Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (4) Datum Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser GYVF Sammanfattning Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna Offentliga Partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Föreliggande ärende med tillhörande utredning påvisar de resultat och slutsatser som utredningen, med utgångspunkt i direktivet, kommit fram till. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att att att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen att inleda en omfattande dialog med antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, i syfte att diskutera behov av och möjligheter till upprättande av eventuella Idéburna offentliga partnerskap uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen att senast 31 maj 2015 delge arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden rapport avseende denna dialog och eventuella förslag till ingående av överenskommelser om Idéburna offentliga Partnerskap fördelning av projekt- och föreningsbidrag för arbetsmarknadsinsatser och sysselsättnings främjande insatser upphör under tiden för fortsatt utredning (med undantag för beredning av redan inkomma ansökningar) och fram till beslut av nämnden om upprättande av eventuella Idéburna offentliga partnerskap. Beslutsunderlag Direktiv IOP vers 4 G-Tjänsteskrivelse AGVN AU Utredning om Idéburet offentligt partnerskap Utredning Idéburet offentligt partnerskap G-Tjänsteskrivelse AGVN Utredning om Idéburet offentligt partnerskap Version 2 Beslutsplanering SIGNERAD

2 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (4) Ärendet Malmö stad har ett rikt och aktivt civilt samhälle med ett stort antal föreningar och organisationer som verkar inom olika områden. Enligt uppgift är uppskattningsvis närmare 85 % av malmöborna medlem i någon förening. Civilsamhället erbjuder också ett antal anställningsmöjligheter och cirka 3200 kvinnor och män i Malmö uppges ha sin huvudsakliga anställning inom ramen för dessa föreningar. Ett flertal av Malmö stads förvaltningar och nämnder har avsatt särskilda budgetposter för att möjliggöra stöd till föreningar i Malmö. Dessa stöd beskrivs i termer såsom projektbidrag, föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Under 2013 fördelade Malmö stad totalt 166 mkr i olika bidrag och stöd till föreningar och organisationer i Malmö. Arbetsmarknadsområdet är ett av de områden där medel för projekt- och föreningsbidrag finns avsatta. Kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott har under de senaste åren medfinansierat en rad olika projekt med arbetsmarknadsanknytning. Föreningar i Malmö stad har kunnat söka medel från det tidigare utskottet för finansiering av projekt och insatser som syftat till att komplettera stadens egna arbetsmarknadsinsatser. Hantering av dessa medel har reglerats genom, av utskottet beslutade, riktlinjer för projekt- och föreningsbidrag. I samband med beslut rörande omorganisering av ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser under våren 2014, lades kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott ned och ansvaret för beredning och beviljande av projekt- och föreningsbidrag flyttades till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Den 21 november 2014 fattade ovanstående nämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna Offentliga Partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna Offentliga Partnerskap med fokus på innebörd, juridiska aspekter och möjliga utformningsmodeller. Material har även inhämtats från andra kommuner och aktörer som redan upprättat IOP med aktörer i civilsamhället. Intervjuer har genomförts med ett antal tjänstemän ansvariga för arbetet med upprättandet av dessa avtal. Dialog har även förts med ansvarig utredare på stadskontorets välfärdsavdelning i Malmö rörande utredningsuppdraget att Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället samt med representant för MIP/MISO avseende arbetet med att utarbeta en överenskommelse med idéburen sektor. Ansvariga utredare har även stämt av utredningsunderlaget och förvaltningens överväganden med stadsjurist på stadskontoret i Malmö stad. Juridiska aspekter Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat genom finansiellt stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av verksamhet. Projekt- och före-

