Ensamarbete och förflyttningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ensamarbete och förflyttningar"

Transkript

1 Ensamarbete och förflyttningar Kicki Reifeldt

2

3 , 2017 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut. Illustrationer: Kicki Reifeldt.

4

5 Många anhöriga hjälper närstående i deras förflyttningar dygnet runt. De arbetar ofta ensamma, ibland med och ibland utan hjälpmedel. Ensamarbete är också en realitet för många som arbetar inom vårdyrken. Personliga assistenter arbetar ofta ensamma hemma hos patienten. På vårdboenden är det ibland mindre bemanning på nätter och helger än på vardagar vilket ofta leder till ensamarbete. Ensamarbete Att arbeta två är ofta en fördel jämfört med ensamarbete men när man är två är det lätt att man glömmer att involvera patienten inför och i den aktuella förflyttningen. När man arbetar ensam är man mycket mer beroende av att samarbeta med patienten, samt att kommunicera och använda sig av och förlita sig på hens resurser. På många sätt kan det vara positivt för patienten vars förmågor då, i det avseendet, tas till vara optimalt. Men för att kunna göra det behöver man först göra en bedömning av hens självständighetsnivå och motoriska utförande i aktuella förflyttningar (rörelseanalys). Bedömningen ska göras av en person med lämplig utbildning (arbetsterapeut eller fysioterapeut). En rätt gjord bedömning ska redovisa (för vårdpersonal/anhöriga) hur mycket patientens rörelser i förflyttningarna avviker från en frisk persons rörelsemönster och hur stödet ska se ut (assistans och/eller hjälpmedel) för att man ska kunna genomföra förflyttningen så säkert och smärtfritt som möjligt. Om till exempel patienten ska resa sig upp från en säng får hen instruktioner om att (tippa bäckenet framåt) luta sig fram och dra in sina fötter under sängen, titta upp och trycka ifrån med händerna mot madrassen. Om patienten inte kan tippa fram bäckenet och fälla fram överkroppen framför sittbensknölarna, vilket är grunderna i den aktuella förflyttningen, så finns det inga förutsättningar att resa sig upp på ett vanligt sätt. Vårdpersonalen kan då hjälpa till genom att, till exempel, trycka med handen mot patientens svank. Stödet koncentreras på så vis till den rörelse i förflyttningen som sviktar och blir därför exakt och effektiv. Resten klarar patienten själv. 1

6 Genom ett höjdreglerbart underlag, t.ex. en arbetsstol, kan patienten få stöd i rörelsen att tippa sitt bäcken och föra fram tyngden från överkroppen framför sittbensknölarna för att resa sig upp. Hjälpmedel Arbetar man ensam är man beroende av att utnyttja de hjälpmedel som finns och man måste därför vara väl förtrogen med hur de ska användas. Att till exempel använda en personlyft i kombination med ett dragglidlakan för att positionera patienten i sängen exempelvis för att få patienten att komma längre upp mot huvudändan eller vända sig kan vara ett alternativ när vårdpersonal arbetar ensam. Ett annat tillfälle är när en extra tung patient ska förflyttas längre bak i en rullstol med ett så kallat envägsglid. Hjälpmedlet kopplas till en personlyft som när lyftbygeln höjs drar patienten längre bak. Mötet/bemötande Varje förflyttningssituation är unik och mötet mellan vårdpersonal och patient är ofta avgörande för hur förflyttningen kommer att fungera. Personkemi har stor betydelse för att kunna känna tillit och trygghet. Närstående och anhöriga kan i det avseendet ha bättre framgång än utomstående. Men med ett professionellt förhållningssätt till förflyttningar kan man komma runt det. Märker patienten att förflyttningen baseras på den egna förmågan och på överenskommet sätt så blir inte den personliga kontakten lika avgörande. Att vara fokuserad och närvarande och att ta sig tid att lyssna är att visa respekt och ger patienten bekräftelse. Om vårdpersonalen är stressad märker patienten det även om man försöker dölja det. Det beror oftast på att vi avslöjar oss mycket i vårt tonfall och i vårt kroppsspråk. 2

