Rapport gällande en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer

Transkript

1 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2017/1178 Handläggare: Catharina Fogelström Rapport gällande en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer Ärendebeskrivning I föreliggande tjänsteutlåtande redovisas kulturförvaltningens slutsatser gällande det uppdrag som gavs förvaltningen i samband med budget för 2017 med plan för (KN 2016/406) om att undersöka möjligheterna till och behovet av en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer. Beslutsunderlag En extern intervjuare genomförde arbetet med att intervjua ett urval av nio kulturaktörer i länet under september och oktober 2017, och sammanställde de svar han fick. Frågorna utformades av förvaltningen, som i förväg också kontaktade de utvalda aktörerna med information om uppdraget. Urvalet av aktörer syftade till att i ett första steg inkludera flera större offentligt finansierade aktörer inom scenkonstområdet, med syftet att utifrån resultatet eventuellt vidga studien för att också inkludera ett antal privat finansierade aktörer. Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna föreliggande rapport angående gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer och lägga rapporten till handlingarna Förvaltningens motivering Sammanfattning Sammantaget kan konstateras att det bland de intervjuade aktörerna inte finns ett brett samlat stöd för tanken på en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer. Även om en del av dem lyfter positiva aspekter så som ökad synlighet och potential att nå ut till fler kulturkonsumenter, synes den samlade bedömningen vara att möjligheterna och intresset, särskilt givet kostnaden det skulle innebära, inte finns. Bilagor: 1. Intervjuade aktörer 2. Ställda frågor med aktörernas svar

2 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2017/1178 Bakgrund Med utgångspunkt i det uppdrag som kulturnämnden formulerat har kulturförvaltningen under september och oktober 2017 låtit genomföra en undersökning, vars syfte varit att ta reda på hur nio kulturaktörer ser på möjligheten att inrätta en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer. Uppdraget från kulturnämnden formulerades på följande sätt: Kulturnämnden ger förvaltningen i uppdrag att undersöka möjligheterna och behovet av att tillsammans med Konserthuset och övriga offentligt drivna kulturscener i Stockholm ingå i en gemensam biljettkassa, där ett positivt inslag kan vara möjlighet till försäljning av rabatterade sista minutenbiljetter. Även privata aktörer ska vara välkomna att ansluta och själva biljettförsäljningen ska inte ske i landstingets eller Konserthusets regi eller med ekonomiskt stöd från landstinget. Med utgångspunkt i kulturnämndens uppdragsbeskrivning formulerade kulturförvaltningen 14 frågor som avsåg att täcka in så många som möjligt av förslagets aspekter. Frågorna ställdes till Kungliga Dramaten, Folkoperan, Cirkus Cirkör, Konserthuset, Kulturhuset Stadsteatern, Kungliga Operan, Drottningholms Slottsteater, Oktoberteatern och Dansens hus. Sju av de nio kulturaktörerna har svarat på frågorna. Drottningholms Slottsteater har endast givit ett mycket kort svar. Dansens hus har valt att inte svara alls. De positiva aspekterna av förslaget som nämns av flera aktörer är att en gemensam biljettkassa ger möjligheten att synas brett och nå ut till fler kulturkonsumenter. Inte minst den i sammanhanget lilla aktören Oktoberteatern i Södertälje anger sådana skäl. Aktörerna konstaterar också att det funnits en aktör med just den gemensamma biljettkassan som affärsidé Kulturdirekt- som nyligen gått i konkurs. Den samlade biljettkassan denna aktör erbjöd lyckades inte samla alla aktörer inom området och blev därför inte heller fullt ut en gemensam biljettkassa. Frågan om finansiering återkommer och de tillfrågade aktörerna är i sina svar eniga om att kostnaden skulle komma att innebära höjda biljettpriser. Som komplicerande faktor anges dessutom av flertalet tillfrågade också såväl de tekniska svårigheterna som kommer sig av att aktörerna sitter med olika biljettsystem, som problemen en samlad aktör i realiteten har att ha en samlad koll på de aktörer som ingår. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet ger inga övriga ekonomiska konsekvenser för nämnden.

