Principer för kommunala insatser bredbandsområdet. Här är Bahnhof AB:s synpunkter på det PTS frågat om avseende kommunala insatser på

Transkript

1 Från: Jon Karlung Skickat: den 9 september :35 Till: Ämne: gemensamma_principer Principer för kommunala insatser bredbandsområdet Hej, Jag sänder detta enbart som mejl. Här är Bahnhof AB:s synpunkter på det PTS frågat om avseende kommunala insatser på bredbandsområdet. Bakgrund Bahnhof: Bahnhof AB är en av de största privata aktörerna i segmentet "öppna stadsnät" vi är idag i princip anslutna till alla tillgängliga öppna nät i Sverige (offentliga privata). Vi är också den aktör som varit verksam längst i Sverige på denna starkt konkurrensutsatta marknad. Vi har idag närmare en kvarts miljon hushåll tusentals företagskunder. Bahnhof tillhandahåller IP-kapacitet på alla nivåer - både i aktiva nät via passiv infrastruktur (svart fiber som vi på grossistnivå hyr eller köper själva tänder upp). Vi representerar också ett segment av branschen som verkar i främst stadsnät, utan att själv tillhöra telejättarna. Synpunkter:

2 Vår grundinställning är marknadsliberal. Kommersiella tjänster som drivs av privata aktörer i fri öppen konkurrens är det som driver utvecklingen framåt. Men just när det gäller grundläggande infrastruktur, vill vi lyfta fram att offentligt ägda nät är en förutsättning för bredbandsutbyggnad stabilitet. Det är lätt att fastna i ideologiska låsningar, med en övertro att marknaden automatiskt skapar bra förutsättningar för bredbandsutbyggnad. Bahnhof har utvecklat en pragmatisk hållning, baserad på 20 års verksamhet i både privata offentligt ägda nät. I praktiken är det offentliga ägda stadsnät som möjliggjort stora delar av den bredbandsutbyggnad där vi själva verkar, i öppen konkurrens med andra. Prisläget är ofta lågt för slutkunder konkurrensen stor. Det är offentliga nät som skapat stabila förutsättningar för oss att investera långsiktigt i egen infrastruktur (utrustning marknadsföring av tjänster). Det hänger samman med att vi måste ha långsiktiga garantier att spelreglerna inte förändras. Vi bedömer det mer sannolikt att ett offentligt ägt nät inte frestas till en ökad vertikal integration i tjänsteledet, därmed ändra spelreglerna för oss som tjänsteleverantör. Ett privat nät som från början sägs drivas som "öppet konkurrensneutralt" - kan med ett penndrag omvandlas till ett slutet monopol. Vi anser även att kommunala nät ska få driva aktiva nät på grossistnivå, själva kunna tillhandahålla kapacitet på grossistnivå som sedan tjänsteleverantörer kan nyttja. Att med olika medel försöka motverka detta, särskilt i sådana nät som sedan många år drivits på ett bra sätt, ter sig onödigt kontraproduktivt.

3 Bahnhof har goda erfarenheter av kommunala nät som också är verksamma som kommunikationsoperatörer. Det sistnämnda beror på att kommuner (med några få undantag) INTE själva levererar tjänster till slutkunder. Samtliga större privata kommunikationsoperatörer (som till exempel Zitius/Telia, Openuniverse/Telenor, Itux/Comhem) sitter på två stolar genom att de både är KO - tillhandahållare av tjänster till slutkunder. Dessa dubbla roller leder ofrånkomligen till det som kallas "prisklämning", vilket i sin tur sätter konkurrensen ur spel i slutändan missgynnar konsumenterna. Man tjänar helt enkelt pengarna i det ena benet - upprätthåller en skenbild av att det är konkurrensneutralt för alla i det andra benet. Men det är uppenbart att man koncernmässigt kan välja i vilket ben man ska ta ut marginalerna. Eftersom kommunala stadsnät (med ett par olyckliga undantag) inte sitter på två stolar uppstår inte detta fenomen. Just därför är kommunala nät en garant för fri öppen konkurrens. Det finns förstås problem i offentliga nät, bland annat bestående i en tröghet när det gäller att uppgradera kapacitet, att man har tendenser till att förvägrar parallella alternativ till sin infrastruktur. För att modellen med offentliga nät ska fungera, krävs det därför att kommunalt ägda nät inte aktivt ska få förhindra parallella alternativ. Detta gäller särskilt på området svart fiber. Om någon privat aktör vill dra helt ny - eller nyttja existerande parallell infrastruktur - så är detta bra för konkurrensen öppnar fler möjligheter som i slutändan kommer konsumenterna till godo. Ett exempel på en fungerande marknad är Stockholm där parallell infrastruktur (från både Stokab Skanova/Telia) skapat god dynamik konkurrens.

4 Sammanfattningsvis förordar Bahnhof en modell där kommuner så långt det är möjligt tillåts ta en aktiv del på marknaden. Att motarbeta offentliga initiativ (på infrastruktur grossistnivå - även som kommunikationsoperatör) kommer att skada konkurrensen, i slutändan drabba konsumenterna. Bahnhof är medveten om att vi här inte har identisk syn som alla telekomoperatörer. Vår uppfattning grundar sig på lång erfarenhet, en insikt i att det egentligen inte är viktigt om nätet är privat eller offentligt. Det viktiga är att näten drivs på konkurrensneutrala villkor för de som trafikerar näten (ungefär som vägnätet för bilar). Vår bedömning är att offentliga insatser nät paradoxalt nog en garant för en fungerande privat marknad med konkurrensneutrala villkor förutsägbarhet. Övrigt: Bahnhof är medlem i IT & Telekomföretagen (i Almega). Vi har i det sammanhanget reserverat oss från en skrivelse som vi anser är alltför negativ till offentliga insatser på bredbandsområdet. /Jon Karlung, vd Bahnhof AB

5