7 Förflyttningar inom demensvård Förflyttningar inom demensvård bygger ofta på en relation. Det är heller inte ovanligt att vårdpersonal säger att det fungerar när någon annan gör det. Varför klarar patienten att gå på toaletten när fysioterapeuten är med men inte när vårdpersonal är ensamma med patienten? När man analyserar situationen så ser man ofta att beteendet i de båda situationerna inte ser exakt likadant ut. Ett vanligt problem är till exempel att vårdpersonalen erbjuder för många alternativ samtidigt. Kommunicera med en person som lider av demenssjukdom Vid demenssjukdom försämras förmågan till kommunikation i takt med att sjukdomen fortskrider men det finns olika sätt att hjälpa en patient med demenssjukdom att kommunicera. Man ska visa att man lyssnar och är intresserad av vad hen säger, att ha ögonkontakt. Det är bra att upprepa vad hen har sagt för att visa att man har förstått och om det är lämpligt även be patienten visa vad eller hur hen menar. Vårdpersonalen som ska ge stöd i förflyttningarna bör närma sig patienten framifrån så att hen ser att någon kommer. Förflyttningarna kan med fördel brytas ner i delmoment och instruktionerna ges en i taget. Sätt dig upp, Res dig, Nu går vi, Sätt dig ner! Det kan också vara bra att visa hur man menar, till exempel att resa sig upp från sängkanten tillsammans. 3

8 Förflyttningar inom hemtjänst och hemsjukvård Inom hemtjänsten och hemsjukvård arbetar man ofta ensam och utsätts för svåra och stressande förflyttningssituationer som kräver snabba beslut. Det krävs en förmåga att snabbt kunna kommunicera och samarbeta med både patienter och närstående. Men det är viktigt att vårdpersonal har möjlighet att rådgöra med någon som har tillräcklig kunskap om arbetet och som kan bedöma följderna av olika tillvägagångssätt. Det är också viktigt att arbetsgivaren, med beaktande av bland annat förflyttningssituationer, gör en bedömning kring huruvida det är rimligt att arbeta ensam. I vissa fall är det olämpligt att utföra arbetet ensam. Exempelvis då det är tunga patienter eller patienter som inte kan medverka fysiskt i sina förflyttningar. Det gäller även vid komplicerade förflyttningar när patienten har speciella stödbehov eller använder syrgas och vid manuella förflyttningar där det krävs stöd på båda sidor av patienten och vid toalettsituationer där byxor ska av/på hos en patient med stort stödbehov. Dubbelbemanning När en förflyttningssituation upplevs tung och svår är det vanligt att man går in två eller fler personer till patienten. På många arbetsplatser har man också som policy att alltid arbeta med dubbelbemanning kring vissa moment, exempelvis när en mobil personlyft används. Men det blir inte automatiskt lättare att förflytta patienten bara för att man är fler om inte arbetsuppgifterna och stödet fördelas på ett tydligt och bra sätt, som även inkluderar patienten. När är det bra med dubbelbemanning I alla förflyttningar som bäst utförs med en hjälpare på vardera sidan av sängen eller rullstolen. Till exempel när en lyftsele ska appliceras, ett glidtyg ska föras ner bakom patientens rygg eller en tung patient ska föras längre bak i rullstolen med ett symmetriskt tryck på båda knäna. Vid arbete med en mobil personlyft, när det fördelas så att en hjälpare sköter personlyften och en hjälpare styr ner patienten i rullstolen. I liggande överflyttningar är det svårt att arbeta ensam eftersom patienten förflyttas horisontellt. Hos alla patienter med ett större stödbehov än vad en ensam hjälpare kan ge. 4

