Mot. 1984/ Motion 1984/85:439. Thorbjörn Fälldin m. fl. Trafikpolitiken

Transkript

1 Motion Mot. 1984/ /85:439 Thorbjörn Fälldin m. fl. Trafikpolitiken Inledning Som en väsentlig del i centerns samhällssyn ingår kravet att enskilda människor så långt möjligt skall kunna erbjudas bostad och arbete där de själva önskar. Grundvalen för denna decentraliseringspolitik är att det finns goda kommunikationer i alla delar av vårt land. Detta kräver att även glesbygden får en rimlig andel av statens insatser på kommunikationsområdel Också samhällsekonomiska skäl talar för denna politik. Vägar Anslaget för drift av statliga vägar fick i budgetpropositionen 1982 ett realt påslag för första gången på flera år. Vi har med tillfredsställelse sett att den nuvarande regeringen för budgetåren 1983/84 och 1984/85 fortsatt med den inriktning som mittenregeringen lade fast och föreslagit reala påslag till drift av ta t liga vägar. l årets budget bryts emellertid den trenden. Som skäl anges de betydande tillskott väganslaget dels fått i senaste budgetarna. dels fått i särskilda sysselsättningspaket. Av anslaget till byggande av statliga vägar läggs enligt vår mening en alltför stor del på riksvägnätet (l 300 mil) jämfört med vad som kommer länsvägarna (8 500 mil) till del. I 1979 års trafikpolitiska beslut (TU 1978/79:18. s. 80) uttalade riksdagen att en rimlig fördelning i stället borde vara ca 50% till vardera riks- och länsvägar. Detta skulle ge större möjligheter att belägga fler grusvägar, samt att vintertid hålla vägarna i sådant skick att näringslivets transporter ej fördröjs. I 1983 års budget gjorde den nuvarande regeringen en drastisk nedskärning av anslaget till enskilda vägar, samtidigt som bidragsprocenten sänktes från 70 % till 50 %. I förra årets budget infördes ett differentierat bidragssystem för enskilda vägar, med fyra olika nivåer: 80 %. 70 %. 50% och 40 %. Väghållarna fick på många håll intryck av att den tidigare 70 %-nivån skulle bli "normalnivån". Men eftersom anslaget inte fick någon real höjning fanns i realiteten bara ekonomiskt utrymme för 50 %-nivån som normalnivå. Detta påtalades av centern. som krävde dels återgång till den tidigare generella 70 %-regeln. dels den för ett sådant beslut nödvändiga anslagshöjningen. I årets budget har regeringen tvingats erkänna att centern hade rätt. vilket framgår av att man nu gjort en relativt kraftig om än ej tillräcklig höjning av anslaget. Centern vidhåller för sin del sin linje från i fjol, l Riksdagen sam/. Nr

2 Mot. 1984/85:439 2 vilket innebär att ett ytterligare tillskott med 25 milj. kr. krävs på anslaget. Bidraget till drift av kommunala vägar och gator har ökats på kraftigt i de två föregående budgeterna. Om det anslaget med utgångspunkt i 1982 års budget uppskrivits i takt med pris- och löneomräkning, dvs. i samma takt som vi föreslår för enskilda vägar, skulle det i år varit 642 milj. kr. mot budgetpropositionens förslag på 751 milj. kr. Vi anser att 1982 års budget innebär en bättre balans mellan stad och landsbygd än fördelningen i årets budget. Därför föreslår vi en prutning av bidraget till drift av kommunala vägar och gator med 89 milj. kr. Vi föreslår också att 25 milj. kr. tas upp på ett särskilt anslag för bärighetsupprustning av mindre vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter på landsbygden. Vi anser oss kunna godta den nya organisationen med tre vägavdelningar inom vägverkets centralförvaltning i Borlänge med ansvar för vardera en geografisk region. Även om gränserna mellan regionerna i några fall förefaller en smula förvånande, så accepterar vi även dessa, eftersom de lär vara resultatet av långvariga förhandlingar. Vi vill även understryka vikten av att regeringen noga följer upp effekterna av den nya organisationen, så att den inte leder till centralisering av befogenheter. Målet för omorganisationen bör vara en effektivisering av verksamheten med hjälp av klarare ansvarsfördelning när det gäller budget, budgetuppföljning och kostnadsställeansvar. Trafiksäkerhet Vi har med tillfredsställelse konstaterat att den nuvarande regeringen fullföljt mittenregeringens förslag att inom en treårsperiod överföra trafiksäkerhetsverkets anslag för pläderande information till NTF. Vi anser emellertid att det nu är dags och gå vidare och tillföra NTF de opinionsbildande funktioner som idag handhas av trafiksäkerhetsverket. De utredande funktionerna kan överföras till väg- och trafikinstitutet. Verkets hantering av bil- och körkortsregistret kan handhas av andra lämpliga organ. Detsamma gäller de uppgifter som handhas av den nuvarande fordonsbyrån. Med dessa omstruktureringar kan en väsentlig minskning ske av den statliga byråkratin genom att trafiksäkerhetsverket avvecklas. Detta skulle innebära att medel frigörs som kan komma trafiksäkerheten och vägunderhållet till godo. För att motverka den ödesdigra utvecklingen av mc-olyckorna, vilken varit påtaglig under senare år, föreslog mittenregeringen våren 1982 att de som har körkort för lätt motorcykel skulle genomgå praktisk vidareutbildning, avslutad med ett särskilt förarprov, för att få rätt att köra tung motorcykel. Tyvärr avslogs förslaget av en riksdagsmajoritet bestående av socialdemokrater och moderater.

