Studie om bredbandspriser i Sverige 2017

Transkript

1 Studie om bredbandspriser i Sverige 2017 Acreo Rapport acr Författare: Marco Forzati, marco.forzati@ri.se Crister Mattsson, crister.mattsson@ri.se Jie Li, jie.li@ri.se Stockholm, juni 2017 RISE ICT Acreo Swedish ICT AB Electrum Stockholm Rapporten citeras som: M. Forzati, J. Li, C. Mattsson, Studie om bredbandspriser i Sverige 2017, RISE Acreo rapport acr061393, Stockholm, juni 2017.

2 2

3 Sammanfattning Denna studie är en analys av den svenska bredbandsmarknaden, avseende dels kommunikationsoperatörer (nätägare som själva agerar kommunikationsoperatör eller extern kommunikationsoperatör, KO) som på aktiv nivå har avtalat med ett antal tjänsteleverantörer och dels nät som ägs av en tjänsteleverantör (vertikalt integrerade operatörer). Analysen har fokus på priset på (trådbundna) Internettjänster för slutkund. Vi har först analyserat marknadsstrukturen: över tvåhundra lokala accessnät finns i Sverige idag. I vissa fall drivs nätet av den som även äger den passiva infrastrukturen, i andra fall drivs den av en kommunikationsoperatör. Det fasta trådbundna accessnätet i Sverige ägs av olika typer av aktörer: kommuner, som äger lokala nät; Telia, som äger allt traditionellt kopparaccessnät och ca. en fjärdedel av existerande fiberaccess räknat i antal uppkopplingar; Comhem som äger företrädesvis koaxialkabelaccessnät i tätbefolkade områden; och andra privata aktörer (t.ex. IP-Only) som äger lokala och nationella accessnät men inte säljer egna slutkundstjänster. Fastighetsägare kan också anses vara nätägare i de fall där de har installerat bredbandsnät som förbinder lägenheterna. På aktiv nivå finns det i stort sätt fyra typer av aktörer i Sverige idag: privata oberoende kommunikationsoperatörer (KO), som ibland även äger nät; privata KO som ägs direkt eller indirekt av en stor tjänsteleverantör (TL); kommunägda KO, som driver flera kommunägda stadsnät; samt kommunägda stadsnät, som äger och driver både den passiva och aktiva nivån av fibernät. Vissa aktörer antar olika roller i olika nät. Telia har till exempel både en öppen modell med Telia Öppen Fiber, och en vertikalintegrerad modell på sina nät. Comhem är tjänsteleverantör på öppna nät, men i sina nät tillämpar de en vertikalintegrerad modell. IP-Only är i de flesta nät både nätägare och KO. Kommunernas nät är oftast öppna nät på aktiv nivå, ibland med och ibland utan en extern kommunikationsoperatör. Vi har från kommunikationsoperatörernas portaler, samt genom dedikerade intervjuer samlat data för månadspris, startavgift och bindningstid, för företags- och privatabonnemang 100 Mbps och 1000 Mbps symmetrisk för tiotals operatörer på över 200 nät. Studien, i likhet med den föregående som genomfördes 2012, visar att nät med ett större antal tjänsteleverantörer har i snitt lägre pris än dem med färre leverantörer. Vi konstaterar att det lägsta priset för nät som är öppna på aktivlager (med eller utan extern KO) i snitt kan vara mer än 100 kronor lägre per månad än i vertikalt integrerade nät för 100 Mbps symmetrisk tjänst; och skillnaden kan vara flera hundra kronor per månad för 1 Gbps. Priset från dyraste tjänsteleverantören i landet är dubbelt så högt som priset för den billigaste. Vi ser att delat ägande mellan KO och TL kan leda till situationer där vissa TL inte finns att välja, vilket minskar valfriheten på marknaden. Vi har dock inte kunnat se en betydande effekt på prisnivån. Jämfört med 2012, kan vi konstatera att antalet tjänsteleverantörer tillgängliga i de olika nätverken har ökat och att priserna har sjunkit något. Vi ser att medan 3

4 för fem år sedan erbjöd varje tjänsteleverantör olika priser på olika nät, har det nu skett en viss prisharmonisering och i regel kan man se att tjänsteleverantörer erbjuder samma pris på alla nät som drivs av samma KO. Vissa leverantörer (särskilt de med starkare varumärkena) erbjuder samma pris på alla nät i Sverige, oavsätt vem som agerar KO. Det finns indikationer på att konkurrens inte bara finns mellan olika tjänsteleverantörer på varje nät, men också mellan KO, då nätägare har ett incitament att kunna erbjuda ett så brett tjänsteurval och så låga priser på tjänster till sina slutkunder som möjligt. De flesta nät har nu ett stort utbud leverantörer vilket tidigare inte var fallet. Vi konstaterar att den öppnanätmodellen som stadsnät har använt under några år har inte bara lett till ökad konkurrens på dessa nät; dess framgång har gjort den till en modell som traditionella samt nya privata nätägare börja tillämpa. I några fall, har kommunen en öppen modell på passiv nivå, dvs bara hyr ut svart fiber, där operatörerna och tjänsteleverantörerna kan välja att leverera direkt till slutkund. Där tar tjänsteleverantörer direkt ansvar att designa nätet och paketera tjänster i enskilda och gruppavtal till slutkunder, utan att behöva ingå avtal med en KO. Denna marknad saknar omfattande prisuppgifter, så den har inte ingått i vår huvudstudie, men vi har tittat på situationen där vid sidan om vid sidan om huvudanalys. De sporadiska data vi kunde samla om gruppavtal för bostadsrättsföreningar visar priser vid treårigt avtal under 100 kronor per månad per kund, både för 100 Mbps och 1000 Mbps symmetrisk tjänst, dvs kraftigt lägre i jämförelse med enskilda avtal för tjänster på nät med KO samt vertikalt integrerade nät 1. Vi har också intervjuat några operatörer genom dedikerade intervjuer om tillträde till andras nät. Operatörerna uppger att svårigheter ibland kan uppstå när det gäller tillträde till både privat- och kommunalägda nät. Det har dock inte var möjligt att insamla uttalanden om konkreta exempel. Slutsatsvis, konstaterar vi att bredbandsmarknaden är i ständig utveckling och sedan vår senaste undersökning 2012, har KO marknaden konsoliderats både horisontellt och vertikalt (genom att operatörer har köpt fristående KO). Samtidigt kvarstår en tydlig trend, att ju flera aktörer det finns desto lägre är priserna. I linje med detta så ökar tillgängligheten och efterfrågan till svartfiber, vilket skulle enligt våra observationer kunna leda till ökad konkurrens och ännu lägre priser. Just denna tillgång till svartfiber har också visat sig särskilt viktig för aktörer som inte har egna nät som t ex vid utbyggnaden av 4G. Denna studie utfördes under vintern 2016/ Detta ligget också helt i linje vad PTS har funnit vid en prisstudie 2016 mellan ett antal OECD länder för mobila och trådbundna tjänster. I denna studie fann man också att Sverige mycket bra till prismässigt när lokala abonnemang inräknades 4

5 Innehåll Sammanfattning... 3 Innehåll Studiens bakgrund, utförare och metod Bredband som en nationell prioritet Studiens bakgrund och tidigare studier PTS studie United Minds studie RISE Acreo studie Metod och datainsamling Om RISE Acreo och studiens författare Marknadsstruktur för bredband i Sverige Affärsmodeller för bredband Nätets lager och affärsroller Grundläggande affärsmodeller Marknadsstruktur i Sverige Passiv nivå: nätägare Aktiv nivå: nätoperatörer/ko Tjänstenivå: tjänsteleverantörer (TL) Olika affärsmodeller på svenska bredbandsmarknaden Tillträde till nät Bakgrund: om öppenhetskrav Allmän analys Tillträde till nät som tjänsteleverantör Tillträde som nätägare till andras nät Priser för privatkunder Stadsnät öppna på passiv nivå Mindre stadsnät som agerar KO Stadsnät som agerar i samarbete, med regional KO Marknaden på stadsnät med extern KO Nät som drivs av Zitius (ZMarket portal) Nät som drivs av Open Universe Nät som drivs av itux Nät som drivs av Telia Open Fiber Marknaden på privata operatörsneutrala nät IP-Only ViaEuropa Övergripande analys och jämförelse Prisvariationer mellan KO Prisvariation inom KO Konkurrens och prisnivåer Priser för 1000 Mbps Stadsnät öppna på passivnivå Mindre stadsnät som agerar KO Stadsnät som agerar i samarbete, med regional KO Marknaden på stadsnät med extern KO Nät som drivs av Zitius (ZMarket portal)

