Vårt klot så ömkligt litet. 2. Ett utsatt läge

Transkript

1 Vårt klot så ömkligt litet 2. Ett utsatt läge

2

3 Vårt klot så ömkligt litet 2. Månsällskapet, konsten att odla gurka

4

5

6

7 Bilen Biffen Bostaden Beteendet Kommunikation

8 Bilen Biffen Bostaden Beteendet 1. Cykla eller gå korta sträckor 2. Var med i en bilpool i stället för att äga egen bil 3. Hyr bil de få gånger du behöver en större bil 4. Åk tåg i stället för flyg när det går 5. Semestra på nära håll, tågluffa 6. Åk kollektivtrafik till jobbet om det är långt att cykla eller gå 7. Samåka till jobbet om inte kollektivtrafiken passar dina arbetstider 8. Du kanske kan jobba hemifrån några dagar per månad 9. Du kanske klarar dig med en elcykel eller elmoped i stället för bil 10. Om du måste ha egen bil, välj biogas eller el (kanske vätgas) Pär Holmgren

9 Till lands, till sjöss och i luften Gynna alternativa transportsätt om du bor i en stad gång, cykel, kollektivtrafik. Samåkning, bilpooler och delning. Tåg- och buss för medellånga resor Nya alternativ, hållbara drivmedel och eldrift Mindre och lättare fordon, vid behov, hyr en bil med andra lastegenskaper Flyg, endast för längre resor Godstransporter Båttransporter bästa miljöval för långa avstånd, skrymmande, tunga produkter. Kusttrafik It ger nya kommunikationsvägar

10 Bakgrund Transportsektorn i Sverige släpper ut ca 20 milj ton CO 2 /år, vilket är ca 40% av totalen Sveriges bilar släpper ut mest CO 2 /km i Europa, nämligen ca 200 g/km (2010)

11 Godsflöden inom landet Enligt den officiella statistiken var den totala mängden gods som transporterades inom Sverige 584 miljoner ton år Den största godsmängden, 86 procent, transporterades på väg, följt av järnväg med 11 procent. Endast 3 procent av den totala godsmängden transporterades inom Sverige via sjötransporter. Inrikestransporterna av gods med flyg var i sammanhanget försumbara

12

13 Miljömålsberedningens förslag Beredningen föreslår också ett mål för reduktion av utsläppen inom inrikes transporter på minst 70 % till Miljömålsberedningen bedömer att det långsiktiga målet för utsläppsbegränsningar i Sverige till år 2045 bör gälla utsläpp från alla verksamheter i Sverige, både de som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter och de utsläpp som är utanför handelssystemet. För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung (CCS) räknas som en åtgärd, där rimliga alternativ saknas.

14 Bilen, bränslet, beteendet Bilen har kommit för att stanna (citat efter PG Gyllenhammar) En stillastående bil släpper inte ut några klimatgaser. Slutsats, låt bilen stå så mycket som möjligt (upptäcker kanske att du inte behöver äga bil)

15 Vilka bränslen ska bilarna ha Etanol-olika inblandningar i bensin eller diesel Biogas-blandning med fossilgas till fordonsgas Vätgas, metanol till bränsleceller Hållbar el till elbilar med batteri el. elväg Restprodukter från skog och massaindustri Rapsmetylester och dimetyleter i diesel Tallsåpa (Preem)

16

17 Supermiljöbilspremie Supermiljöbilspremien är kronor till den som köper en elbil och kronor till den som köper en laddhybrid.

18 Kollektivtrafik Buss ev. trådbuss Spårvagn Tunnelbana Linbana

19 Tåget Snabbjärnväg Stockholm-Göteborg och Malmö Ökande godstransport Järnväg i st.f. flyg inom södra halvan av Sverige

20 Flyget Bränslet? Enda alternativet vid långa resor Minska resor till fjärran mål Godstransporter endast i undantagsfall Flygskatt (En flygskatt på mellan 80 och 430 kronor ska införas 2018)

21 Båten Utan konkurrens bäst för godstransporter Bränslet Färjeförbindelser kan använda el

22 It är också kommunikation Att mycket av läsandet, tidningar, böcker och rapporter kommer att ske digitalt i framtiden är ofrånkomligt. Att papper som informationsbärare helt försvinner är dock osannolikt. En generationsfråga? Ännu finns ingen definitiv rapport om det ena eller det andra är bättre ur ett klimatperspektiv, men det lutar väl åt att det är mer klimateffektivt med e-läsning.