3 ningsbidrag är ett sådant verktyg, offentlig upphandling är ett annat. Under de senaste åren har dock ett flertal aktörer (såväl politiska och offentliga som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till i samhällsutvecklingen. Möjligheterna till förbättrade och mer långsiktiga former av samverkan och stöd är ett perspektiv som ofta lyfts fram i dessa diskussioner. Inrättande av så kallade idéburna offentliga ses som en sådan möjlighet. 3 (4) Utredningsunderlaget visar dock att eventuella överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. Det kan konstateras att om överenskommelserna om IOP med tillhörande avtal avser verksamhet på initiativ av föreningen, inte står i konkurrens med kommunallag eller lagen om offentlig upphandling, om ersättningen är av mindre omfattning (max euro på 3 år), om verksamheten är av icke-ekonomisk karaktär, och inte risk för snedvridning av konkurrens finns, kan överenskommelser om IOP med tillhörande avtal upprättas mellan det civila samhället och den offentliga sektorn. Samtidigt bör beaktas att överenskommelser om IOP fortfarande är rättsligt oprövade och att upparbetad juridisk praxis saknas, samt att IOP, i skrivande stund, befinner sig i en juridisk gråzon med ett flertal olika förordningar som delvis konkurrerar med varandra. Utifrån utredningens slutsatser och efter avstämning med stadsjurist i Malmö stad, kommer förvaltningen fram till att det finns möjligheter för upprättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring överenskommelser om IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej samt om en redan existerande marknad med konkurrens existerar. Vidare bör initiativet till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP komma från det civila samhället och att verksamheten som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen). Förvaltningens överväganden Överenskommelser om Idéburna Offentliga Partnerskap har inte tidigare upprättats i Malmö stad och därtill finns inte heller tidigare erfarenheter vad gäller denna form av partnerskap. Med utgångspunkt i detta, och i kombination med den juridiska komplexitet som lyfts fram i utredningen, föreslår förvaltningen att beslut om med vilka föreningar IOP bör upprättas inte beslutas i detta läge. Förvaltningen föreslår istället att förvaltningen ges i uppdrag att inleda en omfattande dialog med ett antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, för att ge möjlighet och utrymme att diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan nämnda avgörande kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen att det är först efter att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag till överenskommelser om IOP med specifika föreningar kan upprättas (i enlighet med ordinarie utredningsdirektiv). Ovanstående föreslagen fortsatt process delger även förvaltningen utökade möjligheter att samkoordinera det fortsatta arbetet med den pågående utredning om utveckling av samverkan med det civila samhället som stadskontoret leder. Ansvariga

4 Lars Silverberg Avdelningschef 4 (4)

5 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser GYVF Sammanfattning Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna Offentliga Partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Föreliggande ärende med tillhörande utredning påvisar de resultat och slutsatser som utredningen, med utgångspunkt i direktivet, kommit fram till. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen att inleda en omfattande dialog med antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, i syfte att diskutera behov av och möjligheter till upprättande av eventuella Idéburna offentliga partnerskap att uppdra åt arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen att senast 31 maj 2015 delge arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden rapport avseende denna dialog och eventuella förslag till ingående av överenskommelser om Idéburna Offentliga Partnerskap Beslutsunderlag Direktiv IOP vers 4 G-Tjänsteskrivelse AGVN AU Utredning om Idéburet offentligt partnerskap Utredning Idéburet offentligt partnerskap G-Tjänsteskrivelse AGVN Utredning om Idéburet offentligt partnerskap Version 2 Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden SIGNERAD

6 2 (3) Ärendet Malmö stad har ett rikt och aktivt civilt samhälle med ett stort antal föreningar och organisationer som verkar inom olika områden. Enligt uppgift är uppskattningsvis närmare 85 % av malmöborna medlem i någon förening. Civilsamhället erbjuder också ett antal anställningsmöjligheter och cirka 3200 kvinnor och män i Malmö uppges ha sin huvudsakliga anställning inom ramen för dessa föreningar. Ett flertal av Malmö stads förvaltningar och nämnder har avsatt särskilda budgetposter för att möjliggöra stöd till föreningar i Malmö. Dessa stöd beskrivs i termer såsom projektbidrag, föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Under 2013 fördelade Malmö stad totalt 166 mkr i olika bidrag och stöd till föreningar och organisationer i Malmö. Arbetsmarknadsområdet är ett av de områden där medel för projekt- och föreningsbidrag finns avsatta. Kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott har under de senaste åren medfinansierat en rad olika projekt med arbetsmarknadsanknytning. Föreningar i Malmö stad har kunnat söka medel från det tidigare utskottet för finansiering av projekt och insatser som syftat till att komplettera stadens egna arbetsmarknadsinsatser. Hantering av dessa medel har reglerats genom, av utskottet beslutade, riktlinjer för projekt- och föreningsbidrag. I samband med beslut rörande omorganisering av ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser under våren 2014, lades kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott ned och ansvaret för beredning och beviljande av projekt- och föreningsbidrag flyttades till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Den 21 november 2014 fattade ovanstående nämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna Offentliga Partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna Offentliga Partnerskap med fokus på innebörd, juridiska aspekter och möjliga utformningsmodeller. Material har även inhämtats från andra kommuner och aktörer som redan upprättat IOP med aktörer i civilsamhället. Intervjuer har genomförts med ett antal tjänstemän ansvariga för arbetet med upprättandet av dessa avtal. Dialog har även förts med ansvarig utredare på stadskontorets välfärdsavdelning i Malmö rörande utredningsuppdraget att Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället samt med representant för MIP/MISO avseende arbetet med att utarbeta en överenskommelse med idéburen sektor. Ansvariga utredare har även stämt av utredningsunderlaget och förvaltningens överväganden med stadsjurist på stadskontoret i Malmö stad. Juridiska aspekter Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat genom finansiellt stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av verksamhet. Projekt- och föreningsbidrag är ett sådant verktyg, offentlig upphandling är ett annat. Under de senaste åren har dock ett flertal aktörer (såväl politiska och offentliga som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till i samhällsutvecklingen. Möjligheterna till förbättrade och mer långsik-