6 5.4.2 Nät som drivs av Open Universe Nät som drivs av itux Nät som drivs av Telia Open Fiber Marknaden privata operatörneutrala nät Nät som drivs av IP-Only Nät som drivs av ViaEuropa Övergripande analys och jämförelse Prisvariation mellan KO Prisvariation inom KO Konkurrens och prisnivåer Priser för företagkunder Nät som drivs av Zitius (ZMarket portal) Nät som drivs av Open Universe Nät som drivs av ViaEuropa Andra nät Slutsatser Referenser

7 1 Studiens bakgrund, utförare och metod Denna rapport presenterar resultaten av en studie som RISE Acreo Swedish ICT (RISE) genomfört på uppdrag från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Studien utfördes under vintern 2016/2017. I studien analyserar vi marknaden för fast trådbundet bredband, med fokus på konkurrensbild på aktiv nivå och prisvariation mellan olika delar av marknaden. 1.1 Bredband som en nationell prioritet Den digitala tekniken förändrar vårt samhälle i snabb takt. Allt fler tjänster blir digitala och förutsätter tillgång till digital infrastruktur, det vill säga fibernät. Bredband har stor betydelse för tillväxt och hållbar utveckling och är en förutsättning för att nå politiska mål inom både näringsliv och offentlig förvaltning. Den digitala tekniken kan hjälpa oss att möta utmaningar såsom klimatförändringar, fler äldre i ett glest bebyggt land och en globaliserad ekonomi. Men den bidrar också till att förenkla vardagen och skapa ökad tillgänglighet för företag, funktionshindrade och vårdtagare. Under hösten 2016 presenterade EU kommissionen en uppdaterad digital agenda kallad Gigabit society: Alla samhällsviktiga funktioner, som skolor, universitet, forskningscentra, transportnav, alla leverantörer av offentliga tjänster såsom sjukhus och förvaltningar och företag bör ha tillgång till höghastighetsbredband (gigabit-anslutning). Alla europeiska hushåll, på landsbygden eller i städerna, bör ha tillgång till uppkoppling som erbjuder en nedladdningshastighet på minst 100 Mbps, som kan uppgraderas till 1 Gbps. Alla stadsområden samt större vägar och järnvägar bör ha oavbruten 5G täckning. Under december 2016 uppdaterade den svenska regeringen sin senaste Bredbandsstrategi för Sverige, som anger politikens inriktning och ambitioner inom IT-infrastrukturområdet. Det övergripande målet är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målet för 2020 är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. År 2025 bör: Alla hushåll och företag ha tillgång till minst 30 Mbit/s 99,9 procent av alla hushåll & företag ha tillgång till minst 100 Mbit/s 98 procent av alla hushåll & företag ha tillgång till minst 1 Gbit/s

8 1.2 Studiens bakgrund och tidigare studier RISE Acreo har tidigare gjort en prisstudie som jämför 10 Mbps internettjänster i olika nät (2012). En dialog har förts mellan RISE Acreo och SKL om att uppdatera och utveckla en tidigare genomförd studie och det beslöts att göra en studie för att undersöka prisnivå som funktion av antal leverantörer på olika typer av nät, och samtidigt få en bild av hur lätt eller svårt operatörerna upplever att det är att få tillgång till nät. Här ger vi en kort översikt av tre relevanta prisstudier som genomfördes de seaste fem år av olika aktörer, inklusive RISE Acreo PTS studie 2017 Under 2016 utförde PTS en prisstudie för mobila och trådbundna bredbandstjänster på den svenska marknaden [10]. Studien fann att Sverige hade det sjunde billigaste abonnemanget på fast bredband med minst 100 Mbit/s (osymmetrisk) bland ett urval av OECD-länder 2016 för de rikstäckande erbjudanden. Det billigaste svenska abonnemanget fanns hos Com Hem och kostade 324 kr per månad (juni 2016). Om även lokala abonnemang inkluderas var dock Sverige det näst billigaste landet. De billigaste lokala abonnemangen i Sverige, hos Bahnhof och Bredband2, kostade 200 kr per månad 2. I studien undersöktes också gruppanslutning för fast bredband, t.ex. via en bostadsrättsförening: det fanns gruppanslutna bredbandsabonnemang den sista juni 2016, utgör därmed omkring en femtedel av de privata bredbandsabonnemangen via fiber och kabel-tv. Resultaten visar att tillgång till svartfiber och gruppanslutning ger ofta ett betydligt lägre pris upp till 50 procent billigare än när en enskild konsument köper motsvarande abonnemang. Det finns emellertid betydande variationer mellan gruppavtal då många olika faktorer påverkar slutkundspriset. En nackdel med gruppanslutning är att avtalen oftast löper över längre tid, typiskt sett 3-5 år, och att konsumenten är bunden till en och samma bredbandsleverantör under hela avtalstiden. Det är dock möjligt att konkurrensutsätta operatören när avtalet har går ut och då antingen välja en annan operatör eller en annan avtalsmodell, t.ex. ett öppet nät där hushållen kan välja mellan olika bredbandsleverantörer. Som vi visar i kapitel 4 och 5 är dessa resultat i linje med våra, som fokuserar på konkurrensens effekter på fasta nät som är öppna på aktiv nivå, där omfattande data finns United Minds studie 2016 United Minds har gjort en jämförelse i fem europeiska städer [11]. Jämförelsen jämför priserna för 100 Mbit/s, 1 Gbit/s och svartfiber i Stockholm, Amsterdam, Paris, London och Berlin; Stockholm hade då de överlägset billigaste bredbandspriserna för företag. Studien visar generellt att priserna för internetuppkoppling är avsevärt lägre bland leverantörer i Stockholm än i någon av de övriga fyra städer som ingår i studien. Detta gäller såväl för bredbandstjänsterna (100 Mbit/s, 1 Gbit/s) som för svartfiber. Motsatt är Berlin 2 Notera att tjänstetypen var osymmetrisk 100 Mbps i PTS studie, medan vi i denna rapport analyserade symmetrisk 100 Mbps. Dessutom var metodiken något annorlunda: startavgift delades till exempel på 36 månader, medan vi delade på 12 månader. 8

9 avsevärt dyrare än någon av de övriga fyra städerna vid två scenarion (100 Mbit/s, 1 Gbit/s) och ingen av leverantörerna i Berlin erbjöd kommersiell svartfiber, skriver United Minds i sin rapport. Det genomsnittliga priset för 100 Mbit/s i Stockholm är 338 euro per månad medan 3 man i Berlin får betala euro. För 1 Gbit/s är priset 497 euro per månad i Stockholm medan Berlinföretagen får betala euro i genomsnitt. Notera att i studien jämförs snittpris, inte lägsta pris, vilket har nackdelen att det potentiellt kan bli missledande när flera premiummärken är närvarande på marknaden RISE Acreo studie 2012 Vi på RISE Acreo (Acreo Swedish ICT då) har tidigare analyserat prisbilden i olika kommuner och olika nät. År 2012 genomförde vi en undersökning av alla nät i Sverige. Där kunde man observera att skillnaden mellan nät med konkurrens och nät med bara en leverantör var stor. Priserna för 10 Mbps symmetrisk internettjänst i nät med bara en leverantör varierade för samma tjänst, mellan 209 kr och 299 kr. Samma tjänst i nät med mer än 10 olika leverantörer kostade mellan 139 kr och som mest 163 kr. Resultatet var väldigt tydligt, nät med flera konkurrerande tjänsteleverantörer hade ett bredare utbud av tjänster och framför allt lägre priser. Sammanställningen visade att ju fler konkurrerande tjänsteleverantörer som finns i ett nät desto lägre blir priset. Det var till och med möjligt att ange att varje tillkommande tjänsteleverantör innebar att konsumentpriset minskade med 7,50 kr, som framgår från Figur Metod och datainsamling För att undersöka situationen om tillgång till nät, samlar vi operatörernas åsikter genom dedikerade intervjuer där vi frågar hur tjänsteleverantörerna upplever att vara kund hos en teleoperatör eller kommunalt stadsnät. Vi har också frågat nätägare om konkurrenter får hyra förbindelser av nätägare på lika villkor. När det gäller själva prissituation, samlar vi data från kommunikationsoperatörers portaler, samt genom dedikerade intervjuer. Vi har samlat data för tiotals operatörer på över 200 nät. För varje operatör, i varje nät, tar vi månadspris, startavgift och bindningstid, för företags- och privatabbonemang. Startavgift delar vi med 12 månader och summerar vi till månadsavgift. Ifall kommunikationsoperatör också tar en nätavgift, adderar vi den till 3 Notera att priset är högre än priserna vi har kunnat konstatera i denna studie, vilket kan bero på att priserna har förändrats under tiden, men också på skillnader i metodiken: vi samlade data om standardofferter från operatörernas webbsidor; United Minds samlade data som offerter från operatörerna. Startavgift som bakades in i studien hade i det fallet ett väldigt stor variationen. 4 Till exempel, ett som har en tjänsteleverantör A med pris 100 och en tjänsteleverantör B med pris 120 är att föredra jämfört med ett nät som bara har tjänsteleverantör A ur en konkurrenssynvinkel, trots att snittpriset är högre. 9

