Att budgetera Europeiska socialfonden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020"

Transkript

1 Datum: Version Att budgetera Europeiska socialfonden Handledning till manuell budgetmall Innehåller uppdaterade enhetskostnader som gäller för projekt som startar från och med 1 januari Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, Stockholm Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr., 3 tr Telefon: Fax:

2 Innehåll Att budgetera Socialfonden Kostnader... 4 Personal... 4 Externa tjänster... 6 Resor och logi... 6 Utrustning och material samt externa lokaler (för deltagare i projektet) Lokaler och administration, är inte aktuellt för Socialfonden Ungas mobilitetskostnader, TLN mobility... 7 Tabell Indirekta kostnader 15 %... 9 Intäkter Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) Finansiering Offentligt och privat bidrag i annat än pengar Personal Övriga kostnader som medfinansiering Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projektet Offentliga kontanta medel tillförda projektet Offentliga kontanta medel från projektägaren Privat bidrag i annat än pengar Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material Privata kontanta medel från projektägaren Yrkeskategorier inom timlönegrupp Programområde (21)

3 Att budgetera Socialfonden Detta är en handledning för budgetering av kostnader i projekt som finansieras av Socialfonden under programperiod Syftet med handledningen är att underlätta för er registrering av budget i den manuella budgetmall som ligger till grund för budget i det elektroniska projektrummet för programperioden Budgeten har två delbudgetar, analys- och planeringsfas samt genomförandefas. När ni budgeterar gör ni en budget för respektive fas. Ni budgeterar för hela projekttiden. Budgeten är inte uppdelad årsvis utan omfattar hela projektperioden. Detta för att underlätta budgetändringar i framtiden. Den manuella budgetmallen bygger på excell och är uppdelad i olika flikar för registrering. Generella inställningar; en kort guide i 6 steg. Steg 1, val av programområde ni avser att söka stöd inom. Valet gör ni genom att ställa er i kolumnen C och rad 5 och välja i rullisten. Enhetskostnaderna för personal samt enhetskostnader för medfinansiering styrs utifrån val i rullisterna som ryms i flikarna för respektive projektfas. Steg 2, registrering av budget på aktuella flikar. Steg 3, 4 och 5 uppger ni eventuella intäkter i kolumn C rad 6,7,8. Steg 6, information om att ni kan följa budget under registrering i fliken budgetöversikt. Budgetöversikt Här summeras budget som registreras i de olika flikarna. Ni kan även följa andelen medfinansiering för avstämning mot vad som uppges i utlysningen. Flikar för registrering av budget. Data är en låst flik där datauppgifterna som ligger till grund för enhetskostnaderna ligger samlade. Endast för Svenska ESF-rådets bruk. 3 (21)

4 Kostnader Personal Svenska ESF-rådet har beslutat att tillämpa enhetskostnader vid redovisning av lönekostnader 1. För er som ska budgetera innebär det att ni ska använda er av de framtagna och beslutade schablonsummorna 2 för respektive yrkeskategori. Inom programområde 1 utgår enhetskostnaden från bestämda yrkeskategorier inom olika timlönegrupper. I programområde 2 utgår enhetskostnaden från yrkeskategorier utifrån arbetsuppgift i projektet. Observera att ni endast ska budgetera för den tid som medarbetarna arbetar i projektet. Tid för semester och övrig betald frånvaro ska inte räknas med i budget då det ingår i beräkningsunderlaget för enhetskostnaden. Om inte raderna i mallen räcker till att registrera alla medarbetare får ni klumpa ihop dem. I projektrummet finns det utrymme för fler rader. Redovisning av enhetskostnader behöver inte särredovisas i bokföringen. Programområde 1 Enhetskostnader per timme enligt nedan. I budgetmallen väljer ni timlönegrupp i rullisten. Vilken yrkeskategori medarbetaren tillhör beror på vilket yrke personen har när de går in i projektet. Är till exempel personen sjuksköterska när denne går in i projektet som projektledare är det yrkeskategori 323, sjuksköterskor som är det korrekta valet som då generar en enhetskostnad om 345 kronor respektive 319 kronor per timme som beräkningsunderlag, timlönegrupp 4. Ni uppger ni hur många timmar medarbetaren faktiskt kommer att arbeta i projektet. Mallen räknar automatiskt ut antal timmar baserat på årsarbetstid. Om en medarbetare arbetar del av heltid ( till exempel 25%, 50%, 75%) gör ni en beräkning enligt beskrivningen ovan och multiplicerar med andelen tjänstgöringsgrad och registrerar värdet i månadskolumnen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. Vilka yrkeskategorier som ryms inom respektive timlönegrupp, se sidan förordning (EU) 1303/302 art b 2 Inkl. semester och lönekostnadspålägg uppräknade till 2016 års löner 4 (21)