23 Skogen Svensk skog kan ge biobränsle Sverige kan bli självförsörjande på biodrivmedel till transportsektorn KVA:s energiutskott, Biodrivmedel nu och i framtiden

24 Bilpooler i Uppsala

25 Inverkan av metan, CH 4, på växthuseffekten, i några punkter CH 4 har mycket starkare växthuseffekt än CO 2 Människans inverkan på metanutsläppen sen industrialismen är odiskutabel. CH 4 i atmosfären år 1750 var 0,7ppm och år 2011 var den 1.8 ppm Människan svarar för % av den nutida globala metantillförseln till atmosfären. Trots 1/200-del av koncentrationen för CO 2 i atmosfären: CH 4 står ändå för 16% av atmosfärens totala CO 2eq -bidrag.

26 En gynnsam faktor: CH 4 bryts ned förhållandevis snabbt i atmosfären Snabbheten illustreras av att GWP 20 = (hela) 84 och GWP 100 = ( bara ) 28 Ca 1/10-del försvinner varje år, men fylls på med ungefär samma andel. Kunskapen om CH 4 -cykeln har ökat avsevärt men fortfarande finns stora luckor Atmosfären innehöll 2011 c:a 5000 Mt CH 4 och år 1750 <2000 Mt CH 4 (Säkra siffror) Totalt till atmosfären avgår c:a 600 Mt CH 4 /år och nästan lika mycket försvinner. Ganska litet netto, som fluktuerar starkt: 17+/-9 Mt CH 4 /år IPCC delar upp flödet av CH 4 till atmosfären, för (Mt CH4 /år):

27 Mängden lagrad CH på jorden är mycket stor. Mänskligt orsakade utsläpp: Livestock Rice cultivation Landfills and waste Fossil fuels Biomass burning och naturliga utläpp: (enligt IPCC kanske inte heller helt igenom naturliga) Hydrates 2-9 Wetlands Freshwaters 8-73 Termites 2-22 Geological sources IPCC fördelar nedbrytningen av CH 4 för (Mt CH4 /år): Oxidations in soils 9-47 Tropospheric CL Tropospheric OH Stratospheric OH 16-84

28 Enligt IPCC är dessa uppskattningar mycket osäkra (Gt): (Jämför värdena med de 5 Gt som finns i atmosfären!) Haven Gasreserver Permafrost >530 Följder om permafrosten tinar? Arktis idag: Nettosänkare av CO 2 och utsläpp av metan där är nu modesta Mt CH 4 /år Beträffande riskerna med fortsatt uppvärmning i Arktis skriver IPCC: However, under sustained Arctic warming, modelling studies and expert judgments indicate with medium agreement that a potential combined release totalling up to 350 Pg C as CO 2 equivalent could occur by the year Värdet 350 Pg C=350Gt C, eller 350 miljarder ton kol kan jämföras med att atmosfärens CO 2 -förråd var 850Gt C. 350 Gt C skulle medföra ett tillskott på kol med 40%! Huvudsakliga källor: IPCC, WGIAR5 Climate Change The Physical Science Basis En varmare värld, Claes Bernes, Naturvårdverket. (Gratis pdf-bok på nätet.) Bengt Härdin, , bengt.hardin@gmail.com

29 Testa din klimatpåverkan Kan vi förändra vår livsstil och nå FN:s mål på en gräns av två ton utsläpp? I serien möter vi fyra familjer som antar utmaningen. Svt1 onsdag 22 febr Välkommen till Klimatkontot! Här har du chans att se ditt personliga klimatavtryck baserat på din livstil.