10 Pris för billigaste 10 Mbps symmetrisk tjänst Antal tjänsteleverantörer på nät Figur 1 Resultat från RISE Acreo prisstudie Varje blå punkt representerar ett nät, och dess koordinater representerar antal tjänsteleverantörer på nätet (x-axel) och pris för 10 Mbps symmetrisk internettjänst från den billigaste leverantören på nätet (y-axel). månadsavift. Information om bindningstid används inte i vår beräkning. Likaså, har vi inte tagit hänsyn på eventuella kampanjer. I prisjämförelserna ingår inte erbjudanden som köps tillsammans med andra tjänster, så som t.ex. fast telefoni eller tv, utan bara internettjänst. De uppgifter som använts i denna studie samlades in genom information på varje stadsnät, varje tjänsteleverantör och kommunikationsoperatörs hemsida. Vi har även för att säkerställa informationen kontrollerat med vissa aktörer att informationen är korrekt. Ett mindre antal motsägelser i prisinformationen påträffades. I dessa fall kontaktade vi antingen respektive kommunikationsoperatör eller tjänsteleverantör. 1.4 Om RISE Acreo och studiens författare RISE Acreo 5 är ett forsknings- och utvecklingsbolag som förädlar och förmedlar kunskap inom elektronik, optik och kommunikationsteknologi. Vi finns i Kista, Norrköping, Göteborg, Lund och Hudiksvall, och inom vår koncern RISE AB 6, i stort sätt över hela Sverige. Inom kommunikationsteknologi utför vi samhällsekonomiska studier för att utvärdera inverkan av ICT på samhället 7. Sådana studier görs både inom ramen för större forskningsprojekt, samt som projekt på uppdrag från externa organisationer. Detta projekt genomfördes av Marco Forzati, Jie Li och Crister Mattsson

11 2 Marknadsstruktur för bredband i Sverige 2.1 Affärsmodeller för bredband I det här avsnitt ger vi en översikt av de olika affärsmodeller som oftast används inom bredbandsmarknad i Sverige. Man kan indela och beskriva affärsmodellerna på olika sätt. I denna rapport använder vi oss av EU-kommissionens Guide to Broadband Investment [13] Nätets lager och affärsroller Ett bredbandsnät består huvudsakligen av passiv infrastruktur (ledningar, kablar, master, lokaler) och aktiv utrustning som tillämpar tekniken (transpondrar, routrar, omkopplare, kontroll- och styrservrar). Utöver detta tillhandahålls tjänster. Dessa tre lager har olika tekniska och ekonomiska särdrag, så vi kan urskilja följande tre affärsroller: Nätägare: äger och underhåller den fysiska, passiva infrastrukturen (kallas ibland passive infrastructure provider, PIP, på engelska). Nätoperatör driver (och ofta äger) den aktiva utrustningen (kallas ibland netwok provider, NP, på engelska); kan ta följande roller: o Förvaltare av ett aktivt nät med försäljning av transmission på grossistnivå (wholesale); o Tjänstemäklare som förmedlar tjänster via en portal där slutanvändare kan välja tjänsteleverantör; kallas ofta för kommunikationsoperatör (KO). Tjänsteleverantör (TL): levererar de digitala tjänsterna: internet, telefoni, tv, men också e-hälsa, digital hemtjänst, osv. (kallas för service provider, SP, på engelska). På den svenska marknaden är nätoperatörer i nuläget vanligtvis både förvaltare av transmission samt tjänstemäklare, KO. I fortsättningen använder vi därför uttrycket nätoperatör/ko Grundläggande affärsmodeller Beroende på vilken affärsroll olika marknadsaktörer tar på sig uppkommer olika affärsmodeller. Om en aktör tar på sig alla tre roller uppstår vertikal integration, och den resulterande affärsmodellen kallas för vertikalt integrerad modell. I vissa fall, särskilt när den vertikalt integrerade aktören anses ha betydande marknadsmakt, kan det finnas lagstiftningskrav som föreskriver att konkurrenter ska ha tillgång till nätet, antingen på aktiv eller på passiv nivå. Om rollerna är åtskilda har vi istället att göra med ett nät med verklig öppen åtkomst, ett öppet nät. I ett öppet nät är infrastrukturen tillgänglig för alla marknadsaktörer på lika villkor. Denna modell kan se lite olika ut (se figur 2), beroende på om den som äger nätet (t.ex. en kommun, en byanätsförening eller ett privat företag) enbart är infrastrukturleverantör eller även driver det aktiva lager (2). Om nätägaren endast levererar infrastruktur finns två alternativ:

12 denne kan besluta att ge marknadsaktörer tillgång till de högre två lagerna (aktiv utrustning och tjänster) (1) eller sluta ett avtal med en enda nätoperatör/ko under en viss period, vanligen tre till fem år, som får i uppgift att tillhandahålla anslutningsmöjligheter som slutanvändarna tillgång till olika konkurrerande tjänsteleverantörer (3). I ett öppet nät kan därmed följande tre modeller bli aktuella: 1. Öppen modell på passiv nivå 8 (en Stokabmodell ) 2. Öppen modell på aktiv nivå (stadsnät som även är KO) 3. Öppen modell med extern KO. I verkligheten finns det flera varianter av de tre modellerna. För alla dessa modeller gäller att fiber i stamnätet borde kunna hyras ut till tredje parter (t.ex. mobiloperatörer, kabel-tv-operatörer, tjänsteleverantörer, eller aktörer utanför telekombranschen såsom banker, tv-produktionsbolag, storföretag osv.), om tillräckliga mängder fiber har installerats. Ofta går det också att hyra ut svartfiber till slutanvändare även i nät som är öppna på aktiv nivå, men i varierande utsträckning. Vi kan säga att dessa nät använder en blandning av modell 1 och modell 2 eller 3. TL TL TL TL TL TL TL TL TL TL TL TL TL TL TL KO Nätägare som agerar KO Oberoende KO KO som ägs av en TL Vertikaltintegrerad operatör med flera TL Vertikaltintegrerad operatör Nätägare Nätägare Nätägare 1. Stokabmodel 2. Stadsnätsmodell utan KO (a) (b) (a) (b) 3. Stadsnätsmodell med KO Vertikalintegrerad modell Figur 2 De tre öppet-nät modeller för bredbandsmarknad och den vertikalintegrerad modell, med några variationer. 2.2 Marknadsstruktur i Sverige I Sverige finns idag ett par stycken fasta trådbundna nationella accessnät och över tvåhundra lokala nät. Här ger vi en kort sammanfattning av de viktigaste aktörer som äger, driver och säljer tjänster på dessa nät. Eftersom studiens avsikt är att analysera priset för slutkunderna, definierar vi här nät som ett aktivt nät som drivs av en specifik nätoperatör. I vissa fall drivs nätet av den som även äger den passiva infrastrukturen, i andra av en kommunikationsoperatör. I vissa fall, kan olika delar av ett fysiskt fibernät opereras av olika kommunikationsoperatörer. I detta fall är det relevant för studien att definiera varje del som ett separat nät, eftersom var och en representerar en väl definierad marknad där ett antal konkurrerande 8 Nätägare som också säljer kapacitetsprodukter (förvaltare av ett aktivt nät med försäljning av transmission) skulle klassas som öppna på passiv nivå ur en affärsmässig synvinkel; vi ser dock inte att denna modell är vanligt förekommande. 12