9 Outbildad och ovan vårdpersonal bör inte heller arbeta utan stöd från en mer erfaren kollega. Att vara observant på vid dubbelbemanning Fördela stödet och förflyttningsmomenten på ett bra sätt mellan hjälparna. När man till exempel arbetar med en mobil personlyft är det bra om en av hjälparna ansvarar för att manövrera lyften och den andre sköter arbetet kring patienten. Det kan vara förvirrande för patienten när det är fler personer i rummet, och till exempel svårt att veta vem hen ska förlita sig på i förflyttningen. Planera förflyttningarna väl, fördela arbetsuppgifterna tydligt och kommunicera detta med varandra och patienten. Ensamarbete utifrån arbetsmiljösynpunkt Som ensamarbete räknas sådant arbete som innebär fysisk eller social isolering. Det kan till exempel vara så att man inte kan få kontakt med andra människor på arbetsplatsen utan att använda radio eller telefon. Vid jourtjänst inom till exempel hemtjänst kan ensamarbetande vårdpersonal utsättas för komplicerade och stressiga situationer som kräver snabba och viktiga beslut. Vid sådana arbeten är det viktigt att arbetstagaren kan rådgöra med någon som har tillräcklig kännedom om arbetet och som kan bedöma följderna av olika handlingssätt. När ensamarbete planeras ska arbetsgivaren bedöma riskerna och planera för lämpliga åtgärder. Ibland kan det räcka med att skapa möjligheter, med telefon, till snabb och säker kontakt med andra personer. Hjälparen ska också ha rätt att få introduktion, information eller instruktioner om det arbete hen ska utföra. Introduktion och information ska vara självklara punkter i planeringen. Man måste också tänka på att hjälparen ska ha tillräcklig utbildning. 5

10 Förskriva en förflyttning inte bara hjälpmedlet En förflyttning är uppbyggd på en rad ställningstaganden som kan tjäna på att belysas på ett tydligt sätt så att alla berörda, både patienter och vårdpersonal, får en sammanhållen bild av hela förloppet. Detta kan sammanfattas i ett utprovningsprotokoll. Utprovningsprotokoll Patientens rörelser/rörelseförmåga Genom att förklara hur patienten utför sina förflyttningar och vilka krafter som den egna kroppen använder för att utföra rörelsen (rörelseanalys) får man en bild av hur förflyttningen kan gå till rent praktiskt och vilket specifikt individuellt stöd hen behöver. Hur förflyttningen ska gå till och vilka hjälpmedel som eventuellt behövs Förflyttningen kan beskrivas både med ord och bilder (illustrationer/foton). Särskilt viktigt är att det framgår vilken medverkan man kan förvänta sig från patienten och på vilket sätt stödet ska se ut så att det koncentreras till den rörelse i förflyttningen som sviktar. Allt för att den ska bli så exakt och effektiv som möjligt. Det kan också vara så att förflyttningen ur sängen ska ske på en viss sida, att rullstolen ska stå på ett särskilt ställe i förhållande till sängen, och om ett hjälpmedel ska användas och i så fall hur. Förflyttningshjälpmedel När ett förflyttningshjälpmedel förskrivs är det viktigt att tala om hur det ska användas av patienten, och i förkommande fall, tillsammans med vårdpersonalen. Lämpligt antal vårdpersonal och arbetsfördelningen dem emellan Beroende på vårdtyngd och patientens medverkan (rörelseanalys) i förflyttningen tar förskrivaren ställning till och ger sina rekommendationer om patienten klarar sig med en hjälpare eller om det behövs dubbelbemanning. Arbetar man två tillsammans är det viktigt att arbetet är tydligt uppdelat så att 6

11 båda vet vem som ska göra vad och att patientens roll i förflyttningen är klargjord för alla inblandade. Hur lång tid förflyttningen beräknas ta Tidsåtgången är en viktig del av förskrivningen eftersom för lite tid kan omkullkasta hela förflyttningen. Dessutom blir det med en tidsangivelse tydligt för alla inblandade att om tidsramen spricker så kan det bli på bekostnad av patientens delaktighet och kan eventuellt komma att påverka ergonomin för vårdpersonalen. Platsbehov För att kunna arbeta obehindrat och med bra arbetsställningar måste det finnas utrymme för det. I annat fall tvingas vårdpersonalen utföra förflyttningarna under sämre omständigheter. Det kan innebära att man trängd av möbler och väggar tvingas att mer eller mindre lyfta och vrida över patienten till sin rullstol. Med andra ord att förflytta patienten på ett sätt som kan ge belastningsbesvär i rygg och nacke. När man är flera som assisterar patienten ökar ofta utrymmesbehovet jämfört med när man arbetar ensam. Används hjälpmedel behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera hjälpmedlet. Riskanalys En riskbedömning innebär att man identifierar vad som kan hända, hur sannolikt det är att det händer och vad konsekvensen i så fall blir? Genom att gradera riskerna som stora eller obetydliga, och konkret beskriva dem, blir man medveten om dem och kan på så vis eliminera eller undvika dem. 7

