Institutionen för pedagogik Allmänt utbildningsområde kurs 1, Styrdokument och lärande, GA2111 Innehåll

Transkript

1 Institutionen för pedagogik Allmänt utbildningsområde kurs 1, Styrdokument och lärande, GA2111 Kursansvarig: Tor Ahlbäck, Maud Ihrskog I samarbete med: Institutionen för humaniora, Matematiska och systemtekniska institutionen och Samhällsvetenskapliga institutionen Innehåll Allmänt utbildningsområde (AOU) kurs 1, Styrdokument och lärande... 2 Examinationer och uppgifter... 4 Upplägg och genomförande av basgruppsseminarier... 4 Muntlig och skriftlig kommunikation Matematikdidaktisk examination Gruppexamination Avslutande individuell examination Provuppsättning... 17

2 Allmänt utbildningsområde (AOU) kurs 1, Styrdokument och lärande Inledning Många tror att arbete inom medier är så roligt, när det mest kreativa jobbet av alla, det är att vara lärare (Lotti Walther, medielärare i Lärarnas tidning, 2006:14, s. 1). Ofta sägs det att utbildning och kompetens är avgörande faktorer för vårt demokratiska samhälle och för att vi ska kunna utveckla vår välfärd och ekonomiska tillväxt. I samhället ställs allt högre krav på både bred och djup kompetens. Lärande sker i formella miljöer som skola, förskola, fritidshem, men också i arbetslivet och mer informella sammanhang. Men vilken kunskap och kompetens är viktig? Vad är skolväsendets viktigaste uppdrag? Kan det vara så att den främsta uppgiften för framtidens lärare 1 blir att stötta individer så att de utvecklar vilja och förmåga att hantera information, söka kunskap och lösa problem? Hur kan denna uppgift kombineras med att verka för att barnen och eleverna trivs och utvecklas till harmoniska människor samtidigt som de också lär sig att hantera olika sociala relationer och tillsammans med olika människor utvecklar demokratiska förhållningssätt? Att utbilda barn, ungdomar och vuxna som självständigt ställer frågor och söker svar, samt prövar olika tolkningar av fakta och erfarenheter innebär, samtidigt som deras demokratiska utveckling stöttas, gör att lärare får nya uppgifter och att lärarrollen också förändras. Vad kan då detta läraruppdrag innebära? Vad behöver en bra lärare kunna? I Lärarutbildningskommittén (SOU1999:63) lyftes bl a dessa kompetenser: En lärare ska kunna: - förankra grundläggande värden hos barn och elever, - verka i en mångkulturell skola och förbereda barn och elever för ett liv i dagens mångkulturella samhälle, - förbereda barn, ungdomar och vuxna för att leva i ett arbets- och samhällsliv där kunskapskraven ökar och kommunikationsteknik ingår som ett naturligt inslag, - använda olika kulturformer och konstnärliga uttryck i barnens och elevernas läroprocesser, - skapa goda läromiljöer så att olika förmågor utvecklas hos barn och elever, Vidare ska lärare också kunna utveckla ny kunskap i den pedagogiska verksamheten för att på så sätt också ha möjlighet att aktivt kunna påverka utvecklingen av skolan. Samtidigt är kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier betydelsefulla. Lärare ska kunna tolka och omsätta läroplanernas mål, utforma lokala arbetsplaner, utvärdera, dokumentera och reflektera över sitt arbete med barnen och eleverna. Detta ska ske både enskilt och tillsammans med kollegor. För att kunna utveckla verksamheten gäller det också att kunna förstå den pedagogiska verksamheten ur ett organisationsperspektiv. 1 I förskola, fritidshem och skola finns en mängd olika yrkestitlar och begrepp. Ni som studerar till lärare kommer att verka som lärare i en mängd olika verksamheter, som fritidshem, förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildningar av olika slag. Samtidigt har ni det gemensamma att ni alla ska bli lärare. På samma sätt fungerar ibland begreppet skola som ett samlingsnamn som innefattar även fritidshem och förskola. Med barn och elev avses barn, ungdomar och vuxna studerande inom alla de nämnda verksamheterna. 2