13 tjänsteleverantörer tävlar om varje slutanvändare/fastighet/bolag. Med andra ord är ett nät definierat som en grupp hushåll/företag, som har samma utbud av tjänster, till samma pris, under samma förutsättningar. I vår analys ingår därmed över 200 olika nät, både kommunalt och privat ägda. I resten av avsnittet presenterar vi marknadsaktörer på de tre lagerna beskrivna tidigare i avsnitt Passiv nivå: nätägare De fasta trådbundna accessnäten i Sverige ägs av olika typer av aktörer: Kommuner, som äger lokala nät, ca. en tredjedel av existerande fiberaccess 9 ; Telia, som äger all traditionell koppar accessnät, och ca. en fjärdedel av existerande fiberaccess i antal uppkopplingar; Comhem som äger företrädesvis koaxialkabel accessnät i tätbefolkade områden. Andra privata aktörer (t.ex. IP-Only) som äger lokala och nationella accessnät men inte säljer egna slutkundstjänster; Fastighetsägare kan också anses vara nätägare i de fall där de har installerat bredbandsnät som förbinder lägenheterna Aktiv nivå: nätoperatörer/ko På nät som är öppna på aktiv nivå, finns det i stort sätt fyra typer av KO i Sverige idag: Privata, oberoende KO, som ibland även äger nät, t.ex. IP-Only och ViaEuropa; Privata KO som ägs direkt eller indirekt av en stor TL, t.ex. Zitius (ägs av Telia), Open Universe (ägs av Telenor), itux (ägs av ComHems ägare); Kommunägda stadsnät, som äger och driver både den passiva och aktiva nivån av fibernät. Kommunägda KO, som driver fler kommunägda stadsnät, t.ex. Fibra i Mälardalen Tjänstenivå: tjänsteleverantörer (TL) Även här kan vi indela marknaden i olika typer av aktörer som säljer bredbandstjänster (TL): Stora nationella och internationella operatörer som äger en KO: Telia, Comhem, Bredbandsbolaget/Telenor; Nationella tjänsteleverantörer som säljer både på aktiv och passiv nivå 10 : Tele2, Ownit, Bahnhof, Bredband2, mm. 9 1,9 miljoner hushåll år 2016, enligt SSNF [12]. 10 Gärna på passiv nivå, dvs. på svartfiber, om möjligheten ges. 13

14 Små lokala leverantörer som oftast säljer tjänster på aktiv nivå på ett eller ett fåtal lokala nät Olika affärsmodeller på svenska bredbandsmarknaden Telia har både en öppen modell med Telia Öppet Fiber (modell 3b i Figur 2), och en vertikalintegrerad modell på sina nät. Comhem som nätägare har alltid en vertikalintegrerad modell. IP-Only är i de flesta nät både nätägare och KO. Kommunernas nät är oftast öppna nät, ibland med en extern kommunikationsoperatör (modell 3) och ibland utan (modell 2). I några fall, har kommunen en öppen modell på passiv nivå (modell 1), t.ex. i Stockholm (därifrån termen Stokab-modellen ), där operatörer är fria att antingen leverera sina tjänster direkt på svartfiber, eller att fungera som KO åt externa tjänsteleverantörer. De senaste åren har sett en konsolidering av marknaden både horisontellt (mindre nät köps eller integreras i större nät) men också vertikalt (aktörer på tjänstelager köper KO eller nät). Detta kan leda till positiva skalekonomier och effektiviseringar men också till situationer som kan skada konkurrensen. Som vi kommer att se i kapitel 3 och 4, kan vi till exempel se att idag är vissa operatörer inte tillgängliga på vissa nät, förmodligen på grund av intressekonflikt när en aktör är aktiv på olika lager och hamnar in en situation där en kund/leverantör är samtidigt en konkurrent. Däremot kan vi idag inte se en effekt på prisnivå. 14

15 3 Tillträde till nät Det finns en konsensus om att det digitala samhället bygger på att näten är tillgängliga för alla aktörer (operatörer, tjänsteleverantörer, bolag med särskilda kommunikationsbehov) på likvärdiga villkor. I verkligheten kan det dock se annorlunda ut; alla operatörer kan inte hyra in sig på alla nät och alla tjänsteleverantörer finns inte som alternativ i öppna nät eller hos kommunikationsoperatörer. Det innebär att näten inte är så öppna i praktiken. De gamla affärsmodellerna med vertikal integration finns fortfarande kvar i viss mån, och vissa kommunikationsoperatörer (som anses att neutrala) verkar i samverkan med en operatör (modell 3b i Figur 2 på sida 12), som vi konstaterade i avsnitt Under studien har vi analyserat operatörers möjlighet att få tillträde till andra operatörers nät. Vi har gjort det genom intervjuer med marknadsaktörer. Vi har samlat allmänna åsikter men det har visat sig utmanade att få uttalande om konkreta fakta. Uttalande har oftast tagit form av svepande argumentering. 3.1 Bakgrund: om öppenhetskrav Bredbandsnät som byggs helt eller delvis med stödpengar ska vara öppna. Det är ett villkor som EU ställer för att det ska vara tillåtet att ge statligt stöd till bredbandsutbyggnad. Bredbandsnäten behöver vara öppna för att abonnenterna i nätet ska få möjlighet att själva kunna välja vilken leverantör de vill köpa sina bredbandstjänster från. Priset ska också vara rimligt. I praktiken betyder ett öppet nät att så många leverantörer som möjligt, oavsett vem som äger bredbandsnätet, ska kunna få komma in i näten och leverera tjänster till abonnenterna. Från den 1 juli 2016 gäller en ny lag om utbyggnad av bredbandsnät, lag (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät. Lagen baseras på ett EU-direktiv och syftet är att främja utbyggnad av bredband. Genom sänkta kostnader för utbyggnad av bredband ska fler få tillgång till snabbt bredband. Lagen innebär rättigheter för den som vill bygga ut fast eller trådlöst bredband och skyldigheter för den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller som innehar annan infrastruktur, så kallade nätinnehavare. En nätinnehavare är som huvudregel skyldig att låta den som bygger ut bredbandsnät få tillträde till infrastruktur liksom tillgång till information om infrastruktur och byggprojekt. Lagen innebär också att ett offentligt organ som utför ett byggprojekt i regel är skyldigt att samordna med utbyggnad av bredbandsnät. Samma sak gäller den som utför ett sådant projekt om detta helt eller delvis är finansierat av offentliga medel. Nätinnehavaren har dock rätt att neka begäran från en bredbandsutbyggare om tillträde, information eller samordning, om svartfiber kan erhållas på lika villkor, eftersom detta likställs med att ge tillträde till infrastruktur. 15

16 Lagen berör aktörer både inom och utom telekomsektorn. Den infrastruktur som omfattas är passiva nätdelar som är avsedd att rymma andra nätdelar utan att själva bli aktiva, till exempel kanalisation, master, tillsynsbrunnar, kopplingsskåp, byggnader och stolpar. I vissa kommunägda bostadsföretag betalar hyresgästerna betydligt mer för bredband, än den som bor i en bostadsrätt. Det kan vara resultat av ett system där bostadsföretagen kräver en kick-back av operatörerna (läs KO). 3.2 Allmän analys Vi kan konstatera att trots att bredbandsmarknaden fungerar relativt bra, så säger några operatörer att de upplever svårigheter att få tillträde till andras nät, och att detta nästan alltid beror på intressekonflikter. Det är svårt att få tillträde till andra operatörers nät man upplevs som konkurrent. Detta gäller framför allt accessnät. Sammantaget pekar man på avsaknad av regler och transparens mellan olika kommuner och olika nätägare men uppfattningarna är dock motsägelsefulla. En del säger att de kommunägda stadsnäten inte utgör något problem, medan andra anger dessa som problematiska särskilt om de själva agerar som kommunikationsoperatörer. Samtliga tillfrågade aktörer uppger att de har upplevt svårigheter att få tillträde till nät. Det gäller både möjligheten att få tillträde till befintliga nät som att få anlägga egna nät. Det har till oss uppgivits att det finns kommuner som vägrar andra aktörer marktillträde med hänvisning till att kommunen själva äger ett nät. Villkor för grävtillstånd/återställning kan också anses som svåra att förutse och oskäliga. I princip har alla vi talat med framför olika former av kritik. Sammantaget pekar det på avsaknad av regler och transparens mellan olika kommuner och olika nätägare. KO som samverkar med en tjänsteleverantör upplevs som ett problem och skapar osäkerhet. Mobiloperatörerna säger att finns det bara svartfiber så brukar de få hyra. Möjligen kan priserna variera. De upplever också att det ät lättare för dem att få hyra svartfiber än för operatörer som verkar på fasta nät. 3.3 Tillträde till nät som tjänsteleverantör Vi har frågat olika tjänsteleverantörer hur de upplever att vara kund hos en teleoperatör eller kommunalt stadsnät. Tjänsteleverantörer har i regel tillgång till nät på aktiv nivå, men det förekommer svårigheter att få hyra fiber, vilket skapar frustration, då KO ibland ses som en onödig mellanhand. Vi har hört om att det som på pappret låter öppet är i verkligheten en stängd trädgård. Effekten blir enligt dessa tjänsteleverantörer dyrare tjänster i konsumentledet. För att åstadkomma verklig konkurrens på marknaden måste både privata och offentliga aktörer ha ett synsätt som inte låser ute alternativa accessvägar. Det gäller särskilt på orter där det finns parallell infrastruktur av fiber. Om det redan finns dubbla digitala motorvägar (eller någon vill betala för ytterligare en) så bör dessa förstås användas. 16

