Göteborgs universitet på fem års sikt studenternas prioriteringar

Transkript

1 Till universitetsstyrelsen Göteborgs universitet på fem års sikt studenternas prioriteringar Inledning Följande dokument är en uppföljning till dokumentet Göteborgs universitet på tre års sikt, som Göteborgs universitets studentkårer (GUS) lämnade till universitetsstyrelsen Upprinnelsen till dokumentet var önskemål från dåvarande styrelseordförande Carl Bennet, som ville veta vilka frågor som studenterna ansåg särskilt prioriterade under kommande år sammanställde GUS styrelse slutligen ett bokslut som sammanfattade de tre åren och med GUS slutsatser av hur arbetet gått. Under den här perioden fastställde universitetsstyrelsen Vision 2020 där det framhålls att vi har ett gemensamt ansvar för utvecklingen av Göteborgs universitet, vilken ska ske genom bred medverkan mellan anställda och studenter. Till uppföljningen av Göteborgs universitet på tre års sikt har GUS därför valt att utifrån ett studentperspektiv lyfta fram studenternas krav i relation till Vision 2020, kompletterat med ytterligare krav som studenterna ställer på universitetet som inte ryms i visionen. Dokumentet är också utarbetat i samråd med Göteborgs universitets doktorandkommitté (GUDK). GUS utgångpunkt är att Göteborgs universitet är och fortsättningsvis ska vara ett framgångsrikt utbildningsuniversitet som värnar om en stark samverkan mellan forskning och utbildning. I enlighet med högskolelagen (1992:1434) är studentkårernas huvudsakliga syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan, således ligger tyngdpunkten bland våra prioriteringar på just utvecklingen av studenternas situation och utbildningarna vid Göteborgs universitet. Studenternas krav begränsas således inte till vision För Göteborgs universitets studentkårer Mathilda Johansson Per Karlsson Karin Boson Ordförande Vice ordförande Ordförande GUDK

2 Sida 2/10 Fortsatt starkt studentinflytande I Vision 2020 lyfts det att studentinflytande ger kvalitet och att studenterna vid Göteborgs universitet alltid ska vara i centrum både före, under och efter studierna. GUS vill berömma universitetet för att länge ha varit ett föredöme vad gäller studentinflytande. Sedan kårobligatoriet avskaffades 2010 har universitetet genom det ekonomiska stödet till studentkårerna tydligt markerat vikten av ett starkt studentinflytande. GUS förhoppning är att dialogen och samarbetet med studentkårerna de kommande åren fortsätter att vara kontinuerlig och öppen. Att Göteborgs universitet fortsätter att värna om och vidareutvecklar studentinflytandet på samtliga nivåer inom universitetet. Att studentrepresentanter vid Göteborgs universitet erbjuds för uppdraget relevant utbildning, stöd och ersättning. Att studenter garanteras plats i alla beslutande och beredande organ som behandlar utbildning eller studenternas situation vid Göteborgs universitet. Detta inkluderar även tillfälliga arbetsgrupper. Att det i samråd med studentkårerna regelbundet ska kartläggas och stämmas av i vilka organ som ska finnas studentrepresentanter. Vakanta uppdrag ska snarast möjligt delges berörd studentkår. Ekonomiska resurser Det samlade kapitalet vid Göteborgs universitet är idag uppe i ett tiosiffrigt belopp. Vi uppfattar att Göteborgs universitet på central nivå tar problematiken på största allvar. Samtidigt har universitets samlade myndighetskapital årligen ökat under snart två decennier, vilket är oacceptabelt. Det är hög tid att Göteborgs universitet tar ett samlat grepp för att vända denna trend en gång för alla. En välkommen förändring som har skett vid Göteborgs universitet är att många doktorander nu har en anställning. Från 1 juli 2015 ska alla nyantagna doktorander inneha en doktorandtjänst från dag ett. Det är därför viktigt att följa upp att denna förändring genomförs över hela universitetet och bevaka vilka konsekvenser som förändringen för med sig. Universitetet måste bevaka om det sker en icke-önskvärd minskning av antalet doktorander på grund av ekonomiska incitament orsakat av denna förändring eller andra faktorer, samt identifiera var inom universitetet en sådan eventuell minskning sker. Det är även

