Till universitetsstyrelsen Göteborgs universitet på tre års sikt Studenternas prioriteringar

Transkript

1 Till universitetsstyrelsen Göteborgs universitet på tre års sikt Studenternas prioriteringar Inledning Upprinnelsen till detta dokument är en önskan som Carl Bennet i höstas uttryckte till GUS ordförande om att få veta vilka punkter studenterna ser som de viktigaste på Göteborgs universitet nu och framöver. Under det möte med GUS styrelse som Carl besökte i vintras initierades denna diskussion. GUS styrelse, presidium och medlemskårer har fortsatt diskussionen under vintern och våren och resultatet är den lista på nio punkter som ni ser här. Med anledning av nya ledamöter i styrelsen beslutade vi oss för att vi inte bara ville lämna den till Carl utan önskar ge den till styrelsen att arbeta med under sina tre år. Grundläggande för våra prioriteringar är en utgångspunkt i att Göteborgs universitet är ett framstående utbildningsuniversitet och att vi ska fortsätta att vara stolta över detta. Flera av våra prioriteringar är därför starkt fokuserade på utveckling av utbildningen. Vissa av våra problembeskrivningar rör frågor där förändringsprocesser redan är igång, i dessa fall gäller våra krav den riktning vi vill se förändringen gå i. Göteborgs universitet är en stor myndighet och arbetsplats och grundläggande för en kvalitativ utbildning är en fungerande organisation. Kvalitet är även resurser, trygghet och jämställdhet vilket ni kommer att finna i våra prioriteringar här nedan. Listan presenteras här i två format. Först rubriker med våra kravsatser och därefter samma a krav med en argumenterande brödtext. Vi förväntar oss att styrelsen diskuterar våra punkter och tillser åtgärder där så kvävs samt följer upp arbetet under er mandattid. För Göteborgs universitets studentkårer Klara Gustafsson Ordförande Christina Dackling vice ordförande Martin Thulin vice ordförande info@gus.gu.se

2 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 2/9 Organisationskultur och respekt Vi kräver att en diskussion om en effektiv lednings- och ansvarsorganisation tas upp i samband med organisationens anpassning till reglerna för ökad autonomi. Målet med diskussionen ska vara att få fram tydligare beslutsvägar och ökad respekt för linjens funktion i organisationen. Resurser för god kvalitet Vi kräver att universitet gör en samlad översyn över hur resurser fördelas och gör nödvändiga förändringar. Vi kräver att universitetet ska garantera praktikplatser av god kvalitet till alla de studenter som har praktik eller motsvarande i sin utbildning. Vi kräver tillgängliga och ändamålsenliga lokaler som motsvarar behoven vid dagens undervisningsformer. Meritering av pedagogisk kompetens Vi kräver att universitetet inför krav på att alla som innehar en lärartjänst ska vara formellt pedagogiskt kompetenta Vi kräver att modeller för att i högre grad beakta pedagogisk kompetens vid anställning och befordran tas fram. Vi kräver att universitetet säkerställer att all undervisande personal ges möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling inom sin tjänst. Vi kräver att universitetet inför att kontinuerlig pedagogisk kompetensutveckling tydlig kopplas till den undervisande personalens löneutveckling. Kursplaner som trygghet och kvalitet Vi kräver att Göteborgs universitet gör en ekonomisk satsning för att dels inventera vilka kursplaner som behöver skrivas om, dels för att göra de faktiska revideringarna. Vi kräver att Göteborgs universitet informerar alla berörda delar av verksamheten om hur kursplaner ska utformas. Fortsatt starkt studentinflytande Vi kräver att universitetet även fortsättningsvis för en öppen dialog med kårerna om vilka stödåtgärder som är nödvändiga för att säkra studentinflytandet.

3 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 3/9 Vi kräver att studentkårerna alltid ska erbjudas att delta när en enskild beslutsfattare tar beslut som rör studenterna. Den avancerade nivån Vi kräver att kriterier för inrättande av kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå tas fram universitetsgemensamt. Vi kräver att universitetet kartlägger vilka möjligheter studenterna får om de väljer att läsa masterutbildning. Vi kräver att universitetet i samverkan med samhället klargör varför arbetsgivare ska anställa studenter med masterexamen och att universitetet sedan för ut denna information till studenterna. Doktorandanställning från dag ett Vi kräver att hela universitetet från och med höstterminen 2011 enbart antar doktorander som erbjuds anställning. Vi kräver att former för extern- och egenfinansiering ses över och universitetsgemensamma riktlinjer skapas. Fler kvinnor som professorer och på chefsposter Vi kräver att universitet genomför aktiva åtgärder för att andelen professorer som är kvinnor ska öka i en snabbare takt än i dagsläget. Vi kräver att universitetet senast våren 2011 sätter upp ett kvantitativt mål på hur stor andelen kvinnliga professorer ska vara Vi kräver att universitetet senast hösten 2011 utformar en plan för hur andelen kvinnliga professorer ska ökas enligt universitetets kvantitativa mål. Vi kräver att universitetet 2013 gör en grundlig utvärdering och analys av arbetet med att öka andelen kvinnliga professorer. Internationalisering Vi kräver att Göteborgs universitet garanterar sina studenter att de utbildningar som erbjuds är internationellt gångbara. Vi kräver att Göteborgs universitet garanterar de internationella studenterna bra information om utbildningarna och situationen som student vid Göteborgs universitet.