17 KO som är i samverkan med tjänsteleverantör upplevs som ett problem och skapar osäkerhet. Ett fåtal stadsnät som är kommunikationsoperatörer har ett stort utbud av tjänsteleverantörer. Vissa som kallar sig för öppna nät är i praktiken inte öppna utan starkt begränsade. Det förekommer fortfarande, även om det nuförtiden är undantagsfall, att stadsnät inte vill hyra ut svartfiber till externa aktörer som kan betraktas som konkurrenter. Jon Karlung, VD och grundare av Bahnhof, sammanfattar läget så här: Det är helt avgörande för vår verksamhet att det finns en obegränsad tillgång till svartfiber från aktörer som säljer det till alla på samma villkor. Stadsnäten gör det möjligt för oss att bedriva en framgångsrik konkurrens. Att Sverige har en unikt god tillgång till bredband förklaras med den goda tillgången till öppen svartfiber. Vi är därför övertygade om att offentligt ägda nät är en förutsättning för bredbandsutbyggnad och stabilitet. 3.4 Tillträde som nätägare till andras nät Vi har frågat olika operatörer som också är nätägare hur lätt det är att få tillgång till andra nätägares infrastruktur. Det är skillnad när det gäller tillgång till accessnät (uppkoppling till slutkunder) och stom/backhauling (uppkoppling av t.ex. mobilmaster, samt punkt-tillpunkt fiber). När det gäller tillträde för stom/backhauling, förekommer det att trots att det i princip går att hyra svartfiber så är priset så högt att det upplevs som att man i realiteten vägras tillgång. Problemet upplevs som mindre akut hos stadsnät än hos privata nätägare. Att få tillgång till svartfiber är dock svårare i accessnät. Enligt de personer vi talat med är det väldigt få aktörer som hyr ut svartfiber till enfamiljshus. Normalt sätt hänvisar nätägare till transmissionslösningar som säljs av KO:n. Några nätaktörer vi har pratat med upplever att det förekommer diskriminering villkor, bl.a. hantering av grävtillstånd. Andra aktörer klagar på att svartfiber ibland nekas och nätägaren hänvisar till att man kan istället få hyra kapacitet Det verkar också lättare att hyra fiber för mobila tjänster och för tjänster på fasta nät, vilket skulle stärka detta påstående. 17

18 4 Priser för privatkunder I detta kapitel analyserar vi marknaden för 100 Mpbs symmetrisk internettjänst för privatkunder. För varje nät har vi undersökt priserbjudandet på 100 Mb/s symmetrisk Internettjänst från alla tjänsteleverantörer som finns i nätet. Som mest förekommer 19 leverantörer i samma nät, som erbjuder denna tjänst. Dock har vi sett att samma leverantör erbjuder en mångfald olika tjänster (från 1 Mb/s till 1 Gb/s). I de nät där slutanvändaren även betalar en nätavgift beräknas priset för 100 Mb/s som summan av serviceavgift och nätavgift. Precis som i vår tidigare studie 2012, analyserar vi priset i olika nät genom att samla in data från tjänsteleverantörers och KO:s portaler (avsnitt ). Denna gång försöker vi dock också samla information om gruppavtal på nät öppna på passivnivå (avsnitt 4.1). Priserna på denna marknad är inte offentligt tillgängliga, därför samlar vi in data genom intervjuer och enskilda offerter. Jämfört med vår tidigare studie 2012, kan vi konstatera att antalet tjänsteleverantörer tillgängliga i de olika nätverken har ökat och att priserna har sjunkit något. Däremot ser vi att medan varje tjänsteleverantör för fem år sedan erbjöd olika priser på olika nät, har det nu pågått en viss prisharmonisering och i regel kan man se att tjänsteleverantörer erbjuder samma pris på alla nät som drivs av samma KO. Vissa leverantörer (särskilt de med starkare varumärkena) erbjuder samma pris överallt i Sverige. Det finns indikationer på att konkurrens inte bara finns mellan olika tjänsteleverantörer på varje nät, men också mellan KO, då nätägare har ett incitament att kunna erbjuda ett så brett tjänsteurval och så låga priser på tjänster till sina slutkunder som möjligt. De flesta nät har nu ett stort utbud leverantörer vilket inte var fallet Prisharmonisering är en välkommen utveckling, då det gör det enklare och mer transparent för konsumenter. Det blir dock mer komplext att studera effekten av konkurrens. Om tjänsteleverantörer sätter samma pris på alla nät som drivs av en specifik KO 11, bestäms deras konkurrensbild inte i det enskilda nätet, utan alla de andra leverantörer som säljer tjänster på nät med samma KO. Därför har vi indelat marknaden i grupper nät baserade på vem agerar KO, som vi beskriver nedan. Notera att det som är intressant för en konsument är inte nödvändigtvis snittpriset bland alla tjänsteleverantörer de kan välja, utan den tillgängliga variationen (dvs valfrihet) i tjänstetyp och pris. Därför är lägsta priset på ett nät en bättre indikation än snittpriset. Däremot, när vi är intresserade av att ge en allmän bild på flera olika nät, kan snittet av lägsta priset vara en bra indikation på hur billigt i snitt konsumenter kan köpa. I avsnitt analyserar vi situationen genom att först indela alla nät i ett antal grupper, beroende på affärsmodell, och för modeller 2 och 3 vilka som agerar KO på nätet. För varje situation tittar vi på antal tjänsteleverantörer i nätet, och vad lägsta, högsta och snittliga pris är för symmetrisk 100 Mbps. Vi konstaterar att antal leverantörer kan variera ganska mycket, såsom priserna. I avsnitt 4.6 analyserar vi om och hur antal konkurrenter inom en KO har inverkan på prisnivå. 11 Detta kan bero på att avgiften i alla nät som drivs av en KO är samma, eller på att det inte finns ett lätt sätt att särskilja mellan olika nät som drivs av samma operatör. 18

19 4.1 Stadsnät öppna på passiv nivå På nät som är öppna på passiv nivå, avtalar ofta många flerfamiljfastighetsägare, t.ex. bostadsrättsföreningar, kollektiva avtal med tjänsteleverantörer. Argumentet här är att konkurrensen främjas när tjänsteleverantörer kan direkt erbjuda tjänster till slutkunder utan att behöva ingå avtal med en tredje part (KO/tjänstemäklare, se 2.1.1). Prisnivåerna brukar då vara väsentlig lägre än andra lösningar. Främsta exempel finns i Stockholm, men liknande möjligheter finns även i t.ex. Malmö och Göteborg. Eftersom sådana avtal förhandlas direkt mellan fastighetsägare och tjänsteleverantören är det svårt att definiera antal tjänsteleverantörer och minimipris. Men i princip är alla tjänsteleverantörer som är verksamma i ett visst kommun/område tillgängliga, och priset är typiskt under 100 kronor per månad. I gruppavtal brukar detta inkludera installation av fastighetsnät, med en bindningstid på 3-5 år. Under bindningstid är konsumenten bunden till en och samma bredbandsleverantör under hela avtalstiden. Det är dock möjligt att konkurrensutsätta operatören när avtalet går ut. 4.2 Mindre stadsnät som agerar KO Det finns flera stadsnät som agerar KO direkt eller indirekt. Det finns i stort sett två typer av sådana nät: de som drivs, tillsammans med några andra i närliggande kommuner, av en KO som ägs av kommunerna (se avsnitt 4.3); samt mindre oberoende stadsnät som agerar KO. Vi ser att priserna på den senare typen av stadsnät varierar starkt och beror väldigt lite på antalet tjänsteleverantörer (som i regel är ganska få, typiskt två tre stycken), så vi kan inte dra några slutsatser när det gäller effekten av konkurrensen där. Vår förklaring är att förhållanden samt de tekniska och affärsmässiga gränssnitten kan se väldigt olika ut från ett nät till det andra, vilket i sin tur reflekteras i priserna. 4.3 Stadsnät som agerar i samarbete, med regional KO Det finns en trend för närliggande stadsnät att samarbeta. Ofta sker detta kring ett större stadsnät, där en KO bildas, ägd av alla stadsnät/kommuner inblandade, som driver det aktiva lagret i alla stadsnät. De stadsnät som drivs i samarbete tenderar att ha ett större antal leverantörer än de som drivs av mindre oberoende stadsnät som agerar KO. I Figur 3 ser vi exempel på fem sådana nätsamarbeten, där 8 till 13 tjänsteleverantörer är närvarande som erbjuder 100 Mbps symmetrisk. 19