3 Att utveckla sin kompetens som lärare Det krävs således mycket av en god lärare. Arbetet kan ses som ett av de viktigaste för samhället. Men självfallet också för det enskilda barnet eller eleven. Och så innehåller ju yrket så många positiva sidor. Tänk att få möta glimten i ögat hos någon som just upplever att han/hon har lärt sig något. Eller känna den meningsfulla gemenskapen när en grupp barn eller elever samtalar kring viktiga frågor. Eller när man tillsammans upplever något spännande och meningsskapande. Hur kan då lärarutbildningen stötta din utveckling mot att bli den goda läraren? Man kan beskriva lärarutbildning som en charterresa, där det mesta är ordnat och man egentligen bara behöver följa med på en väl planerad färd. Möjligen kan man välja till någon extra aktivitet. Man kan också se lärarutbildningen som en upptäcktsfärd där vi gemensamt, lärare och studenter, försöker utveckla lärarkompetensen. I lärarutbildningen ska du lägga grunden för ett livslångt lärande inom läraryrket. Varje lärare har ett stort ansvar att tillsammans med sina kolleger utveckla sin kompetens på olika sätt. Det övergripande målet för lärarutbildningen är att studenterna skall lägga grunden till en yrkeskompetens. Denna kompetens är komplex och byggs upp av olika kunskaper. Den blivande läraren skall bland annat utbildas till att bli en reflekterande och kritisk praktiker (SOU 1999:63.s 63). Genom att reflektera över praktiken kan vi lära oss mer om den (och oss själva) och också utveckla den. Att vara kritisk innebär i detta sammanhang inte att vara negativ. Det handlar om att man anlägger ett vetenskapligt förhållningssätt till läraryrket och den kunskap som är viktig för professionen. Vetenskaplig kunskap för lärare kan beskrivas med utgångspunkt i hur olika teorier, perspektiv och metoder kan användas i pedagogisk verksamhet. Men väl så viktigt är att lärares yrkespraktik är utgångspunkt för kunskapsbildning och mer teoretiska diskussioner. Allmänt utbildningsområde En viktig del av lärarutbildningen är att pedagoger redan i utbildningen förbereds för samverka med varandra. Ni kommer alla att vara en del av individers livslånga lärande. En viktig förutsättning för att kunna samverka i praktiken som lärare är att man redan som student får tillfälle att mötas och samverka kring olika frågor. Viktiga frågor kan handla om kunskapssyn, lärande, socialisation, utveckling, demokrati och värdegrund. Frågorna kan röra allt från hur den enskilde eleven, via den lilla gruppen, klassen, skolan till hur samhället påverkar och påverkas av varandra. Detta område som är kärnan av lärares gemensamma kunskapsbas benämns allmänt utbildningsområde (AUO). Yrkesverksamhetens samhällsuppdrag och centrala, tvärvetenskapliga ämnesstudier är också viktiga delar av AUO. I AUO samverkar en mängd olika ämnen för att ge perspektiv på olika frågor och fördjupa dem innehållsligt på olika sätt. I första kursen är pedagogiska frågor i centrum. Tanken är att du redan här skall möta de tankar, begrepp och redskap som ofta sätts i samband med lärarrollen. Allmänna pedagogiska begrepp och teorier, styrdokument och skolan som organisation ska studeras utifrån ett barn-, ungdoms- och vuxenperspektiv. Innebörden av vetenskapligt förhållningssätt och kommunikativ förmåga (såväl muntlig som skriftlig) introduceras under första terminen och fördjupas och följs upp under hela utbildningen. Vidare behandlas frågan vad alla lärare bör veta om läs- och skrivinlärningens och 3