4 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 4/9 Organisationskultur och respekt Göteborgs universitet är ett decentraliserat universitet med starka fakulteter och mycket makt hos institutionerna. Linjen är ofta omtalad som det viktigaste för vårt universitet men vi ser att denna inte fungerar som det är tänkt. Detta gör att beslut på ledningsnivåer i allt för liten utsträckning påverkar verksamheten och rutiner för att delegera beslut och uppföljningsansvar saknas ofta. Rektors beslut vinner inte laga kraft och ord från ledningen ses ofta mer som ett inlägg i debatten än ett direktiv från myndighetens högsta chefer. Detta är ett ohållbart förhållande som inte skulle accepteras i en annan statlig organisation. Vi anser att Göteborgs universitet måste arbeta för att rektors beslut respekteras, att styrdokument implementeras samt att alla delar av linjen är väl insatta i linjens uppgift och ansvar. Vi ser stora risker att studenternas rättssäkerhet påverkas negativt på grund av dagens situation, och att det finns för stora skillnader i rutiner beroende på var på universitetet studenterna befinner sig. Vi kräver att en diskussion om en effektiv lednings- och ansvarsorganisation tas upp i samband med organisationens anpassning till reglerna för ökad autonomi. Målet med diskussionen ska vara att få fram tydligare beslutsvägar och ökad respekt för linjens funktion i organisationen. Resurser för god kvalitet Kvalitet och resurser till den högre utbildningen är en alltid aktuell och viktig fråga. Vi menar att Göteborgs universitet måste ta ett samlat grepp om frågan för att komma till rätta med ett antal problem. I dagsläget styrs tilldelningen av pengar till våra kurser enligt föråldrade modeller. Vi har idag ett system som cementerar vilka former för undervisning som finns på olika utbildningar. Vi menar att man måste se över hur resurser fördelas och hur detta relateras till undervisningsformer för att säkra kvaliteten på våra utbildningar och nå en högre lägstanivå. Göteborgs universitet måste även ta ett större ansvar för resurserna vid dimensionering av platser. I dagsläget finns ett antal professionsutbildningar där tillgången på praktikplatser inte räcker till för att universitetet ska kunna garantera en utbildning av hög kvalitet. Frågan om tillgång till ändamålsenliga lokaler och platser för studier viktig. Det är glädjande att universitetet bygger ut antalet studieplatser samt större tentamenssalar, men det är också viktigt att uppmärksamma bristen på stora, tillgängliga och ändamålsenliga föreläsningssalar samt tillgång på grupprum som motsvarar behoven vid dagens undervisningsformer. Samtidigt som denna brist finns ser vi rapporter som visar att lokalernas beläggningsgrad är väldigt låg på flera delar av universitetet och att många lokaler står tomma stora delar av normal undervisningstid. Med vetskap om ovanstående förhållande anser vi att

5 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 5/9 Göteborgs universitet behöver en övergripande bild av lokalfrågan, vilket endast uppnås genom nära samarbete genom hela linjen. Vi kräver att universitet gör en samlad översyn över hur resurser fördelas och gör nödvändiga förändringar. Vi kräver att universitetet ska garantera praktikplatser av god kvalitet till alla de studenter som har praktik eller motsvarande i sin utbildning. Vi kräver tillgängliga och ändamålsenliga lokaler som motsvarar behoven vid dagens undervisningsformer. Meritering av pedagogisk kompetens Det är förordningsreglerat att pedagogisk kompetens ska beaktas vid anställning och befordran. I praktiken innebär detta ofta att det finns krav på att den sökande har läst 15 hp högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande för att bli anställd respektive befordrad. För de som redan är inne i systemet finns idag inga krav på formell pedagogisk kompetens och det finns många exempel på att undervisande personal inte bereds utrymme i sin tjänst för att läsa högskolepedagogiska kurser. Detta riskerar att leda till en urholkning av de högskolepedagogiska kurserna, då kursernas omfång upplevs som för omfattande av denna kategori studenter. Dessutom finns inom delar av lärarkollegiet en övertro på den egna förmågan, och en misstro mot de högskolepedagogiska kurserna. Vi anser att värdet av den formella pedagogiska kompetensen behöver lyftas fram som något inte bara önskvärt, utan oundgängligt. Vi kräver att universitetet inför krav på att alla som innehar en lärartjänst ska vara formellt pedagogiskt kompetenta Vi kräver att modeller för att i högre grad beakta pedagogisk kompetens vid anställning och befordran tas fram. Vi kräver att universitetet säkerställer att all undervisande personal ges möjlighet till pedagogisk kompetensutveckling inom sin tjänst. Vi kräver att universitetet inför att kontinuerlig pedagogisk kompetensutveckling tydlig kopplas till den undervisande personalens löneutveckling. Kursplaner som trygghet och kvalitet Kursplanerna är universitetet viktigaste dokument. Kursplanen är det juridiska dokument som är avtalet mellan studenten och universitetet och i denna ska information som är av vikt för studentens lärande, rättssäkerhet och planering finnas. Att studera på universitet eller högskola är för den enskilda en stor investering i tid, energi och pengar och studenterna ska kunna lita på att hög kvalitet garanteras.