12 Utbildning inför ensamarbete Vid sidan av utbildning i ren förflyttningskunskap finns det ett antal viktiga komponenter som bör ingå i utbildningen för ensamarbete. Dit hör kunskap om hur man på ett bra sätt kommunicerar och bemöter olika människor med olika funktionsnedsättningar. Hur samspelet och den muntliga och icke muntliga (kroppsspråk) kommunikationen påverkar patientens känsla av trygghet och tillit. Liksom kunskap om hur man kan ta i patienten på ett respektfullt sätt. Kursdeltagarna ska också genom utbildningen få en god kunskap om olika typer av hjälpmedel och hur de ska användas på ett effektivt och korrekt sätt. Utbildningens längd bör anpassas efter kursdeltagarnas tidigare utbildningsnivå och erfarenheter men bör, enligt HMC Sverige, inte vara kortare än fyra dagar. 8

13 Referenser Ensamarbete, Arbetsmiljöverket (best.nr. ADI 252) Granstedt, A. Hemsjukvård och ensamarbete. Äldre i centrum, nr Thunborg, C. (2015) Exploring dementia care dyad s person transfer situations from a behavioral medicine perspective in physiotherapy: development of an assessment scale. Örebro Universitet Reifeldt, K. (2015) Arbeta med personlyft. Göteborg: Hjälpmedelcenter Sverige Reifeldt, K. (2015) Arbeta med manuella förflyttningar. Göteborg: 9

14

15

16 Ensamarbete och förflyttningar Inför alla förflyttningar bör man alltid göra en bedömning av patientens självständighetsnivå och motoriskt utförande i aktuella förflyttningar (rörelseanalys). Men särskilt viktigt är det när man arbetar ensam. Den här skriften väcker tankar kring hur det kan vara att ensam assistera en person och på vilka sätt en arbetssituation kan vändas till en fördel men med bibehållen säkerhet för alla inblandade. är ett nationellt kunskapscentrum inom området förflyttningskunskap som startade Vi är experter på området och sprider vår kunskap genom utbildningar och skrifter. Våra utbildningar ger dig som arbetsterapeut, sjukgymnast och fysioterapeut redskap så att du kan handleda eller utbilda omvårdnadspersonal i förflyttning. Du som arbetar som hjälpmedelskonsulent får genom våra kurser den kunskap du behöver för att kunna utföra ditt arbete på ett kvalitativt sätt. Vi utbildar även hjälpmedelstekniker, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och rehabpersonal inom många olika aspekter av området förflyttning. Alla kursledare i förflyttningskunskap på Hjälpmedelcenter Sverige är legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet av kliniskt arbete. Legitimationen står som garanti för att vårt arbete uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen ställer. På vissa kurser samarbetar vi med kursledare som specialiserat sig inom andra områden, t.ex.smärtsjuksköterska, pedagog, utredare på läkemedelsverket och hjälpmedelstekniker. I våra skrifter sammanfattar expertisen sina kunskaper inom olika aspekter av förflyttning. Lilla Bommen Göteborg

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

DET HÄR ÄR VI. Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM. Extrem fetma Positionering Upp och stå. Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE

DET HÄR ÄR VI. Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM. Extrem fetma Positionering Upp och stå. Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE DET HÄR ÄR VI Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM Extrem fetma Positionering Upp och stå Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE 1 OM OSS Gemensamt för våra kurser Utbildningslokal Kurserna varvar teori och praktiska

