SVENSKA ÅK 7 9. från förmågor till bedömning

Transkript

1 SVENSKA ÅK 7 9 från förmågor till bedömning 1 Kontakt_broschyr15.indd :48

2 Hur behåller du lusten och kreativiteten samtidigt som du täcker hela det centrala innehållet i svenska? Hur utvecklar du förmågorna samtidigt som du får underlag för bedömning? Jo, genom det nya svenskläromedlet Kontakt! Kontakt är läromedlet som gör att du håller en stadig kurs genom Lgr11. Materialet är samlat i två huvudböcker och indelat i tjugoåtta fristående arbetsområden med följande struktur: FÖRMÅGOR Varje arbetsområde inleds med en elevnära genomgång av vilka förmågor eleverna ska utveckla. CENTRALT INNEHÅLL BEDÖMNING/KUNSKAPSKRAV Förmågorna bryts ner i det centrala innehållet som i sin tur ligger till grund för arbetsområdets texter och elevuppgifter. Varje arbetsområde avslutas med en slutuppgift. Här visar eleverna hur de utvecklats i förhållande till förmågorna och det centrala innehållet. I Kontakts Lärarbok finns bedömningsmatriser till slutuppgifterna. Allt är med andra ord redan klart, det är bara att börja jobba! Kontakts huvudböcker finns även som interaktiva böcker. I dem kan eleven lyssna på bokens innehåll och befästa och fördjupa sina kunskaper genom webbövningar i följande kategorier: Förförståelse, Läsförståelse, Ordkunskap, Hörförståelse och Extra träning. 2 Kontakt_broschyr15.indd :48

3 Ett arbetsområde i Kontakt Slutuppgift och bedömning I slutuppgiften får eleverna visa sina förmågor och tillämpa allt de lärt sig. För dig som lärare finns bedömningsmatriser till varje slutuppgift i lärarboken. Förmågor och centralt innehåll På startuppslaget till varje arbets område ser eleverna vilka för mågor de kommer att träna på och vilket centralt innehåll de ska jobba med. Lgr11:s text är skriven så eleverna förstår. 4 1 Allt har kontakt, från förmågor till bedömning Ett arbetsområde kan t ex vara Om konsten att analysera en skönlitterär text, Om konsten att berätta utifrån ett manus, Om konsten att utveckla och förbättra en text, osv. Här ser du den pedagogiska strukturen, steg för steg. 3 2 Öva, öva, öva! Efter mönstertexten får eleverna övningar som tränar förmågorna. Det kan handla om allt från stycke indelning till att skriva dialog. Här kompletterar du lätt med eget material. Mönstertext att använda Tidigt i varje arbets område finns ett grundmaterial för eleverna att utgå ifrån vi kallar det mönstertext: ett reportage, en skönlitterär text eller ett sommar program från radion. I denna broschyr får du ett helt arbetsområde med tillhörande bedömningsmatris. Nyfiken? Vänd blad så får du se! 3

4 Kontakt-Huvudbok-1.indd Kontakt_broschyr15.indd :48

5 ingen rädder för vargen här! Om konsten att argumentera skriftligt I detta arbetsområde ska du utveckla din förmåga att: läsa och analysera texter för olika syften Du läser två insändare och undersöker vad som är typiskt för texternas uppbyggnad, innehåll och stil. formulera dig och kommunicera i skrift Du skriver en insändare. anpassa språket efter syfte, mottagare och sammanhang Du disponerar din text, det vill säga ordnar innehållet på ett sådant sätt att texten blir lätt att förstå. Du väljer dina ord och formulerar dig så att ditt syfte och budskap blir tydligt för den som läser din text. 5

6 Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Det betyder att det är vi själva som bestämmer hur vårt land ska fungera och hur det ska utvecklas. Men demokratin bygger på att vi är aktiva och deltar i debatten. Och det ska vara roligt att debattera! För att det ska bli en bra debatt måste de som debatterar respektera varandra. Det är en konst att tycka olika utan att bli osams. För att våga delta i debatten behöver vi också träna oss i att argumentera. Hur skriver du en bra insändare eller debattartikel? Det är det du ska lära dig här. INSÄNDARE Tonadalsbladet 15 januari 2014 Vargen inget hot mot människan Rädslan för vargen är överdriven. Den bygger på gamla myter och på skräckpropaganda. Vargen angriper inte människor. Vi måste tillåta rovdjur i våra skogar och lära oss leva sida vid sida! Antalet vargar i Sverige ökar. Samtidigt ökar rädslan för varg, framför allt på landsbygden. Men är det ökande antalet vargar verkligen ett hot mot oss människor? Svaret är nej! All fakta visar att vargen inte angriper människor och att vi utan problem kan ha en livskraftig vargstam i vårt land. Så låt oss skilja mellan sagor och sanning! Vargen har i alla tider framställts som ondskefull och farlig, något som vi gärna lärt barnen så tidigt som möjligt. I sagor som Rödluvan och vargen och De tre små grisarna är det ingen tvekan om att vargen är lömsk och grym och ute efter att äta upp oss. Så akta er för vargen, barn! Men nu för tiden är vi upplysta och tror inte på sagor och skräckpropaganda längre. För hur ser verkligheten ut? Sanningen är att från 1950 till idag har högst fem människor dödats av varg i Europa (utanför Ryssland). Det skedde i Spanien 1957, 1959 och I området har under denna tid levt ungefär vargar och flera hundra miljoner människor. I Sverige har inte en enda person dödats av varg under dessa drygt 60 år. Faktum är att bilresan ut till skogen är 6