7 tiga former av samverkan och stöd är ett perspektiv som ofta lyfts fram i dessa diskussioner. Inrättande av så kallade idéburna offentliga ses som en sådan möjlighet. 3 (3) Utredningsunderlaget visar dock att eventuella överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. Det kan konstateras att om överenskommelserna om IOP med tillhörande avtal avser verksamhet på initiativ av föreningen, inte står i konkurrens med kommunallag eller lagen om offentlig upphandling, om ersättningen är av mindre omfattning (max euro på 3 år), om verksamheten är av icke-ekonomisk karaktär, och inte risk för snedvridning av konkurrens finns, kan överenskommelser om IOP med tillhörande avtal upprättas mellan det civila samhället och den offentliga sektorn. Samtidigt bör beaktas att överenskommelser om IOP fortfarande är rättsligt oprövade och att upparbetad juridisk praxis saknas, samt att IOP, i skrivande stund, befinner sig i en juridisk gråzon med ett flertal olika förordningar som delvis konkurrerar med varandra. Utifrån utredningens slutsatser och efter avstämning med stadsjurist i Malmö stad, kommer förvaltningen fram till att det finns möjligheter för upprättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring överenskommelser om IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej samt om en redan existerande marknad med konkurrens existerar. Vidare bör initiativet till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP komma från det civila samhället och att verksamheten som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen). Förvaltningens överväganden Överenskommelser om Idéburna Offentliga Partnerskap har inte tidigare upprättats i Malmö stad och därtill finns inte heller tidigare erfarenheter vad gäller denna form av partnerskap. Med utgångspunkt i detta, och i kombination med den juridiska komplexitet som lyfts fram i utredningen, föreslår förvaltningen att beslut om med vilka föreningar IOP bör upprättas inte beslutas i detta läge. Förvaltningen föreslår istället att förvaltningen ges i uppdrag att inleda en omfattande dialog med ett antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, för att ge möjlighet och utrymme att diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan nämnda avgörande kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen att det är först efter att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag till överenskommelser om IOP med specifika föreningar kan upprättas (i enlighet med ordinarie utredningsdirektiv). Ovanstående föreslagen fortsatt process delger även förvaltningen utökade möjligheter att samkoordinera det fortsatta arbetet med den pågående utredning om utveckling av samverkan med det civila samhället som stadskontoret leder. Ansvariga Lars Silverberg Avdelningschef

8 Idéburet offentligt Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: ,0 Sigrid Saveljeff/Ulrika Määttä Lagerlöf Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Disposition... 5 Utredningsdirektivet... 5 Metod och tillvägagångssätt... 6 Förtydligande avseende begrepp... 6 Samverkan med det civila samhället... 7 Nationella insatser... 7 Lokala insatser... 7 Sammanfattning... 8 Idéburna offentliga partnerskap: en samverkansmodell mellan det civila samhället och offentliga aktörer... 9 Erfarenheter från andra kommuner och aktörer Göteborgs stad Linköpings kommun Västerås stad Region Skåne Sammanfattning Juridiska aspekter: kommunallag, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget Kommunallagen Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lissabonfördraget Sammanfattning Förvaltningens överväganden Litteraturförteckning Utredningar, papers, direktiv och överenskommelser Tjänsteskrivelser och ärenden Intervjuer, samtal och mailkonversationer Övrigt material Bilagor Bilaga Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

10 Sammanfattning Den 21 november 2014 fattade arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna offentliga partnerskap såväl utifrån juridiska aspekter som utifrån erfarenheter som andra kommuner och aktörer erhållit när det gäller IOP. Samtal har även genomförts med utredare på stadskontoret, representant för MIP/MISO i Malmö samt med stadsjurist på stadskontoret i Malmö. Utredningsunderlaget visar att överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. Genom utredningsunderlaget når förvaltningen fram till slutsaterna att det finns möjligheter för upprättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring överenskommelser om IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej samt om en redan existerande marknad med konkurrens existerar. Vidare bör initiativet till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP komma från det civila samhället och att verksamheten som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen). Med utgångspunkt i detta, och i kombination med den juridiska komplexitet som lyfts fram i utredningen, föreslås att förvaltningen ges i uppdrag att inleda en omfattande dialog med ett antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, för att ge möjlighet och utrymme att diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan nämnda avgörande kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen att det är först efter att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag till överenskommelser om IOP med specifika föreningar kan upprättas. 3 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

11 Inledning Malmö stad har ett rikt och aktivt civilt samhälle med ett stort antal föreningar och organisationer som verkar inom olika områden. Enligt uppgift är uppskattningsvis närmare 85 % av malmöborna medlem i någon förening. Civilsamhället erbjuder också ett antal anställningsmöjligheter och cirka 3200 kvinnor och män i Malmö uppges ha sin huvudsakliga anställning inom ramen för dessa föreningar. 1 Ett flertal av Malmö stads förvaltningar och nämnder har avsatt särskilda budgetposter för att möjliggöra stöd till föreningar i Malmö. Dessa stöd beskrivs i termer såsom projektbidrag, föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Under 2013 fördelade Malmö stad totalt 166 mkr i olika bidrag och stöd till föreningar och organisationer i Malmö. 2 Under 2014 beredde sociala resursförvaltningen, stadskontoret, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen denna form av bidrag till olika föreningar i staden. Arbetsmarknadsområdet är ett av de områden där medel för projekt- och föreningsbidrag finns avsatta. Kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott har under de senaste åren medfinansierat en rad olika projekt med arbetsmarknadsanknytning. Föreningar i Malmö stad har kunnat söka medel från det tidigare utskottet för finansiering av projekt och insatser som syftat till att komplettera stadens egna arbetsmarknadsinsatser. Hantering av dessa medel har reglerats genom, av utskottet beslutade, riktlinjer för projekt- och föreningsbidrag. I samband med beslut rörande omorganiseringen gällande ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser under våren , lades kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott ned och ansvaret för beredning och beviljande av projekt- och föreningsbidrag flyttades till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4. I september 2014 beslutade arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden om justerade riktlinjer anpassade till nämndens nya uppdrag. 5 Den 21 november 2014 fattade ovanstående nämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 6 Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. 1 STK :2, tjänsteman, stadskontoret Malmö stad, ,representant MIP/MISO Sammanställning utbetalt bidrag Malmö stad STK Noteras bör att aktuell nämnd och förvaltning fram till gick under namnen gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. I samband med årsskiftet, och som ett led i det utvidgade uppdraget, bytte nämnd och förvaltning namn till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. I föreliggande utredning används de nu aktuella benämningarna på nämnd och förvaltning. 5 GYVF GYVF Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

12 Föreliggande dokument utgör den utredning som staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning på arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört med utgångspunkt i det av nämnden beslutade direktivet. Disposition Utredningen inleds med en presentation av det av arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden beslutade utredningsdirektivet samt metod och genomförande av utredningen. Därefter följer avsnitt med fokus på samverkan med det civila samhället, genomgång av juridiska aspekter kopplat till området Idéburna Offentliga Partnerskap. Det följs av ett avsnitt där andra kommuners och aktörers erfarenheter av IOP redogörs för. Utredningen avslutas med en diskussion kring vilka förutsättningar som finns för inrättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde samt förvaltningens överväganden. Utredningsdirektivet I utredningsdirektivet 7 som arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen delgetts av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden lyfts fram att nämnden vill pröva s.k. Idéburet offentligt med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna 8. Vidare tillstår utredningsdirektivet att förvaltningen skyndsamt ska återkomma med förslag till tvååriga IOP som baseras på de riktlinjer som redan idag finns för projekt- och föreningsbidrag och som riktar sig till arbetslösa malmöbor som antingen är försörjningsstödstagare, funktionsnedsatta eller ungdomar upp t o m 24 år. avtalens ekonomiska omfattning ska rymmas inom nämndens medel för projekt- och föreningsbidrag baserat på 2014 års budget förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag om vilka föreningar som nämnden föreslås sluta avtal med och som anses mest prioriterade utifrån ovanstående målgrupper och riktlinjer förvaltningen får i uppdrag efter att de tvååriga avtalen genomförts, utvärdera dessa och ge nämnden möjlighet till omprövning eller avslut av avtalen förvaltningen får i uppdrag att, efter utvärdering av ovanstående, utarbeta särskilda riktlinjer och kvalificeringsgrunder som är transparenta och jämlika för när och hur ett IOP-avtal kan slutas med en förening förvaltningen får i uppdrag att kontinuerligt stämma av arbetet med utvecklingen av IOP mot den redan beslutade utredningen som genomförs av stadskontoret. 7 GYVF GYVF Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