3 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KN 2017/1178 Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Eva Bergquist Förvaltningschef Catharina Fogelström Enhetschef kultur- och föreningsstöd

4 Kultur- och föreningsstöd Aktörer med kontaktperson Konserthuset Lotta Bjelkeborn, marknadschef Kulturhuset Stadsteatern Nina Hillebjörk, kommunikationschef Kungliga operan Catarina Falkenhav, marknads- och försäljningschef växel catarina.falkenhav@operan.se Dramaten Ingela Roos, kommunikationschef växel ingela.roos@dramaten.se Drottningholms slottsteater Sofi Lerström, teaterchef sofi.lerstrom@dtm.se Folkoperan Frida Edoff, tf. kommunikationschef Frida.edoff@folkoperan.se Cirkus cirkör Christina Simpson, tf kommunikationschef christina.simpson@cirkor.se Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Kulturförvaltningen Fax: Box 38204, Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

5 2 (2) Oktoberteatern Joachim Stridsberg, producent Dansens hus Susanne Wibert, kommunikationschef

6 Kultur- och föreningsstöd Undersökning av hur kulturaktörerna ser på kulturnämndens förslag om en gemensam biljettkassa Kulturaktörernas svar i detalj Dramaten Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? Vet ej. 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam Det krävs en bra och genomarbetad plan för detta. 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Inte för tillfället. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam Inte för tillfället. 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? Allt fler bokar biljetter, online men ur tillgänglighetssynpunkt är det bra att erbjuda andra alternativ. 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? Inte särskilt mycket med anledning av redan befintlig försäljning online. 7. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller färre skulle söka sig till just er verksamhet? Tror inte det. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Det har vi varit via KulturDirekt (eller annat namn) som låg i Kulturhuset. Ekonomi Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Kulturförvaltningen Fax: Box 38204, Stockholm E-post: registrator@kultur.sll.se

7 2 (18) 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Beror på var och kostnad. 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar? Nej. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna? Vet ej. Organisation 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? //Inget svar.// 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Fördel: Tillgänglighet. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Jag tycker det beror på var den skulle ligga, viktigt med centralt läge. Frågorna besvarade av: Ingela Roos, kommunikationschef ingela.roos@dramaten.se Folkoperan Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? Vi har tidigare sålt biljetter via Kulturdirekts infodisk i Kulturhuset, vilket fungerade bra fram till i maj 2017 då Kulturdirekts verksamhet lades ner. Kulturdirekt var det enda övriga stället, förutom vår egen biljettkassa och vår webbförsäljning, där våra biljetter såldes. Under 2016 såldes/uthämtades ca 3 % av våra biljetter hos

8 3 (18) Kulturdirekt. Alltså en ganska liten andel. Att Kulturdirekt låg centralt och var öppet sju dagar i veckan var praktiskt för oss då vi själva de senaste åren dragit ner på öppettiderna i vår egen biljettkassa. Detta på grund av nedskuren budget, samt att mer och mer av biljettförsäljning styrs mot webben. Att dra ner på öppettiderna i biljettkassan förstår jag är en allmän linje hos kulturaktörer, då webbförsäljningen ständigt ökar. Samtidigt vill fortfarande en del av publiken köpa biljetter direkt i kassan samt ha direktkontakt med teatern och ställa vissa frågor samt har mer specifika önskemål om platser etc. En gemensam biljettkassa som ska ha kännedom om många olika aktörer kan dock aldrig ha den exakta specialkunskap om alla aktörer som det innebär om kunden besöker teaterns egen biljettkassa. 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam Utmaningen är att alla aktörer använder olika biljettsystem. Det ser jag som det krångligaste. Att en ny gemensam biljettkassa kanske måste använda fem-sju olika system, vilket kan försvåra det hela. Samt att ha kunskapen och hålla sig uppdaterad angående evenemang hos många olika aktörer. Även frågan om lokal uppstår, var ska kassan ligga? Hur ska den ha öppet? Vilka ska bemanna den? Ska teatrarnas befintliga biljettkassepersonal bemanna denna kassa på löpande schema eller ska personal helt dedikerad till denna biljettkassa anställas? Många frågor uppstår. 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Vi har erfarenheten av att i många år ha samarbetat med Kulturdirekt. Folkoperan och Berwaldhallen har också sedan 2010 haft god kontakt angående det praktiska kring biljettförsäljning då vi sedan 2010 använder samma biljettsystem och samarbetar kring utvecklingen av detta system ihop med leverantören Transticket/AXS. Av de aktörer som dessa frågor skickats till är vi dock ensamma om att använda Transticket/AXS som biljettleverantör. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam

9 4 (18) Möjligen att vi är ensamma om det biljettsystem vi använder oss av just nu. 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? När kulturintresserade besökare samlas i samma biljettkassa tror jag absolut att de kan lockas av andra aktörers evenemang även om de sökt sig till kassan för att köpa/hämta ut biljetter till just Folkoperan, Konserthuset etc. Att synas tillsammans tror jag kan ha en positiv effekt och locka ny publik till de olika teatrarna. Idag finns ingen sådan samlingsplats för många olika kulturinstitutioner. 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? Se svaret på fråga 5. Dock svårt att avgöra, vi såg inte att vår biljettförsäljning ökade i och med att vi fanns tillgängliga hos Kulturdirekt. Detta var mer en service till våra kunder då vår kassa hade begränsade öppettider samt att Kulturdirekt låg centralt. 7. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller färre skulle söka sig till just er verksamhet? Se svaret på fråga 5. Det beror på hur möjligheten ser ut att marknadsföra oss själva i en gemensam biljettkassa, gemensam annonsering, gemensam digital marknadsföring och liknande. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Kulturdirekt Ekonomi 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Som det ser ut nu så har vi som sagt dragit ner vår budget för vår egen biljettkassa ganska ordentligt. Att utöka denna budget för att satsa på en extern och gemensam biljettkassa som skulle innebära ökade kostnader för oss är inte aktuellt. Det beror dock på vad det skulle innebära mer i form av annonsering,

10 5 (18) synlighet, samarbeten etc. 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar? Vi har redan egna sista-minuten-erbjudanden. I nuläget ser jag inget behov av att ha dessa erbjudanden även i en extern sista-minutenkassa. Det finns även appar och andra externa aktörer för sista-minutenerbjudanden som vi kan använda oss av i vår egen biljettkassa. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna? Om vi skulle medverka i en gemensam biljettkassa som skulle innebära ökade kostnader skulle det i slutändan med största sannolikhet innebära att kostnaden läggs på biljettpriset och det blir dyrare för slutkunden att besöka oss vid köp av biljetter i en gemensam biljettkassa. Om det inte skulle gå att hitta en väldigt smidig och kostnadseffektiv lösning där teatrarna samarbetar och biljettpriset inte nödvändigtvis behöver höjas. Organisation 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? Vem eller vilka skulle då ansvara för verksamheten? Något slags samråd mellan de olika teatrarna, en förening bildas i likhet med före detta Kulturdirekt? 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Nackdelar: Vår erfarenhet under åren med Kulturdirekt är att det ibland kunde bli en del fel från deras sida samt merarbete för vår del. Delvis för att kunderna fick felaktig information då man på Kulturdirekt skulle hålla reda på väldigt många olika evenemang, teatrar etc. De var ju av förklarliga skäl inte heller lika intrimmade i vårt biljettsystem då de skulle behärska många olika system, vilket innebar att det krävdes en del praktisk hjälp från vår sida. Fördelar: Vår service till våra kunder ökade i och med ett extra