4 matematikens betydelse för kunskapsutveckling. Du får också en introduktion till IKT i utbildning och samhälle. En professionsutbildning, som lärarutbildningen, kräver en tydlig inriktning mot den blivande yrkesverksamheten. Utbildningen måste därför innehålla inslag av reflekterad praktik. En del av utbildningen är därför verksamhetsförlagd till en pedagogisk praktik (VFU). Många lärare som undervisar på universitetet har dessutom gedigen erfarenhet av och kunskap om professionen. Samtidigt är lärarutbildningen en högre utbildning som skall vara forskningsanknuten. I utbildningen skall du utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Det kan exempelvis hjälpa dig att bättre förstå elevers sätt att tänka, vilken betydelse olika lärandemiljöer kan ha, undervisningsstoffets struktur, samt vad som begränsar elevers lärande och sociala utveckling, för. Reflektion medför dessutom möjlighet till ökad självkännedom och personlig utveckling. Tanken är att din kompetens ska utvecklas och fördjupas genom att vi gemensamt försöker åstadkomma en integration av den universitetsförlagda och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Under första kursen kommer du att få information om din kommande VFUplats. Olika teoretiska moment såsom etik och juridik är mycket viktiga för din kommande VFU. Examinationer och uppgifter 1. Temaseminarier - individuellt refererande och reflekterande texter i anslutning till litteratur och föreläsningar samt aktivt deltagande under seminarier 2. Muntlig och skriftlig kommunikation med två delexaminationer 3. Matematikdidaktisk examination 4. Gruppexamination 5. Avslutande individuell rapport Portfolio I kursen dokumenterar du dina uppgifter i en digital kunskapsportfölj, en så kallad portfolio. Det samlade arbetet, dvs. samtliga ovan nämnda uppgifter, skall finnas med i portfolion. Portfolion används som underlag för den avslutande rapporten. Portfolions innehåll i denna första kurs bedöms såväl formativt som summativt. Den formativa bedömningen, som syftar till att utveckla och ge återkoppling på studentens lärande, sker vid seminarier och genom studentens reflektioner över det egna lärandet. Den summativa, som bl. a. vill kontrollera att den studerande uppnått vissa mål och ge underlag för betygssättning, sker när de båda slutuppgifterna bedöms och innehållet i portfolion kontrolleras (Egidius 2005s.142). Upplägg och genomförande av basgruppsseminarier Basgruppsseminarierna utgår från föreläsningar och litteratur som hör till respektive vecka. Vad som ingår till respektive seminarium redovisas under respektive temavecka nedan. V. 36 Att lära till lärare Min syn på skola och utbildning V. 37 Att lära till lärare Att lärare till lärarstudent V. 38 Styrdokument i förskola, fritidshem och skola Hur kan styrdokument förstås? 4

5 V. 39 Läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling V. 40 Läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling V. 41 Skolan som organisation V. 42 Kunskap och vetande Hur kan vi veta vad vi vet? V. 43 Etik och juridik Värderingsförmåga och förhållningssätt V. 44 Lärande och kunskapsbedömning Examination och utvärdering Lärande handlar om innehållet i det som ska läras. Det handlar också om de sociala och fysiska sammanhang där kunskapen förvärvas, behövs och används. Detta betonas i våra styrdokument genom beprövad erfarenhet och genom forskning. Inför basgruppsseminariet skall du som student sammanfatta (referera) och reflektera skriftligt över innehåll i pedagogik föreläsningar (pf) och kurslitteratur. Dessa texter utgör sedan underlag för diskussionerna på basgruppsseminarierna (ps). Studenterna redogör muntligt för sin skriftliga reflektion, diskuterar och problematiserar innehållet tillsammans med övriga studenter i gruppen. I detta samlärande uppstår nya tankar och idéer, olika perspektiv möts och bryts. Efter seminariet förändrar, kompletterar, kommenterar mm studenten sin text. För att studenternas lärande skall synliggöras kommer deras skriftliga material att samlas i en portfolio (se Egidius, 2005 sid. 146). v. 36 Att lära till lärare Min syn på skola och utbildning ha kunskap om och färdigheter i svenska språket som redskap för studier och yrkesliv ha grundläggande kunskap om och själva ha prövat och reflekterat över olika kommunikationsformers betydelse för lärande ha grundläggande kunskap om lärandeteorier och om organisation av lärande samt förstå villkoren för eget och andras lärande Egidius, Henry Att vara lärare i vår tid Forsell, Anna Boken om pedagogerna Fällman, Barbro Tala och engagera. Populär presentationsteknik. KK-stiftelsen Läroverktyg. KK-stiftelsens skriftserie nr 18, Strömquist, Siv Svenska språknämnden Skrivboken: skrivprocess, skrivvård och skrivstrategier. Svenska skrivregler. Uppgift inför seminariet Min syn på skola och utbildning: 5