13 Metod och tillvägagångssätt Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna Offentliga Partnerskap, dess innebörd, juridiska aspekter och möjliga utformningsmodeller. Material har även inhämtats från andra kommuner och aktörer som redan upprättat IOP med aktörer i civilsamhället. Intervjuer har genomförts med ett antal tjänstemän ansvariga för arbetet med upprättandet av dessa avtal. Dialog har även förts med ansvarig utredare på stadskontorets välfärdsavdelning i Malmö rörande utredningsuppdraget att Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället samt med representant för MIP/MISO avseende arbetet med att utarbeta en överenskommelse med idéburen sektor. Ansvariga utredare har även stämt av utredningsunderlaget med stadsjurist på stadskontoret i Malmö stad. Förtydligande avseende begrepp I aktuell utredning står den sektor som omfattar aktörer som agerar på ideell basis i centrum. Denna sektor delges olika benämningar av olika aktörer, såsom civilsamhälle, civila sektorn, idéburna sektorn och den sociala ekonomin, vilket framkommit i såväl de mer teoretiska översikterna som i samtal med exempelvis andra kommuner. I föreliggande utredning används begreppet det civila samhället uteslutande för beskrivning av denna sektor, oavsett vilket begrepp som använts i ursprungstext eller samtal. Begreppsanvändningen ligger också i paritet med Malmökommissionen beskrivning av denna sektor. 6 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

14 Samverkan med det civila samhället Det civila samhället utgör en betydande del av det svenska välfärdssamhället, såväl i form av opinionsbildare som utförare av insatser som på olika sätt kompletterar den offentliga sektorns verksamheter. Initiativ på såväl nationellt som lokalt plan visar den vikt som det civila samhället tillskrivs och påvisar även betydelsen av att möjligheterna till samverkan med dessa aktörer vidareutvecklas. Nationella insatser I oktober 2008 fattade regeringen beslut om en överenskommelse mellan regering, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I överenkommelsen återfinns ett antal olika principer som ska borga för att utveckling och förtydligande sker gällande relationer och roller parterna emellan. Dessa innefattar bland annat principer om självständighet, dialog, kvalitet, lånsiktighet och insyn. 9 Som ytterligare ett led i att vidareutveckla samverkan med det civila samhället beslutade regeringen i mars 2014 om att tillsätta en särskild utredning med syftet att utreda möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning 10. Syftet med utredningen (som ska slutredovisas i februari 2016) är att den kunskap och kompetens som finns bland civilsamhällets organisationer och föreningar, bättre ska tillvaratas. Utredningen ska vidare belysa vilka möjligheter som finns för att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter 11, samt ge förslag på hur det civila samhället kan delges förbättrade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Den av regeringen initierade utredningen påvisar den betydande roll det civila samhället har samt vikten av att övriga aktörer fortsätter utveckla samverkan med det civila samhället. Lokala insatser I slutrapporten för Malmökommissionen för ett hållbart samhälle presenterades ett antal åtgärder som Malmö stad uppmanades arbeta vidare med. Ett av åtgärdsförslagen handlade om utveckling av formerna för att stärka samverkan med det civila samhället. Stadskontorets välfärdsavdelning tilldelades utredningsuppdraget och arbetet påbörjades under sommaren Utredningen samkoordineras med det redan pågående arbetet med att ta fram en överenskommelse med den idéburna sektorn - ett arbete som tillkommit på initiativ av Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) tillsammans med Malmö Idrottsföreningars Samorganisation (MISO). 12 Stadskontoret har överlämnat en första delrapport vilken delges kommunstyrelsen i januari I delrapporten föreslås ett antal olika åtgärder och insat- 9 Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Kommittédirektiv 2014:40:1 11 Kommittédirektiv 2014:40:1 12 STK :2, tjänsteman stadskontoret Malmö stad, , representant MIP/MISO Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

15 ser, såsom forskningscirklar tankesmedja, kartläggning av det civila samhället i Malmö och nulägesbeskrivning av aktiva stödsystem till föreningar i Malmö stad (inklusive möjligheterna till upprättande av IOP). 13 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att, på såväl nationellt som lokalt plan, har olika initiativ för att vidareutvecvkla samverkan med det civila samhället tagits. På nationellt plan är överenskommelsen mellan det civila samhället, regeringen och SKL en av dessa inslag. På lokalplanet bedrivs också ett aktivt arbete för att vidareutveckla samverkan, bland annat genom den utredning som stadskontoret i Malmö leder med syfte att hitta nya former för samverkan med det civila samhället. 13 STK :2, tjänteman stadskontoret Malmö stad, , representant MIP/MISO Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