Läs mer

Hos oss blir du certifierad! Vi utbildar i förflyttning positionering hjälpmedel bostadsanpassning

Hos oss blir du certifierad! Vi utbildar i förflyttning positionering hjälpmedel bostadsanpassning KURSER 2017 Hos oss blir du certifierad! Vi utbildar i förflyttning positionering hjälpmedel bostadsanpassning Om oss VÅRA KURSER Välkommen till Hjälpmedelcenter Sverige! På våra kurser varvar vi teori

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel

Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.. Sida 1 Ur Borås Stads Styr-

Läs mer

DET HÄR ÄR VI. Hos oss blir du certifierad! Nu har vi kurser även i Stockholm! Kurser 2016 WWW.HMCSVERIGE.SE

DET HÄR ÄR VI. Hos oss blir du certifierad! Nu har vi kurser även i Stockholm! Kurser 2016 WWW.HMCSVERIGE.SE DET HÄR ÄR VI Hos oss blir du certifierad! Nu har vi kurser även i! Kurser 2016 WWW.HMCSVERIGE.SE Foto: Anna Sigvardsson Foto: Ola Kjelbye OM OSS Våra kurser Kurserna hålls i våra lokaler i och (se baksidan).

Läs mer

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Omsorgsförvaltningen Kravspecifikation för rehabiliterande synsätt I Landskrona stad ska vi arbeta med ett rehabiliterande synsätt. Med detta menas

Läs mer

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel

Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-06 Ulrika Ström, Anna Gröneberg Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28 uniform

Läs mer

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120

Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a

Läs mer

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö

Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och

Läs mer

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och

Läs mer

Lyftar och lyftselar

Lyftar och lyftselar Hjälpmedelscentrum utbildar Lyftar och lyftselar Kursansvariga hjälpmedelskonsulenter Helena Lagerbäck, telefon: 021 17 44 63 e post: helena.lagerback@ltv.se Eva Scharin, telefon: 021 17 58 57 e post:

Läs mer

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10 2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Arbetsprinciper vid förflyttningar Ta reda på patientens förutsättningar Planera förflyttningen (t ex behov hjälpmedel, antal hjälpare, vem som ska ge instruktioner)

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna

Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

Rätt arbetsteknik skapar. hälsa och trygghet. Modern ARBETSTEKNIK. Förflyttningskunskap Självskyddskunskap Föremålshantering

Rätt arbetsteknik skapar. hälsa och trygghet. Modern ARBETSTEKNIK. Förflyttningskunskap Självskyddskunskap Föremålshantering Rätt arbetsteknik skapar hälsa och trygghet Rätt arbetsteknik skapar hälsa och trygghet Förflyttningskunskap Självskyddskunskap Föremålshantering Modern ARBETSTEKNIK Modern Arbetsteknik erbjuder behovsanpassade

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet

Funktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Nr 3 feb 2006 Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden,

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision

Läs mer

Lyftsele Att placera, korrigera och ta bort

Lyftsele Att placera, korrigera och ta bort Lyftsele Att placera, korrigera och ta bort lyftsele med spilerdug Denna vägledning visar exempel på hur du med hjälp av spilerdug kan placera, korrigera och ta bort lyftsele. Brehms Spilerdug Aps Tlf.:

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

AKTIVITETER OCH RELATIONER

AKTIVITETER OCH RELATIONER AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,

Läs mer

Upplev ett nytt sätt att hantera din mobillyft.