7 betydligt farligare än att vara i skogen. Varje år dödas minst 270 personer i trafiken i Sverige, varav ca 10 stycken i älgolyckor. Älgar och rådjur är alltså farligare djur än vargen. Vargen är inte heller på långa vägar så farlig som vi människor. Den största risken för en älgjägare i skogen är andra älgjägare. Varje år vådaskjuts 2-3 personer till döds. Men det är ingen som vill förbjuda människan i skogen! Vargen är intelligent och skygg till sin natur. Allra oftast flyr den då den känner vittring av människan, men den är samtidigt nyfiken av sig så det händer att den kommer nära människor. Sedan går det förstås inte att komma ifrån att vargen är ett rovdjur som då och då kommer att döda ren, får och annan boskap. Här måste staten erbjuda en generös ersättning till dem som drabbas. Vargen är ett vackert djur som berikar vår natur och vårt land. Den har i alla tider varit ett inslag i naturen. Den bidrar till mångfalden och rovdjur behövs för att balansen i djurlivet ska behållas. Vargen ser till att antalet rådjur, harar, sorkar och andra smådjur hålls på en lagom nivå. Vi är ett folk av naturvänner och de flesta av oss vill ha en vild natur, inte en djurpark där vi åker runt med hjälm och säkerhetsbälte. Så ta vargen i försvar inför dina grannar och vänner. Förklara att den inte är farlig för människan och att den behövs! Naturvän INSÄNDARE Tonadalsbladet 20 januari 2014 Ansvarslös rovdjurspolitik Nu har det hänt igen! Varg har rivit sex får i Vikbolandet. Det måste bli ett stopp för vargens härjningar. Vargens spridning och antal måste begränsas! Den svenska rovdjurspolitiken bestäms av storstadspolitiker som inte har en aning om hur deras beslut påverkar landsbygdens folk. Det är lätt att bo i Stockholm och tycka att det ska finnas gott om varg i de svenska skogarna, för ingen stockholmare behöver vara orolig för sina husdjur. Själv bor jag i Värmland, är jägare och har en stövare. Frågan är bara hur länge det dröjer innan vargen tar min stövare Molly. Tidigare har Molly fått springa fritt när vi vandrat i skogarna, men den friheten riskerar att bli hennes död nu. Vi som bor på landet vågar snart inte släppa ut våra djur. Vi har nu kommit till ett vägval i den svenska rovdjurspolitiken. Antalet vargar i landet ökar oavbrutet och nu finns vargen ända nere i södra Sverige. Tidigare lovades det att antalet vargar skulle begränsas till 210 stycken. Nu har vi minst det dubbla och staten har totalt tappat kontrollen. Antalet rapporter om boskap och hundar dödade av varg ökar oavbrutet. Tillåt jakt på varg och skjut av de vargar som finns i närheten av samhällen. Håll vargstammen nere på 210 djur! Nuvarande rovdjurspolitik är inget annat än ett svek mot landsbygdsbefolkningen. I kommun efter kommun skrivs protestlistor mot den förda politiken, men det tycks inte vara något som regering och riksdag bryr sig om. Ta kontakt med den riksdagsman eller rksdagskvinna som representerar din hemort och kräv att de ska arbeta för att stoppa vargens spridning! Bevara landsbygden 7