5 Timlönegrupp Region Stockholm A B C Samtliga regioner utom Stockholm Programområde 2 och 3 Enhetskostnad per timme enligt nedan. I budgetmallen väljer ni yrkeskategori i rullisten sen uppger ni hur många timmar den medarbetaren faktiskt kommer att arbeta i projektet. Mallen räknar automatiskt ut antal timmar baserat på årsarbetstid. Om en medarbetare arbetar del av heltid, till exempel 25 %, 50 %, 75 % gör ni en beräkning enligt beskrivning ovan och multiplicerar med andelen tjänstgöringsgrad och registrerar värdet i månadskolumnen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. Personal Region Stockholm Samtliga regioner utom Stockholm Projektledare större projekt (+10 miljoner ESF-stöd) Projektledare mindre projekt/delprojektledare större projekt Projektmedarbetare Projektekonom Projektadministratör (21)

6 Övriga kostnader Externa tjänster Välj kostnadsslag i rullisten i kolumn A. Budgetering av externa tjänster sker genom att ni i fritextfälten beskriver vilka tjänster ni tänker använda er av i projektet. Använd fälten väl så att det tydligt framgår hur tjänsterna är kopplade till förväntade reslutat. Skriv sedan in budgeterad kostnad i rutan. Använd flera rader om det förtydligar. Externa tjänster budgeteras utifrån faktiska kostnader. Redovisning av externa tjänster ska särredovisas i bokföringen. Resor och logi Välj kostnadsslag i rullisten i kolumn A. Här ska kostnader för bland annat biljetter, milersättning, logi budgeteras. För mer information om vilka kostnader som är stödberättigande se förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder 3. Budgetering av resor och logi sker genom att ni i fritextfälten beskriver kostnaderna som är kopplade till projektet. Använd fälten väl så att det tydligt framgår hur kostnaderna är kopplade till förväntade reslutat. Skriv sedan in budgeterad kostnad i rutan. Använd flera rader om det förtydligar. Kostnader för resor och logi budgeteras utifrån faktiska kostnader. Redovisning av resor och logi ska särredovisas i bokföringen. Utrustning och material samt externa lokaler (för deltagare i projektet). Välj kostnadsslag i rullisten i kolumn A. Här ska utgifter för finansiering av utrustning och material till deltagarna i projektet som köps, hyrs eller leasas av er budgeteras. Hyra av externa lokaler för att genomföra projektet (lokaler för deltagare, lokaler för konferenser) ska budgeteras här. För mer information om vilka kostnader som är stödberättigande se förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder 4. Budgetering av utrustning och material samt externa lokaler sker genom att ni i fritextfälten beskriver kostnaderna som är kopplade till projektet. Använd fälten väl så att det tydligt framgår hur kostnaderna är kopplade till förväntade reslutat. Skriv sedan in budgeterad kostnad i rutan. Använd flera rader om det förtydligar. Kostnader för utrustning och material samt externa lokaler budgeteras utifrån faktiska kostnader. Redovisning av utrustning och material samt externa lokaler ska särredovisas i bokföringen. 3 SFS 2014:1383, SFS 2014:1383, (21)

7 Lokaler och administration, är inte aktuellt för Socialfonden. Svenska ESF-rådet har beslutat att använda en schablon i Socialfonden för indirekta kostnader om 15 % baserat på personalkostnaderna som ska täcka kostnader för bland annat lokaler och administration för personal i projektet. Det innebär att ni inte ska budgetera för lokal- och administrationskostnader för projektets personal då dessa kostnader täcks av schablonen. Se vidare avsnittet kring indirekta kostnader 15 %. Har ni kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) för lokaler och administration för personal i projektet, se avsnitt gällnade ERUF. Ungas mobilitetskostnader, TLN mobility Svenska ESF-rådet deltar i lärandenätverket Transnational mobility measures for disadvantaged youth and young adults (TLN mobility). Enhetskostnader ska tillämpas för mobilitetskostnader för unga i ESF finansierade insatser inom TLN mobility. Vid budgetering i mallen väljs ungas mobilitet i rullisten för övriga kostnader. Eftersom enhetskostnaderna beror på flera olika parametrar så som antal dagar, olika länder samt avstånd få ni när ni budgeterar klumpa ihop summorna i budgetmallen och föra en separat räkning som verifierar summan. Enhetskostnaderna avser att täcka deltagarnas levnadsomkostnader i mottagarlandet, se tabell 1. Enhetskostnader för deltagarnas resor till och från mottagarlandet med utgångspunkt från avståndet mellan hemland och mottagarland, se tabell 2. 7 (21)