3 Mot. 1984/85: Förslaget har därefter upprepats ihärdigt av centern och lika ihärdigt avslagits av socialdemokraterna och moderaterna. Nu har emellertid även regeringens ledningsgrupp för mc- och cykelfrågor kommit fram med samma förslag. Äntligen tycks det vara dags att trafiksäkerhetsaspekterna tar överhanden över partiprestigen. Luftfart Den inrikes luftfarten i Sverige har ökat kraftigt under de senare åren. Inte minst gäller detta regionalflygel Regionalflyget har blivit en allt viktigare komplettering till SAS och Linjeflyg och har därmed fått stor regionalpolitisk betydelse. Tidigare har SAS och Linjeflyg. som har företrädesrätt till koncessioner. i vissa fall av konkurrensskäl motarbetat att koncessioner givits andra bolag även på linjer som SASILIN ej själva trafikerat. Vi anser att regeringen bör ha en generös koncessionspraxis för mindre flygbolag på linjer som SAS/LIN inte anser lönsamma att trafikera med jetplan. Telekommunikationer Televerket har ett vidsträckt monopol. För detta finns vägande skäl dels i form av tekniska nödvändigheter (man kan inte rimligen bygga upp olika bolags ledningar parallellt land och rike runt). dels därför att verket har en skyldighet att i princip garantera samma teleservice i landets olika delar. även i glesbygd. Televerket bedriver emellertid en hel del verksamhet som inte på samma sätt motiverar en monopolställning. Den tekniska utvecklingen har lett till att detta område successivt ökat. Monopolet på telefonapparater diskuteras f. n. Endast televerkets telefonapparater får kopplas in i nätet. medan andra s. k. pirattelefoner fritt får säljas i Sverige men inte användas. I televerkets treårsplan 1985/ /88 har detta tagits upp utan förslag om konkreta åtgärder. Enligt vår uppfattning är tiden nu inne för en förändring av televerkets monopol när det gäller telefonapparater. Monopolet bör upphävas och samtidigt bör det införas ett typgodkännande av den utrustning om får kopplas in i telenätet. Skälet härför är givetvis att utrustning som kadar eller stör telekommunikationerna för andra abonnenter inte skall få utnyttjas. Fr. o. m tillämpas en ny handläggningsordning för ansökningar om tillstånd att ansluta abonnentutrustningar till telenätet som levereras av andra leverantörer än televerket. Fr. o. m finns möjligheter att välja annat laboratorium för provning än televerkets. Besvär över avslagsbeslut efter teknisk prövning kan anföras hos teleanslutningsnämnden. Något ärende har nämnden ännu inte haft att avgöra. Med hänsyn till televerkets roll som både myndighet. affärsdrivande verk och leverantör av egen utrustning bör en klarare ansvarsfördelning eftersträvas. Detta kan åstadkommas genom att provningsverksamheten och 1 Riksdagen sam/. Nr

4 Mot. 1984/85:439 4 typgodkännandet m. m. läggs i en annan myndighet. Samtidigt bör möjligheten att anlita andra laboratorier givetvis stå kvar. Under senare år har förts en alltmer intensiv debatt om televerkets ställning över huvud. Framför allt har det gällt misstankar om att televerket utnyttjat sin monopolskyddade verksamhet för att gynna sina konkurrensutsatta verksamheter. Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att utreda en renodling av televerkets samhälleliga funktioner, dvs. de verksamheter där det av naturliga skäl krävs en monopolställning. Telekoncernens övriga delar bör enligt vår mening frikopplas från televerket. Riksdagen beslöt våren 1982 att televerkets industridivision Teli skulle överföras till bolagsform l juli Våren 1983 sköts tidpunkten för överförandet upp en första gång och i 1984 års budgetproposition föreslogs ytterligare uppskov. Sedan dess har inget hänt. Vi ser med oro den handlingsförlamning som uppenbarligen drabbat regeringen, när det gäller Teli. Riksdagens tidigare beslut om bolagsbildning bör enligt vår mening genomföras l juli Det nybildade bolaget bör sedan vara ett av dem som blir föremål för ovannämnda frikoppling från televerket. Televerket inlevererar för närvarande ca 500 milj. kr. i form av förräntning på statskapitalet. Vi anser att televerkets in leveranser till staten bör öka med 300 milj. kr. Transportrådet Regeringen lägger numera ut allt fler uppgifter på transportrådet. Denna myndighet har till stor del uppfattats som en omständlig central byråkrati. Jnte sällan kan man notera konflikter mellan transportrådet och regionala och lokala intressen. För att minska byråkratiseringen och decentralisera beslutsfattandet bör regeringen därför ges i uppdrag att utreda vilka av rådets uppgifter som kan avvecklas, och vilka som kan överföras till befintliga regionala organ såsom länstrafikbolag och länsstyrelser. Vi är i det läget klara över att också regeringen kan få en eller annan uppgift utöver vad som nu är fallet. Målsättningen bör vara att avveckla transportrådet. Redan under kommande budgetår bör enligt vår mening en neddragning ske av transportrådets anslag med 3 milj. kr. Dels bör huvudalternativet för anslag till statliga myndigheter även gälla transportrådet, dels har verket nu avslutat sitt arbete med nedläggningsprövade järnvägar. Transportstöd för Gotland Det anslag departementschefen anvisar till Gotlandsbolaget är långt ifrån tillräckligt för att täcka de nu beräknade förlusterna. Enligt vår mening måste riksdagens tidigare beslut om principerna för taxesättningen för Gotlandstrafiken fortfarande vara vägledande. Dramatiska taxehöjningar skulle sannolikt leda till vikande turistunderlag. Mot

5 M o t. 1984/85: den bakgrunden måste staten av regionalpolitiska skäl även framgent räkna med betydande t rasportstöd till Gotland. Detta får självfallet inte hindra att alla vägar prövas att rationalisera Gotlandstrafiken. Riksfärdtjänsten Riksfärdtjänsten har blivit avsevärt dyrare än ursprungligen beräknat. Anslaget tycks årligen växa med ca 10 milj. kr. Regeringen har därför gett transportrådet i uppdrag att undersöka riksfärdtjänstens framtida utformning i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen och öka effektiviteten. Vi anser att transportrådets utredning bör ske skyndsamt. Ersättning till lokal och regional kollektiv pusontrafik Regeringen har i propositionen dragit ned kostnadskompensationen till länshuvudmännen från 6% till 4 %. Sedan länge beviljas visst statligt stöd till Waxholmsbolaget för dess i Stockholms kärgård bedrivna trafik. Vi anser att motsvarande stöd till persontrafik med båt även bör anslås till andra skärgårdsområden. För att dels ge länshuvudmännen en sexprocenlig kostnadstäckning. dels ge skärgårdstrafiken i övriga landet ett påslag. så att de får samma andel av totalkostnaderna täckta med statsbidrag som Waxholmsbolaget får. vill vi öka anslaget till lokal och regional kollektivtrafik med 10 milj. kr. Transportforskningsberedningen Vi anser att transportforskningsberedningens kansli bör förnyttas till Linköping. för att därigenom öka möjligheterna till samordning med vägoch trafikinstitutet. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fördelningen av medel för byggande av statliga vägar bör vara 50% till riksvägar och 50% till län vägar. 2. att riksdagen beslutar att till bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 89 milj. kr. sänkt re ervationsanslag på 662 milj. kr., 3. att riksdagen be lutar att återinföra de regler för bidrag till drift av enskilda vägar som gällde budgetåret 1982/ att riksdagen beslutar att till bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande till

6 Mot. 1984/85: regeringens förslag med 25 milj. kr. förhöjt reservationsanslag på 356 milj. kr., 5. att riksdagen beslutar att till bärighetsupprustning av mindre vägar och broar för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 25 milj. kr., 6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om vägverkets nya organisation, 7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om avveckling av trafiksäkerhetsverket, 8. att riksdagen beslutar införa särskilt förarprov för tung motorcykel, 9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om generös koncessionsgivning för regionalflyget, 10. att riksdagen beslutar upphäva televerkets monopol på telefonapparater, 11. att riksdagen beslutar att provningsverksamhet och typgodkännande av teleprodukter skall ske av en särskild myndighet skild från televerket, 12. att riksdagen beslutar att begära att regeringen låter utreda televerkets och dess dotterbolags ställning, 13. att riksdagen beslutar attteli skall ombildas till bolag den l juli 1985, 14. att riksdagen beslutar om en sådan uppskrivning av televerkets statskapital att inleveranserna till statsbudgeten blir ytterligare 300 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit, 15. att riksdagen beslutar att begära att regeringen låter utreda en avveckling av transportrådets verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts, 16. att riksdagen beslutar att till transportrådet för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 milj. kr. sänkt förslagsanslag på kr. 17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om transportstöd till Gotland, 18. att riksdagen beslutar att till ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1985/86 anvisa ett i

7 Mot. 1984/85:439 7 förhållande till regeringens förslag med 10 milj. kr. höjt förslagsanslag på kr. Stockholm den 15 januari 1985 THORBJÖRN FÄLLDIN (c) OLOF JOHANSSON (c) RUNE GUSTAVSSON (c) ANDERS DAHLGREN (c) TAGE SUNDKVIST (c) NILS G. ÅSLING (c) ARNE FRANSSON (c) GUNILLA ANDRE (c) GUNNAR BJÖRK (c) i Gävle KARIN SÖDER (c) BERTIL JONASSON (c) KARL 800 (c) EINAR LARSSON (c) GUNNEL JONÄNG (c) KJELL A. MATTSSON (c) BERTIL FISKESJÖ (c) BRITTA HAMMARBACKEN (c)