3 Sida 3/10 viktigt att bevaka om förändringen försvårar för yngre forskare att ta sig an egna doktorander. Om ovanstående problem identifieras måste universitetet ta fram strategier för att kunna åtgärda dessa. Att Göteborgs universitet upprättar en långsiktig plan för hur det samlade myndighetskapitalet ska minska och hur universitetet samtidigt uppnår en hållbar ekonomi. Vid avvikelser från planen ska specifika åtgärder vidtas. Att särskilda kvalitetshöjande insatser för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå ska initieras vid de delar av universitetet som har överskott av kapital. Att Göteborgs universitet gör en totalöversyn av rekryteringsprocesserna för undervisande och forskande personal i syfte att minska tiden från utlysning till anställning. Att Göteborgs universitet följer upp implementeringen av doktorandtjänst från dag ett. Jämställd akademi Fördelningen mellan kvinnor och män vid Göteborgs universitet är fortsatt ojämn. Grundutbildningen består till en majoritet av kvinnor men andelen män ökar högre upp i akademin. Trots satsningar för att öka andelen kvinnliga professorer ligger nivån fortsatt lågt där endast 27 % av professorerna är kvinnor. Vi anser att målen är för lågt ställda och att utvecklingen mot ett jämställt universitet går alldeles för långsamt. Det är inte tillräckligt med enbart kvantitativa målsättningar och incitament. Det handlar om att det finns en aktiv okunskap och lågt intresse för frågor som rör dels kvinnliga akademikers villkor och möjlighet till karriär men också normkritik, vilket avspeglas i universitetets verksamhet kom Sveriges förenade HBTQ-studenter i Göteborg (tidigare HÅBETEKU) med rapporten Avslöja heteronormen som visar att studenter och anställda som bryter mot normer kring kön, sexualitet och relationer får utstå trakasserier, osynliggöranden och ifrågasättanden, i universitetsmiljön såväl som i undervisningsinnehållet. 1 GUS kräver en förändring, det räcker inte med policys och handlingsplaner gällande likabehandling. Samtliga chefer och ledare måste börja ta frågan på allvar och 1 Chalmers#scribd

4 Sida 4/10 framför allt efterfråga resultat på förändring inom respektive verksamhet. Att samtliga chefer och ledare prioriterar och aktivt arbetar för ökad jämställdhet och jämlikhet inom akademin. Att samtliga anställda ska genomgå grundläggande utbildning om genus, hbtq och normkritik. Att genus- och hbtq-perspektiv som del av ett normkritiskt förhållningssätt ska integreras i alla ämnesområden och utbildningar. Att det upprättas en digital resursbank för systematiskt likabehandlingsarbete samt hantering och handläggning av diskrimineringsärenden. Pedagogik som kvalitetsfaktor GUS gläds åt de framsteg som universitetet gjort de senaste åren i syfte att uppmärksamma och premiera pedagogisk kompetens. Vi välkomnar beslutet om införandet av titeln excellent lärare och pedagogisk akademi som ett sätt att uppmärksamma och sprida lärares pedagogiska skicklighet, liksom initiativet till ett pedagogiskt idéprogram. Genom dessa beslut har det lagts en god grund för en statushöjning av undervisning. Det är nu dags att gå från ord till handling. Utbildningens status är fortsatt låg i jämförelse med forskningen gjorde universitetskanslersämbetet en undersökning om hur lärare och forskare fördelar sin arbetstid mellan undervisning och forskning. Undersökningen visar att de mest vetenskapligt meriterade ägnar mindre tid åt undervisning och mer tid åt forskning. Exempelvis stod professorerna vid Göteborgs universitet år 2011 enbart för tolv procent av undervisningen på grund och avancerad nivå. 2 Kontakten mellan studenter och forskare ska premieras och undervisning måste bli meriterande. Vid Göteborgs universitet ska det väga lika tungt att vara excellent lärare som en excellent forskare. En utgångspunkt för detta är att erbjuda doktorander goda möjligheter att utvecklas som lärare. Det är därför viktigt att högskolepedagogiska kurser av hög kvalitet och ett lärarkollegium finns tillgängliga för doktorander effektivitetsanalys pdf