8 Tabell 1 Dagsbelopp för uppehälle och försäkring Dag 1-14 Dag Dag (euro) (kr) 5 (euro) (kr) (euro) (kr) UK DK NL FR, IE, IS CY, FI, LU AT, BE, BG, CZ, IT CH, EL, HU, LI, LT, NO, PL, RO, TR DE, ES, LV, MK, MT, SK PT EE, HR, SI Tabell 2 Avstånd i km (enkel väg) Ersättningsnivå (euro) Ersättningsnivå (kr) Sek 8 kronor och 39 öre i enlighet med förordning 2014:200 om ändring i förordning en (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder. 8 (21)

9 Indirekta kostnader 15 % Indirekta kostnader kallas ofta även för overheadkostnader och är gemensamma kostnader i stödsökandes organisation som fördelas ut på användarna. Det omfattar även kostnader som kan knytas till de anställda i projektet så som lokaler, kontorsmaterial, friskvård mm. se nedan. Svenska ESF-rådet har beslutat att använda en schablon för indirekta kostnader om 15 % baserat på personalkostnaderna. I budget betyder det att ni automatiskt får ett budgeterat stöd om 15 % baserat på de budgeterade personalkostnaderna. I budgetmallen ser ni värdet av de indirekta kostnaderna i flikarna när ni registrerar personalkostnaderna. De indirekta kostnaderna ska täcka: Övergripande styrning och ledning Övrig indirekt personalkostnad i organisationen till den del som inte arbetar direkt i projektet(ledning, kundservice, personalenhet, ekonomi, administration, IT-support, information, marknadsföring, juridik mm) Centralt personalstöd för all personal i organisationen Utbildning och annan kompetensutveckling Rekryteringskostnader inklusive utannonsering av tjänst Sjuk- och hälsovård Frisk- och personalvårdsförmåner Lokalkostnader för anställd personal i projektet Lokalkostnader administration Förvaltning och drift av lokaler, inkl. underhåll, städ/vaktmästeri och reparationer Försäkringar kopplade till lokaler för personal och till kontorsutrustning (brand, stöldförsäkring) El, värme, vatten Reception, kontorsservice, telekommunikation Kommunikation; telefon, fax, internet, postservice, porto Kontorsutrustning (möbler, datorer inklusive programvaror, mm); Inköp, hyra, avskrivning, reparation och underhåll Kontorsmaterial; papper, pennor, pärmar, mm Kopieringskostnader Bankavgifter; t.ex. konto- och kortavgift nödvändiga för projektet (inte ränte- och andra transaktionsavgifter) Böcker/tidningar, medlemsavgifter m.m. Registratur och arkivering Registratur- och arkiveringskostnader Övriga kostnader Parkeringskostnader 9 (21)

10 Intern representation; mat och gåvor Indirekta kostnader kräver ingen särredovisning i bokföringen. ESF-rådet kräver inte heller underlag som styrker dessa kostnader då det är en uträknad och godkänd schablon. Intäkter Intäkterna registreras i budgetmallen i flik generella inställningar. Här budgeterar ni för förväntade intäkter som projektet genererar. Redovisade kostnader ska minskas med de intäkterna. Intäkterna ska sedan löpande redovisas och dessa minskar stödet från Socialfonden. Som intäkter räknas bland annat inkomster från försäljning, uthyrning, tjänster, anmälningsavgifter mm. Beskriv i fritextfältet vilka intäkter som är aktuella och skriv belopp i rutan. Intäkter ska särredovisas i bokföringen. Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) I Sverige finns åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Dessa förvaltas av Tillväxtverket och finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF). Fonden syftar till att minska den regionala obalansen inom EU och finansierar bl.a. insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling. Ett Socialfondsprojekt kan innehålla utgifter för aktiviteter som faller inom ramen för ERUF. Högst 49 procent av projektets finansiering från socialfonden kan avse sådana utgifter. Budgeten för kostnader av regionalfondskaraktär skiljer sig något från Socialfonden. Budgetering av personalkostnader (faktiska kostnader). Schablon 42,68% för lönebikostnader. Schablon för indirekta kostnader (två alternativ 15 % resp. 20 %). Benämning av investeringar och utrustning (jfr utrustning och material). Det är de faktiska kostnaderna som ligger till grund för budget. I mallen uppger ni faktisk timlön eller faktisk månadslön * sysselsättningsgrad * 42,68% (avser lönebikostnader) *antal timmar alternativt antal månader. Kostnader för personal omfattar utbetalda faktiska lönekostnader för egen personal anställd för projektet eller egen personal särskilt avdelad för att arbeta i projektet. I lönekostnaderna får medräknas semesterlön (enligt lag 12 % vid 25 semesterdagar) och har den anställde rätten till fler semesterdagar ökas 10 (21)