11 6 (18) uthämtningsställe. En viss publikgrupp som annars inte skulle ha hittat Folkoperan kanske gjorde det genom besöket på Kulturdirekt. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Det är ett spännande koncept som kräver en del tanke och samordning. Det finns många praktiska delar som måste gås igenom för att det ska bli smidigt för oss alla olika aktörer. Att samla kulturen i en gemensam kassa ser jag som värdefullt, men om det samtidigt innebär mycket högre kostnader så måste detta vägas mot fördelarna. Våra egna biljettkassor är redan ett väl fungerande koncept och att utöka detta till en extern verksamhet kommer att kräva ökade resurser både i pengar och tid. Vi är gärna med och samtalar vidare om detta efter det att frågorna samlats in från alla. Frågorna besvarade av: Helena Vivejo, sälj- och publikansvarig Folkoperan helena.vivejo@folkoperan.se, Cirkus Cirkör Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? Är tanken med förslaget en kompletterande biljettkassa/biljettförsäljningsställe som ägnar sig åt att erbjuda alla aktörers biljetter till rabatterat sista minuten-pris, som på Times Square i New York? Eller handlar det om att alla biljettkassor som idag finns skulle bli samordnade i ett system? Tänker ni flera olika biljettkassor uppkopplade mot det systemet, att alla befintliga kassor erbjuder allas biljetter? Cirkör har ingen egen biljettkassa och vi tror att det är det positivt att våra biljetter tillgängliggörs på så många platser som möjligt. 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam

12 7 (18) Detta beror helt på de stora aktörernas inställning, alltså de scener som säljer flest biljetter. 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Vet ej. Vi har ingen egen biljettkassa så vi kan inte direkt bidra på det sättet. Men vi är en intressant aktör ändå, kan jag tänka, då vi ändå säljer runt biljetter per år i Stockholm, utöver turnéer i övriga Sverige och världen. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam Nej det tror vi inte. Biljetter till våra föreställningar säljs via de scener och arrangörer där våra föreställningar spelas. Vi har ingen egen scen. 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? Möjligen skulle det öka tillgängligheten och exponeringen gentemot konsumenterna och också kunna innebära ett samordnat sista minuten-utbud av biljetter. Det skulle kunna fungera som i New York, man vill gå på musikal, kollar sista minuten-försäljningsstället och köper det som är tillgängligt till ett bra pris. 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? En sådan kan bidra till en ökad försäljning. Men det beror på hur idén ser ut, vilket jag inte riktigt begripit. 7. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller färre skulle söka sig till just er verksamhet? Jag tror det skulle kunna bli fler. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Nej. Ekonomi 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Enbart genom en viss kostnad per såld biljett. 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar? Vår ekonomi är mycket beroende av hur många biljetter vi lyckas sälja då vi spelar i Stockholm. Åtgärder/idéer som gör att vi säljer fler biljetter är positivt för oss och ekonomiskt mycket viktigt. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna?

13 8 (18) Sista minuten är ju intressant, att biljetter som inte annars skulle säljas på Stockholms scener blir nedsatta i pris och tillgängliggörs och säljs på ett effektivt sätt. Det låter som en affärsidé. Organisation 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? Vi har ingen åsikt om det i dagsläget. 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Stora aktörer med stort utbud kanske är oroliga för att deras andel av försäljningen ska minska på grund av ökat utbud eller att deras föreställningar försvinner i mängden. För kunden är det positivt att tillgängliggörandet av biljetter ökar, som princip. Detta sker ju inte minst genom webbförsäljning. Ett samordnat system för erbjudande av sista-minuten-biljetter på Stockholms scener är intressant för kunden, tror jag. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Jag tycker jag har svarat så mycket som jag har att komma med den info jag har. Det borde ju kunna finnas en del pengar att tjäna genom ökad volym i den totala försäljningen på alla scener, som skulle kunna göra det möjligt att driva idén om sista minuten-samordning. Jag skulle tro att ingen är beredd att gå in med pengar mer än vad som kan baseras på provision vid försäljning (spekulation från min sida). Alla brottas väl redan med att försöka pressa kostnaden för sina kassor, men ändå inte lägga ner den personella bemanningen helt. En bemannad kassa är ett viktigt fönster för verksamheten, tror jag många upplever. Frågorna besvarade av: Anders Frennberg, VD Cirkus Cirkör anders.frennberg@cirkor.se, Konserthuset