6 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 6/9 Tyvärr visar genomgångar att innehållet i kursplaner på Göteborgs universitet långt ifrån alltid håller den kvalitet de bör eller ens innehåller den information de ska. Inte ens det grundläggande kravet (10 språklagen (2009:600)) på att kursplaner ska var skrivna på svenska uppfylls alltid, då det är långt ifrån ovanligt med kursplaner som enbart finns i en version på engelska. Den kursplanemall som togs fram för några år sedan följs dåligt och GUS erfar att kursplaner fastställs av fakultetsnämnder utan att ens korrekturläsas. Märkliga felstavningar och felformuleringar förekommer ofta. Kursplanen är även ett viktigt dokument för den pedagogiska utvecklingen av utbildningarna och kopplingen mellan lärandemål och examination måste tydliggöras. Bristfälliga kursplaner är ett stort problem för studenternas rättsäkerhet och universitetet måste ta ett samlat ansvar för att komma tillrätta med detta. Detta kan göras genom att bland annat lyfta fram de goda exempel på hantering av kursplaner som förekommer. Vi kräver att Göteborgs universitet gör en ekonomisk satsning för att dels inventera vilka kursplaner som behöver skrivas om, dels för att göra de faktiska revideringarna. Vi kräver att Göteborgs universitet informerar alla berörda delar av verksamheten om hur kursplaner ska utformas. Fortsatt starkt studentinflytande Kårobligatoriet avskaffas 1 juli 2010 och Göteborgs universitet har i det stödpaket som beslutats av rektor visat att man anser att studentinflytandet är viktigt och att kårerna behöver stöd för att det fortsätta fungera. För att garantera ett starkt studentinflytande även i framtiden måste detta ekonomiska stöd fortsätta att finnas till dess att kårerna arbetat upp ett medlemsunderlag stort nog att säkra finansieringen av studentinflytandet. Det är svårt att förutse hur lång tid anpassningsprocessen är för kårerna och därför är det viktigt att universitetet ser sitt åtagande som längre än ett inledande år. Det är därför viktigt att universitetet bevakar frågan noga och att dialogen med studentkårerna är kontinuerlig och öppen. Idag fungerar det formella studentinflytandet överlag mycket bra på universitetsgemensam nivå, något sämre på fakultetsnivå och ofta dåligt på institutionsnivå. Det är viktigt att studenterna alltid bereds plats i alla de sammanhang där studentnära beslut tas, något som idag är ovanligt när en enskild beslutsfattare tar beslut. För att säkra studentinflytandet på institutionerna måste studenterna få delta vid dekan- och prefektbeslut på samma sätt som idag sker vid rektorsbeslut. Vi anser att universitetet har mycket att vinna på studenternas aktiva deltagande, och att universitetet ska uppmuntra till ett mer aktivt studentinflytande där detta saknas.