11 procentsatsen. Projektets lönebikostnader ska beräknas med ett lönekostnadspåslag. Lönekostnadspåslaget är ett schablonpåslag på 42,68 procent av periodens lönekostnader. Påslaget motsvarar ett genomsnitt av lagstadgade arbetsgivaravgifter, kollektivavtalade pensioner samt avtalsförsäkringar för hela arbetsmarknaden. Ni ska använda schablonen för all personal i projektet, oavsett vilka faktiska lönebikostnader ni har för personalen. Ni behöver inte bokföra lönebikostnaderna på projektet. Eftersom de stödberättigande lönebikostnaderna beräknas med schablonen behöver ni inte heller skicka in kopior på betalda pensionspremier och liknande. Endast så stor del av de utbetalda faktiska lönekostnaderna som motsvarar den anställdes tid i projektet är stödberättigande. Eventuella arbetsgivarstöd, exempelvis lönebidrag, ska avräknas från den redovisade lönekostnaden. Schablonen för indirekta kostnader för Universitet, Högskolor och forskningsorganisationer knutna till dem är 20 % beräknat på direkta personalkostnader. För övriga organisationer är schablonen för indirekta kostnader 15 % av direkta personalkostnader. Följande typer av kostnader ingår i schablonen. Ni får därför inte budgetera eller redovisa dem som direkta kostnader. Utbildning för projektpersonal Sjuk- och hälsovård för projektpersonal Frisk- och personalvård för projektpersonal Frukt, fika, fikabröd och annan förtäring för projektpersonal Intern representation Interna konferenser Hyra för kontorslokaler som används av personal som arbetar i projektet Försäkringsavgifter och skatter för kontorslokaler och för kontorsutrustning Kontorsmaterial Ekonomi- och löneadministration (som utförs av annan personal än de som är avdelade att arbeta med projektet) Bankavgifter för konton och kort Arkiv Underhåll, städning, reparationer Säkerhet IT-system El, gas, värme och vatten Kommunikation (t.ex. telefon, fax, internet, post, visitkort) Receptionskostnader 11 (21)

12 Kontorsservice Kopieringskostnader Övriga IT-kostnader (programvara m.m. för normala kontorsrutiner) Böcker och tidningar Registratur- och arkiveringskostnader Medlemsavgifter Indirekta löne- och lokalkostnader i organisationen (ledning, HR/ekonomi/administration/information/juridik m.m.) Kostnaden för direkta kostnader av regionalfondskaraktär ska särredovisas i bokföringen. Indirekta kostnader behöver dock inte särredovisas. Svenska ESFrådet behöver inte heller underlag som styrker dessa kostnader då det är en uträknad och godkänd schablon. För ytterligare information om Europeiska Regionala Utvecklingsfonden se Tillväxtverkets hemsida 12 (21)

13 Finansiering Offentligt och privat bidrag i annat än pengar Personal Offentligt och privat bidrag i annat än pengar följer samma princip som för direkta personalkostnader och övriga kostnader. Observera att om ni budgeterar i programområde 1 är det endast timlönegrupp 1 som utgör beräkningsunderlag för medfinansieringen. Redovisning av enhetskostnader kräver inte särredovisning i bokföringen. Programområde 1 Enhetskostnader per timme enligt timlönegrupp 1. I budgetmallen anger ni medfinansiär. Ni väljer timlönegrupp 1 och den region personen arbetar i, i rullisten och uppger hur många månader totalt som era medarbetare kommer att delta i projektets kompetensutvecklingsinsatser. Räkneexempel: För att räkna ut medfinansieringen i projektet behöver ni räkna fram hur många deltagare och hur många timmar respektive deltagare ska delta i kompetensutvecklingsinsatser. I budgetmallen ska tiden anges i antal månader. För att räkna fram detta använd följande beräkningsunderlag: Årsarbetstid: timmar Arbetstid per månad: 155,16 timmar (1 862 timmar/12 månader). Exempel: 25 personer kommer delta 40 timmar var i projektets kompetensutvecklingsinsatser vilket ger timmar timmar dividerat med arbetstid per månad 155,16 timmar ger en total deltagartid på 6,4 månader. Deltagartiden i månader registreras under fliken Privat bidrag i annat än pengar om deltagarna är sysselsatt inom privata sektorn och under fliken Offentligt bidrag i annat än pengar om deltagarna kommer från offentlig sektor. Endast timlönegrupp 1 (se tabell nedan) kan utgöra beräkningsunderlag för medfinansieringen, väljs i rullistan i excelmallen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. 13 (21)