8 Så här skriver du argumenterande text En argumenterande text handlar om åsikter. Två av de vanligaste argumenterande texttyperna är insändare och debattartiklar. En insändare skrivs av en privatperson som är engagerad i en viss fråga och skickar in den till en tidning för att övertyga andra om sin åsikt. Den är ofta kort och ganska enkelt skriven. Vargartiklarna som du precis läst är exempel på insändare. En debattartikel skrivs oftast av en politiker eller en expert inom något område. Debattartikeln går mer på djupet och är oftast betydligt längre än insändaren. Debattartiklar om vargfrågan skulle kunna skrivas av Naturskyddsföreningen eller någon känd representant för ett politiskt parti. I det här arbetsområdet ska vi fokusera på insändaren. Hur skriver du en bra insändare? Med insändarna om vargen som bakgrund ska vi ge dig en del tips på hur du argumenterar på bästa sätt. Tes, information och argument Syftet med att skriva en argumenterande text är såklart att försöka övertala sina läsare att tycka likadant som man själv i en viss fråga. Ju mer du tänker igenom innehållet och strukturen i din insändare, desto större är chansen att du lyckas med det. Alla argumenterande texter bör innehålla en tes, information om ämnet och flera argument som stödjer tesen. Om du sedan ser till att ordna de ingredienserna på det mest effektfulla sättet, så ska du se att du kan skriva en riktigt övertygande insändare! Formulera en tes Med tes menas den åsikt eller det budskap som du vill föra fram. Budskapet bör föras fram så tydligt och så tidigt som möjligt i insändaren i rubriken eller i ingressen. I insändaren Vargen inget hot mot människan är tesen just att vargen inte är något hot mot människan. Tesen förs alltså fram redan i rubriken. 132 KONTAKT Ingen rädder för vargen här! 8

9 Förtydliga din tes Tesen ska vara kort och slagkraftig och du kan därför behöva förtydliga den lite längre fram. I Vargen inget hot mot människan förtydligas tesen genom att insändaren påstår att vargen inte angriper människor och att vi utan problem kan ha en livskraftig vargstam i vårt land. 1 Tesen A Vilken är tesen i insändaren Ansvarslös rovdjurspolitik? Diskutera två och två och redovisa era slutsatser i klassen. B På vilket sätt förtydligas tesen i insändaren Ansvarslös rovdjurspolitik? Diskutera två och två och redovisa era slutsatser i klassen. Ge bakgrundsinformation Det är bra om du i din insändare förklarar bakgrunden till problemet. Om du visar att du har kunskap om ämnet och förstår hur problemet har uppstått, är det lättare att få läsaren att tro på dina argument. I insändaren Vargen inget hot mot människan berättar Naturvän att det finns en urgammal rädsla för varg som bygger på gamla sagor och skräckpropaganda. 2 Bakgrundsinformation Vilken bakgrundsinformation ger insändarskribenten Bevara landsbygden om vargfrågan? Diskutera två och två och redovisa era slutsatser i klassen. KONTAKT Ingen rädder för vargen här! 133 9

10 Ta upp flera argument för din tes I insändaren är det din uppgift att försöka övertyga läsaren om att din åsikt är den rätta. Du måste argumentera på ett bra sätt. Det finns framför allt två olika sätt att argumentera. Du kan använda dig av förnuft eller känsla. Effektivast är naturligtvis att använda sig av båda sätten. Förnuftsargument innebär att du med fakta bevisar att din tes är riktig. I insändaren Vargen inget hot mot människan används följande förnuftsargument: Bara fem människor har dödats av vargar sedan Trots att älgar och älgjägare är farligare än vargen vill ingen förbjuda dem. Vargen och andra rovdjur behövs för balansen i naturen. De håller rådjur, harar, gnagare och andra smådjur på en lämplig nivå. Känsloargument innebär att du vädjar till läsarens känslor. Mest effektiva är känsloargumenten om du blir personlig och ger exempel. I insändaren Vargen inget hot mot människan används bara ett känsloargument: att vargen är ett vackert djur som berikar vår natur. Den som skriver ger inga personliga exempel. Insändaren blir mer överskådlig och tydlig om du börjar på ett nytt stycke när du tar upp ett nytt argument. 134 KONTAKT Ingen rädder för vargen här! 10

11 3 Argument Vilka förnufts- och känsloargument används i insändaren Ansvarslös rovdjurspolitik? Lyckas insändarskribenten disponera sin artikel så att nya argument inleds med ett nytt stycke? Diskutera två och två och redovisa era slutsatser i klassen. 4 Bemöt ett argument Artikelförfattaren till Ansvarslös rovdjurspolitik bemöter inte något av vargvännernas argument. Välj ut det argument som ni tycker är vargvännernas bästa argument. Motbevisa det i ett kort stycke där ni visar att ni har förståelse för argumentet men att argumentet ändå inte håller. Arbeta två och två och läs upp stycket ni skrivit för resten av klassen. Avsluta med en uppmaning För att verkligen skapa en effektiv insändare bör du avslutningsvis upprepa din tes och uppmana läsaren till något slags handling, att göra något. Insändaren Vargen inget hot mot människan avslutas med uppmaningen: Så ta vargen i försvar inför dina grannar och vänner. Förklara att den inte är farlig för människan och att den behövs! Också Ansvarslös rovdjurspolitik avslutas med en tydlig uppmaning: Ta kontakt med den riksdagsman/kvinna som representerar din hemort och kräv att de ska arbeta för att stoppa vargens spridning! KONTAKT Ingen rädder för vargen här!