20 Figur 3 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av de större kommunägda KO som driver fler stadsnät. 4.4 Marknaden på stadsnät med extern KO Det finns 4 nät som ingår i denna klass: Zitius, Open Universe, itux och Telia Open Fiber Nät som drivs av Zitius (ZMarket portal) Vi hittade 141 nät som drivs av Zitius eller som är samlade på Zitius portal, Zmarket 12. De flesta nät har minst 10 tjänsteleverantörer som erbjuder 100 Mbps symmetrisk (11,2 i snitt och 12 som median), men det finns en viss variation (se Figur 4), med 10 nät som bara har 2 leverantörer, ett tjugotal nät med 5 till nio leverantörer, och ett nät med hela 16 leverantörer. Lägsta pris är 307 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 442 SEK per månad (snitt: 350 SEK per månad). 12 Bland de, är ett dussintal nät med befattning Riksnät, där antalet leverantörer typiskt är relativt låg. Alla tjänsteleverantörer erbjuder dock samma pris där också. Riksnät är också en tjänsteleverantör som säljer på andra nät. 20

21 Figur 4 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av Zitius Nät som drivs av Open Universe Vi hittade 28 nät som drivs av Open Universe. Antal tjänsteleverantörer har betydligt mindre variationer jämfört med Zitius. De flesta nät (20 av 28 st.) har exakt 13 tjänsteleverantörer som erbjuder 100 Mbps symmetrisk (13,1 i snitt och 13 som median), se Figur 5, med 4 nät som har 12 leverantörer och 4 nät som har 15 leverantörer. Lägsta pris är 297 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 452 SEK per månad (snitt: 345 SEK per månad). Figur 5 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av Open Universe. 21

22 4.4.3 Nät som drivs av itux Vi hittade 21 nät som drivs av itux eller som är samlade på ITux portal 13. De flesta nät (18 av 21) har minst 10 tjänsteleverantörer som erbjuder 100 Mbps symmetrisk (10,5 i snitt och 11 som median), men det finns en viss variation (se Figur 6), med 1 nät som har 6 leverantörer och 1 nät med hela 13 leverantörer. Lägsta pris är 326 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 452 SEK per månad (snitt: 363 SEK per månad). Figur 6 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av itux Nät som drivs av Telia Open Fiber Telia Open Fiber hade när underskökningen gjordes 11 leverantörer som erbjuder 100 Mbps symmetrisk på sina nät, dock icke fördelade per kommun/område. Till skillnaden från de andra KO beskrivna i avsnitt 4.4.1, och 4.4.3, presenteras inte de olika näten separat, utan alla leverantörer verkar vara tillgängliga på alla nät som drivs av Telia Open Fiber. Vi kunde dock inte bekräfta detta. Lägsta pris är 356 SEK per månad och högsta pris är 400 SEK per månad (snitt: 380 SEK per månad). 13 Bland näten som drivs av itux finns också itux Framtiden, som ägs av ett stort bostadsföretag. Att en speciell förhandling har skett där är synlig på två sätt. Till skillnad från alla andra ITUX nät är de priser som erbjuds av leverantörer på ITUX Framtiden väsentligt lägre. Dessutom går det att köpa tjänster från Telia på itux Framtiden. Vi har därför bestämt att studera ITUX Framtiden som ett separat fall (se Figurer 10 12). Här visar vi analysen för övriga itux nät. 22

23 4.5 Marknaden på privata operatörsneutrala nät Det finns två nät som ingår i denna klass: IP-Only och ViaEuropa IP-Only Vi hittade 40 nät som drivs av IP-Only. Antalet tjänsteleverantörer har betydligt mindre variation jämfört med Zitius eller itux. De flesta nät har 17 tjänsteleverantörer som erbjuder 100 Mbps symmetrisk (17,5 i snitt och 17 som median), se Figur 7, med 10 nät som har 18 leverantörer och 4 nät med hela 19 leverantörer. Lägsta pris är 267 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 452 SEK per månad (snitt: 318 SEK per månad). Figur 7 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av IP-Only ViaEuropa Vi hittade 9 nät som drivs av ViaEuropa. De flesta nät (4) har 7 tjänsteleverantörer som erbjuder 100 Mbps symmetrisk (6,5 i snitt och 7 som median), medan var och en av de andra nät har 4,5,6 respektive 9 tjänsteleverantörer, se Figur 8. Lägsta pris är 263 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 440 SEK per månad (snitt: 344 SEK per månad). 23

24 Figur 8 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av ViaEuropa. 4.6 Övergripande analys och jämförelse Som vi nämnde i avsnitt 4.4, har tjänsteleverantörerna nu harmoniserat sina priser så att en leverantör erbjuder samma pris för en viss tjänst på alla nät som drivs av en specifik KO. Detta gäller inte alltid bland nät som drivs av olika KO. Det kan förekomma stora skillnader: i vissa fall får konsumenterna betala mer än 100 kronor extra per månad för samma tjänst från samma tjänsteleverantör Prisvariationer mellan KO I Figur 9 ser man priser för ett urval TL när de säljer tjänster på nät som drivs av olika KO. Där kan man observera att högsta pris kan vara nästan dubbelt så högt som lägsta pris, men också att större varumärken tenderar att ha bättre harmonisering, dock högre priser än mindre tjänsteleverantörer. Detta kan tolkas som att nätavgift som TL betalar till KO varierar mellan olika KO. I en sådan situation, kan man förvänta sig att aktörer med mer priskänsliga kunder (som små leverantörer), har relativt litet utrymme att justera sina marginaler för att kunna erbjuda samma pris om produktionskostnaden varierar. Aktörer vars kunder är mindre priskänsliga (som stora varumärke) kan å andra sidan lättare kompensera lägre vinster i vissa nät med högre i andra nät. Dessutom kan deras varumärkes vikt till och med ge dem större förhandlingskraft att förhandla likande villkor med olika KO. Det kan också vara intressant att observera att De små leverantörerna säljer i regel tjänster på alla KO; Boxer säljer inte på itux Framtiden, och erbjuder nästan samma pris överallt; Open Universe erbjuder samma pris på alla KO, förutom itux (högre); säljer inte på Telia Öppen Fiber; Med ett undantag, säljer Telia inte tjänster på itux, som ägs av en konkurrent; undantaget är itux Framtiden, se avsnitt 4.4.3; Telia säljer inte heller på IP-Only och Open Universe; annars erbjuder Telia 24

25 samma pris överallt; Comhem erbjuder samma pris på alla KO förutom på itux Framtiden och Zitius; säljer inte på Telia Öppen Fiber. Den billigaste leverantörer är oftast Universal Telecom och Bredband2, se Figur 9. Det är också intressant att notera att Comhem är den dyraste leverantörer på alla nät, förutom på Telia Öppen Fiber, där de inte säljer tjänster. Enligt PTS senaste prisstudie var Comhem billigast [10] men då jämfördes Comhem bara med de stora nationella operatörerna 14, medans lokala bredbands-abonnemang grupperades i en separat klass. Det är otydligt exakt hur man hade räknat där 15 så det är svårt att göra en jämförelse. Figur 9 priser för privatkunder för 100 Mbps symmetrisk från några olika leverantörer på olika KO (Zitius, Open Universe, itux, itux Framtiden, Telia Öppen Fiber, Fibra) Prisvariation inom KO I Figur 9 kan man observera att det finns en tendens för priser att vara lägre på nät som drivs av vissa KO än andra. När man analyserar detta vidare, kan man konstatera att det är i regel väldigt stor prisvariation, särskilt inom de KO som inte ägs av någon tjänsteleverantör (där 100 Mbps från den dyraste TL kan kosta nästan dubbelt så mycket som den billigaste), men i mindre utsträckningen på näten som ägs av en tjänsteleverantör. På Telia Öppen Fiber är prisskillnaden särskilt låg (runt 12 % variation mellan min och max). 14 Data samlades juni 2016, och gällde osymmetrisk 100 Mbps. 15 En skillnad är att PTS delar upp startavgifter på 36 månader istället för 12 som i vår studie; men detta borde orsaka skillnader under 10 %. 25

26 Figur 10 Prisvariation för 100 Mpbs internettjänst inom olika KO: lägsta, högsta och snittpriset i kronor per månad Konkurrens och prisnivåer Som vi konstaterade så sätter tjänsteleverantörer samma pris på alla nät som drivs av en specifik KO, men i de flesta fall justerar de pris mellan olika KO. När en leverantör sätter sitt pris på en konkurrensutsatt marknad finns det två variabler som måste beaktas. Den första är produktionskostnad, varav en stor del är nätavgift till KO. Den andra variabeln är konkurrensbilden: som regel gäller att ju fler konkurrenter, desto högre press på att hålla priserna låga. Om priset inte sätts på lokalnät-nivå, utan på KO-nivå, bestäms konkurrensbilden av hur många andra leverantörer det finns på nät som drivs av samma KO. Figur 11 visar referenspris (på y-axeln) versus antal tjänsteleverantörer (på x- axeln) för nät som drivs av olika KO. Referenspriset är beräknat som snittet, på alla nät som drivs av en specifik KO, av priset för den billigaste tjänsteleverantören. Antal tjänsteleverantörer är beräknat som snittet, på alla nät som drivs av en specifik KO, av antal tjänsteleverantörer. Grafen visar data sammanställd från de KO vi har analyserat ovan, tillsammans med priserna för två vertikalintegrerade operatörer, som referens: Telia på sin fiberuppkoppling (100 Mbps) 16, och Comhem på sin koaxkabelnät (100 Mbps osymmetrisk 17 ). I grafen kan man se en korrelation mellan antal tjänsteleverantörer och prisnivå. Variationen visas mellan tjänster på olika KO snarare än på lokalnät. I vår 2012-studie (se avsnitt 1.2.3) kunde vi konstatera att ett högre antal tjänsteleverantörer var korrelerat med lägre priser och att varje tillkommande tjänsteleverantör innebar att lägsta månadspriset för 10 Mbps symmetrisk internettjänst minskade med 7,50 kr. I Figur 11 ser vi nu att ett liknande fenomen uppstår. Nu bidrar varje tjänsteleverantör till en genomsnittlig statistisk prisreducering för den billigaste 100 Mbps symmetrisk internettjänst med drygt 9 kr (dock med stora variationer). 16 Exkluderande Telia Öppen Fiber; det kan vara intressant att notera att Telia erbjuder 60/12 Mbps tjänst på koppar för 110 kr per månad dyrare än sin 100 Mpbs symmetrisk tjänst på fiber Mpbs download, 10 Mpbs upload. 26

27 Som referens, en indikativ prisintervall för tjänster som erbjuds på bostadsrättsföreningar (BRF) via svartfiber visas på grafen i det lila området. Trots att en direkt jämförelse mellan enskilda avtal och gruppavtal inte är möjligt, är detta en indikation på att där svartfiber finns att tillgå på lika villkor och tjänsteleverantörerna kan leverera direkt till kund, så ökar konkurrensen dem emellan. Figur 11 Snittnivå för priset från den billigaste tjänsteleverantören för nät som drivs med olika modeller, som funktion av snitt antal tjänsteleverantörer. Grön: stadsnät som agerar KO (ljusgrön: samarbete, med regional KO; mörkgrön: snittet för alla mindre stadsnät som agerar KO); blå: KO som ägs av en tjänsteleverantör (itux Framtiden är identifierad av den runda markören); röd: oberoende privata nätägare/ko; orange vertikalintegrerade operatörer. Som referens, en indikativ prisintervall för tjänster som erbjuds på bostadsrättsföreningar (BRF) via svartfiber (gruppavtal) visas på grafen i det lila området. 27

28 5 Priser för 1000 Mbps I den här studien analyserar vi också marknaden för 1000 Mbps asymmetrisk (med 100 Mbps uppladdningshastighet) internettjänst för privatkunder. Med samma metod som beskrivs i avsnitt 4 analyseras situationen genom att först dela in alla nät i grupper, beroende på affärsmodell, och för modell 2 och 3 (se avsnitt 2.1.2) vilka som agerar KO på nätet. För varje situation tittar vi på antal tjänsteleverantörer i nätet, och vad lägsta, högsta och genomsnittliga pris är för asymmetrisk 1000 Mbps. Därefter ger vi en övergripande prisanalys. 5.1 Stadsnät öppna på passivnivå Som vi noterade i kapitel 4, avtalar många flerfamiljfastighetsägare, t.ex. bostadsrättsföreningar, kollektiva avtal med tjänsteleverantörer på nät som är öppna på passiv nivå. Vi såg att prisnivåerna för 100 Mpbs är väsentlig lägre än andra lösningar (se avsnitt 4.1). Detta gäller också gigabittjänster: ett Internetabonnemang på 1 Gbps symmetrisk kan då kosta under 100 kronor per månad om bostadsrättsförening ingår i ett gruppavtal. 5.2 Mindre stadsnät som agerar KO Precis som för 100 Mbps ser vi att priserna på denna typ av stadsnät varierar starkt och beror väldigt lite på antalet tjänsteleverantörer. Vi har därför bestämt att utelämna dessa nät från prisanalysen för 1000 Mbps. 5.3 Stadsnät som agerar i samarbete, med regional KO I Figur 12 ser vi exempel på fyra nätsamarbeten, där 6 till 10 tjänsteleverantörer är närvarande och som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk tjänst (2-3 färre än fallet symmetrisk 100 Mbps). Figur 12 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av de större kommunägda KO som driver fler stadsnät. 28

29 5.4 Marknaden på stadsnät med extern KO Det finns 4 nät som ingår i denna klass: Zitius, Open Universe, itux och Telia Open Fiber Nät som drivs av Zitius (ZMarket portal) Vi hittade 130 nät som drivs av Zitius eller som är samlade på Zitius portal, Zmarket. De flesta nät har 10 tjänsteleverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk (8,3 i snitt och 9 som median), men det finns en viss variation (se Figur 13), med 15 nät som bara har 1 leverantör (i alla fall har är det Riksnet). Lägsta pris är 506 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 1020 SEK per månad (snitt: 617 SEK per månad). Figur 13 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av Zitius Nät som drivs av Open Universe Vi hittade 28 nät som drivs av Open Universe. Antalet tjänsteleverantörer har betydligt mindre variationer jämfört med Zitius. De flesta nät har 11 tjänsteleverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk (11.2 i snitt och 11 som median), se Figur 14, med 2 nät som har 10 leverantörer och 4 nät som har 13 leverantörer. Lägsta pris är 715 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 932 SEK per månad (snitt: 798 SEK per månad). 29

30 Figur 14 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av Open Universe Nät som drivs av itux Vi hittade 21 nät som drivs av itux eller som är samlade på itux portal. De flesta nät har minst 8 tjänsteleverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk (7,7 i snitt och 8 som median), men det finns en viss variation (se Figur 15), med 1 nät som har 5 leverantörer och 1 nät som har 10 leverantörer. Lägsta pris är 666 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 980 SEK per månad (snitt: 746 SEK per månad). Figur 15 Statistisk distribution av tillgängliga antal operatörer på nät som drivs av ITux. 30

31 5.4.4 Nät som drivs av Telia Open Fiber Telia Open Fiber hade när undersökningen gjordes 9 leverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk tjänst på sina nät (2 färre än symmetrisk 100 Mbps fallet), dock icke fördelade per kommun/område. Lägsta pris är 747 SEK per månad och högsta pris är 1020 SEK per månad (snitt: 839 SEK per månad). 5.5 Marknaden privata operatörneutrala nät Det finns 2 nät som ingår i denna klass: IP-Only och ViaEuropa Nät som drivs av IP-Only Vi hittade 40 nät som drivs av IP-Only. Antalet tjänsteleverantörer har betydligt mindre variationer jämfört med Zitius. De flesta nät har 12 tjänsteleverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk (12,4 i snitt och 12 som median), se Figur 16, med 6 nät som har 13 leverantörer och 4 nät som 14 leverantörer. Lägsta pris är 546 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 932 SEK per månad (snitt: 616 SEK per månad). Figur 16 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av IP-Only Nät som drivs av ViaEuropa Vi hittade 3 nät som drivs av ViaEuropa som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk tjänst (betydligt färre än för symmetrisk 100 Mbps fallet), var och en har 4,5, respektive 6 tjänsteleverantörer, se Figur

32 Lägsta pris är 498 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 995 SEK per månad (snitt: 662 SEK per månad). Figur 17 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av ViaEuropa. 5.6 Övergripande analys och jämförelse Som vi nämnde i avsnitt 4, har tjänsteleverantörerna nu harmoniserat sina priser så att en leverantör erbjuder samma pris för en viss tjänst på alla nät som drivs av en specifik KO. Detta gäller inte alltid bland nät som drivs av olika KO. Det kan förekomma stora skillnader: i vissa fall får konsumenterna betala mer än 400 kronor extra per månad för samma (1000 Mbps asymmetrisk) tjänst från samma tjänsteleverantör Prisvariation mellan KO I Figur 19 ser man priser för ett urval TL när de säljer tjänster på nät som drivs av olika KO. Där kan man observera, på liknande sätt som i fallet med 100 Mbps, att högsta pris kan vara nästan dubbelt så högt som lägsta pris, men också att större varumärken tenderar att ha bättre harmonisering men högre priser än mindre tjänsteleverantörer 18. Det kan också vara intressant att observera att Prisnivån för 1000 Mbps asymmetrisk är generellt två gånger högre än prisnivån på 100 Mbps symmetrisk service; Till skillnad från fallet med 100 Mbps, har itux Framtiden betydligt högre prisnivå än övriga itux-nätverk (faktiskt är prisnivån för itux Framtiden högst bland stadsnät med extern KO); 18 Man kan spekulera om olika förklaringar. En skulle vara att nätavgift som TL betalar till KO varierar mellan olika KO. I en sådan situation, kan man förvänta sig att aktörer med mer priskänsliga kunder (som små leverantörer), har relativt litet utrymme att justera sina marginaler för att kunna erbjuda samma pris om produktionskostnaden varierar. Aktörer vars kunder är mindre priskänsliga (som stora varumärke) kan å andra sidan lättare kompensera lägre vinster i vissa nät med högre i andra nät. Dessutom kan deras varumärkes vikt till och med ge dem större förhandlingskraft att förhandla likande villkor med olika KO. 32

33 Comhem och Telia erbjuder samma pris på alla KO. Telia är den dyraste leverantören på alla nät. På liknande sätt som i fallet med 100 Mbps är de billigaste leverantörer oftast Universal Telecom och Bredband2. Figur 18 Privatkundspriser för 1000 Mbps asymmetrisk från några olika leverantörer på olika KO (Zitius, Open Universe, itux, itux Framtiden, Telia Öppen Fiber, Fibra) Prisvariation inom KO På liknande sätt som i fallet med 100 Mbps kan man konstatera att det i regel är väldigt stor prisvariation, särskilt inom de KO som inte ägs av någon tjänsteleverantör (där den dyraste TL kan kosta nästan dubbelt så mycket som den billigaste), men i mindre utsträckningen på de som ägs av en tjänsteleverantör. Ändå kan ett undantag vara itux Framtiden, där är prisskillnaden särskilt låg (runt 13 % variation mellan min och max). Figur 19 Prisvariation för 1000 Mpbs internettjänsten inom olika KO: lägsta, högsta och snittpriset i kronor per månad. 33

34 5.6.3 Konkurrens och prisnivåer På liknande sätt som i fallet med 100 Mbps, visar Figur 21 referenspris (på y- axeln) vs antal tjänsteleverantörer (på x-axeln) för nät som drivs av olika KO. Referenspriset är beräknat som snittet av priset för den billigaste tjänsteleverantören på alla nät som drivs av en specifik KO. Antalet tjänsteleverantörer är beräknat som snittet av antalet tjänsteleverantörer på alla nät som drivs av en specifik KO. I grafen visar vi sammanställda data från de KO vi har analyserat ovan, tillsammans med priserna för två vertikalintegrerade operatörer, som referens: Telia på sin fiberuppkoppling (1000 Mbps osymmetrisk) 19, och Comhem på sin koaxkabelnät (1000 Mbps osymmetrisk) 20. Grafen visar en korrelation mellan antal tjänsteleverantörer och prisnivå. Variationen visas mellan tjänster på olika KO snarare än på lokalnät. I vår studie (se avsnitt 1.2.3) kunde vi konstatera att ett högre antal tjänsteleverantörer var korrelerat med lägre priser och att varje tillkommande tjänsteleverantör innebar att lägsta månadspriset för 10 Mbps symmetrisk internettjänst minskade med 7,50 kr. I Figur 21 ser vi nu att ett liknande fenomen uppstår. Nu bidrar varje tjänsteleverantör till en statistisk prisreducering för den billigaste 1000 Mbps asymmetrisk internettjänst med drygt 27 kr. Som referens, en indikativ prisintervall för tjänster som erbjuds på bostadsrättsföreningar (BRF) via svartfiber visas på grafen i det lila området. Trots att en direkt jämförelse mellan enskilda avtal och gruppavtal inte är möjligt, är detta en indikation på att där svartfiber finns att tillgå på lika villkor och tjänsteleverantörerna kan leverera direkt till kund, så ökar konkurrensen dem emellan. Figur 20 Snittnivå för priset från den billigaste tjänsteleverantören för nät som drivs med olika modeller, som funktion av snitt antal tjänsteleverantörer. Grön: stadsnät som agerar KO (ljusgrön: samarbete, med regional KO); blå: KO som ägs av en tjänsteleverantör (itux Framtiden är identifierad av den runda markören); röd: oberoende privata nätägare/ko; orange vertikalintegrerade operatörer. Som referens, en indikativ prisintervall för tjänster som erbjuds på bostadsrättsföreningar (BRF) via svartfiber (oftast gruppavtal) visas på grafen i det lila området Mpbs download, Mpbs upload Mpbs download, Mpbs upload. 34

35 5.7 Priser för företagkunder Vi har också analyserat prissituationen när det gäller företagskunder. Här finns dock erbjudanden mer sällan offentligt på webbsidan, utan tjänsteleverantörer hänvisar till säljkontor. Därför är den tillgängliga datamängden begränsad. Vi presenterar här en analys för de nät och tjänsteleverantörer som hade prisinformation på webbportalerna. Vi har dock för begränsad datamängd och dessutom på en begränsad del av marknad (dvs bara gällande erbjudande på portalerna) för att utföra en övergripande prisanalys som länkar antal tjänsteleverantörer till prisnivå Nät som drivs av Zitius (ZMarket portal) Nästan alla nät på Zmarkets portal har gigabittjänster tillgängliga (115 totalt). Vi ser en stor variation på antalet tjänsteleverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk och som har offentliga erbjudande på portalen (från bara ett till sju, se Figur 21). Lägsta pris är 3190 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 5050 SEK per månad (snitt: 3638 SEK per månad). Figur 21 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av Zitius Nät som drivs av Open Universe Alla nät på Open Universe portal har gigabittjänster tillgängliga. Vi ser liten variation på antalet tjänsteleverantörer som erbjuder 1000 Mbps symmetrisk och som har offentliga erbjudande på portalen (de flesta har sju leverantörer medan ett fåtal har åtta, se Figur 22). Lägsta pris är 2390 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 3008 SEK per månad (snitt: 2548 SEK per månad). 35

36 Figur 22 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av Open Universe Nät som drivs av ViaEuropa Fyra av de nät som drivs av ViaEuropa har gigabit tjänster, där 2, 3, 5 respektive 6 tjänsteleverantörer erbjuder 1000 Mbps symmetrisk, se Figur 23. Lägsta pris är 1537 SEK per månad och högsta pris på alla nät är 2995 SEK per månad (snitt: 2200 SEK per månad). Figur 23 Statistisk distribution av tillgängligt antal operatörer på nät som drivs av ViaEuropa Andra nät På IP-Only:s nät erbjuder 8 ISP företagsabonnemang för symmetrisk 1000 Mbps Internet. Dessa erbjudanden är inte indelade i olika nät utan alla tjänster presenteras i en och samma plats på portalen, med lägsta pris på 2808 SEK per månad, och högsta pris på alla nät är 3541 SEK per månad (snitt: 2979 SEK per månad). På itux och Telia Open Fiber erbjuds för tillfället bara osymmetriska gigabit tjänster. 36