14 Timlönegrupp Region Stockholm A B C Programområde 2 och 3 Samtliga regioner utom Stockholm I budgetmallen väljer ni vilken medfinansiär som bidrar till medfinansieringen. Ni väljer yrkeskategori och den region personen arbetar i, och uppger hur många månader medarbetaren faktiskt kommer att arbeta i projektet. Mallen räknar automatiskt ut antal timmar baserat på årsarbetstid. Om en medarbetare arbetar del av heltid (till exempel 25 %, 50 %, 75 %) gör ni en beräkning enligt beskrivning ovan och multiplicerar med andelen tjänstgöringsgrad och registrerar värdet i månadskolumnen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. Enhetskostnad per timme enligt nedan. Personal Region Stockholm Samtliga regioner utom Stockholm Projektledare större projekt (+10 miljoner ESF-stöd) Projektledare mindre projekt/delprojektledare större projekt Projektmedarbetare Projektekonom Projektadministratör Övriga kostnader som medfinansiering Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material. I budgetmallen uppger ni vilken medfinansiären är, CFAR nummer, beskrivning vad medfinansiären bidrar med i fritextfältet samt belopp. För övrigt likt beskrivning av budgetering för direkta kostnader. 14 (21)

15 Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projektet Svenska ESF-rådet har beslutat att tillämpa enhetskostnader vid redovisning av deltagarersättningar 6. För dig som ska budgetera innebär det att ni ska använda er av de framtagna och beslutade schablonsummorna för respektive ersättningstyp kopplat till deltagaren. Ni budgeterar för den tid ni beräknar att deltagarna kommer att vara närvarande i projektet. Uppge medfinansiär, CFAR, välj form av ersättning i rullisten. Enhetskostnad för vald ersättning kommer upp automatiskt. Uppge beräknad närvarotid i månader och hur många personer som omfattas. Mallen räknar automatiskt om månader till årsarbetstid i timmar. Etableringsersättningen budgeteras per dag då den ersättningen bygger på dagsersättningar. Det är bara ersättningen som kan ligga till grund för medfinansiering, inte tilläggen. Enhetskostnader per timme enligt tabell Medfinansiär Typ av deltagarersättning Ålder Enhetskostnad/timme Kommun Ekonomiskt bistånd kr kr kr Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning kr kr kr kr kr Etableringsersättning kr per dag Försäkringskassan Aktivitetsersättning kr Sjukersättning kr Sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbets-och yrkesskadeersättning kr kr 6 förordning (EU) 1303/302 art b. 15 (21)

16 Redovisning av enhetskostnader kräver inte särredovisning i bokföringen. Offentliga kontanta medel tillförda projektet När ni budgeterar uppger ni vilken offentlig aktör som är aktuell, dess CFAR nummer, belopp samt ett fritext fält där ni kan beskriva vad de kontanta medlen avser. Observera att dessa kontanta medel avser annan extern offentlig aktör. Offentliga kontanta medel från projektägaren Här ska ni budgetera för den del av de direkta kostnaderna som ni avser att stå för själva och på det sättet bidra till medfinansieringen. Notera att ni ska ha tagit upp kostnaderna under antingen analys- och planeringsfasen eller genomförandefasen. När ni ansöker om utbetalning kommer er medfinansiering i form av kontanta medel att utgöras av en andel av direkta ansökta kostnader. Privat bidrag i annat än pengar Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material. I budgetmallen uppger ni vilken medfinansiären är, beskrivning vad medfinansiären bidrar med i fritextfältet samt belopp. För övrigt likt beskrivning av budgetering för direkta kostnader. Privata kontanta medel från projektägaren Här budgeterar ni om ni är en privat aktör och ska stå för en del av projektkostnaderna själv och redovisa det som medfinansiering. Här ska ni även budgetera in den egenfinansiering som ni själva bidrar med enligt gruppundantaget för statsstöd 7 Ni fyller i belopp och anger i fritextfältet vad som avses när det gäller gruppundantaget. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget 16 (21)

17 Yrkeskategorier inom timlönegrupp Programområde 1 Nivå 1: 234 resp. 239 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 912 städare m.fl. 913 köks- och restaurangbiträden 919 övriga servicearbetare 921 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Nivå 2: 262 resp. 259 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 414 biblioteksassistenter m.fl. 415 brevbärare m.fl. 421 kassapersonal m.fl. 422 kundinformatörer 512 storhushålls- och restaurangpersonal 513 vård- och omsorgspersonal 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 515 säkerhetspersonal 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 611 växtodlare inom jordbruk och trädgård 612 djuruppfödare och djurskötare 613 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 614 skogsbrukare 826 maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 17 (21)