12 5 Bästa avslutningen Jämför avslutningen på de två insändarna. Vilken uppmaning fungerar bäst, tycker ni? Vilken insändare har den bästa avslutningen? Diskutera två och två och redovisa era slutsatser i klassen. Använd ett enkelt språk Språket i en insändare ska vara enkelt och inte innehålla svåra ord och begrepp. Det ska märkas att du är en privatperson och att du riktar dig till andra privatpersoner som inte är experter på ämnet. Men du ska ändå låta seriös och inte använda alltför vardagliga ord. Insändare är oftast inte humoristiska eller fantasifullt skrivna, utan fokuserar på att föra fram argument på ett tydligt sätt. Rubrik, ingress och signatur Din insändare består huvudsakligen av tes, information om ämnet och argument. När du skrivit din text, är det dags att fundera på rubrik och ingress. Både rubrik och ingress ska vara korta och på ett slagkraftigt sätt föra fram din tes. Sist i insändaren kommer en signatur, alltså det namn eller smeknamn som du skriver under med. (Se även översikten En artikels olika delar på sidorna ) 136 KONTAKT Ingen rädder för vargen här! 12

13 SLUTUPPGIFT Skriv en egen insändare Välj att skriva om något som intresserar och engagerar dig. Du kan använda ämnena här nedanför eller välja ett eget. Jordens resurser utnyttjas allt hårdare i samma takt som vi konsumerar allt mer. Vi behöver alla engagera oss och ta ställning: Måste vi transportera varor från jordens alla hörn? Måste vi slänga så mycket mat? Hur är det med skolmaten? I affären där du handlar? Måste vi byta telefoner och annan elektronik så ofta? Här hittar du kanske ett ämne till din insändare. Sverige är ett demokratiskt land. Har du funderat på hur demokratin fungerar i din närmiljö?: Har du och dina klasskamrater något inflytande på till exempel undervisningen och på andra områden i din skola? Hur fungerar jämlikheten mellan tjejer och killar i din skola? Får de samma möjligheter och uppmärksamhet? Hur fungerar det i din kommun? Tar kommunen hänsyn till vad ungdomar tycker och har ni möjlighet att påverka? Här hittar du kanske ett ämne till din insändare. Och du glömmer väl inte vad du lärt dig: Formulera en tes Ge bakgrundsinformation Ta upp argument och motargument Använd ett enkelt språk Avsluta med en uppmaning 13

14 Bedömningsmatris: Ingen rädder för vargen här! Elev: E C A Innehåll Eleven följer instruktionen och texten fungerar i huvudsak som en insändare. Eleven följer instruktionen och texten fungerar relativt väl som en insändare. Eleven följer instruktionen och texten fungerar väl som en insändare. Struktur Texten är i huvudsak sammanhängande och begriplig och har en struktur som i huvudsak passar en insändare. Texten är relativt väl sammanhängande och har en struktur som passar en insändare relativt väl, till exempel genom att den har en tes, argument och en avslutande uppmaning. Texten är väl sammanhängande och har en struktur som passar en insändare väl, till exempel genom att den har en tes, tydliga argument och en effektiv avslutande uppmaning. Textbindningen är enkel. Textbindningen är utvecklad. Textbindningen är välutvecklad. Språk och stil Meningsbyggnaden fungerar i huvudsak. Meningsbyggnaden fungerar relativt väl, till exempel genom att vara varierad. Meningsbyggnaden fungerar väl, till exempel genom att vara varierad och träffsäker. Skrivregler Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer relativt väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Eleven följer väl skriftspråkets normer för skiljetecken och stavning. Specifikt för slutuppgiften Eleven för fram åsikter med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven för fram åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven för fram åsikter med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Helhetsbedömning 14 Utdrag ur Kontakt Lärarbok med bedömningsmatriser, Kopiering tillåten

15 Har du fått mersmak? I Kontakts huvudböcker finns ytterligare 27 arbetsområden! Gå in och kika på 15 Kontakt_broschyr15.indd :48

16 Så som de har jobbat dessa veckor har jag aldrig sett dem arbeta. Kontakt har ett språk som ungdomar lätt förstår och känner sig bekväma med. Texten riktar sig verkligen till ungdomarna. Jag behöver inte sitta och konstruera någon egen pedagogisk planering utan kan utgå från läromedlet. Det spar tid. Matriserna är bra för att eleverna ska förstå vad som ska läras in/ bedömas. Jag känner mig mer säker i min bedömning utifrån matriserna, att jag gör rätt. Natur & Kultur Box , Stockholm Växel: Produktinfo: Order: info@nok.se Kontakt_broschyr15.indd 16 Huvudbok Huvudbok 1 Interaktiv Huvudbok Huvudbok 2 Interaktiv Introboken Lärarbok med bedömningsmatriser Språkhandboken ISBN: Kontakt :48