6 Inledningsvis på denna kurs ska du formulera dina egna tankar och din erfarenhet av skolan, förskolan och fritidshemmet. Det du har formulerat skall diskuteras muntligt under det första basgruppsseminariet. Texten skall därefter sparas i din portfolio på FirstClass. v. 37 Tema: Att lära till lärare Att lärare till lärarstudent ha kunskap om och färdigheter i svenska språket som redskap för studier och yrkesliv ha grundläggande kunskap om och själva ha prövat och reflekterat över olika kommunikationsformers betydelse för lärande ha grundläggande kunskap om lärandeteorier och om organisation av lärande samt förstå villkoren för eget och andras lärande Den lydiga kreativiteten. Om barn och ungdomars språkutveckling. Ulla Wiklund Skriva och samtala för att tänka och lära Eva Klinthäll Egidius, Henry Att vara lärare i vår tid Illeris, Knud Lärande. Studentlitteratur, 2007 (delar av 336 s) Uppgift inför seminariet: Du ska formulera din förståelse av och syn på utbildningsväsendet i relation till följande frågor. - Vad är kunskap? - Hur går lärande till? - Vilken är lärarens roll? - Vilket är skolans uppdrag? Referera och reflektera skriftligt över litteraturen och temats föreläsningar. Det du har formulerat skall diskuteras muntligt under basgruppsseminariet. Texten skall därefter sparas i din portfolio på FirstClass. v. 38 Tema: Styrdokument i förskola, fritidshem och skola Hur kan styrdokument förstås kunna redogöra för förskolans, fritidshemmets, grundskolans och den frivilliga skolans organisation, uppdrag och styrdokument kunna problematisera skolan som en organisation/institution i ständig förvandling med fokus på bland annat jämställdhet ha kunskap om och färdigheter i svenska språket som redskap för studier och yrkesliv Styrdokumentens roll i förskola, förskoleklass, skola, fritidshem och den frivilliga skolan Bengt Göransson, Maud Ihrskog, Birgitta Sjöblom, Birgitta Söderlund-Wiik Ask, Sofia Hållbara texter: Att skriva för studier och arbetsliv. 6

7 Forsell, Anna Boken om pedagogerna Lindstedt, Inger Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Skolverket Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i fritidshemmet. Skolverket, Skolverket Skolverket Bildning och kunskap. Särtryck ur Skola för bildning. Liber, Jord för växande. Särtryck ur Växa i lärande och Att erövra omvärlden. Liber, Skolverket Karta över utbildningssystemet Utbildningsdepartementet Läroplan för förskola, Lpfö. Utbildningsdepartementet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94 Utbildningsdepartementet Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Uppgift inför seminariet: Referera och reflektera skriftligt över litteraturen och temats föreläsningar. Diskuteras på pedagogikseminariet och dokumenteras i portfolion. v. 39 Tema: Läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling ha grundläggande kunskap om lärandeteorier och om organisation av lärande samt förstå villkoren för eget och andras lärande ha grundläggande kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för kunskapsutveckling ha kunskap om och färdigheter i svenska språket som redskap för studier och yrkesliv Kompendium tillhandahålls av institutionerna till självkostnadspris 150 s Uppgift inför seminariet: 7

8 Uppgift lämnas under veckans seminarier v. 40 Tema: Läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling ha grundläggande kunskap om lärandeteorier och om organisation av lärande samt förstå villkoren för eget och andras lärande ha grundläggande kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för kunskapsutveckling ha kunskap om och färdigheter i svenska språket som redskap för studier och yrkesliv Kompendium tillhandahålls av institutionerna till självkostnadspris 150 s Uppgift inför seminariet: Uppgift lämnas under vecka 39 v. 41 Tema: Skolan som organisation kunna problematisera skolan som en organisation/institution i ständig förvandling med fokus på bland annat jämställdhet kunna redogöra för förskolans, fritidshemmets, grundskolans och den frivilliga skolans organisation, uppdrag och styrdokument Den dolda läroplanen Jan Andersson Skolan som organisation/institution Stefan Petersson En förändrad skola Stefan Lund Forsell, Anna Boken om pedagogerna Skolverket Karta över utbildningssystemet Kompendium tillhandahålls av institutionerna till självkostnadspris Uppgift inför seminariet: Referera och reflektera skriftligt över litteraturen och temats föreläsningar. Diskuteras på pedagogikseminariet och dokumenteras i portfolion. 8