5 Sida 5/10 Uppmuntran till pedagogisk kompetens innebär även att man som lärare ska uppmuntras att utmana de traditionella undervisningsformerna. God pedagogik är dels en förutsättning för effektivt lärande men är också en tillgänglighetsaspekt. Genom god och tillgänglig pedagogik ökar möjligheten för studenter med olika förutsättningar och behov att aktivt ta del av och klara utbildningen. Att varje student ska garanteras minst 15 timmars lärarkontakt per vecka. Att Göteborgs universitet aktivt ska arbeta för att främja användandet av alternativa undervisningsformer med särskild hänsyn till tillgänglighetsaspekter. Att alla studenter regelbundet ska möta professorer i sin utbildning som en del i den kompletta akademiska miljön. Att alla som undervisar på universitetet ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning, motsvarande kurserna Högskolepedagogik (HPE) 1-3, samt ges möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling inom ramen för sin tjänst. Att handledare vid praktik eller motsvarande ska ha genomgått formell pedagogisk handledarutbildning. Att doktoranderna ges goda förutsättningar att delta i och bedriva undervisning. Att doktorandernas ersättningsnivå (antalet timmar) ska höjas till minst fem ersättningstimmar per undervisningstimme för att bättre svara mot den faktiska arbetsinsatsen. Att tydligare ersättningsformer för doktorander skapas för moment som innehåller bedömning av examinationsuppgifter. Att samtliga doktorandhandledare ska ha gått handledarutbildning och ingå i handledarkollegium. Att det ska finnas tydliga riktlinjer för vad som ingår i handledarens uppdrag. Dessa ska vara lättillgängliga för samtliga handledare och doktorander. Internationell profil Göteborgs universitet ska ha en tydlig internationell profil där både utbildning och forskning ska vara internationellt gångbara. GUS åsikt är att alla studenter som examineras vid Göteborgs universitet ska vara väl förberedda att verka i ett allt mer internationaliserat samhälle. För att uppfylla detta behöver

6 Sida 6/10 Göteborgs universitet dels arbeta mer för att öka andelen utresande studenter, men också bli bättre på internationalisering på hemmaplan genom att inkludera internationella studenter och doktorander i universitetets verksamheter. Det handlar dels om bemötandet av inresande studenter och högre grad av engelskt språkbruk, men också integrering av internationella perspektiv i universitetets utbildningar. Att mottagandet av internationella studenter förbättras och att alla studenter garanteras bra information om utbildningarna samt rättigheter och skyldigheter. Att Göteborgs universitets styrdokument ska finnas tillgängliga på engelska. Att Göteborgs universitet ska arbeta för att öka utbytet av in- och utresande studenter, samt verka för att minimera de hinder som föreligger. Att obligatoriska forskarutbildningskurser ska hålla hög kvalitet och erbjudas på engelska då doktorander med annat modersmål än svenska antagits till utbildningen. Att Göteborgs universitet ska säkerställa att det finns ett rättssäkert system för tillgodoräknande av studier, såväl utomlands som från andra svenska lärosäten. Att Göteborgs universitet aktivt ska samarbeta med studentkårerna för att säkerställa att inresande studenter inkluderas i studentlivet. Vikten av kursplaner All högre utbildning grundas på kurser, således är kursernas uppbyggnad och genomförande av största vikt för utbildningen. För att garantera att alla kurser håller en hög kvalitet ska varje kurs ha en komplett och uppdaterad kursplan. GUS anser att kursplanen är det viktigaste dokumentet inom utbildning. Det är det juridiska dokument som är avtalet mellan studenten och universitetet. I kursplanen ska all information som är av vikt för studentens lärande, rättsäkerhet och planering finnas. Tyvärr visar våra erfarenheter att innehållet i kursplanerna på Göteborgs universitet långt ifrån alltid håller tillräckligt hög kvalitet eller ens uppfyller det lagstadgade kravet på innehåll. Bristfälliga kursplaner är ett stort problem för studenternas rättsäkerhet, varför universitetet måste ta ett samlat ansvar för att komma till rätta med det. För doktoranderna är den individuella studieplanen (ISP) obligatorisk och ska enligt Doktorandreglerna (V2013/370, s 6) fungera som ett styrande instrument för hela