7 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 7/9 Vi kräver att universitetet även fortsättningsvis för en öppen dialog med kårerna om vilka stödåtgärder som är nödvändiga för att säkra studentinflytandet. Vi kräver att studentkårerna alltid ska erbjudas att delta när en enskild beslutsfattare tar beslut som rör studenterna. Den avancerade nivån I Bolognareformen 2007 inrättades en ny nivå inom den Svenska högre utbildningen. Tre år senare ser vi att vi att reformen ännu inte är fullt implementerad. Den avancerade nivån är fortfarande osynlig på många delar av Göteborgs universitet, dess relation till utbildning på grund- och forskarnivå är inte klar och en satsning behöver göras. Kunskapen om vad en masterutbildning innebär och vilken skillnaden mellan en magister och en master är bland studenterna är låg i frågan om vilka kunskaper man får och vilka karriärvägar som öppnas för studenten. Till denna problematik hör frågan om att det på universitetet är oklart utifrån vilka kriterier kurser och program på avancerad nivå skapas och det saknas ofta relevans för både vidare utbildning eller koppling till det omgivande samhället och kommande arbetsliv. Vi kräver att kriterier för inrättande av kurser och utbildningsprogram på avancerad nivå tas fram universitetsgemensamt. Vi kräver att universitetet kartlägger vilka möjligheter studenterna får om de väljer att läsa masterutbildning. Vi kräver att universitetet i samverkan med samhället klargör varför arbetsgivare ska anställa studenter med masterexamen och att universitetet sedan för ut denna information till studenterna. Doktorandanställning från dag ett Att ha en trygghet under sina studier är en förutsättning för att kunna bedriva dem på ett förtjänstfullt sätt. I många av de konflikter som doktoranderna har med universitetet ligger ett oklart anställningsförhållande, eller inget anställningsförhållande alls, till grund för konflikten. Vi menar att kvaliteten på doktorandens insatser höjs betydligt om det föreligger ett tydligt anställningsförhållande mellan denne och universitetet. Vi anser att den enda hederliga formen för universitetet att organisera doktorander är via anställning, och att avarter såsom skuggdoktorander och stipendier ska sorteras bort en gång för alla. Vi anser att det här är en fråga som ska avgöras på universitetsgemensam nivå, och inte vara upp till varje fakultet eller institution att på egen hand bestämma om. För att ta ett helhetsgrepp på frågan måste nuläget inventeras och även de olika formerna för industridoktorander eller motsvarande samt

8 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 8/9 egenfinansiering utredas. Även antagningsformerna behöver ses över för att säkra rättssäkerhet och trygghet. Vi kräver att hela universitetet från och med höstterminen 2011 enbart antar doktorander som erbjuds anställning. Vi kräver att former för extern- och egenfinansiering ses över och universitetsgemensamma riktlinjer skapas. Fler kvinnor som professorer och på chefsposter Göteborgs universitet är en ojämnställd arbetsplats för såväl studenter som personal. På grundutbildningen dominerar kvinnor men andelen män ökar med nivå på utbildningen och i takt med den akademiska graden. Bland professorerna är fördelningen mellan kvinnor och män den omvända jämfört med grundutbildningen. Att få en sammanhållen bild av hur det ser ut bland cheferna på Göteborgs universitet är inte enkelt, men gör man ett par stickprov är bilden tydlig. Exempelvis är sex av nio dekaner män, vi har dubbelt så många män som kvinnor bland prefekterna och sju av tio chefer på den gemensamma förvaltningen är män. Statistik som Delegationen för i högskolan redovisar visar dock att Göteborgs universitet når det rekryteringsmål på 28 % som var uppsatt för år och andelen professorer som är kvinnor har ökat från 19,5 till 22 % från år 2005 till Vi anser att målen är för lågt ställda och att utvecklingen mot ett jämställt universitet går för långsamt. Göteborgs universitet måste därför ta ett samlat grepp mot en mer jämställd akademi. I detta arbete är en ökad insikt i hur situationen är idag och vilka vägar som finns till professorstiteln, eller vad som står i vägen för den samma, är grundläggande. Vi kräver att universitet genomför aktiva åtgärder för att andelen professorer som är kvinnor ska öka i en snabbare takt än i dagsläget. Vi kräver att universitetet senast våren 2011 sätter upp ett kvantitativt mål på hur stor andelen kvinnliga professorer ska vara Vi kräver att universitetet senast hösten 2011 utformar en plan för hur andelen kvinnliga professorer ska ökas enligt universitetets kvantitativa mål. Vi kräver att universitetet 2013 gör en grundlig utvärdering och analys av arbetet med att öka andelen kvinnliga professorer. Internationalisering Utbildning är en konkurrensutsatt bransch och Göteborgs universitet och dess studenter tävlar inte längre med resten av Sverige, utan med resten

9 Göteborgs universitet på tre års sikt - Sida 9/9 av världen. Tilldelning av forskningsstöd, hög internationell standard i utbildningen, karriärmöjligheter och mycket annat går hand i hand. Införandet av studieavgifter för student från tredje land kommer att ställa nya krav på Göteborgs universitet som måste hanteras på ett sätt som garanterar dess studenter samma kvalitet på studierna som övriga studenter. Det är viktigt att internationella utbyten inom utbildningarna utvecklas på universitetet. Vissa utbildningar erbjuder ett brett utbud av utbyten, medan andra inte har några utbyten alls. Genom att studenter får möjlighet att göra internationella utbyten ökar utbildningens kvalitet och den internationella gångbarheten höjs. Vi kräver att Göteborgs universitet garanterar sina studenter att de utbildningar som erbjuds är internationellt gångbara. Vi kräver att Göteborgs universitet garanterar de internationella studenterna bra information om utbildningarna och situationen som student vid Göteborgs universitet.