikanska företaget Timberjack och nu har man tagit steget fullt ut genom att också döpa om skogsmaskinerna till John Deere. Färgen är fortsatt grön, fast i en något ljusare nyans, precis som företagets jordbrukstraktorer. Det var i jordbruket allt startade när smeden John Deere började tillverka sina unika plogar år Av smedjan har det blivit en koncern som omsätter kring 20 miljarder dollar, varav divisionen Forest och construction står för ungefär 20 procent. Därmed är man i särklass störst i världen med drygt 40 procents marknadsandel för tunga skogsmaskiner. Och det finns förutsättningar att fortsätta växa. Jag är optimist med tanke Datadisplayen visar produktivitet och bränsleförbrukning, det är en av många saker som visas i det nya analyssystemet. på möjligheterna, säger Eric Hansotia och pekar på två viktiga trender i världen. För det första ser vi hur papperskonsumtionen i stort sett följer världsekonomins utveckling. För det andra utvecklas ekonomier som Indien och Kina starkt, därmed ökar efterfrågan på papper och and ra produkter. Dessutom görs mycket avverkning i världen med gamla manuella metoder. Tekniken behöver moderniseras och mekaniseras, vilket ger tillväxt. Inte minst ser jag stora möjligheter i Ryssland. Eric Hansotia, som själv är tekniker i grunden, förutser att vi kommer att få se mer automatisering och elektronik som Eric Hansotia, chef för John Deeres skogsdivision. Nyanserna skiljer, men det är fortfarande gult och grönt som gäller för det som tidigare hette Timberjack. underlättar förarens arbete. Vårt nya system för att diagnostisera maskinen, för att den ska producera maximalt, är ett exempel. En liten detalj är att analysen visar om sågkedjan är tillräckligt skarp, men det är mycket mer än så. Du kan se produktionen i olika moment, vilket hjälper föraren att hitta bäst arbetsteknik. Genom en mängd olika mätpunkter görs också en teknisk analys som hjälper till att identifiera slitna komponenter som kan bytas innan de går sönder och därmed förebygga reparationer, berättar Eric Hansotia. En annan gren av samma elektronik- och informationsteknologi talar för kortvirkesmetoden. En fördel med att få hela träd till sågverket är att du kan välja där hur de ska användas. Men genom dagens teknik kan man säga att optimeringen flyttat ut i skogen, där man direkt kan svara på industrins önskemål om dimensioner och trädslag, konstaterar Eric Hansotia. Då det gäller integrationen av de bägge företagen framhåller han att de kompletterar varandra väl. Allmänt kan man nog säga att Timberjack var lite mer kundorienterat och John Deere lite mer produktorienterat. Därför passar det som hand i handske att ha allt under ett tak. Rottne Industri AB Tror på Ryssland För att möta ökad efterfrågan har småländska Rottne byggt en ny monteringshall. Jämfört med förra året har produktionen ökat med 20 procent, berättar vd Jarl Petersson. Det innebär 200 maskiner, ganska jämt fördelade på skotare och skördare. Hälften går på export, där Ryssland är en växande och lovande marknad. Företaget är i full färd med att bygga upp en serviceorganisation där. Alla tre skördarna är i grunden nya modeller, med i princip samma hytt och servicevänliga motorer, men tekniken fortsätter att utvecklas. En nyhet är att utskjutets längd på kranen kan förändras. Hänger man på ett tungt aggregat kortas det ett par meter. Rottne omsätter 360 miljoner kronor och har 250 personer anställda. Vd Jarl Petersson. Längden på bommen ändras mekaniskt med bultarna. VI SKOGSÄGARE 4/05 19

20 TEKNIK Vimek AB Ny redskapsbärare Vimek i Vindeln hittar ständigt nya tillämpningar och utvecklingsmöjligheter för den lilla skotaren, som är basen i produktionen. Det senaste tillskottet är redskapsbäraren 404. Traktordelen känns igen från skotaren 606, men den har fått en vridbar midja, vilket ger bra svängegenskaper (svängvinkeln är 80 grader). Därmed ålar den sig fram i de flesta bestånd, begränsningen är i princip maskinens bredd på 1,8 meter. Redskapsbäraren kan utrustas med olika redskap för dikesrensning, röjning (med Vimeks stjärnröjare) och olika skördarhuvuden. Grundmaskinen kostar kronor, till det kommer redskapen. Vimek omsätter 23 miljoner kronor, varav en fjärdedel från export. Vi ska fortsätta växa. Inte minst hoppas jag en hel del på Vimeks nye vd Patrik Rönqvist, kommer närmast från försvaret. den tyska marknaden. Våra maskiner passar bra i deras granbestånd, där man i princip kan köra rakt in utan att ta upp några stickvägar, säger företagets nye vd Patrik Rönqvist. Den största utlandsmarknaden är annars Tjeckien. Förra året gick hälften av den lite större skotaren (606) dit. Den nya redskapsbäraren 404, här som engreppsskördare. Fors MW Produktionsrekord Vagnarna har fått ny design med rundade bankar i stället för svetsade, det finns också en löstagbar belysningsramp som enkelt hängs på vagnen. Leif Fors. Fors MW, med tillverkning i Estland, har växt snabbt sedan starten i början på 90-talet. Till skogsbruket gör man Farma skogsvagnar och traktorprocessorn Niab. Företagets grundare, Leif Fors, hårdtestar själv utrustningen på den skogsegendom han har byggt upp i Estland (se Vi Skogsägare nr 1-04, som kan läsas på nätet I början av sommaren hade man tillverkat fler skogsvagnar än under hela förra året. I år gör vi nog vagnar, varav ungefär hälften säljs i Sverige, säger Leif Fors. För Niab-aggregaten är utvecklingen densamma. Vid halvårsskiftet hade man sålt 100 stycken, vilket är mer än en fördubbling jämfört med helåret Leif Fors räknar med att företaget i år omsätter 240 miljoner kronor, varav 60 procent kommer från skogsprodukterna. 20 VI SKOGSÄGARE 4/05