9 v. 42 Tema: Kunskap och vetande Hur kan vi veta vad vi vet? kunna redogöra för och diskutera kunskapsbegreppets komplexitet i relation till kunskapsutveckling, kunskapsvärdering och kunskapsbedömning ha grundläggande kunskap om lärandeteorier och om organisation av lärande samt förstå villkoren för eget och andras lärande Fausts dilemma. Människan och kunskapsbegreppet i västerländsk idétradition Cecilia Trenter Kunskande och lärande i skolan Eva Klinthäll Vetenskapsteori Maud Ihrskog Värdegrund i förskola, skola och fritidshem Susanne Linnér och Peter Borén (OBS behandlas i vecka 43) Gustavsson, Bernt Skolverket Skolverket Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Forskning i fokus, nr. 5. Skolverket, Bildning och kunskap. Särtryck ur Skola för bildning. Liber, Jord för växande. Särtryck ur Växa i lärande och Att erövra omvärlden. Liber, s 85 s 114 s Thurén, Torsten Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber s Uppgift inför seminariet: Referera och reflektera skriftligt över litteraturen och temats föreläsningar. Diskuteras på litteraturseminarium och dokumenteras i portfolion. v. 43 Tema: Etik och juridik Värderingsförmåga och förhållningssätt ha grundläggande kunskap om samt kunna förhålla sig till juridiska, värdegrundsmässiga och yrkesetiska riktlinjer, inklusive informations- och kommunikationsteknikens område, för samtliga lärarkategorier Rättsäkerhet och rättstillämpning i förskola, skola och fritidshem Krister Svensson Domens och hjärtats etik Lena Holmén Insyn och hänsyn i skolans värld. Om offentlighet och sekretess i teori och praktik Hans Bengtsson Bengtsson, Hans & Svensson, Krister Ansvar och sekretess i förskola, skola och fritidshem. Liber,

10 Orlenius, Kennert Värdegrunden - finns den? Runa, 2001 Skolverket Överenskommet! Liber distribution, 1999 Uppgift inför seminariet: Reflektera skriftligt över litteraturen och temats föreläsningar. Diskuteras på pedagogikseminariet och dokumenteras i portfolion. v. 44 Tema: Lärande och kunskapsbedömning Examination och utvärdering ha grundläggande kunskap om lärandeteorier och om organisation av lärande samt förstå villkoren för eget och andras lärande kunna redogöra för och diskutera kunskapsbegreppets komplexitet i relation till kunskapsutveckling, kunskapsvärdering och kunskapsbedömning Kunskapsbedömning Per Gerrevall Förändrade kommunikationsmönster Elza Dunkel Lärande Stefan Sellbjer Lärande i ett socialt utvecklingspsykologiskt sammanhang Leif Nilsson och Idor Svensson Egidius, Henry Att vara lärare i vår tid. Natur och kultur Hwang, Philip & Nilsson, Björn Utvecklingspsykologi Illeris, Knud Lärande. Studentlitteratur, 2007 (delar av 336 s) Skolverket Likvärdig bedömning och betygssättning. Allmänna råd. Stockholm: Statens skolverk, s Uppgift inför seminariet: Referera och reflektera skriftligt över litteraturen och temats föreläsningar. Diskuteras på pedagogikseminariet och dokumenteras i portfolion. 10

11 Muntlig och skriftlig kommunikation Läraryrket rymmer många situationer då du förväntas kunna kommunicera korrekt i tal och skrift. Även utbildningstiden ställer krav på dina muntliga och skriftliga kunskaper och färdigheter. Delen om muntlig och skriftlig kommunikation inom GA2111 innehåller därför en introduktion till retorik och till akademiskt skrivande som omfattar 3 högskolepoäng. Kurstillfälle 1 Grundläggande kommunikation Första kurstillfället handlar om samtal och hur den vardagliga kommunikationen ser ut i förhållande till läraryrkets kommunikation. Läs översiktligt: Ask (2006). Hållbara texter. Att skriva för studier och yrkesliv. Fällman (2002). Tala & engagera. Populär presentationsteknik. Lindstedt (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Kurstillfälle 2 Retorik och muntlig framställning Andra kurstillfället handlar om retorik och retorikens betydelse för planeringen av muntlig och skriftlig framställning. Läs grundligt: Fällman (2002). Tala & engagera. Populär presentationsteknik. Lindstedt (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Kurstillfälle 3 och 4 Allmänt och akademiskt skrivande Tredje och fjärde kurstillfället handlar om skrivande i allmänhet och om formellt, akademiskt skrivande i synnerhet. Läs grundligt: Ask (2006). Hållbara texter. Att skriva för studier och yrkesliv. Lindstedt (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Uppgiftsformulering och arbetsgång I kursen kombineras tal och skrift genom att du utför en uppgift, men på två olika sätt. Det ena sättet innebär att du ska skriva en utredande text och det andra sättet att du ska hålla en muntlig presentation. Utredande skrivande Den skriftliga delen av uppgiften i kursen är att individuellt skriva en utredande text med följande huvudrubrik: Retoriken och läraryrket. Du väljer själv en snävare underrubrik och hur du vill närma dig ämnet. När du har valt infallsvinkel ska du formulera ett syfte med din text och en frågeställning som är möjlig att utreda på det utrymme som du har till förfogande (700 ord). I en kort inledande del av texten presenterar du vad du tänker utreda i din text. Du behöver inte skriva något om hur du kom på vad du skulle skriva om. Det viktigaste är att du tydliggör för läsaren vad du ska utreda och att du mycket kortfattat ger honom/henne inblick i ämnet. I textens avhandlingsdel utreder du därefter din valda frågeställning med hjälp av adekvat litteratur för att sedan i den avslutande delen runda av din text och besvara den inledande frågeställningen. Hjälpmedel: o Ask (2006). Hållbara texter. Att skriva för studier och yrkesliv. o Lindstedt (2002). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. o Strömquist (2000). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. o Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2002). Inlämning: 1 oktober

12 Uppgiften skickas som en bifogad word-fil till ansvarig lärare via privat mail i First Class. När du sparar din utredande text döper du den till ditt för- och efternamn samt ditt basgruppsnummer. T.ex. Lisa Simpson bg99. Muntlig presentation Den muntliga delen av uppgiften innebär att du under 3-5 minuter ska presentera innehållet i din utredande text för deltagarna i din basgrupp. Texten utgör alltså stoffet i din muntliga presentation och retoriken och dess grunder ska ligga till grund för genomförandet. Tänk särskilt på inledning och avslutning. Hjälpmedel: o Fällman (2002). Tala & engagera. Populär presentationsteknik. Redovisning: v Ansvarig lärare meddelar redovisningstider för din basgrupp. Uppgiftsformalia och betygskriterier Observera att den muntliga och skriftliga delen är två sidor av samma uppgift och att de båda delarna bedöms och examineras som en helhet omfattande 3 högskolepoäng. Deltagande i seminarier är obligatoriskt och utgör grund för betygsättning. Godkänd För Godkänd ska den utredande texten bestå av maximalt 700 ord. Innehållet måste vidare vara genomtänkt och ha en tydlig koppling till den valda frågeställningen. Du ska också visa att du kan citera och källhänvisa korrekt enligt Harvardsystemet. Din text ska därför bygga på minst tre olika källtyper, innehålla minst ett löpande citat, minst ett blockcitat samt en korrekt källförteckning som presenterar de källor som du har hänvisat till i den löpande texten. Texten ska dessutom vara logiskt upplagd och följa en röd tråd. Läsaren ska, efter att ha läst din text, märka att din frågeställning besvarats och att ditt problem därmed har blivit utrett. För godkänt betyg ska därtill den utredande texten vara skriven med hänsyn tagen till skrivkonventioner, struktur och budskap samt till de krav som den akademiska genren ställer. För Godkänd ska vidare den muntliga presentationen omfatta minst 3 och max 5 minuter. Anförandet ska också ha bearbetats enligt den retoriska modellen och ha framförts på ett genomtänkt sätt inför basgruppen. Observera att innantilläsning inte godkänns. Väl godkänd För betyget Väl godkänd ska, utöver kriterierna för godkänd, det i den utredande texten tydligt framgå att hänsyn har tagits till mottagare, genre, korrekt språkdräkt, genomtänkt struktur samt till övriga krav som den akademiska genren ställer både på innehåll och på form. För Väl godkänd krävs också en säker muntlig redovisning enligt den retoriska modellen framförd med både ett genomtänkt språk och ett välplanerat innehåll. 12

13 Matematikdidaktisk examination Uppgiften presenteras i samband med det första ma-seminariet under vecka 39 och redovisas vid examinationsseminariet vecka 40. Uppgifter till Ma-seminarium 1: Matematik och kunskapsutveckling Bildning och Matematik av Lars Mouwitz Högskoleverkets rapportserie 2004:29 R ( kompendiet s ) På tal om tal av Lars Nystedt (utdrag 15 sidor, kompendiet s ) Grundskolans kursplan i matematik (kompendiet s ) Förbered dig inför seminariet genom att läsa den anvisade litteraturen, och fundera igenom samtliga uppgifter nedan. Dessa uppgifter arbetar ni med gruppvis under Ma-seminarium 1. Diskussionsuppgifter 1. I det första avsnittet Vem älskar matematik ger Mouwitz sin syn på vuxnas förhållande till matematik. Diskutera i gruppen ditt eget förhållande till matematik. 2. Demokrati och makt diskuteras i ett avsnitt i Bildning och Matematik. Hur hänger demokrati och matematik ihop? Diskutera. 3. Matematikämnets uppbyggnad och karaktär står beskrivet i grundskolans kursplan. Stämmer kursplanens beskrivning av ämnet överens med din egen uppfattning och erfarenhet av matematikämnet? Anser du att det är något som bör läggas till eller tas bort från kursplanens beskrivning? 4. Enligt grundskolans timplan ska undervisningen i matematik omfatta 900 timmar om 60 minuter. Matematik är därmed skolans näst mest undervisade ämne. Varför tror du att matematiken har en så stor omfattning? Anser du att matematik har lagom många undervisningstimmar, eller bör antalet timmar förändras? Problemuppgifter 1. Rita en enkel abacus (se kompendiet, s. 134) på ett A4-papper och lägg med småstenar, med tändstickor eller med mynt de olika talen respektive Utför additionen på din abacus. 2. Under föreläsningen pratas det om vänskapstal. Undersök de två talen 220 och 284 som just kallas vänskapstal. Gör så här: addera alla tal som 220 går att dela med. Vad blev summan? Gör sen likadant med 284, alltså addera alla tal som 284 går att dela med. Vad blev summan? Exempel: talet 28 går att dela med 1,2,4,7,14. Summan av dessa tal blir 28 13

14 3. År 1858 upptäcktes Rhindpapyren som dateras till omkring 1600 fkr. Den innehåller 85 matematiska problem och deras lösningar. Nedan finns problem nummer 32 återgivet. Vad är det för problem och hur löser man det? (Läsriktningen är från höger till vänster.) 14

15 TEMAPLANERING AUO 1 matematik Uppgiften är att göra en temaplanering utifrån era ämnen. Kravet är dock att matematiken är i fokus. Svenska ska även finnas med. Minst antal ämnen är 4. AKTUELLT TEMA: Tidsram för temat Början Avslut Iblandade pedagoger Ämne: Vad Hur Ämne: Vad Hur Ämne: Vad Hur Ämne: Vad Hur Ämne: Vad Hur Ämne: Vad Hur 15

16 HUR TÄNKER DU? HUR TÄNKER DU I UPPGIFTEN? HUR TROR DU ANDRA TÄNKER? HUR TÄNKER ELEVER? Lös uppgifterna. Försök skriva ner hur du tänker. a) Hur många svarta pärlor finns på halsbandet? b) Helena och Karin ska dela lördagsgodiset lika. Hur gör de? c) I dag är det den 30:e augusti, hur många dagar är det till den 8 september? 16

17 Gruppexamination Examinationen presenteras en vecka innan redovisningsdatum Avslutande individuell examination Examinationsuppgiften presenteras en vecka innan inlämningsdatum Provuppsättning Kursen har fyra provuppsättningar som kommer att rapporteras till LADOK. TE01 Styrdokument och lärande (6 hp). Ansvariga för innehållet är Institutionen för pedagogik och Samhällsvetenskapliga institutionen. TE02 Kunskap och färdighet (4,5 hp). Ansvariga för innehållet är Institutionen för pedagogik och Samhällsvetenskapliga institutionen. TE03 Muntlig och skriftlig kommunikation (3 hp). Ansvarig för innehållet är Institutionen för humaniora, avdelningen för svenska språket. TE04 Matematikens betydelse för kunskapsutvecklingen (1,5 hp). Ansvarig institution är Matematiska och systemtekniska institutionen, avdelningen för matematikdidaktik. Vissa moment kommer dessutom att delvis behandlas parallellt under kursen. 17