16 Idéburna offentliga partnerskap: en samverkansmodell mellan det civila samhället och offentliga aktörer Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat genom finansiellt stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av verksamhet. Projekt- och föreningsbidrag är ett sådant verktyg, offentlig upphandling är ett annat. Under de senaste åren har dock ett flertal aktörer (såväl politiska och offentliga som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till i samhällsutvecklingen. Möjligheterna till förbättrade och mer långsiktiga former av samverkan och stöd är ett perspektiv som ofta lyfts fram i dessa diskussioner. Inrättande av så kallade idéburna offentliga ses som en sådan möjlighet, vilket bland annat lyfts fram av paraplyorganisationen för civilsamhällets organisationer med social inriktning - Forum för Frivilligt Socialt Arbete. 14 Forum för Frivilligt Socialt Arbete menar att överenskommelser om IOP kan ses som komplement till såväl traditionella projekt- och föreningsbidrag som till offentlig upphandling. Noteras i sammanhanget bör dock att en överenskommelse om IOP inte per automatik utesluter att samma förening även innehar projekt- och föreningsbidrag. Det handlar om olika former av avtal med olika syften och tillhörande krav. Forum för Frivilligt Socialt Arbete menar att Idéburna offentliga partnerskap är möjliga att ingå när verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen, verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan [ ], det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda, bägge parter är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser), verksamheten inte detaljregleras från kommunen [samt att] verksamheten avses drivas under en längre tid. 15 Vidare poängteras vikten av, vid ingående av denna form av partnerskap, att parterna är överens om vilken verksamhet som ska bedrivas, vilka mål som ska uppnås samt det ekonomiska stöd kommunen bistår med i relation till partnerskapet. 16 I den utredning som Göteborgs stad genomfört rörande de juridiska aspekterna kopplade till IOP och som till stora delar bygger på det underlag som Forum för Frivilligt Socialt Arbete tagit fram, framhålls att denna form av partnerskap medför att det civila samhället kan genomföra verksamhet som gynnar samhällsutvecklingen samtidigt som utgångspunkten för verksamheten och dess existens inte är avhängigt av kontrakt av kommersiell karaktär och/eller styrt av marknaden. 17 En liknande resonemang lyfts fram av paraplyorganisationen MIP/MISO i Malmö som menar att IOP ger möjlighet till partnerskap mellan Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5 16 Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5 17 Göteborgs stad 2014:1 9 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

17 det civila samhället och kommunen, baserat på en gemensam, långsiktig dialog. 18 MIP/MISO i Malmö lyfter även fram betydelsen av att partnerskapen som upprättas är långsiktiga (avtalen bör företrädesvis löpa under minst två år med möjlighet till förlängning och relevanta uppsägningstider), samt att kriterierna för med vilka föreningar som partnerskap ingås är tydliga och transparenta. 19 Sammanfattningsvis kan konstateras att Idéburna offentliga kan ses som en brygga mellan de mer traditionella bidrag för projekt som föreningar kan erhålla och mer marknadsstyrda offentliga upphandlingsprocesser som t.ex. en kommun kan använda för att upphandla en tjänst. IOP ses som en möjlighet att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. 18 Representant MIP/MISO Representant MIP/MISO Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

18 Erfarenheter från andra kommuner och aktörer Ett flertal offentliga aktörer i Sverige har upprättat IOP med det civila samhället. Partnerskapen fokuserar på olika verksamheter inom ett relativt brett spektrum, dock med fokus på sociala insatser. 20 Göteborgs stad Sedan 2008 bedriver Göteborg stad ett utvecklingsarbete inom området social ekonomi bildades samverkansrådet Idékom som består av företrädare från organisationer som representerar det civila samhället och politiker och tjänstemän från Göteborg stad. 21 Idékom ledde arbetet kring framtagandet av Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi. Överenskommelsen trädde i kraft först fyra år senare, nämligen under Målet med överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg genom att: skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen. 22 I dialog om överenskommelse och handlingsplan inleddes diskussioner om IOP som möjlig samverkansmodell. Som ett led i ovanstående har Göteborg stad sedan 2013 upprättat ett antal IOP tillsammans med det civila samhället. I skrivande stund håller även staden på att upprätta ytterligare ett antal nya IOP, med bland annat ett socialt företag med fokus på arbetsmarknadsområdet. 23 Idag har Göteborgs stad (såväl stadsdelsförvaltningar som fackförvaltningar) ett 10-tal aktiva IOP-avtal. Överenskommelser finns upprättade med bland annat organisationer som driver frivilligcentral för medborgare, insatser för migrerande EU-medborgare och miljöworkshops för ungdomar, samt mötesplats för äldre assyrier. Enligt de erfarenheter som Göteborgs stad dragit gällande IOP framlyfts att de IOP som fungerat bäst är när följande aspekter varit framträdande: förankrade högt upp i organsationen redan på ett tidigt stadium avser en tydligt avgränsad verksamhet 20 Förutom de aktörer som nämns i detta kapitel bör även nämnas att Trelleborgs kommun under 2014 inledde ett arbete med att upprätta ett IOP med en förening, men då politiskt beslut om inrättande inte fattades, har avtalet inte aktualiserats. Sigtuna kommun har fått i uppdrag att tillsammans med Kvinno- och tjejjouren i Sigtuna utreda och utforma förslag till ett IOP. Vidare bör noteras Kommunförbundet Skånes arbete med att, på olika sätt främja utveckling av samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället. 21 Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi, 2012:4 22 Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi, 2012:5 23 Utvecklingsledare, Social resursförvaltningen, Göteborgs stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