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Bilaga 4 Utkast till utbildningsinnehåll och utbildningsmetod inom skogsnäringen för utrikesfödda

Bilaga 4 Utkast till utbildningsinnehåll och utbildningsmetod inom skogsnäringen för utrikesfödda Bilaga 4 Utkast till utbildningsinnehåll och utbildningsmetod inom skogsnäringen för utrikesfödda Innehållet har utarbetats i samarbete med presumtiva deltagande entreprenadföretag och Skogsstyrelsen.

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

HUR DET HELA STARTADE...

HUR DET HELA STARTADE... OM OSS HUR DET HELA STARTADE... Egentligen började det med att Börje Karlsson, grundaren till ROTTNE INDUSTRI AB, hjälpte sin far med att köra timmer i skogen strax utanför Rottne. Som draghjälp hade hästen

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31.

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. 1 Aktiviteter under året. 2 Ordinarie Årsmöte Den 21 maj höll föreningen ordinarie föreningsstämma på Skogsstyrelsens

Läs mer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Nr 514 2001 Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Malin von Essen Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy

Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Milstolpar i svenskt skogsbruk och skogspolicy Fredrik Ingemarson Tankesmedjan för Internationella Skogsfrågor SIFI 2014-2016 KSLA har överlåtit konceptet för SIFI till Capréolus F.I. SIFI är ett program

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Modellfoto utanför studion

Modellfoto utanför studion Modellfoto utanför studion Tre grunder för rätt exponering I det här dokumentet går jag igenom de tre byggstenarna för rätt exponering - bländare, slutartid och ISO. Glöm inte att prova med din kamera

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

WENCOINFO WENCO LAGERTEKNIK AB

WENCOINFO WENCO LAGERTEKNIK AB WENCOINFO WENCO LAGERTEKNIK AB INTRESSERAD AV LAGERINREDNING SOM EFFEKTIVITET, PRODUKT OCH LÖNSAMHET? 2 FÖRBÄTTRAR IVITET TALA MED EXPERTERNA. I snart trettio år har vi varit experter på materialhantering.

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

En ny standard för skog och väg

En ny standard för skog och väg En ny standard för skog och väg i samarbete med Alucar, Kilafors och MST Nu spränger vi hållbarhetsgränsen för timmerekipage! Jag heter Bosse Hjelm. Många i åkeribranschen känner säkert till mig sedan

Läs mer

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013

Delårsrapport 2013 Utvecklingen av gästnätter januari-september 2008-2013 Delårsr rapport 213 Utvecklingenn av gästnätter januari-september 28-213 INLEDNING HUR LIGGER VI TILL? Varför en rapport om hur gästnätterna i Skåne har utvecklats de tre första kvartalen 213? Svaret är

Läs mer

Den nordiska Folkbåten

Den nordiska Folkbåten Den nordiska Folkbåten Foton: Berth Höjer Kappsegling Den Nordiska Folkbåten är idag en av Europas mest aktiva kölbåtsklasser när det gäller kappsegling Folkbåten har blivit en klassiker som de senaste

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar

Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Datum Vår beteckning -06-20 RET 2009/7952 Extern kommunikationsplan för ändring av AFS 2000:02, Användning av motorkedjesågar och röjsågar Arbetsmiljöverkets kommunikation ska stödja vårt uppdrag och mål.

Läs mer

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi Special Skog & Ekonomi Special NORDISK ANALYS December 2004 Bäste läsare! Här kommer ett specialnummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi. Vi kallar det Nordisk Analys. Målsättning har varit att på ett enkelt och

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Februari månads företag: Landins Mekaniska AB

Februari månads företag: Landins Mekaniska AB Februari månads företag: Landins Mekaniska AB Vi tillverkar det du behöver Det är vår slogan och även det bästa med den här branschen, d.v.s. att nästa jobb inte är likt det senaste. Ingen slentrian och

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

KURSPLAN Skogsbrukstekniker 15/16, 300 p

KURSPLAN Skogsbrukstekniker 15/16, 300 p KURSPLAN Skogsbrukstekniker 15/16, 300 p Kurser Avverkningsteknik Transportteknik Lärande i arbete-med inriktningar Ekonomi och entreprenörskap-lagar och avtal Företagsledning-organisation-kommunikation

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Målbilderna i ett större sammanhang Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Sten Frohm, Skogsdirektör

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer