Ensamarbete och förflyttningar
|
|
- Monica Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ensamarbete och förflyttningar Kicki Reifeldt
2
3 , 2017 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut. Illustrationer: Kicki Reifeldt.
4
5 Många anhöriga hjälper närstående i deras förflyttningar dygnet runt. De arbetar ofta ensamma, ibland med och ibland utan hjälpmedel. Ensamarbete är också en realitet för många som arbetar inom vårdyrken. Personliga assistenter arbetar ofta ensamma hemma hos patienten. På vårdboenden är det ibland mindre bemanning på nätter och helger än på vardagar vilket ofta leder till ensamarbete. Ensamarbete Att arbeta två är ofta en fördel jämfört med ensamarbete men när man är två är det lätt att man glömmer att involvera patienten inför och i den aktuella förflyttningen. När man arbetar ensam är man mycket mer beroende av att samarbeta med patienten, samt att kommunicera och använda sig av och förlita sig på hens resurser. På många sätt kan det vara positivt för patienten vars förmågor då, i det avseendet, tas till vara optimalt. Men för att kunna göra det behöver man först göra en bedömning av hens självständighetsnivå och motoriska utförande i aktuella förflyttningar (rörelseanalys). Bedömningen ska göras av en person med lämplig utbildning (arbetsterapeut eller fysioterapeut). En rätt gjord bedömning ska redovisa (för vårdpersonal/anhöriga) hur mycket patientens rörelser i förflyttningarna avviker från en frisk persons rörelsemönster och hur stödet ska se ut (assistans och/eller hjälpmedel) för att man ska kunna genomföra förflyttningen så säkert och smärtfritt som möjligt. Om till exempel patienten ska resa sig upp från en säng får hen instruktioner om att (tippa bäckenet framåt) luta sig fram och dra in sina fötter under sängen, titta upp och trycka ifrån med händerna mot madrassen. Om patienten inte kan tippa fram bäckenet och fälla fram överkroppen framför sittbensknölarna, vilket är grunderna i den aktuella förflyttningen, så finns det inga förutsättningar att resa sig upp på ett vanligt sätt. Vårdpersonalen kan då hjälpa till genom att, till exempel, trycka med handen mot patientens svank. Stödet koncentreras på så vis till den rörelse i förflyttningen som sviktar och blir därför exakt och effektiv. Resten klarar patienten själv. 1
6 Genom ett höjdreglerbart underlag, t.ex. en arbetsstol, kan patienten få stöd i rörelsen att tippa sitt bäcken och föra fram tyngden från överkroppen framför sittbensknölarna för att resa sig upp. Hjälpmedel Arbetar man ensam är man beroende av att utnyttja de hjälpmedel som finns och man måste därför vara väl förtrogen med hur de ska användas. Att till exempel använda en personlyft i kombination med ett dragglidlakan för att positionera patienten i sängen exempelvis för att få patienten att komma längre upp mot huvudändan eller vända sig kan vara ett alternativ när vårdpersonal arbetar ensam. Ett annat tillfälle är när en extra tung patient ska förflyttas längre bak i en rullstol med ett så kallat envägsglid. Hjälpmedlet kopplas till en personlyft som när lyftbygeln höjs drar patienten längre bak. Mötet/bemötande Varje förflyttningssituation är unik och mötet mellan vårdpersonal och patient är ofta avgörande för hur förflyttningen kommer att fungera. Personkemi har stor betydelse för att kunna känna tillit och trygghet. Närstående och anhöriga kan i det avseendet ha bättre framgång än utomstående. Men med ett professionellt förhållningssätt till förflyttningar kan man komma runt det. Märker patienten att förflyttningen baseras på den egna förmågan och på överenskommet sätt så blir inte den personliga kontakten lika avgörande. Att vara fokuserad och närvarande och att ta sig tid att lyssna är att visa respekt och ger patienten bekräftelse. Om vårdpersonalen är stressad märker patienten det även om man försöker dölja det. Det beror oftast på att vi avslöjar oss mycket i vårt tonfall och i vårt kroppsspråk. 2
7 Förflyttningar inom demensvård Förflyttningar inom demensvård bygger ofta på en relation. Det är heller inte ovanligt att vårdpersonal säger att det fungerar när någon annan gör det. Varför klarar patienten att gå på toaletten när fysioterapeuten är med men inte när vårdpersonal är ensamma med patienten? När man analyserar situationen så ser man ofta att beteendet i de båda situationerna inte ser exakt likadant ut. Ett vanligt problem är till exempel att vårdpersonalen erbjuder för många alternativ samtidigt. Kommunicera med en person som lider av demenssjukdom Vid demenssjukdom försämras förmågan till kommunikation i takt med att sjukdomen fortskrider men det finns olika sätt att hjälpa en patient med demenssjukdom att kommunicera. Man ska visa att man lyssnar och är intresserad av vad hen säger, att ha ögonkontakt. Det är bra att upprepa vad hen har sagt för att visa att man har förstått och om det är lämpligt även be patienten visa vad eller hur hen menar. Vårdpersonalen som ska ge stöd i förflyttningarna bör närma sig patienten framifrån så att hen ser att någon kommer. Förflyttningarna kan med fördel brytas ner i delmoment och instruktionerna ges en i taget. Sätt dig upp, Res dig, Nu går vi, Sätt dig ner! Det kan också vara bra att visa hur man menar, till exempel att resa sig upp från sängkanten tillsammans. 3
8 Förflyttningar inom hemtjänst och hemsjukvård Inom hemtjänsten och hemsjukvård arbetar man ofta ensam och utsätts för svåra och stressande förflyttningssituationer som kräver snabba beslut. Det krävs en förmåga att snabbt kunna kommunicera och samarbeta med både patienter och närstående. Men det är viktigt att vårdpersonal har möjlighet att rådgöra med någon som har tillräcklig kunskap om arbetet och som kan bedöma följderna av olika tillvägagångssätt. Det är också viktigt att arbetsgivaren, med beaktande av bland annat förflyttningssituationer, gör en bedömning kring huruvida det är rimligt att arbeta ensam. I vissa fall är det olämpligt att utföra arbetet ensam. Exempelvis då det är tunga patienter eller patienter som inte kan medverka fysiskt i sina förflyttningar. Det gäller även vid komplicerade förflyttningar när patienten har speciella stödbehov eller använder syrgas och vid manuella förflyttningar där det krävs stöd på båda sidor av patienten och vid toalettsituationer där byxor ska av/på hos en patient med stort stödbehov. Dubbelbemanning När en förflyttningssituation upplevs tung och svår är det vanligt att man går in två eller fler personer till patienten. På många arbetsplatser har man också som policy att alltid arbeta med dubbelbemanning kring vissa moment, exempelvis när en mobil personlyft används. Men det blir inte automatiskt lättare att förflytta patienten bara för att man är fler om inte arbetsuppgifterna och stödet fördelas på ett tydligt och bra sätt, som även inkluderar patienten. När är det bra med dubbelbemanning I alla förflyttningar som bäst utförs med en hjälpare på vardera sidan av sängen eller rullstolen. Till exempel när en lyftsele ska appliceras, ett glidtyg ska föras ner bakom patientens rygg eller en tung patient ska föras längre bak i rullstolen med ett symmetriskt tryck på båda knäna. Vid arbete med en mobil personlyft, när det fördelas så att en hjälpare sköter personlyften och en hjälpare styr ner patienten i rullstolen. I liggande överflyttningar är det svårt att arbeta ensam eftersom patienten förflyttas horisontellt. Hos alla patienter med ett större stödbehov än vad en ensam hjälpare kan ge. 4
9 Outbildad och ovan vårdpersonal bör inte heller arbeta utan stöd från en mer erfaren kollega. Att vara observant på vid dubbelbemanning Fördela stödet och förflyttningsmomenten på ett bra sätt mellan hjälparna. När man till exempel arbetar med en mobil personlyft är det bra om en av hjälparna ansvarar för att manövrera lyften och den andre sköter arbetet kring patienten. Det kan vara förvirrande för patienten när det är fler personer i rummet, och till exempel svårt att veta vem hen ska förlita sig på i förflyttningen. Planera förflyttningarna väl, fördela arbetsuppgifterna tydligt och kommunicera detta med varandra och patienten. Ensamarbete utifrån arbetsmiljösynpunkt Som ensamarbete räknas sådant arbete som innebär fysisk eller social isolering. Det kan till exempel vara så att man inte kan få kontakt med andra människor på arbetsplatsen utan att använda radio eller telefon. Vid jourtjänst inom till exempel hemtjänst kan ensamarbetande vårdpersonal utsättas för komplicerade och stressiga situationer som kräver snabba och viktiga beslut. Vid sådana arbeten är det viktigt att arbetstagaren kan rådgöra med någon som har tillräcklig kännedom om arbetet och som kan bedöma följderna av olika handlingssätt. När ensamarbete planeras ska arbetsgivaren bedöma riskerna och planera för lämpliga åtgärder. Ibland kan det räcka med att skapa möjligheter, med telefon, till snabb och säker kontakt med andra personer. Hjälparen ska också ha rätt att få introduktion, information eller instruktioner om det arbete hen ska utföra. Introduktion och information ska vara självklara punkter i planeringen. Man måste också tänka på att hjälparen ska ha tillräcklig utbildning. 5
10 Förskriva en förflyttning inte bara hjälpmedlet En förflyttning är uppbyggd på en rad ställningstaganden som kan tjäna på att belysas på ett tydligt sätt så att alla berörda, både patienter och vårdpersonal, får en sammanhållen bild av hela förloppet. Detta kan sammanfattas i ett utprovningsprotokoll. Utprovningsprotokoll Patientens rörelser/rörelseförmåga Genom att förklara hur patienten utför sina förflyttningar och vilka krafter som den egna kroppen använder för att utföra rörelsen (rörelseanalys) får man en bild av hur förflyttningen kan gå till rent praktiskt och vilket specifikt individuellt stöd hen behöver. Hur förflyttningen ska gå till och vilka hjälpmedel som eventuellt behövs Förflyttningen kan beskrivas både med ord och bilder (illustrationer/foton). Särskilt viktigt är att det framgår vilken medverkan man kan förvänta sig från patienten och på vilket sätt stödet ska se ut så att det koncentreras till den rörelse i förflyttningen som sviktar. Allt för att den ska bli så exakt och effektiv som möjligt. Det kan också vara så att förflyttningen ur sängen ska ske på en viss sida, att rullstolen ska stå på ett särskilt ställe i förhållande till sängen, och om ett hjälpmedel ska användas och i så fall hur. Förflyttningshjälpmedel När ett förflyttningshjälpmedel förskrivs är det viktigt att tala om hur det ska användas av patienten, och i förkommande fall, tillsammans med vårdpersonalen. Lämpligt antal vårdpersonal och arbetsfördelningen dem emellan Beroende på vårdtyngd och patientens medverkan (rörelseanalys) i förflyttningen tar förskrivaren ställning till och ger sina rekommendationer om patienten klarar sig med en hjälpare eller om det behövs dubbelbemanning. Arbetar man två tillsammans är det viktigt att arbetet är tydligt uppdelat så att 6
11 båda vet vem som ska göra vad och att patientens roll i förflyttningen är klargjord för alla inblandade. Hur lång tid förflyttningen beräknas ta Tidsåtgången är en viktig del av förskrivningen eftersom för lite tid kan omkullkasta hela förflyttningen. Dessutom blir det med en tidsangivelse tydligt för alla inblandade att om tidsramen spricker så kan det bli på bekostnad av patientens delaktighet och kan eventuellt komma att påverka ergonomin för vårdpersonalen. Platsbehov För att kunna arbeta obehindrat och med bra arbetsställningar måste det finnas utrymme för det. I annat fall tvingas vårdpersonalen utföra förflyttningarna under sämre omständigheter. Det kan innebära att man trängd av möbler och väggar tvingas att mer eller mindre lyfta och vrida över patienten till sin rullstol. Med andra ord att förflytta patienten på ett sätt som kan ge belastningsbesvär i rygg och nacke. När man är flera som assisterar patienten ökar ofta utrymmesbehovet jämfört med när man arbetar ensam. Används hjälpmedel behövs dessutom ett fritt utrymme för att hantera och manövrera hjälpmedlet. Riskanalys En riskbedömning innebär att man identifierar vad som kan hända, hur sannolikt det är att det händer och vad konsekvensen i så fall blir? Genom att gradera riskerna som stora eller obetydliga, och konkret beskriva dem, blir man medveten om dem och kan på så vis eliminera eller undvika dem. 7
12 Utbildning inför ensamarbete Vid sidan av utbildning i ren förflyttningskunskap finns det ett antal viktiga komponenter som bör ingå i utbildningen för ensamarbete. Dit hör kunskap om hur man på ett bra sätt kommunicerar och bemöter olika människor med olika funktionsnedsättningar. Hur samspelet och den muntliga och icke muntliga (kroppsspråk) kommunikationen påverkar patientens känsla av trygghet och tillit. Liksom kunskap om hur man kan ta i patienten på ett respektfullt sätt. Kursdeltagarna ska också genom utbildningen få en god kunskap om olika typer av hjälpmedel och hur de ska användas på ett effektivt och korrekt sätt. Utbildningens längd bör anpassas efter kursdeltagarnas tidigare utbildningsnivå och erfarenheter men bör, enligt HMC Sverige, inte vara kortare än fyra dagar. 8
13 Referenser Ensamarbete, Arbetsmiljöverket (best.nr. ADI 252) Granstedt, A. Hemsjukvård och ensamarbete. Äldre i centrum, nr Thunborg, C. (2015) Exploring dementia care dyad s person transfer situations from a behavioral medicine perspective in physiotherapy: development of an assessment scale. Örebro Universitet Reifeldt, K. (2015) Arbeta med personlyft. Göteborg: Hjälpmedelcenter Sverige Reifeldt, K. (2015) Arbeta med manuella förflyttningar. Göteborg: 9
14
15
16 Ensamarbete och förflyttningar Inför alla förflyttningar bör man alltid göra en bedömning av patientens självständighetsnivå och motoriskt utförande i aktuella förflyttningar (rörelseanalys). Men särskilt viktigt är det när man arbetar ensam. Den här skriften väcker tankar kring hur det kan vara att ensam assistera en person och på vilka sätt en arbetssituation kan vändas till en fördel men med bibehållen säkerhet för alla inblandade. är ett nationellt kunskapscentrum inom området förflyttningskunskap som startade Vi är experter på området och sprider vår kunskap genom utbildningar och skrifter. Våra utbildningar ger dig som arbetsterapeut, sjukgymnast och fysioterapeut redskap så att du kan handleda eller utbilda omvårdnadspersonal i förflyttning. Du som arbetar som hjälpmedelskonsulent får genom våra kurser den kunskap du behöver för att kunna utföra ditt arbete på ett kvalitativt sätt. Vi utbildar även hjälpmedelstekniker, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och rehabpersonal inom många olika aspekter av området förflyttning. Alla kursledare i förflyttningskunskap på Hjälpmedelcenter Sverige är legitimerade sjukgymnaster och arbetsterapeuter med lång erfarenhet av kliniskt arbete. Legitimationen står som garanti för att vårt arbete uppfyller de krav som Hälso- och sjukvårdslagen ställer. På vissa kurser samarbetar vi med kursledare som specialiserat sig inom andra områden, t.ex.smärtsjuksköterska, pedagog, utredare på läkemedelsverket och hjälpmedelstekniker. I våra skrifter sammanfattar expertisen sina kunskaper inom olika aspekter av förflyttning. Lilla Bommen Göteborg kontakt@hmcsverige.se
Kunskapsprofil i förflyttningskunskap
Kunskapsprofil i förflyttningskunskap FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (art 26.3) Konventionen ska främja tillgången till kännedom om och användningen av hjälpmedel
Läs merKunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast
Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning
Läs merDET HÄR ÄR VI. Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM. Extrem fetma Positionering Upp och stå. Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE
DET HÄR ÄR VI Temadagar 2015 LÄR DIG MER OM Extrem fetma Positionering Upp och stå Kurser 2015 WWW.HMCGOTEBORG.SE 1 OM OSS Gemensamt för våra kurser Utbildningslokal Kurserna varvar teori och praktiska
Läs merHos oss blir du certifierad! Vi utbildar i förflyttning positionering hjälpmedel bostadsanpassning
KURSER 2017 Hos oss blir du certifierad! Vi utbildar i förflyttning positionering hjälpmedel bostadsanpassning Om oss VÅRA KURSER Välkommen till Hjälpmedelcenter Sverige! På våra kurser varvar vi teori
Läs merStöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef
Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning
Läs merBelasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Läs merDET HÄR ÄR VI. Hos oss blir du certifierad! Nu har vi kurser även i Stockholm! Kurser 2016 WWW.HMCSVERIGE.SE
DET HÄR ÄR VI Hos oss blir du certifierad! Nu har vi kurser även i! Kurser 2016 WWW.HMCSVERIGE.SE Foto: Anna Sigvardsson Foto: Ola Kjelbye OM OSS Våra kurser Kurserna hålls i våra lokaler i och (se baksidan).
Läs merFörflyttning med personlyft och andra hjälpmedel
Förflyttning med personlyft och andra hjälpmedel Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.. Sida 1 Ur Borås Stads Styr-
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 2003-05-20 Rev 2016-09-20 Rev 2018-09-20 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel. Omvårdnadshjälpmedel
Läs merKriterier för omvårdnadshjälpmedel
Bilaga 4 Kriterier för omvårdnadshjälpmedel Kommunerna i Örebro län 2003-05-20 Reviderad av MAR-nätverket 2016-09-20 Sedan den 1 januari 1995 ansvarar kommunerna i Örebro län för omvårdnadshjälpmedel.
Läs merKravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering
Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering Omsorgsförvaltningen Kravspecifikation för rehabiliterande synsätt I Landskrona stad ska vi arbeta med ett rehabiliterande synsätt. Med detta menas
Läs merUtbildningprogram Etac Education 2018
Utbildningprogram Etac Education 2018 Förflyttning Vad är en bra förflyttning Detta är en utbildning som främst kommer att ge deltagarna större kunskap om ergonomi och olika positionerings- och förflyttningslösningar
Läs merInstruktion. Användning av personlyftar och lyftselar i Norrköpings kommun. Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Förflyttningsteamet Godkänd och fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Personlyftar Lyftselar Diarienummer: VON F2017/00305 003 Giltig fr.o.m.
Läs merUtbildningprogram Etac Education 2019
Utbildningprogram Etac Education 2019 Förflyttning Vad är en bra förflyttning Detta är en utbildning som främst kommer att ge deltagarna större kunskap om ergonomi och olika positionerings- och förflyttningslösningar
Läs merFörflyttning. Utbildningprogram Etac Education 2018
Förflyttning Utbildningprogram Etac Education 2018 Vad är en bra förflyttning Detta är en utbildning som främst kommer att ge deltagarna större kunskap om ergonomi och olika positionerings- och förflyttningslösningar
Läs merFörflyttning. Utbildningprogram Etac Education 2019
Förflyttning Utbildningprogram Etac Education 2019 Vad är en bra förflyttning Detta är en utbildning som främst kommer att ge deltagarna större kunskap om ergonomi och olika positionerings- och förflyttningslösningar
Läs merVilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.
Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merGenomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning
Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats
Läs merPersonlyft. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-01-15 Personlyft MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Verksamhetschef...
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merFÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson
FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel
Läs merVerksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer på vårdboende
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Hälso och sjukvårdesnheten rehab 2011-07-27, 2011-09-28, 2015-11-23 Samordnare för förflyttningsinstruktörer Verksamhetsuppdrag för förflyttningsinstruktörer på vårdboende
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merRiktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-03-06 Ulrika Ström, Anna Gröneberg Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28 uniform
Läs merHemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö
Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö Höga krav på arbetsledning och personal och positiva möten mellan människor Mötet mellan människor personal och vårdtagare utgör kärnan i vård och
Läs merFörskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens
Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens Rutin/gäller för Äldreomsorgen, Funktionshinderverksamheten Borås Stad Namn/ämne ex När brukare inte öppnar dörren 1 Ur Borås Stads Styr- och
Läs merLyftar och lyftselar
Hjälpmedelscentrum utbildar Lyftar och lyftselar Kursansvariga hjälpmedelskonsulenter Helena Lagerbäck, telefon: 021 17 44 63 e post: helena.lagerback@ltv.se Eva Scharin, telefon: 021 17 58 57 e post:
Läs merRiktlinje för arbetstekniska hjälpmedel inom vård och omsorgskontorets verksamheter
RIKT Riktlinje för arbetstekniska hjälpmedel inom vård och omsorgskontorets verksamheter VON 2019/00119 Vad som är att betrakta som ett arbetstekniskt hjälpmedel Användning av personlyftar och lyftselar
Läs merHandy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120
Handy Glidcylinder, mod. 100, 110, 120 Bruksanvisning Svensk 7SV160188-02 Handy Glidcylinder Lång Handy Glidcylinder Kort Handy Glidcylinder Bred Produktöversikt Artikel Modell Art. nr. Storlek Mått (a
Läs merDelaktighet i hemvården
Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merHEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG. Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter 2011-02-10
2011-02-10 Allmänna riktlinjer och ansvarsfördelning kring medicintekniska produkter Bakgrund I enlighet med SOSFS 2005:12 (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merFunktionsnedsättning och toalettbesök. intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet
Funktionsnedsättning och toalettbesök intervjuer och tankar om användares behov av tillgänglighet Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar
Läs merRiktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2016-03-21 Ulrika Ström, Ingrid Olausson Lillemor Berglund Riktlinje för medicintekniska produkter/hjälpmedel individuellt förskrivna 1 (7) Datum 2016-02-28
Läs merRätt arbetsteknik skapar. hälsa och trygghet. Modern ARBETSTEKNIK. Förflyttningskunskap Självskyddskunskap Föremålshantering
Rätt arbetsteknik skapar hälsa och trygghet Rätt arbetsteknik skapar hälsa och trygghet Förflyttningskunskap Självskyddskunskap Föremålshantering Modern ARBETSTEKNIK Modern Arbetsteknik erbjuder behovsanpassade
Läs merFörflyttningskunskap och arbetsprinciper
Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Arbetsprinciper vid förflyttningar Ta reda på patientens förutsättningar Planera förflyttningen (t ex behov hjälpmedel, antal hjälpare, vem som ska ge instruktioner)
Läs merHemtjänst. Välkommen!
Hemtjänst Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du som är expert
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer
Läs merHälso- och sjukvårdsenheten
Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merFörfattare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker
Nr 3 feb 2006 Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden,
Läs merLyftsele Att placera, korrigera och ta bort
Lyftsele Att placera, korrigera och ta bort lyftsele med spilerdug Denna vägledning visar exempel på hur du med hjälp av spilerdug kan placera, korrigera och ta bort lyftsele. Brehms Spilerdug Aps Tlf.:
Läs merTrygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Läs merEn säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Läs merEmpati är en förmåga till inlevelse och hur man stimulerar den andres förmåga att själv finna lösningen på sina problem.
HUR DIGITALISERAR VI UTBILDNING DÄR EMPATI ÄR CENTRAL? Empati är en förmåga till inlevelse och hur man stimulerar den andres förmåga att själv finna lösningen på sina problem. Hjälpmedelcenter Sverige
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra
Läs merGrundutrustning inom Sociala omsorgsförvaltningen Rutinen gäller inom Socialpsykiatrin, Funktionshinderverksamheten samt daglig verksamhet i Borås
Grundutrustning inom Sociala omsorgsförvaltningen Rutinen gäller inom Socialpsykiatrin, Funktionshinderverksamheten samt daglig verksamhet i Borås Stad. Dokumentet framtaget av: Enheten för kommunal hälso-
Läs merAKTIVITETER OCH RELATIONER
AKTIVITETER OCH RELATIONER Att stödja till aktiviteter och relationer utgör en stor del i arbetet kring personer med funktionsnedsättning. Målet är att personer med funktionsnedsättningar, oavsett diagnos,
Läs merRutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal
Bilaga 11 Rutiner för informationsöverföring mellan hemtjänstpersonal Bakgrund MAS har under hösten 2009 reviderat dokumentet Riktlinjer för Hemdok (se MAShandbok, www.halmstad.se). Det har tillkommit
Läs merFunktionsnedsättning och toalettbesök
Funktionsnedsättning och toalettbesök INTERVJUER OCH TANKAR OM ANVÄNDARES BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Kicki Reifeldt www.hmcsverige.se , 2014 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan
Läs merKommunrehab. 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster. 5 Arbetsterapeuter. 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör. 2 Hjälpmedelstekniker
Kommunrehab 2 Fysioterapeuter / Sjukgymnaster 5 Arbetsterapeuter 1 Rehabassistent / förflyttningsinstruktör 2 Hjälpmedelstekniker Yrkesbeskrivning Leg. Arbetsterapeut: Rehabassistent: Aktivitetsbedömning/
Läs merReTurn7100. Kontroll av funktion. Läs alltid manualen. Manual - Svenska. SystemRoMedic TM. Max: 150 kg/330 lbs
ReTurn7100 SystemRoMedic TM Manual - Svenska Max: 150 kg/330 lbs ReTurn7100 används inomhus vid kortare överflyttning av brukare mellan säng och rullstol, rullstol och toalett/mobil toastol/ rullstol eller
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs mer1. Rutin för utprovning av hjälpmedel
- 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merBilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim
Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10 Vård och Omsorg Anna Netterheim Hjälpmedelsabonnemang Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag från Vård- och omsorgsnämnden att utreda möjligheterna att
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merBedömningsunderlag LIA 1
Bedömningsunderlag LIA 1 Namn Bedömningsskala Studenten har svårt för att klara moment trots upprepad muntlig och konkret (visuell) handledning. Handledaren behöver aktivt delta i alla moment som avses.
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden
Läs merFörskrivning av tyngdtäcke
Malmö stad Ansvariga för arbetstekniska och individuellt förskrivna kommunala tekniska hjälpmedel Förskrivning av tyngdtäcke Indikationer: Tyngdtäcke förskrivs till personer med funktionsnedsättningar
Läs merElevens namn:... Kurs/klass:... År: Veckor. Lärare i kursen:... Tel.nr.. Praktikplats:... Handledare:... Tel.nr.
Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsutbildning vuxna APL - arbetsplatsförlagt lärande Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap
Läs merNORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DET HÄR MED NORMER VILL VI PRATA MER OM. Vilka normer är synliga i vården? Vilka är svåra att se? Hur påverkar normer mötet mellan patienter och personal? Har det betydelse för vilken vård patienterna
Läs merFörflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
Läs merRutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör
Socialtjänsten HSL Medicintekniska produkter d.nr. 2014/34/730 Upprättad: 2014-04-03 Rutin för säng, behandlingsbrits och sängtillbehör Med sängtillbehör menas här grind, grindskydd och uppresningsstöd
Läs merGenomförandeplan. Min vilja
Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning
Läs merUpplev ett nytt sätt att hantera din mobillyft.
Upplev ett nytt sätt att hantera din mobillyft. Därför skapade vi EvaDrive. Kostnaderna för olyckor vid manuella personlyft, framförallt ryggskador, inom vårdsektorn ökar i takt med att antalet patienter
Läs merRIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD
RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig
Läs merEtt dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.
Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans
Läs merETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN
ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade
Läs merAtt förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen
Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut
Läs merStöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision
Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen Brukarrevision 2018 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning
Läs merSpeciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom
Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom Lågaffektivt bemötande i det dagliga mötet med barnen gör skillnad för både stora och små Leg.psykolog Bo Hejlskov
Läs merRIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström Anneli Hafström
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2007-12-18 Anneli Hafström Anneli Hafström 2 2009-02-27 Anneli Hafström Anneli Hafström 3 2011-09-16 Ulrika Ström, Kicki Färnlöf Ulrika Ström, Kicki Färnlöf
Läs merVård och Omsorg är vår uppgift!
Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder behöver hjälp och stöd. Du ska kunna känna trygghet
Läs merAnvändning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och
Läs merRIKTLINJE FÖR GRUNDUTRUSTNING AV HJÄLPMEDEL INOM VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
RIKTLINJE FÖR GRUNDUTRUSTNING AV HJÄLPMEDEL INOM VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merKungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd
Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad
Läs merLD Hjälpmedel är sammankallande. Mötesform är i första hand telefon-/ videokonferens och i andra hand personliga möten.
2 1(6) SORTIMENTSGRUPPER Uppdrag enligt avtal för Hjälpmedelsnämnden Dalarna Grupperna utarbetar på uppdrag av förslag till riktlinjer och beskriver både hjälpmedel/produkter och ny teknik samt dess konsekvenser
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merRiktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)
Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar
Läs merRIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Läs merFUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK INTERVJUER OCH TANKAR OM PATIENTENS BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Kicki Reifeldt HMC Sverige, 2019 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan laddas
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade
Läs merRutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och
Läs mer