19 de ekonomiska aspekterna behandlats tidigt i processen samt att tydlighet funnits i vad som ska finansieras att utgångspunkt för upprättande av partnerskapet varit ett gemensamt lärande där ett jämställt förhållande mellan kommun och förening/organisation råder att tydlighet råder gällande de involverade parternas ansvarsområden Enligt den tjänsteman som förvaltningen fört samtal med är fördelarna med IOP, jämfört med upphandling, att föreningen fortfarande äger sin verksamhet samt ses som en möjlighet när verksamhetsavtal/bidrag inte är möjlig. I Göteborg är det många stadsdelar som inte har verksamhetsbidrag, varpå IOP utgör en möjlighet att arbeta tillsammans med en verksamhet som är viktig för såväl kommunen som föreningen. De upprättade överenskommelserna beskriver bland annat bakgrundsförutsättningar för partnerskapet, målgrupp och syfte med överenskommelsen, värdegrund, mål med avtalad verksamhet, hur styrnings- och ledningsorganisationen ska bedrivas under partnerskapet, uppföljning, samt ekonomiska aspekter. Det finns också beskrivet hur eventuell omförhandling, hävningsrätt samt tvist ska lösas. 24 Linköpings kommun Den process som Linköpings kommun genomgått kopplat till IOP liknar till vissa delar den process Göteborgs stad genomgått och som beskrivits ovan. Under 2008 påbörjade Linköpings kommun ett arbete med att ta fram ett program för samverkan med det civila samhället. Programmet omfattar såväl föreningar som aktörer utan formell organisation, exempelvis nätverk. Kommunen har också, tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter för det civila samhället, arbetat fram en överenskommelse, Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun som trädde i kraft Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan mellan kommun och det civila samhällets organisationer, att stärka organisationernas självständighet, att underlätta lokal utveckling i stadsdelar och kommundelar, samt att utveckla möjligheterna för det civila samhället att påverka välfärdsutvecklingen. 26 Linköpings kommun menar att överenskommelsen sågs som en grund och förutsättning för det fortsatta arbetet med IOP, som en modell som möjliggör samarbeten kring aktuella frågor. 27 Linköpings kommun har i skrivande stund två aktuella IOP som upprättats med Stadsmissionen i Linköping. Partnerskapen gäller verksamheterna öppen verksamhet och tillfälliga sovplatser för EU-migranter. Avtalsperioderna är mellan 1 ½ till 2 år. I avtalen regleras, förutom tidsperiod, även syfte, gemensam värdegrund, målgrupp parternas åtaganden och ansvar för uppföljning av Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun, 2012:3 27 Ttjänsteman,Utvecklingsavdelningen Linköpings kommun Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

20 partnerskapet. Enligt den tjänsteman som ansvariga utredare samtalat med fungerar IOP väl när det inte finns en marknad som medför konkurrens, när verksamheten inte är beställd av kommunen och när partnerskapet präglas av ömsesidigt samarbete och samverkan. 28 Överenskommelserna mellan Linköpings kommun och Linköpings Stadsmission om IOP beskriver bland annat tidsperiod för avtalet, syfte med partnerskapet, värdegrund, målgrupp, parternas åtaganden och uppföljning av partnerskapet. Västerås stad Till skillnad från Göteborgs stad och Linköpings kommun har Västerås stad ingen övergripande överenskommelse med det civila samhället. Ett arbete med att ta fram en sådan överenskommelse pågår dock och förväntas vara klar under våren Trots att en överenskommelse ännu inte upprättats (vilket överlag brukar vara det första steget vidare till upprättande av IOP) har Västerås dock arbetat med IOP sedan 2012 och har ett pågående IOP med Västerås Stadsmission. Partnerskapets verksamhet utgörs av en mötesplats för hemlösa med missbruksoch/eller psykiatrisk problematik cch avtalet löper under en fyra-års period. 30 Från och med 1 januari 2015 har även Västerås kommun ett Idéburet offentligt partnerskap med Brottsofferjouren 31, samt ett pågående arbete om ytterligare ett eventuellt partnerskap (med Kvinnojouren) med planerad start vid halvårsskiftet I samtal med ansvarig tjänsteman i Västerås stad upplevs IOP vara ett sätt att formalisera en ekonomisk transaktion i något mer förnuftigt än ett föreningsbidrag. 33 Utgångspunkten för de avtal Västerås stad nu upprättar är att knyta partnerskapets målsättning med nämndens övergripande målsättningar på området. I det IOP som Västerås stad och stadsmissionen upprättat, beskrivs avtalsperiod, syfte, värdegrund, målgrupp, verksamheten för partnerskapet, uppföljning samt ekonomi. Västerås stad framhåller samtidigt att en problematik kopplad till IOP är att denna form av partnerskap och avtal är rättsligt oprövade. Det finns idag inga rättsfall att luta sig på, samt att viss oenighet råder inom det juridiska skrået om de förutsättningar som finns rörande IOP. 34 Region Skåne 2009 fattade Region Skånes politiker beslut om att en samverkansprocess skulle inledas mellan Region Skåne och det civila samhället med fokus på att 28 Tjänsteman, Utvecklingsavdelningen, Linköpings kommun, hallet.aspx 30 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap, Dnr 2011/174-IFN-061, Västerås stad och Stadsmission Västerås 31 I skrivande stund har dock ej alla parter ännu skrivit under partnerskapet 32 Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt

21 utveckla samverkansformerna. Med utgångspunkt i den nationella överenskommelse som träffats mellan regeringen och det civila samhället, upprättades en regional överenskommelse som gavs namnet Överenskommelse Skåne och som trädde i kraft Syftet med överenskommelsen var att stärka samverkan mellan offentliga aktörer och det civila samhället, bland annat genom att lyfta fram det civila samhällets viktiga samhällsroll och förbättra möjligheterna för civila samhället att aktivt delta i samhällsutvecklingen. 35 Region Skåne såg ett behov av att säkerställa finansieringen till ett antal föreningar som genomförde insatser som kompletterade region Skånes verksamhet. Som ett led i ovanstående har Region Skåne upprättat ett antal IOP-avtal mellan regionen och det civila samhället. Efter dialog med de aktuella föreningarna kring formerna för partnerskapen, upprättades en mall för avtalen, vilka beskriver Region Skånes respektive förenings åtaganden i samband med partnerskapet. 36 I skrivande stund har Region Skåne 8 stycken IOP, upprättade med föreningar som bedriver verksamheter inom ramen för vård- och sjukvårdssektorn. 37 Enligt ansvarig tjänsteman på Region Skåne är en av de viktigaste faktorerna med ett framgångsrikt arbete med IOP, att utgå från etablerade föreningar som bedriver en stabil verksamhet. Särskilt avgörande är att de föreningar med vilka IOP slutits, erbjuder verksamheter och/eller insatser som regionen inte själv kan erbjuda eller utföra inom ramen för regionens ordinarie uppdrag. Avtalen beskriver bland annat syftet med partnerskapet (med fokus på långsiktighet och hållbarhet), den gemensamma värdegrunden (som styr upprättandet av partnerskapet), målgrupp och uppdrag (som partnerskapet avser), hur samverkan mellan olika involverade parter ska bedrivas, modell för uppföljning och utvärdering, ekonomi samt tidsperiod. 38 Ansvarig tjänsteman på Region Skåne menar att upprättandet av IOP gett goda resultat, dels i form av minskad administration för såväl regionen som de olika föreningarna då parterna inte längre behöver söka eller bereda ansökningar om kortsiktiga projekt- och föreningsbidrag. Vidare upplevs även föreningarna ha fått större trygghet då finansieringen för utförandet av verksamheten är tryggad under en längre tid, samt ges möjlighet att sätta in den egna verksamheten i en större kontext i form av Region Skånes övergripande uppdrag. 39 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att Idéburna Offentliga Partnerskap har upprättats mellan ett antal kommuner i Sverige och olika föreningar och aktörer inom det civila samhället. Göteborgs stad, Linköping och Västerås är några av dessa kommuner. Gemensamt för dessa är att de menar att IOP är en bra modell att använda för att möjilggöra ett mer likvärdigt partnerskap mellan 35 Överenskommelse Skåne 2010:2 ff. 36 Tjänsteman Region Skåne, I skrivande stund har Region Skåne upprättat IOP-avtal med Fontänhuset i Båstad, Fontänhuset i Helsingborg, Fontänhuset i Lund, Fontänhuset i Malmö, Röda Korset frivilliga på sjukhus, Röda Korset mottagning för krigs- och tortyrskadade, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne samt med Stadsmissionen Tjänsteman Region Skåne, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt