vårdpersonalens kunskaper och förhållningssätt på några äldreboenden i Malmö

Transkript

1 Munvård av äldre vårdpersonalens kunskaper och förhållningssätt på några äldreboenden i Malmö Rebecka Andersson Jenny Ljunggren Handledare: Katarina Wretlind Examensarbete 7,5 hp Tandhygienistprogrammet K4 VT 2010 Malmö Högskola Odontologiska fakulteten Malmö

2 Sammanfattning Det har gjorts ett flertal studier som visar att människor i Sverige och i världen blir allt äldre och får behålla fler av sina tänder längre. Det innebär ett ökat behov av personal som har kunskaper och färdigheter avseende munvård hos äldre. Syftet med denna studie var att ta reda på vårdpersonalens förhållningssätt till munvård av äldre samt deras uppfattning om sin egen kunskap avseende denna. Projektet bygger på en enkätstudie och intervjuer med vårdpersonal från tre äldreboende i Malmö. Enkäten besvarades av åtta personer och den bestod av 24 frågor som berörde vårdpersonalens uppfattning om egen kunskap, utbildning och förhållningssätt till äldres munvård. Sektionscheferna från respektive boende intervjuades separat. Sammanställning av enkät och intervjuer visar på att samtliga boenden utför daglig munvård enligt vissa rutiner, som fastställdes i samband med besök från Oral Care, som har ansvar för den uppsökande vården. De flesta anser att munvård av äldre är svårt och anledningar är ofta att man upplever sig kränka den andres integritet. Deltagande vårdpersonal var intresserade av mer utbildning, medan hälften också ansåg att den utbildning de redan fått redan var tillräcklig. Konklusionen är att majoriteten av vårdpersonalen har utbildning i munvård, men att de ville ha mer. Vi vill tacka vår handledare Katarina Wretlind samt ansvarig medicinsk sjuksköterska Ann-Kristin Ohlsson för tålmodig hjälp och stöd genom vårt arbete. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Introduktion 4 Syfte och frågeställningar 6 Material och metod 6 Resultat Munhälsovårdsrutiner 7 Kunskap 8 Hinder 8 Oral Care 9 Diskussion Kunskap 9 Uppsökande Tandvård 10 Munstatusens betydelse 11 Slutsats 11 Referenser 12 Bilaga 1 Brev 14 Bilaga 2 Enkät 15 3

4 Introduktion Människor i Sverige och även globalt blir allt äldre samtidigt som de behåller sina egna tänder längre [1,2,4,5,6]. Antalet personer som är över 75 år kommer att fördubblas fram till år 2040 [2]. Under 2000-talet förväntas att allt fler blir äldre och äldre [3]. Enligt Sveriges kommuner och landsting fanns det år äldre individer i Sverige som hade stort omvårdnadsbehov. Undersökningen visade att endast av de äldre individer var berättigade till uppsökande tandvård [1]. Äldre, som har särskilt boende eller hemsjukvård kan med stöd i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SOL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ha rätt till uppsökande tandvård. Hälso- och sjukvårdslagen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård med hög kvalitet och säkerhet på lika villkor till alla [7]. Socialtjänstlagen [8] reglerar särskilt utsatta gruppers rätt till ekonomiskt och socialt stöd. Enligt 5 ska socialnämnden arbeta för att ge äldre människor bra bostäder samt stöd och hjälp i hemmet eller annan lätt tillgänglig service. Kommunerna ska ordna särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre individer som är i behov av särskilt stöd [8]. I kommunerna bör främjandet av äldres munhälsa samordnas med politiska målsättningar kring äldreomsorgen samt i folkhälsoprogram för att förbättra munhälsan samt för att upprätthålla god livskvalitet [9]. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är en rättighetslag, som ska säkerhetsställa att personer, som har omfattande bestående funktionshinder, ska kunna få bra levnadsvillkor. Detta innebär att de får hjälp i det dagliga livet och möjlighet att leva som andra. Rättighetslagen består av tio insatser för särskilt stöd och särskild service utöver annan lagstiftning. Med andra ord är LSS ett komplement till andra lagar [10]. Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård och tandvård som led i en sjukdomsbehandling är tre delar som styrs utifrån tandvårdsreformen som Sverige införde år Denna reform har som syfte att minska tandvårdskostnaderna för den enskilde och för samhället. Grupper som är berättigade till nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet är: 1. Personer som kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 första stycket hälso- och sjukvårdslagen. 2. Personer som får hälso- och sjukvård i hemmet. 3. Personer som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4. Personer som bor i egen bostad och som har samma behov av omsorg som personer i grupp 1, eller personer som har långvarigt och omfattande funktionshinder på grund av psykisk sjukdom. Denna personkrets måste ha ett tandvårdsintyg och får då tandvård enligt den öppna hälsooch sjukvårdens avgiftssystem och får också rätt till nödvändig tandvård. Tandvårdsintyget utfärdas av ansvariga inom service och omvårdnad i kommun, stadsdelsområdet eller tandvårdsnämndens kansli. Tillsammans med tandvårdsintyget får man utnyttja högkostnadsskyddet upp till 900 kronor därefter får patienten ett frikort som är tidsbegränsat 1 år från första stämplat datum [11]. Landstinget ansvarar för vem som ska få ombesörja den uppsökande tandvården genom upphandling. Tandvårdsföretaget Oral Care AB fick ta över ansvaret för den uppsökande verksamheten med munhälsobedömning efter upphandling mellan år i Region Skåne. Uppsökande verksamheten erbjuder, i patientens egna hem eller i det särskilda boendet, en årlig munhälsobedömning, som är gratis. Vårdtagaren godtar 4

5 munhälsobedömningen genom skriftligt samtycke. Munhälsobedömningen utförs utav legitimerad tandhygienist eller legitimerad tandläkare. Bedömningen kan beskrivas som en översiktlig kontroll av munhåla, tänder och tandersättningar. Vid varje munhälsobedömning ska ansvarig vårdgivare vara tillgänglig för att ge rätt information om den boendes allmäntillstånd och speciella problem, samt anpassad individuell instruktion som approximalrengörning med mellanrummsborstar, Corsodyl användning och Duraphattandkräm ska ges av Oral Care. Uppsökande verksamheten kan erbjuda behandling, men patienten får själv avgöra om han/hon vill att Oral Care ska utföra vården eller om han/hon vill välja egen vårdgivare. Den nödvändiga tandvården är inriktad på att förbättra förmågan att tugga, lindra smärta och minimera infektioner. Målet och inriktningen är att behandlingen ska läggas på lägsta godtagbara funktionsnivå. Förebyggande och akuta insatser är prioriterade. Bastandvård som överskrider > kronor, ytterliggare förebyggande tandvård, permanent protetisk behandling måste förhandsprövas [12]. Oral Care erbjuder kostnadsfri munvårdsutbildning för omvårdnadspersonal som kan ges individuellt eller i grupp och är en viktig del i den uppsökande verksamheten. Munvårdsutbildningen ska ge omvårdnadspersonal motivation och praktisk kunskap för att munvården ska bli en naturlig del av den dagliga omvårdnaden. Oral Care har möjlighet att anpassa utbildningen efter omvårdnadspersonalens teoretiska förkunskaper i munvård. Detta gör att utbildningen blir mer genomtänkt och leder till att munvården för vårdtagarna blir bättre individuellt anpassade [12,13]. Munvård är ett försummat område inom omvårdnaden hos äldre [4]. Det har visat sig att bedömning av munhälsan hos äldre sällan sker av vårdpersonal på grund av ofullständiga kunskaper i ämnet. Vårdpersonal känner sig osäkra på vad de ska uppmärksamma och vilka insatser som ska utföras [4]. Studier visar att munhygienen inom långvården blev avsevärt bättre då personalen fått utbildning i munvård [2]. Frenkel och medarbetare [14] har i sin studie som gjordes på universitetet i Bristol år 2000 kommit fram till att munhälsovårdsutbildningsprogram ger förbättrat utförande av oral munvård, ger mer kunskap och bättre attityd bland vårdpersonal [14]. Sjöström [6] anger i sin studie att vårdpersonal bör ha en god motivation, ett positivt förhållningssätt samt ha goda kunskaper om vården av äldres munhåla. Detta lägger också grunden till att vårdpersonal kan hantera situationer som när patienten värjer sig, har halitosis eller har synliga matrester kvar i munnen [6]. Paulsson och medarbetare [15] har i sin undersökning tittat på vårdpersonals attityd till oral hälsa och hur länge kunskapen kvarstår efter utbildning på både hög och låg nivå. Resultatet visar att en positiv attityd till oral hälsa höll i sig i minst tre år och att lärlingar med en låg utbildningsnivå tog till sig utbildningen bäst [15]. Eadie och Schou [16] från Skottland studerade i sin undersökning vårdpersonalens förhållningssätt gällande munvårdsbehovet hos äldre patienter genom att studera vårdpersonal som arbetade på institution och deras negativa uppfattningar om att munvården inte tillhörde den dagliga omvårdnaden. Till skillnad från vårdpersonal som arbetade på sjukhus hade de en accepterande attityd till munvård och ansåg detta som en vårduppgift [16]. Således bör bevarandet av en god munhälsa inte ses som en uppgift endast för tandvårdspersonalen utan detta bör vara en del av det totala hälsofrämjandet. Hos äldre individer är vikten av att upprätthålla en god mun hälsa viktig eftersom de ofta har nedsatt immunförsvar och därmed ökar risken för sjukdomar i munhålan. Vårdpersonalen måste i tidigt skede kunna upptäcka förändringar i munhålan då små förändringar snabbt kan leda till komplikationer. En god tuggförmåga har stor betydelse för den allmänna hälsan. Då vårdtagaren inte kan tugga påverkas nutritionen, allmänna hälsotillståndet, sociala umgänget och patientens livskvalitet [2]. Världshälsoorganisationen nämner att en oral hälsa är en viktig del för den allmänna hälsan och livskvalitet. Den orala hälsan glöms ofta bort i det allmänna 5

6 hälsofrämjandet [3]. Ett dåligt munhälsostatus, med kariesförekomst, parodontit och ulcerationer i munslemhinnan kan ge upphov till smärta och obehag och därmed leda till undernäring [4]. Vårdtagare som har ett stort allmänt omvårdnadsbehov visar sig också ha en sämre munhälsa. Så länge man är frisk kan tandstatus hållas relativt gott upp i högre åldrar men i samband med en systemisk sjukdom ökar förekomsten av munsjukdomar [1]. Äldre som har omfattande systemiska sjukdomar och är i behov av stor vårdinsats medför att egenvården försämras pga. bla. nedsatt motorik [1]. Personalens ska stötta de äldre patienterna som fortfarande kan sköta sin egenvård genom att uppmuntra och handleda individen och ge förebyggande vård vid behov. Äldres munhälsa och tandstatus kan försämras snabbt därför gäller det för vårdpersonalen att vidta rätt stödåtgärder i tid. Dessutom bör vårdpersonalen ha uppsikt över förändringar bland mediciner som kan göra patienten muntorr [2]. Syfte och frågeställningar Äldres munhälsa är ett ämne som kan vara eftersatt och är högaktuellt. Därför skulle denna undersökning ge oss en bättre förståelse och en ny inblick hur det fungerar idag. Denna studie grundar sig på att undersöka vilka munhygienrutiner vårdpersonal har att utföra inom tre olika boende för äldre. Studien avser också att belysa vårdpersonalens känslor och upplevelser kring dessa uppgifter, samt vad de har för kunskaper och möjligheter att genomföra rutinerna. Studien försöker besvara följande frågeställningar 1. Vilka munhälsovårdsrutiner har vårdpersonalen inom äldrevård att utföra och hur vet de vad de ska göra? 2. Uppfattar personalen att de har tillräcklig kunskap inom munhälsovård för äldre? Om inte - vill de ha mer kunskap och vet de i så fall var de kan få den? 3. Upplever personalen några hinder för att genomföra munhälsovården? Material och metod Pubmed användes som sökmotor för att få fram relevant bakgrunds fakta. Följande mesh termer användes: caregivers, education, dental care och attitude. Tre vårdboende kontaktades genom medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för västra delen av Malmö. Boendena skiljde sig genom att ett var kommunalt (boende 1), ett privat (boende 2) och ett demensinriktat (boende 3). Kontakt skedde via personligt brev (bilaga 1). Brevet skickades via mail till sektionscheferna för respektive boende. Kontakt för tidsbokning för personliga intervjuer togs per telefon med de olika boendena och skedde under en och samma vecka. Varje besök inleddes med ett samtal med sektionscheferna, som bandades och varade i cirka 20 minuter. Följande frågor ställdes: Vilka rutiner kring munhälsovård har ni på boendet? Vilka lagar, direktiv eller riktlinjer styr vilken omfattning och kvalitet munvården ska ha? Hur många av de boende behöver hjälp med sin munvård varje dag? Hur fungerar samarbetet med Oral Care? Hur ofta kommer de? Har all personal fått utbildning av Oral Care eller av någon annan? Hur tycker du att det fungerar? Finns det personal som mer eller mindre specialiserat sig på munvård? Sjuksköterskorna? Det kan vara känsligt att få hjälp med munhygien- diskuteras detta? Etiska riktlinjer? 6

7 Vet du om personalen upplever svårigheter att utföra munhygien på de boende? Vad är det i så fall som personalen upplever som svårt? Löses detta internt eller med hjälp av Oral Care? Om du fick mer resurser vilka insatser och åtgärder skulle du då införa vad gäller munvård? På boende 1 och 2 intervjuades tre stycken vårdpersonal vardera. På boende tre intervjuades två stycken vårdpersonal. Alla åtta som medverkade var kvinnor varav den yngsta var 29 år och den äldsta 60 år. Medelåldern var 45 år. Av deltagande var sju stycken utbildade undersköterskor och en var vårdbiträde. Medelvärde räknades på antal yrkesverksamma år och blev 21,5. Intervjuerna skedde enskilt i separat rum och bandades. Intervjuerna tog ca 30 minuter per person och det inkluderade ifyllandet av en enkät omfattande 24 frågor utifrån Sjöströms enkät [6] dock med någon modifikation (Bilaga 2). Intervjufrågor ställdes sedan dels utifrån svaren på enkäten och dels utifrån en i förväg utarbetad struktur med områdena kunskap, tid, känslor, Oral Care, förändringar och munvård/vård. En så kallad semistrukturerad intervjuteknik som innebär att intervjuaren har en färdigställd lista med ämnen som tas upp i intervjun användes. Ämnena behöver inte följa en viss ordning och intervjuaren kan vara flexibel. Den intervjuade ska kunna svara öppet med sina egna tankar och reflektioner om ämnena som ställs [17,18]. Enkäten och samtliga intervjuer sammanställdes. Resultat Munhälsovårdsrutiner Munvård ingår i den dagliga omvårdnadsrutinen på samtliga boenden som besöktes. Boende 1 och 3 hade gemensamt att uppmuntra sina vårdtagare att utföra sin egenvård i bästa mån. Vårdpersonalen på boende 1 och 3 hade som mål att inspirera, påminna och komplettera patientens munvård på grund av att vårdtagarna till stor del var fysiskt kapabla att utföra sin egenvård. Boende 2 hade huvudsakligen demenspatienter därför fick omvårdnadsrutinerna anpassas därefter. Vårdpersonalen beskriver att patienterna ofta är svårhanterliga, aggressiva, skriker och värjer sig. Detta gör dem svåra att vårda. Ibland går inte egenvården att genomföra och då får man komma tillbaka senare. Det händer att munvården prioriteras bort för att patienten har varit orolig. Samtliga boende försöker utföra munhygien innan frukost i samband med morgon tvätt samt vid sänggående på kvällen. Hjälpmedel för utförande av egenvård på samtliga boende var tandborste, tandkräm, muntork, protesrengöring och Corsodyl första veckan i varje månad. Ett fåtal upplevde det svårt att skilja mellan fast och avtagbar protetisk konstruktion. Inspektion av munhålan är en av rutinerna som görs varje gång man utför tandborstning på samtliga boende. Munvårdsrutinerna utgår ifrån Oral Cares instruktioner på individuella munvårdskort till varje patient. Korten sitter i personliga pärmar i de boendes rum så att alla behöriga ska kunna ta del av dem. Vårdpersonalen på boende 1 och 2 upplevde att instruktionerna på munvårdskorten ibland var svår att utföra och att Oral Care inte gav realistiska anvisningar. 7

8 Kunskap Enkäten visade att av åtta deltagande hade sex stycken medverkat i någon typ av odontologisk utbildning. Fyra personer upplevde att munvårdsutbildningen både var tillräckligt omfattande och gav tillräckliga kunskaper (Figur 1). Alla åtta deltagande var intresserade av mer utbildning (Figur 1). I intervjuerna framkom att vårdpersonalen var intresserad av både praktisk och teoretisk kunskap. De önskade klara direktiv från representanterna från den uppsökande verksamheten om hur man praktiskt skulle genomföra sina arbetsuppgifter. Figur 1. Fördelning av vårdpersonalens svar på frågorna om kunskap och utbildning N=8 och siffror inom parenteser anger antal personer som svarat ja respektive nej på frågorna. Hinder Intervjuerna på samtliga boende anger generell svårighet att utföra munhygien. En vårdgivare upplevde svårigheter i hög grad och en individ upplevde inte någon svårighet alls (Figur 2). De största svårigheterna är då patienterna skriker, slåss och bits. Vårdpersonalen försöker genomföra munhygien till en början, då det inte går får de avvakta till bättre tillfälle ges. Ett fåtal vårdpersonal uppfattar obehag angående hantering av munvård på patienter som värjer sig för att de upplever att de kränker sina patienter. Tiden angavs inte som ett hinder för utförande av munvård. 8

9 Hinder för genomförande av munvård Nej inte alls (1) Ja i hög grad (1) Ja ganska svårt (6) Figur 2. Fördelning av vårdpersonalens svar på enkät fråga nummer 18: anser du att det är svårt att ge patienter en god munvård? N=8 och siffrorna inom parenteser anger antal personer som svarat nej, inte alls, ja, i hög grad och ja, ganska svårt. Oral Care Intervjuerna av samtliga vårdpersonal gav följande tankar och reflektioner om uppsökande verksamhet. Alla tre boendena tycker att uppsökande tandvård är bra för att det sparar mycket tid och kraft för personal och patient. Förut behövde man sätta in vikarie för det skulle fungera praktisk med tandläkarbesök och detta medförde mycket planering och extra tid som påverkade verksamheten negativt. Dementa patienter klarar heller inte av miljöbyte och därför fungerar uppsökande tandvård bättre för denna patient grupp. Boende 1: Samarbetet med uppsökande verksamheten fungerar allmänt bra, men vårdpersonalen vill ha en bättre kommunikation mellan Oral Care och personalgruppen genom att få mer munhygieninstruktioner teoretiskt och praktiskt. Boende 2: Vill ha mer ett mer konkret arbetsupplägg när det gäller tider då uppsökande tandvård ska komma på grund av att de patienter som behöver premedicineras före behandling måste planeras i god tid. De intervjuade personerna önskar även att uppsökande tandvårdens personal är den samme varje gång för att det blir lättare att lära känna personalen och de boende känner sig tryggare. Boende 3: Upplever samarbetet mellan Oral Care och personal som mycket positivt. Oral Care bidrar med bra internutbildningar som är väldigt uppskattade av personalen. Personalen känner förtroende för den uppsökande verksamhetens instruktioner och känner att munvården blir lättare att utföra på vårdtagarna. Diskussion Kunskap Inspiration till vår studie kom utifrån våra föreställningar om att det fanns stora brister i genomförandet av munvård hos äldre på grund av tidsbrist, okunskap, känslor av obehag och avsaknad av klara direktiv. Liknande studier har gjorts av Eadie och Schou [16] och Sjöström [6] som också har undersökt personal och deras attityd och kunskaper till äldres munhälsa. 9

10 Våra egna reflektioner är jämfört med studien av Sjöström [6] som gjordes på 90-talet är att det endast skett obetydliga förändringar angående attityder till äldres munvård [6,16]. I vår studie uppger sex individer att de fått utbildning inom oral hälsa. Endast fyra anger att de fått tillräckliga kunskaper. Vad är det som säger att de fyra har tillräckliga kunskaper? Man kan som människa tycka och tro sig ha tillräckliga kunskaper, men ju mer man vet desto mer inser man att man har mer att lära. I vår studie har vi inte mätt kunskap utan personalen har uppgett sin uppfattning om sitt kunnande inom oral hälsa. Samtliga medverkande anger att de är intresserade av mer utbildning vilket gör att vår studie blir lite motsägelsefull för att vissa säger sig ha tillräckliga kunskaper men ändå vill ha mer kunskap. Det visade sig efter sammanställning att i den kompletterande intervjun gav några individer andra svar jämfört med enkäten. Detta beror troligen på att den intervjuade förstått frågan bättre. Uppsökande tandvård Vårdpersonalen uppger i våra intervjuer att de är nöjda med och tacksamma över Oral Cares uppsökande tandvård. Vårdpersonalen önskar dock att Oral Care skulle ha bättre framförhållning när de kommer till boendet då en del patienter behöver premedicineras före behandling och munvårdsinstruktionerna bör vara verklighetsanknutna och ta mer hänsyn till att det är svåra patientfall. Oral Care försöker uppge om de kommer förmiddag eller eftermiddag samt skriver utförliga individanpassade munvårdsinstruktioner på patientens munvårdskort. Våra reflektioner är att bättre kommunikation och tidsplanering mellan parterna kan leda till bättre problemlösning. Lösning på problemet skulle kunna vara att patienterna som ska premedicineras får medicineringen vid rätt tidpunkt, personalen slipper stressa och kan få en bättre inblick i hur den uppsökande verksamheten fungerar genom att ta del av instruktion från Oral Care. Därmed kan Oral Care dela med sig av sina arbetsuppgifter bättre och förmedla och arbeta mer effektivt, vilket också är enligt Region Skånes anvisningar [12] Vid varje munhälsobedömning ska ansvarig vårdpersonal finnas med för att ge information om den boendes allmäntillstånd och speciella problem samt för att ta emot de individuella instruktioner som ges. Utbildning av vårdpersonal individuellt eller i grupp ingår också som en viktig del i den uppsökande verksamheten [12]. I vår studie finns det skillnader mellan privat och kommunalt driven verksamhet beträffande att få utbildning. Det privat drivna boendet får regelbunden internutbildning och personalen får ha önskemål om intressanta utbildningar. Det satsades mer på personalen och de boende. Vi upplevde vid intervjubesöket att det privata boendet hade mycket nytänkande och en personlig prägel inom sin verksamhet. Sektionschefen och personalen på det privata boendet uppger att det är lättare att få igenom förändringar snabbt för att de har en egen ekonomi och kan därför investera pengarna där det behövs bäst. Oral Care uppger att deras utbildningar i munvård är avgiftsfria och att intresserade sjukvårdpersonal får kontakta Oral Care för tidsbokning [13]. Våra funderingar beträffande deras utbildningar är att det inte spelar någon roll resursmässigt om boendena är privata eller kommunala. Det är gratis för alla. Vi anser att det är sektionschefernas ansvar att utbildningen från Oral Care ges till all personal men kanske också att Oral Care måste marknadsföra utbildningen bättre. Även om utbildningen kostar tid så gynnar detta verksamheten genom att personalen blir mer motiverad i sitt omvårdnadsarbete och hela verksamheten gagnas. Kunskap hos personalen ska leda till en ökad förhållningssätt för äldres munvård och därmed utveckla ett mer positivt förhållningssätt till praktiska utförande i munvård. 10

11 Munstatusens betydelse Alla åtta deltagande uppger att munvård ingår i den dagliga omvårdnadsrutinen och att inspektion i munhålan utförs varje dag. I våra intervjuer säger sig vårdpersonalen rengöra patienters munhåla om det går, men ibland också att det till och med glömts bort. Våra reflektioner är, fungerar då munhygienen jämfört med verkligheten trots att det ingår i de dagliga omvårdnadsrutinerna? I intervjuerna framkom det att vårdpersonalen arbetar med svåra målgrupper, många äldre är dementa och har svårt att klara sig själv. Detta är tidskrävande för vårdpersonalen och kräver ett otroligt engagemang och tålamod. Därför menar vårdpersonalen att det är svårt att genomföra en god omvårdnad och munhålan blir därför eftersatt för att kooperationen brister mellan vårdtagaren och vårdgivaren. Personalen upplever det jobbigt och obehagligt att gå in i patienternas munnar. De känner att de klampar in på patientens integritet. Detta kan man diskutera etiskt enligt Etiska rådets regler [18]. Patienten har rätten till självbestämmande genom autonomiprincipen. Personalen ska göra gott, förebygga och minska lidande för patienten enligt godhetsprincipen. Man ska inte skada eller utsätta patienten för onödiga risker efter icke skada principen. Rättviseprincipen säger att alla har lika rätt till vård. Då kan man ställa sig frågan vilket är då bäst för patienten? Antingen utför vårdpersonalen munvården med förebyggande åtgärder eller låter man patienten själv bestämma enligt autonomiprincipen. Personalen ska vara medveten om vilka principer man väljer att kompromissa med. Vid intervju med sektionschef på boende 2 visade det sig att en av undersköterskorna hade fått specialutbildning i munvård och kallade sig tidigare munvårdsombud. Då Oral Care blev ansvarig för uppsökande verksamhet i Region Skåne fråntogs denna arbetsuppgift från undersköterskan. Sektionschefen tyckte att detta var synd då denna arbetsuppgift togs bort eftersom det hade varit bra att använda sig av munvårdsombudet i kommunikation med Oral Care. Om ansvarig sjuksköterska på boendena får en mer aktiv roll i munbedömningen och har tillräckliga kunskaper om vad som är friskt och sjukt i munhålan. Då kan sjuksköterskan ta bättre ställning till vilka munhygieniska åtgärder som behöver tas vid. Detta kan hjälpa äldre patienter i tidigt skede och underlätta för undersköterskorna och detta ger patienten en individuell anpassad åtgärd [4]. Många äldre har ofta många mediciner och det är viktigt att sjuksköterskor och undersköterskor är väl medvetna om effekterna av medicin på kropp och munhåla. Vid enskild intervju med sektionscheferna framkom det att sjuksköterskorna på samtliga boendena önskade fördjupade kunskaper inom oral hälsa. I efterhand hade vi velat intervjua sjuksköterskorna också för att få deras åsikt och reflektioner angående munvård hos äldre. Slutsats I vår studie framgick det att munvårdsrutinerna utfördes av samtliga personal på de tre boendena på liknande vis. Gemensamt för alla boende är att munvårdsrutinerna fastställdes av uppsökande tandvård i samband vid besök på vårdboendena. Flertalet av vårdpersonalen har tidigare fått kunskap genom sjukvårdsutbildning, en del säger sig fått tillräckliga kunskaper genom utbildning. Trots detta vill all vårdpersonal ha mer utbildning. Vårdpersonalen vill att Oral Care ska utföra mer teoretiska och praktiska genomgång i munvård. Om vårdpersonal får mer kunskap och färdigheter avseende munvård hos äldre innebär det ett ökat förhållningssätt och ett bättre munvårdsutförande. Munvårdsrutinerna hos vårdpersonalen upplevs generellt obehagligt att genomföra på patienter som slåss, bits och värjer sig. Personalen kände att de kränkte patientens integritet. 11

12 Referenser 1. Gabre P. Bättre munhälsa för äldre och funktionshindrade. Tandläkartidningen. 2008;100: Vehkalahti M, Knuuttila M. Förebyggande vård främjar äldres munhälsa. Tandläkartidningen. 2008;100: World Health Organization. Oral health in ageing societies: Integration of oral health and general health. Geneva: WHO; Andersson P. Munhälsostatus hos patienter som vårdas på sjukhus. Tandläkartidningen. 2004;96: Björk S, Persson C. Vårdpersonalens kunskaper om munvård och inställning till tandvårdens uppsökande verksamhet samt personalens uppfattning om hur den fungerar. Högskolan Kristianstad Tandhygienistprogrammet C-uppsats 10p. 6. Sjöström C. Munvård inom äldrevård ett eftersatt område? En enkätstudie om kunskaper och attityder bland vårdpersonal. Magisterexamensarbete. UMEÅ Sveriges Riksdag. SFS nr: 1982:763. Tillgänglig: (30/3-2010) 8. Sveriges Riksdag. SFS nr: 2001:453. Tillgänglig: (30/3-2010) 9. Social- och hälsovårdsministeriet. Folkhälsoprogrammet. Hälsa Tillgänglig: (31/3 2010) 10. Sveriges Riksdag. SFS nr: 1993:387. Tillgänglig: (30/3 2010) 11. Region Skåne. Tandvårdsreformen. Tillgänglig: (30/3 2010) 12. Region Skåne. Tandvårdsstöd råd och anvisningar. Tandvårdsreform Uppsökande verksamhet med Munhälsobedömning. Nödvändig tandvård. Tandvård som led i sjukdomsbehandling Tillgänglig: sningar%202010%20(2).pdf (30/3 2010) 13. Oral Care. Uppsökande tandvård. Tillgänglig: 0&parent03=0 (30/3 2010) 12

13 14. Frenkel H, Harvey I, Needs K. Oral health care education and its effect on caregivers knowledge and attitudes: a randomised controlled trial. Community Dent Oral Epidemiol. 2002; 30 (2): (30 mars 2010) 15. Paulsson G, Söderfeldt B, Fridlund B, Nederfors T. Recall of an oral health education programme by nursing personnel in special housing facilities for the elderly. Gerodontology. 2008; 18 (1): 7-14 (6 april 2010) 16. Eadie DR och Schou L. An exploratory study of barriers to promoting oral hygiene through carers of elderly people. Community Dent Health. 1992; 9 (4): Denscombe M. Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Skönlitteratur upplagan. 18. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur; 2009 Bilaga 1: Personligt brev Bilaga 2: enkät 13

14 Datum Bilaga 1 Till sektions-/arbetsledare på vårdboende Vi är två tandhygieniststudenter på Malmö Högskola, Rebecka Andersson och Jenny Ljunggren, som ska skriva ett examensarbete om: Vårdpersonalens kunskap om och förhållningssätt till äldres munvård. Enligt överenskommelse med Ann-Kristin Ohlsson har vi fått möjligheten att intervjua personal på ert vårdboende. Detta ser vi fram emot. Vårt mål är att genomföra intervjuerna i början av vecka 50. Men vi är givetvis öppna för andra förslag om denna vecka är otänkbar. Vi är också medvetna om att tid är en bristvara och anpassar därför våra intervjuer så att det passar er verksamhet. Tanken är att vi ska intervjua tre stycken vårdpersonal och sektions-/arbetsledaren i minuter per person. Vi kommer att kontakta er måndagen den 9/11 för att komma överens om tid för intervjuer. Tack på förhand Rebecka Andersson och Jenny Ljunggren Handledare: Docent Katarina Wretlind Föreståndare på Tandhygienistutbildningen Namn Rebecka Andersson Jenny Ljunggren Katarina Wretlind 14

15 Kön: Yrke: Bilaga 2 Ålder: Antal år i yrket: Frågeformulär- Enkät Vi är tacksamma om du ringar in det svarsalternativ som stämmer med din uppfattning. 1. Ingick det i Din utbildning något om sjukdomar i tänder och munhåla? Ja (6/8) Nej (2/8) 2. Anser Du att utbildningen var tillräckligt omfattande? Ja (4/6) Nej (2/6) 3. Ingick någon utbildning om vården av patienters tänder och munhåla? Ja (6/8) Nej (2/8) 4. Gav utbildningen tillräckliga kunskaper? Ja (4/6) Nej (2/6) 5. Är Du intresserad av mer utbildning i munhälsa och munvård? Ja (8/8) Nej (0/8) 6. Vid vilken tidpunkt utförs munvård hos vårdtagaren? T.ex. före/efter frukost, före/efter kvällsmål eller vid någon annan tidpunkt? 5 stycken både morgon och kväll, 1 styck kväll, 1 styck olika, 1 styck beroende på vårdtagaren 7. Vilka hjälpmedel använder Du när Du utför munhygien på tandlösa patienter med proteser? 6 stycken tandborste och 2 stycken Corega 8. Har du svårt att se vilka proteskonstruktioner som är fastsittande resp. löstagbara? Ja ofta (0/8) Ja ibland (5/8) Nej aldrig (3/8) 9. Förekommer det att du rengör munhålans slemhinnor? Ja (5/8) Nej (3/8) Om ja med vad? Ingen svarade 10. Utförs daglig munvård på patienter som både saknar proteser och egna tänder? Ja (7/8) Nej (1/8) 15

16 11. Vad använder Du för hjälpmedel vid munvård på patienter med egna tänder? Tandborste, tandkräm, munskölj, corsodyl 12. Ingår inspektion av munhåla och tänder i dina vårdrutiner? Ja (7/8) Nej (1/8) 13. Hur ofta gör Du en sådan inspektion? Dagligen (5/8) 1gång/vecka (0/8) Om patienten klagar (2/8) Aldrig (0/8) 14. Används bakteridödande munvårdsmedel som Klorhexidin/Corsodyllösning el dyl. på de betandade patienterna? Ja, på de flesta patienter (5/8) Ja, på enstaka patienter (2/8) Nej, praktiskt taget aldrig (1/8) 15. Är det vanligt att patienter använder fluortabletter eller fluorsköljning? Ja (3/8) Nej (3/8) Ej svarat (2/8) 16. Rangordna efter hur viktigt Du anser det vara genom att sätta siffror 1-4 där 1 =viktigast och 4= minst viktigt. Munvård (6) tvättning (7) nagelvård (6) hårtvätt (3) 17. Anser Du att patienternas munhygien i allmänhet försämras när de blir beroende av andras hjälp? Ja i regel (4/8) ibland (4/8) sällan (0/8) 18. Anser Du att det är svårt att ge patienter en god munvård? Ja i hög grad (1/8) Ja ganska svårt (6/8) Nej inte alls (1/8) 19. Vilka är i så fall problemen? Ont om tid (0/8) svårt att utföra (7/8) obehagligt (2/8) andra orsaker (0/8) 20. Muntorrhet är vanligt hos äldre, har du vetskap om hur man går tillväga för att hjälpa dem med detta problem? Ja (7/8) Nej (0/8) Ej svarat (1/8) Om ja hur gör du? Oral Balance, Corsodyl, vatten, salivspary, salivstimulerande tabletter 16

17 21. Vad gör du om patienten värjer sig mot munvård? Genomför oftast vården ändå (1/8) avvaktar lämpligare tillfälle (8/8) Accepterar patientens inställning (2/8) 22. Finns det munvårdskort på era vårdtagare från Oral Care? Ja (7/8) Nej (0/8) Ibland (1/8) 23. Om munvårdskort finns hur förvaras dem? 7 stycken förvarar kort i personlig pärm, 1 styck hos patient i inlåst skåp. 24. Har du tankar om förändring/förbättring inom din arbetssituation gällande munhälsa hos era vårdtagare? 4 stycket inget svar, 1 styck regelbunden munvård för patienter, 1 styck regelbunden rengöring av tandhygienist, 1 styck följa rutiner, 1 styck det finns alltid förbättring. Namn på vårdenhet: 17