14 9 (18) Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? Vi har lite svårt att bedöma förslaget, då det är mycket vagt skisserat. Det framgår till exempel inte om man avser en fysisk biljettkassa och i så fall var och/eller ett gemensamt biljettsystem. Det framgår inte heller om denna skall ersätta eller komplettera nuvarande biljettkontor/system. Vår uppfattning är dock att fysiska försäljningsplatser i framtiden kommer att få mindre betydelse, då en allt större andel biljetter säljs online. När det gäller biljettsystem konstaterar vi att de flesta kulturinstitutioner idag arbetar i olika biljettsystem utifrån vad som bäst lämpar sig för den egna verksamheten. 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam Vi har, enligt ovan, svårt att bedöma förslaget. En gemensam fysisk kassa för många olika biljettsystem tror vi dock kan vara relativt komplicerat för en extern aktör. Det är inte heller oproblematiskt att släppa in externa aktörer i enskilda system, bland annat med hänsyn till data- och personuppgiftshantering. Att övertyga många olika aktörer om att byta till ett gemensamt biljettsystem är även det troligtvis en stor utmaning för en extern aktör. 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Vet ej. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam Vet ej. 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? Vet ej / Marginellt. 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? Marginellt. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller

15 10 (18) Ekonomi Organisation färre skulle söka sig till just er verksamhet? Vet ej. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Nej. 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Vi har ingen möjlighet att besvara frågan, då vi inte presenterats någon ekonomisk modell kring förslaget. 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar? Vi bedömer effekten som marginell. Vår verksamhet säljer traditionellt en relativt stor andel biljetter nära inpå konserttillfället. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna? Troligen negativt: dvs det skulle bli dyrare för kulturkonsumenten. I dagsläget har Konserthuset valt att inte ta ut några extra bokningsavgifter på våra biljetter vi ser kostnaden för biljettförsäljning som en av våra generella driftskostnader. En extern aktör som har som affärsmodell att enbart sälja biljetter skulle troligen behöva lägga på en bokningsavgift för att få intäkter och kunna driva sin verksamhet. 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? Vi har svårt att kommentera frågan då vi inte har uppfattat hur själva affärsidén skulle se ut. Vi konstaterar att BiljettDirekt, som vi har uppfattat som en gemensam biljettkassa för vissa aktörer, gick i konkurs tidigare i år. 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Den fördel som skulle kunna finnas är att kulturaktörer får en ytterligare punkt för att kommunicera och avsätta sina biljetter, vilket troligen är tanken med förslaget. Men som vi tidigare skrivit i detta dokument, så tappar fysiska platser i värde i takt med att den

16 11 (18) digitala världen blir alltmer central för all kommunikation, även vad gäller kulturutbud. Komplexiteten i och skillnaden mellan olika biljettsystem är stor, och att på något sätt samköra dessa, alternativt övertyga många aktörer att byta till ett och samma system, är en utmanande uppgift. Hanteringen av personuppgifter kring biljettköp måste hanteras med hänsyn till människor integritet, och här väntas uppdaterade krav i och med den nya Dataskyddsförordningen i maj Konserthuset upplever att det är mycket viktigt att själva kunna ta ansvar för hanteringen av våra kunders data och vi har därför sedan en tid därför valt att inte arbeta i ett globalt gemensamt biljettsystem. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Vi måste tyvärr åter framföra att förslaget är mycket löst skisserat och därmed svårt för oss att bedöma. Våra svar ovan kan därför ses som resonemang utifrån vissa antaganden som vi gjort. Sammanfattningsvis tror vi dock att såväl Konserthuset som andra kulturaktörer behöver fokusera på att möta framtidens kulturkonsument i den digitala värld där hen alltmer befinner sig, både när det gäller kommunikationen i stort och själva biljettförsäljningen. Det finns dessutom goda möjligheter att marknadsföra och genomföra sista minuten-försäljning online. Redan idag finns det aktörer som arbetar med denna typ av verksamhet i samarbete med många av oss. Vår erfarenhet är att de kunder som ändå söker sig till ett fysiskt biljettkontor där vi i Konserthuset, med den centrala placering vi har, valt att fortsatt erbjuda hög tillgänglighet vad gäller öppettider ofta söker och bör få just den expertis och hjälp som kan ges av specialiserad och kunnig personal från den egna kulturarenan. Frågorna besvarade av: Lotta Bjelkeborn, marknadschef Konserthuset Stockholm, lotta.bjelkeborn@konserthuset.se. Kulturhuset Stadsteatern