Upplev ett nytt sätt att hantera din mobillyft. Upplev ett nytt sätt att hantera din mobillyft. Därför skapade vi EvaDrive. Kostnaderna för olyckor vid manuella personlyft, framförallt ryggskador, inom vårdsektorn ökar i takt med att antalet patienter

Läs mer

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se

Upp och stå FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL. Kicki Reifeldt. www.hmcsverige.se FUNKTION OCH ANVÄNDNING AV UPPRESNINGSHJÄLPMEDEL Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Illustrationer: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal

Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bilaga 11 Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bakgrund MAS har under hösten 2009 reviderat dokumentet Riktlinjer för Hemdok (se MAShandbok, www.halmstad.se). Det har tillkommit

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Funktionsnedsättning och toalettbesök

Funktionsnedsättning och toalettbesök Funktionsnedsättning och toalettbesök INTERVJUER OCH TANKAR OM ANVÄNDARES BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

RIKTLINJE FÖR GRUNDUTRUSTNING AV HJÄLPMEDEL INOM VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJE FÖR GRUNDUTRUSTNING AV HJÄLPMEDEL INOM VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE FÖR GRUNDUTRUSTNING AV HJÄLPMEDEL INOM VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

Bedömningsunderlag LIA 1

Bedömningsunderlag LIA 1 Bedömningsunderlag LIA 1 Namn Bedömningsskala Studenten har svårt för att klara moment trots upprepad muntlig och konkret (visuell) handledning. Handledaren behöver aktivt delta i alla moment som avses.

Läs mer

LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten.

LD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten. 2 1(6) SORTIMENTSGRUPPER Uppdrag enligt avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Grupperna utarbetar på uppdrag av förslag till riktlinjer och beskriver både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Förskrivning av tyngdtäcke

Förskrivning av tyngdtäcke Malmö stad Ansvariga för arbetstekniska och individuellt förskrivna kommunala tekniska hjälpmedel Förskrivning av tyngdtäcke Indikationer: Tyngdtäcke förskrivs till personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör

Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör Socialtjänsten HSL Medicintekniska produkter d.nr. 2014/34/730 Upprättad: 2014-04-03 Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör Med sängtillbehör menas här grind, grindskydd och uppresningsstöd

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2017-03-03 annika.nilsson@kil.se Beslutad av ledningsgruppen 2017-05-16 Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte,

Läs mer

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT

ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT Riktlinje Utgåva Antal sidor 8 Dokumentets namn Delegering ansvarsfördelning Utfärdare/handläggare Irene Johansson Margareta Oswald Medicinskt ansvarig sjuksköterska/rehabilitering Datum 2010-08-10 Reviderad

Läs mer

ReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs

ReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7100 SystemRoMedic TM Manual - Svenska Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7100 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/ rullstol eller

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10 Vård och Omsorg Anna Netterheim Hjälpmedelsabonnemang Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag från Vård- och omsorgsnämnden att utreda möjligheterna att

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Allas delaktighet. Funktionhinderspolitiskt program För åren 2015-2017. Lättläst

Allas delaktighet. Funktionhinderspolitiskt program För åren 2015-2017. Lättläst Allas delaktighet Funktionhinderspolitiskt program För åren 2015-2017 Lättläst Delaktighet i samhället Region Skåne arbetar för att alla ska kunna vara med på lika villkor. Vi vill få bort sådant som gör

Läs mer

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst

VÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av MAR

Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer. Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av MAR Rutin Utarbetad för förvaltning Utgåva Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Vård och omsorg 1 2014-03-11 Ämne/område Ansvarig för framtagande Granskad av Medicinsk tekniska produkter MAR Fastställd av

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia

Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5. The Capital of Scandinavia Förskrivningsprocessen i Socialstyrelsens loopar vers 1.5 The Capital of Scandinavia Funktionstillstånd Planera Bedöma Utredande Utföra Utvärdera Ej behandla Planera Behandling Bedöma Behandlande Utföra

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Lösningar för infektionskontroll TM

Lösningar för infektionskontroll TM Lösningar för infektionskontroll TM Engångs- och avspritningsbara hjälpmedel underlättar infektionskontroll Handicares sortiment erbjuder ett växande urval av engångs- och avspritningsbara förflyttningshjälpmedel

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen

ReTurn. SystemRoMedic. Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen ReTurn SystemRoMedic Patenterad* konstruktion Flera modeller för brukare med olika behov Aktiverar brukaren Eliminerar tunga lyft för medhjälparen Säker och aktiv uppresning och överflyttning, helt utan

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-03-24 Äldrenämnden Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71 84

Läs mer