7 Sida 7/10 utbildningen och säkerställa att utbildningen bedrivs och följs upp på ett effektivt sätt. De allra flesta doktorander rapporterar i dagsläget att de har en ISP, men det brister i uppföljningen och uppdateringen av densamma. Under senare år har universitet arbetat för en digitalisering av ISP och vår förhoppning är att den i högre grad kan fungera som ett stöd för doktorandens planering och genomförande av forskarutbildningen. Att det görs en översyn av samtliga kursplaner och att inaktuella eller felaktiga kursplaner revideras senast Att alla kursplaner ska följa de föreskrifter för kursplaner som rektor beslutat om. Att alla kursplaner ska vara uppdaterade och finnas tillgängliga online för studenterna i god tid före kursstart. Att examinerande och obligatoriska moment tydligt ska framgå i och motiveras i kursplanen, samt hur och när komplettering/omexamination ska ske. Att kurser som erbjuds inom forskarutbildningen ska vara på forskarnivå. Kurser på masternivå får endast ersätta forskarutbildningskurser i undantagsfall. Att möjligheterna för doktoranden att tillgodoräkna sig kurser från avancerad nivå ska kvarstå, men alltid bygga på doktorandens eget önskemål om detta. Att Göteborgs universitet sammanställer alla tillgängliga forskarutbildningskurser vid en gemensam elektronisk plattform. Att det digitala ISP-systemet ska implementeras vid hela Göteborgs universitet och utvärderas i relation till hur väl den också fungerar som ett stöd för forskarutbildningen. Rättssäkra examinationer I maj 2013 ersatte Lokala studieregler vid Göteborgs universitet den tidigare regelsamlingen Rättigheter och skyldigheter vid Göteborgs universitet, varvid antalet studieregler kraftigt reducerades. Den nya regelsamlingen innefattar flera nya formuleringar som är öppna för tolkning samt en ny hanteringsordning vid avvikelser från studiereglerna. Under de två år som de nya reglerna funnits har det framkommit att det nya systemet inte fungerar ändamålsenligt, då det saknar den stödjande funktion för studenter och lärare som det tidigare systemet haft. Likaså har den nya hanteringsordningen

8 Sida 8/10 försvårat för studenter att göra sig hörsammade och bidragit till längre handläggningstider då ärendet kan komma att hanteras på tre olika nivåer inom myndigheten. Universitetsgemensamma undersökningar har visat att stressrelaterad ohälsa är det största arbetsmiljöproblemet för både anställda och studenter på Göteborgs universitet, vilket ytterligare understryker vikten av tydliga studenträttigheter och ett fungerande system med ändamålsenliga studieregler. Examination är det enskilt viktigaste momentet för studenter, alla studenter ska således garanteras rättssäker examination. Att studenters rättigheter och skyldigheter tydliggörs, samt att de brister i studiereglerna som uppdagats åtgärdas och förtydligas. Speciellt fokus ska läggas på tydligare regler och riktlinjer gällande tentamina, omtentamina och obligatoriska moment. Att Göteborgs universitet värnar om och kontinuerligt utvecklar styrdokumentet Doktorandreglerna i samråd med GUDK och doktorandrepresentanter. Att examinationsformer ska vara anpassade efter kursplanens lärandemål. Att alla sals- och hemtentamina ska anonymiseras. Att hanteringen av tentamina i Göteborgs universitets skrivsalar görs mer homogen och lätthanterlig för tentavakter. Att antalet tentasalar och skrivplatser utökas. Att den universitetsgemensamma handläggningsordningen för anmälan avseende misstanke om disciplinära förseelser synliggörs och följs. Att Göteborgs universitet aktivt ska verka för att handläggningstiden för disciplinärenden minimeras. Samverkan genom verksamhetsförlagd utbildning och praktik En viktig del av utbildningarna är anknytningen till arbetslivet. På många delar av Göteborgs universitet finns det dels möjlighet till praktik eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU), men också gästföreläsare och case-undervisning. Med dessa inslag förbereds studenterna för kommande arbetsliv och får en uppfattning om de teoretiska såväl som praktiska kunskaper som förväntas av dem. GUS anser att arbetslivsanknytning inom utbildningen är mycket viktig, och att den ska hålla

9 Sida 9/10 samma höga kvalitet som övriga delar av utbildningen. Att alla studenter som har verksamhetsförlagd utbildning eller praktik genom Göteborgs universitet garanteras en god och stimulerande arbetsmiljö med kvalificerade arbetsuppgifter. Att en universitetsgemensam prioritetsordning för tilldelning av plats vid praktik och verksamhetsförlagd utbildning införs. Att frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön för studenter på praktikplatser eller motsvarande inkluderas i kursvärderingar. Att de platser som uppvisar brister i arbetsmiljön följs upp och granskas av kursgivande institution innan nästkommande kursstart. Att det inrättas universitetsgemensamma riktlinjer och villkor för studenters rätt till byte av handledare, praktik-/vfu-plats samt område. Att universitetet ska arbeta för att endast en tvågradig betygsskala ska tillämpas på bedömningen av praktik och verksamhetsförlagd utbildning. Att studenter efter avslutad VFU eller praktik ska få ett utförligt skriftligt intyg från ansvariga på den verksamhetsförlagda utbildningen eller praktikplatsen. Extra viktigt är detta i de fall praktiken avslutas i förtid. Arbetsmiljö som inspirerar Som arbetsgivare och utbildningsanordnare har Göteborgs universitet ett övergripande arbetsmiljöansvar. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en god arbets- och studiemiljö krävs ett proaktivt arbete på central såväl som lokal nivå som aktivt involverar studenter. En god studiemiljö inkluderar dels den fysiska delen, som berör frågor som tillgänglighet, utformningen av lokaler liksom tillgången på studieplatser, dels den studiesociala arbetsmiljön, vilket bland annat innefattar frågor om normer, bemötande, och planering. Aktuell kunskap som rör hur studenter upplever sin arbetsmiljö saknas, då den senaste arbetsmiljöundersökningen för studenter (Studentbarometern) genomfördes Doktorandernas studiesituation kartlades våren 2014 av GUS student- och doktorandombud. Rapporten betonade de särskilda utmaningar som finns när det gäller doktorandernas arbets- och studiemiljö. Doktorander som grupp tenderar att hamna med en fot i varje läger genom att i vissa fall kategoriseras som studenter och i andra fall som anställda. Detta riskerar att leda till att

10 Sida 10/10 doktorander ibland utestängs eller glöms bort i viktiga sammanhang, inte minst i frågor som rör doktoranders arbetssituation. Handledning utgör en central aspekt av forskarutbildningen och det är av yttersta vikt att information och rutiner kring handledning är tydliga både för handledare och doktorander för att säkerställa kvalitén på forskarutbildningen och avhandlingens fortskridande. Därutöver behöver Göteborgs universitet arbeta aktivt för att motverka den ohälsosamma stressen som många beskriver i rapporten från GUS. Att jämställdhets-, likabehandlings- och arbetsmiljöarbetet planeras och genomförs i samråd med studentrepresentanter. Att doktorandernas unika roll, som både student och medarbetare, tas i beaktning i arbetet att förebygga ohälsosam stress. Att Göteborgs universitets lokaler skall vara ändamålsenliga och tillgänglighetsanpassade. Att man på regelbunden basis genomför universitetsövergripande arbetsmiljöundersökningar för studenter Att det tydligt framgår information om studerandearbetsmiljöombud på hemsidan hos institutionen eller motsvarande. Att studenthälsovården regelbundet skall bjudas in till och medverka i förebyggande insatser i syfte att motverka ohälsa. Att studenterna ska bjudas in i samband med upphandling av studenthälsovård.