18 Nivå 3: 303 resp. 288 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 331 förskollärare och fritidspedagoger 348 pastorer 411 kontorssekreterare och dataregistrerare 412 bokförings- och redovisningsassistenter 413 lager- och transportassistenter 419 övrig kontorspersonal 711 gruv-, bergarbetare och stenhuggare 712 byggnads- och anläggningsarbetare 713 byggnadshantverkare 714 målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 721 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 722 smeder, verktygsmakare m.fl. 723 maskin- och motorreparatörer 724 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 731 finmekaniker m.fl. 732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 734 grafiker m.fl. 741 slaktare, bagare, konditorer m.fl. 742 möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 743 skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 811 malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 812 processoperatörer vid stål- o metallverk 813 processoperatörer, glas och keramiska produkter 814 processoperatörer, trä- och pappersindustri 815 processoperatörer, kemisk basindustri 816 driftmaskinister m.fl. 817 industrirobotoperatörer 821 maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 822 maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 824 maskinoperatörer, trävaruindustri 825 maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 827 maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 828 montörer 18 (21)

19 829 övriga maskinoperatörer och montörer 831 lokförare m.fl. 832 fordonsförare 833 maskinförare 834 däckspersonal 914 tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 915 renhållnings- och återvinningsarbetare 931 grovarbetare inom bygg och anläggning 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 933 godshanterare och expressbud Nivå 4: 345 resp. 319 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 223 barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 232 gymnasielärare m.fl. 233 grundskollärare 234 speciallärare 235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl. 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 313 fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 322 sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 323 sjuksköterskor 324 biomedicinska analytiker 332 andra lärare och instruktörer 342 agenter, förmedlare m.fl. 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 344 tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 345 poliser 346 behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 347 tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 511 resevärdar m.fl. 011 militärer 19 (21)

20 Nivå 5: 427 resp. 373 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 213 dataspecialister 221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 231 universitets- och högskollärare 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 244 samhälls- och språkvetare m.fl. 245 journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 246 präster 247 administratörer i offentlig förvaltning 248 administratörer i intresseorganisationer 311 ingenjörer och tekniker 312 datatekniker och dataoperatörer 315 säkerhets- och kvalitetsinspektörer 321 lantmästare, skogsmästare m.fl. 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. Nivå 6: 565 resp. 527 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 211 fysiker, kemister m.fl. 212 matematiker och statistiker 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 242 jurister 314 piloter, fartygsbefäl m.fl. 20 (21)

21 Nivå 7: A = 754 kr per timme B = 817 resp. 638 kr per timme C = 536 resp. 438 kr per timme Chefsnivå A Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 121 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Chefsnivå B Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 111 högre ämbetsmän och politiker 123 chefer för särskilda funktioner Chefsnivå C Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 131 chefer för mindre företag och enheter 122 drift- och verksamhetschefer 21 (21)

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-02-03 1.01 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd

Läs mer

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020

Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Datum: Version 2015-01-05 1.0 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Kortversion Introduktion Hur ser behoven av kompetens

Läs mer

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck

Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck 1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin

Läs mer

Sjukskrivning i olika yrken

Sjukskrivning i olika yrken Social Insurance Report Sjukskrivning i olika yrken ersatta från Försäkringskassan per anställd år 2008 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Avdelningen för Analys och prognos

Läs mer

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Totalt 796 760 1054 862 862 2653 2862 721 724 11294. varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan Rubrik Beviljade arbetstillstånd innevarande år Senast körd 2010-10-01 08.10 Siffrorna omfattar både Migrationsverkets samt Sveriges ambassaders och konsulats beslut Siffrorna omfattar inte idrottsutövare,

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten Att ansöka om regionala projektmedel Anvisningar till ansökningsblanketten Del 1 1. 1. Allmänna uppgifter Projektets namn Ange det namn som projektet kommer att ha under hela genomförandet. Välj gärna

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet

ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793. Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet ISSP 2002 - ÅSIKTER OM FAMILJELIV OCH KÖNSROLLER SSD 0793 Primärforskare Stefan Svallfors Jonas Edlund Sociologiska institutionen Umeå universitet Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst Pilgatan 19A S-411

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SLU-doktorernas arbetsmarknad

SLU-doktorernas arbetsmarknad Ledningskansliet 2009-09-17 Olof Ingesson Lotta Hansson SLU-doktorernas arbetsmarknad Bakgrund Under åren 1996-2006 har 1520 personer tagit en doktorsexamen vid SLU. I syfte att ta reda på inom vilken

Läs mer

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland.