17 12 (18) Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? Vi har svårt att bedöma behovet av detta. 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam Vi avböjer att medverka i förslaget och tror att de praktiska möjligheterna är små. 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Så vitt vi kan bedöma, nej. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam Vi har ett egenutvecklat biljettsystem som gör det svårt att delta i ett sådant förslag 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? Vi har svårt att bedöma denna fråga. 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? Vi har svårt att bedöma denna fråga. 7. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller färre skulle söka sig till just er verksamhet? Vi har svårt att bedöma denna fråga. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Inte så vitt jag vet. Ekonomi 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Som vi bedömer det, nej. 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar? Vi har svårt att bedöma denna fråga. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna? Vi har svårt att bedöma denna fråga. Organisation

18 13 (18) 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? Vi har svårt att bedöma denna fråga. 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Vi har svårt att bedöma denna fråga. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Som jag tidigare meddelat på telefon så är vi negativa till förslaget. Frågorna besvarade av: Nina Hillebjörk, nina.hillebjork@stadsteatern.stockholm.se Kungliga Operan Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? Vi tycker det är positivt med fler kanaler att sälja biljetter. Motfråga: är det tänkt att den fysiskt ska vara placerad på Konserthuset och vara en over the counter-försäljning? 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam Det måste drivas av en ansvarig projektägare från staden. 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Vet ej. Det måste undersökas. Vi har idag VenuePoint som biljettsystem. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam Vet ej. 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? Tillgänglighet är alltid viktigt. Våra besökare köper biljetter till 97% på nätet.

19 14 (18) 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? Möjligen når vi turister, svenska turister och utländska turister. 7. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller färre skulle söka sig till just er verksamhet? Sannolikt fler. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Inte vad jag vet. Ekonomi 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Den frågan förstår jag inte. Vem ska finansiera en gemensam Bemanning? 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar? Nej, vi har negativ erfarenhet av sista minuten då våra mest trogna besökare väntar in i det sista för att få en biljett billigare. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna? Svårt att säga. Vårt motto är att så många som möjligt ska köpa på nätet. Organisation 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? I vilken regi ska det ske? 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Fördelen är att konsumenten får ett stort utbud att välja ur. Nackdel är att koppla samman alla system. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Det är positivt. Men behöver förtydligas mer vad gäller: - finansiering - systemägare

20 15 (18) - incitament att gå med - placering - over the counter eller digital? Frågorna besvarade av: Catarina Falkenhav, kommunikationschef, Kungliga Operan catarina.falkenhav@operan.se Drottningholms Slottsteater Drottningholms Slottsteater har inte svarat på de detaljerade frågorna, men har skickat ett mejl med detta innehåll: Hej Vi här på Drottningholms Slottsteater ser inga behov av eller möjligheter för en gemensam biljettkassa. Mejlsvaret lämnades av: Eva Lundgren, kommunikation och försäljning eva.lundgren@dtm.se, Oktoberteatern Allmänt 1. Hur ser ni på behovet av en gemensam biljettkassa av den typ som förslaget skisserar? En gemensam biljettkassa är en strålande idé som säkert skulle kunna generera mer försäljning. Dock tror vi att en sådan skulle gynna aktörer i Stockholm betydligt mer än oss. Orsaken till detta är att Oktoberteatern har svårt att nå publiken utanför Södertälje. Det finns ett mentalt avstånd hos Stockholmspubliken mot att gå och se teater i Södertälje. Om en gemensam biljettkassa kan hjälpa till att överbrygga detta avstånd så vore det väldigt positivt 2. Hur ser ni på de praktiska möjligheterna att skapa en gemensam Det hänger mycket på vilka rent konkreta insatser som krävs från vårt håll. Det är svårt att svara på frågan utifrån den information som nu finns kring förslaget.

21 16 (18) 3. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er särskilt lämpade för att ingå i en gemensam Vi är en teater som har svårt att synas. Det beror bland annat på att det är dyrt att annonsera i till exempel Dagens Nyheter. En gemensam biljettkassa skulle kunna ge oss en exponering som vi normalt inte får. När publiken ska bestämma sig för vilken kulturaktivitet de ska satsa på så skulle vi synas i utbudet i en gemensam biljettkassa. Det skulle bli en påminnelse: Ja, just det, den där föreställningen går ju, och den vill jag se. 4. Finns det några speciella förutsättningar inom er verksamhet som gör er mindre lämpade att ingå i en gemensam Det skulle i så fall vara vårt geografiska läge. (Se också svaret på fråga 1.) 5. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa för länets kulturaktörer skulle påverka publikens konsumtion av kulturaktiviteter? En gemensam biljettkassa skulle kunna öka publikens intresse. Det blir färre steg från impulsen att vilja delta i en kulturaktivitet till den konkreta handlingen att verkligen köpa biljett. Vi förutsätter här att den gemensamma biljettkassan snabbt blir en känd plats hos allmänheten, och att man skulle arbeta med bland annat sociala medier i marknadsföringen. 6. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka biljettförsäljningen i stort? Det skulle kunna ge bättre försäljning. Det skulle kanske inte påverka biljettförsäljning under veckosluten särskilt mycket eftersom det är lättast att sälja då. Förhoppningsvis skulle en gemensam biljettkassa kunna ha en gynnsam effekt på biljettförsäljningen under vardagar. 7. Tror ni att en gemensam biljettkassa skulle resultera i att fler eller färre skulle söka sig till just er verksamhet? Förhoppningsvis skulle det kunna innebära att fler stockholmare åker till Södertälje för att se på teater, men det är svårbedömt. 8. Har ni tidigare varit inblandade i diskussioner kring en gemensam Vi har haft flera olika system för biljettbokning, men vi har inte varit inblandade i några diskussioner kring en biljettkassa av den här typen. Ekonomi 9. Tror ni att ni kommer att kunna medverka i en gemensam biljettkassa inom de nuvarande ekonomiska ramarna? Ja, om kostnaden inte blir alltför hög. 10. Tror ni att en sista minuten-kassa skulle ge er ökade ekonomiska ramar?

22 17 (18) Det skulle nog inte ge någon lavinartad ökning av biljettförsäljningen. Man får nog vara nöjd om resultatet för ekonomin blir plus minus noll. 11. Hur tror ni att en gemensam biljettkassa skulle påverka priset på biljetterna? Det skulle förmodligen inte påverka biljettpriserna. Teaterbiljetter är priskänsliga. Vi måste vara försiktiga med prishöjningar för att undvika att skrämma bort publiken. Den nuvarande prisnivån bör behållas. Organisation 12. Hur ser ni på förslaget att biljettförsäljningen inte skulle ske i landstingets eller Konserthusets regi? En biljettkassa av den här typen behöver inte administreras av landstinget eller Konserthuset. Det viktiga är att en sådan verksamhet sköts av en vettig aktör, som förstår sig på teatervärldens förutsättningar. Det bör inte vara en aktör som är alltför marknadskrass. 13. Vilka för- och nackdelar finns det enligt er med att driva en gemensam biljettkassa tillsammans med andra och med privata aktörer? Det är svårt att tro att Oktoberteatern skulle kunna förlora på att delta i en gemensam biljettkassa. Lättillgängligheten och synergieffekterna i en sådan kassa skulle gynna oss. Sammanfattande synpunkter 14. Vad tycker ni i övrigt om detta förslag? Är ni positiva eller negativa? Utveckla gärna resonemanget! Sammantaget är vi positiva, under förutsättning att notan inte blir alltför hög. Som den beskrivs skulle en gemensam biljettkassa vara ett bra ställa att synas på för oss. Vår geografiska placering gör dock att vi skulle gynnas mindre av en gemensam biljettkassa än aktörerna i Stockholm. En mycket viktig faktor är också marknadsföringen. Det går inte att smyga igång en verksamhet av det här slaget. Marknadsföringen måste vara aktiv. Frågorna besvarade av: Joachim Stridsberg, producent, Oktoberteatern

23 18 (18)