Mellersta Norrland. Sverige Stockholm Östra Mellansverige. Norra. Sydsverige. Övre Norrland. Småland med Gotland och Öland. Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2007 för 323 jobb, för hela landet och för olika regioner där sådan statistik

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige

Hela riket Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland med öarna Västsverige Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2008. Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare Datatekniker (nätverkstekniker) PC-tekniker Bild 2 Maskiningenjörer, maskintekniker, VVS Byggnadsingenjörer

Läs mer

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län)

(Gotlands, Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län) Västmanlands, Örebro och Östergötlands län) Här är LO-Tidningens bearbetning av Statistiska centralbyråns databas. Sammanställningen visar genomsnittlig grund- och månadslön 2010 Av de 355 yrken som registreras i SCB:s databas har uppgifter gått

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet

Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Social Insurance Report Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet Antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd år 2002 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Stödberättigade utgifter

Stödberättigade utgifter Stödberättigade utgifter Utgiften ska alltid kunna kopplas till beslut och projektplan Viktigt att läsa igenom beslut och projektplan innan utgiften uppstår Utgiften ska alltid kunna hittas i läges- och

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kompetensforum Uppsala län

Kompetensforum Uppsala län Kompetensforum Uppsala län Branschfördjupning TEKNIK Med ytterligare fördjupning inom LIFE SCIENCE [november 2010] 1 Sammanfattning Internationella konjunkturer och global efterfrågan är starkaste drivkrafter

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

De nya jobben i automatiseringens tidevarv

De nya jobben i automatiseringens tidevarv STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 De nya jobben i automatiseringens tidevarv Stefan Fölster Adj. professor vid KTH och chef för Reforminstitutet 2 De nya jobben i automatiseringens tidevarv Grafisk

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare

Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010. Medarbetare Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik Juni, 2010 Medarbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system för gruppering av individers arbetsuppgifter och utgår från SSYK

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt; SFS 2014:1374 Utkom från trycket den 2 december 2014 utfärdad den 13 november 2014.

Läs mer

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS

Egna företagare. 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 ES/FRS ES/FRS 1(8) Kort dokumentation av Egna företagare 2012-06-11 Egna företagare Yrkesuppgifter för egna företagare saknas i stor utsträckning i Yrkesregistret och ingår inte i den officiella statistiken.

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad 2012-01-30 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar som äger rum av arbetskraftens kompetensmässiga

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke

För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke För första gången: Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Kvinnors och mäns löner jämförda yrke för yrke Rapport från Medlingsinstitutet juni 2006 av Christina Eurén och Maj Nordin Innehållsförteckning

Läs mer

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF

VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Näringslivets yrkesklassificering 2004 - NYK 2004 Statistik JULI, 2012 VISITA Svensk Besöksnäring Tjänstemannaförbundet HTF Tjänstemän och arbetare Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Förtydligande Innehåll

Förtydligande Innehåll Förtydligande Innehåll På kommande sidor förtydligas Vad Ansökan om utbetalning ska innehålla Hur kostnader redovisas Vad som ska bifogas Hur verifieringen ska ske Rapportering Viktigt! Redovisning av

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Nationell konferens för kommunala landsbygdsutvecklare Quality Airport Hotel Arlanda, 20-21 mars 2013 Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Läs mer

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se

EU-projekt i arkiven. FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-projekt i arkiven FALK, 21 september 2011 Bodil Fredriksson bodil.fredriksson@arkivnamnden.goteborg.se EU-regler i Sverige EU:s direktiv måste Sverige göra om till svensk lag Förordningar gäller direkt

Läs mer

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och

Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och Utkom från trycket den 30 december 2014 Förordning om förvaltning av asyl-, migrations- och integrationsfonden; utfärdad den 18 december 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1

Läs mer

Medierna och arbetskraftsinvandringen

Medierna och arbetskraftsinvandringen Timbro Medieinstitut 2013-03- 26 Medierna och arbetskraftsinvandringen GENOMGÅNG AV SEX MEDIERS RAPPORTERING DET SENASTE ÅRET Reformen om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU sjösattes 2008. Mediernas

Läs mer

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Fullversion Introduktion En framtidsfråga för Sverige

Läs mer

Statistik sydöstra Skåne

Statistik sydöstra Skåne Leader Sydöstra Statistik sydöstra Tabeller och grafer: Sida: Områdets storlek 2 Medelålder 2 Befolkning i och utanför tätorter 2 Befolkning - åldersuppdelad 3 Befolkning - ålder- och könsuppdelad 3 Andel

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda förklaras av en mängd olika faktorer t.ex. utbildning, yrke och sektor. Den faktor som förklarar störst del av variation i lön är yrke som

Läs mer

Vartannat jobb automatiseras inom 20 år

Vartannat jobb automatiseras inom 20 år STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 Vartannat jobb automatiseras inom 20 år - utmaningar för Sverige 2 Vart annat jobb automatiseras inom 20 år Grafisk produktion: Förnuft & Känsla Marknadskommunikation

Läs mer

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1 (7) Inkom till fiskeområdesgruppen, datum Ansökan Stöd till fiskerinäringen 2007-2013 Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle 1. Insats Projektrubrik Startdatum för insatsen Slutdatum

Läs mer

Frågor och svar om Projektrummet

Frågor och svar om Projektrummet 1(6) Senast uppdaterad 2008-08-21 Frågor och svar om Projektrummet FRÅGOR OCH SVAR OM PROJEKTRUMMET... 1 1. Hur ändrar jag uppgifter för min organisation eller mitt arbetsställe?... 2 2. Hur ändrar jag

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

PDF från eu.tillvaxtverket.se

PDF från eu.tillvaxtverket.se PDF från eu.tillvaxtverket.se Det här är en pdf-version av information från eu.tillvaxtverket.se. Titta alltid på webbplatsen eu.tillvaxtverket.se för aktuell information. Detta är version: 3.0 Denna version

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Syfte och mål

1. Bakgrund. 2. Syfte och mål Slutrapport från pilotprojekt kompetenssamordning: Rapport om pilotprojekt i Fyrbodal för uppbyggnad av regional kompetensplattform i Västra Götaland 1. Bakgrund I december 2009 fick Västra Götalandsregionen

Läs mer

Register: Yrkesregistret med yrkesstatistik (yrkesreg)

Register: Yrkesregistret med yrkesstatistik (yrkesreg) Register: Yrkesregistret med yrkesstatistik (yrkesreg) 1 Statistikansvarig: Statistiska centralbyrån (SCB) Statistikprodukt: Yrkesregistret med yrkesstatistik Kontaktperson: Sara Andersson, tel: 019-17

Läs mer

Sjukskrivningsdiagnoser

Sjukskrivningsdiagnoser Social Insurance Report Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken Startade sjukskrivningar (>14 dagar) per diagnos bland anställda i olika yrken år 2009 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan

Läs mer

Seminarium 28 januari 2015

Seminarium 28 januari 2015 Seminarium 28 januari 2015 Ansökan om avräkning och Villkor för verksamhetsbidrag, Resurscentra för kvinnor 2013-2015 1 Verksamhetsbidrag i förskott Ansökan om verksamhetsbidrag och förskott, gäller för

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Hur man fyller i ansökan och budget

Hur man fyller i ansökan och budget 1(13) Datum 2015-04-30 Dnr Hur man fyller i ansökan och budget Innehåll Bakgrund... 2 Fead:s förväntade resultat och effekter... 2 Fead:s urvalskriterier... 3 Obligatoriska underlag för ansökan... 4 Ansökningsmallen...

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden

Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden Vägen till rättigheter på arbetsmarknaden I den här pdf:en hittar du ett antal olika lektioner och uppgifter. Dessa bygger på materialet Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen, som du kan

Läs mer

Jämställdhetsstatistik

Jämställdhetsstatistik Jämställdhetsstatistik 2 Titel: Utgiven av: Projektledare: Jämställdhetsstatistik Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län Samhällsbyggnadsavdelningen 205 15 Malmö

Läs mer

23 949 jobb lediga i Värmland......om alla pensionsavgångar återbesätts fram till 2020. Rapport nr 4, Region Värmland 2011 1

23 949 jobb lediga i Värmland......om alla pensionsavgångar återbesätts fram till 2020. Rapport nr 4, Region Värmland 2011 1 23 949 jobb lediga i Värmland......om alla pensionsavgångar återbesätts fram till 2020 Rapport nr 4, Region Värmland 2011 1 Utgiven av Region Värmland, 2011 Kontaktperson: Britta Zetterlund-Johansson,

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t. ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Den faktor som förklarar störst del av variation

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Tillväxtverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Konsekvensutredning avseende Tillväxtverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden Tillväxtverket 2013-05-08 Diarienummer 1.6.2-2013-2061 Konsekvensutredning avseende Tillväxtverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden Bakgrund

Läs mer

Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av

Läs mer