Tjänsteskrivelse. Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt partnerskap

Transkript

1 Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (6) Datum Vår referens Ulrika Määttä Lagerlöf Sekreterare ulrika.maatta-lagerlof@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt partnerskap GYVF Sammanfattning Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna offentliga partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Föreliggande ärende avser förvaltningens förslag på idéburna offentliga partnerskap med tillhörande överenskommelser samt information om det fortsatta arbetet. Förslag till beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens överenskommelse avseende Idéburet offentligt partnerskap med FC Rosengård 1917 i enlighet med föreslaget avtal och uppdra åt förvaltningsdirektör att ingå avtal med berörd förening, att godkänna arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens överenskommelse avseende Idéburet offentligt partnerskap med Hassela Helpline i enlighet med före slaget avtal och uppdra åt förvaltningsdirektör att ingå avtal med berörd förening, att godkänna arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens överenskommelse avseende Idéburet offentligt partnerskap med Malmö Fotbollförening i enlighet med föreslaget avtal och uppdra åt förvaltningsdirektör att ingå avtal med berörd förening, att ge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i uppdrag att återkomma till nämnden senast i september 2015 med ytterligare eventuella förslag på Idéburna offentliga partnerskap med de föreningar där dialog kring möjligheter till partnerskap fortfarande pågår, SIGNERAD

2 att fördelning av projekt- och föreningsbidrag för arbetsmarknadsinsatser och sysselsättningsfrämjande insatser upphör under tiden för fortsatt utredning och fram till beslut av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden om upprättandet av eventuella Idéburna offentliga partnerkap eller fortsatt dialog med föreningar pågår, 2 (6) att reservera SEK 2015 för finansiering av godkända Idéburna offentliga partner skap från budgetposten projekt- och föreningsbidrag, att beakta beloppet SEK per år i budget 2016 och 2017 för finansiering av godkända Idéburna offentliga partnerskap, att omedelbart justera paragrafen Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AGVN Idéburna offentliga partnerskap Direktiv IOP vers 4 Utredning Idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse IOP FC Rosengård 1917-AGVF.pdf För samverkan i fokus-uppföljningsinsats för deltagare i Boost by FC Rosengård II.pdf Budget för samverkan i fokus-uppföljningsinsats för deltagare i Boost by FC Rosengård II.pdf Överenskommelse IOP Hassela Helpline-AGVF.pdf Metoddokumentation.pdf Budget Hassela Movement och Hassela Empowerment.pdf Överenskommelse IOP MFF-AGVF.pdf Karriärmatchning MFFs Karriärakademi.pdf Budget karriärakademins matchningsverksamhet.pdf Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden arbetsutskott Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens arbetsutskott Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Ärendet Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna offentliga partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning.

3 3 (6) Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna Offentliga Partnerskap med fokus på innebörd, juridiska aspekter och möjliga utformningsmodeller. Material har även inhämtats från andra kommuner och aktörer som redan upprättat IOP med aktörer i civilsamhället. Intervjuer har genomförts med ett antal tjänstemän ansvariga för arbetet med upprättandet av dessa avtal. Dialog har även förts med ansvarig utredare på stadskontorets välfärdsavdelning i Malmö rörande utredningsuppdraget att Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället samt med representant för MIP/MISO avseende arbetet med att utarbeta en överenskommelse med idéburen sektor. Ansvariga utredare har även stämt av utredningsunderlaget och förvaltningens överväganden med stadsjurist på stadskontoret i Malmö stad. Utredningens resultat delgavs arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden den 6 februari I samband med detta delgav arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden förvaltningen ett fortsatt uppdrag att inleda en omfattande dialog med antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, i syfte att diskutera behov av och möjligheter till upprättande av eventuella Idéburna offentliga partnerskap samt att delge nämnden eventuella förslag till ingående av överenskommelser om Idéburna offentliga partnerskap senast i juni Som startpunkt på den omfattande dialogen kring behov och möjligheter till att upprätta partnerskap av det format som nämns ovan, bjöd arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen in ett antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden till ett första gemensamt möte i början av mars Totalt var 8 föreningar (ABF, Boost by FC Rosengård, Föreningen Idrott för Handikappade, Folkuniversitetet, Hassela Helpline, Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, Malmö FF och Yalla Trappan) och två paraplyorganisationer (Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation och Malmö Idrottsföreningars samorganisation)representerade på mötet. Syftet med mötet var att tillsammans med föreningarna diskutera utgångspunkter och förutsättningar för IOP, föreningarnas behov och framtida perspektiv. Mötet avslutade med att föreningarna fick i uppdrag att, om intresse av IOP fanns, återkomma till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i slutet av mars 2015 med förslag på IOP. Totalt inkom 8 förslag varav 7 av förslagen var från föreningar som tidigare har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden. Det åttonde förslaget var från fyra föreningar (Irakiska kulturföreningen, Irakiska kvinnoföreningen, Nordiskt Centrum För Unga Journalister och Europeiska föreningen för människors utveckling) som inte haft medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden. Under april och maj 2015 har en omfattande dialog förts mellan arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen med de föreningar som inkommit med förslag till partnerskap. Dialog har förts med ABF, Boost by FC Rosengård, Föreningen Idrott för Handikappade, Hassela Helpline, Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, Malmö Fotbollförbund och Yalla Trappan. Underlag för eventuella partnerskap, med fokus på syfte, mål, budget och uppföljning har tagits fram i dialog och diskussion med de olika föreningarna. Syftet med denna intensiva dialog har även varit att säkerställa att en marknad- och konkurrenssituation inte föreligger samt att säkerställa på vilket sätt det föreslagna partnerskapets verksamhet kompletterar de insatser som Malmö stad och förvaltningen själv gör inom ramen för arbetsmarknadsområdet.

4 Dialog har även förts med stadsjurist Daniel Svartek i syfte att säkerställa avtalens juridiska legitimitet och korrekta utformning. 4 (6) Under resterande del av 2015 beräknas föreslagna partnerskap (inkluderat de eventuella partnerskap där diskussion fortfarande pågår) omfatta maximalt kronor vilket kan finansieras genom kvarvarande medel från budgetposten projekt- och föreningsbidrag. Under 2016 och 2017 beräknas partnerskapen omfatta maximalt kr per år beroende på respektive partnerskaps avtalsperiod (inkluderat de partnerskap där diskussion fortfarande pågår) varpå arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bör reservera dessa medel i särskild budgetpost inför dessa budgetår. Rapportering kring det fortsatta arbetet med IOP kommer att delges arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden kontinuerligt. Verksamheter där partnerskap föreslås FC Rosengård 1917 Dialog har förts med FC Rosengård 1917 kring partnerskap gällande en verksamhet som består såväl av uppföljning som reella insatser för unga kvinnor och män som tidigare genomgått Boost by FC Rosengårds insatser men som fortfarande befinner sig i arbetslöshet. Verksamheten riktar sig till unga kvinnor och män i åldern år, boende i Malmö, som tidigare deltagit i Boost by FC Rosengård, men som vid uppföljningstidpunkten inte befinner sig i arbete eller utbildning. Målsättning med uppföljningsinsatsen ska omfatta minst 50 procent av de tidigare deltagare som genomgått Boost by FC Rosengårds insatser. Kontakt kommer att tas med alla deltagare som medgivit att bli kontaktade efter insatsen. Målet med insatsdelen är att, tillsammans med övriga involverade parter, erbjuda de deltagare som varken befinner sig i studier eller arbete insatser för att ytterligare stärka individens möjlighet till självförsörjning. Målet är att ytterligare 10 procent (120 deltagare totalt under partnerskapet) procent av Boost II-projektets deltagare blir självförsörjande. Kostnaden för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens del i partnerskapet omfattar kr per helår. Förslag till avtal avseende partnerskap är färdigställt till vilket arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ombeds besluta i enlighet med bilaga. Hassela Helpline Dialog har förts med Hassela Helpline kring partnerskap gällande verksamheterna Hassela Movement och Hassela Empowerment. Dessa verksamheter riktar sig till målgruppen unga kvinnor och män i åldern år boende i Malmö som befinner sig utanför arbetsmarknaden eller utbildningsinsats. Verksamheterna utbildar deltagarna till barn- och ungdomscoacher och målsättningen är att 80 procent fullföljt insatserna ska erhålla sysselsättning efter deltagande. Kostnaden för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens del i partnerskapet omfattar kr per helår. Förslag till avtal avseende partnerskap är färdigställt till vilket arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ombeds besluta i enlighet med bilaga. Malmö Fotbollförening Dialog har förts med Malmö FF kring partnerskap gällande Karriärakademins Matchningsverksamhet. Verksamheten riktar sig till målgruppen unga kvinnor och män i åldern år boende

5 i Malmö och som är arbetslösa och har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden på grund av avsaknad av utbildning, arbetslivserfarenhet och/eller kontakter på arbetsmarknaden. Matchningsverksamhet syftar till att tillsammans matcha målgruppen till anställning med hjälp av MFF:s samarbetsföretag, samt i samverkan med JobbMalmö och Arbetsförmedlingen erbjuda insatser för deltagaren så att deltagaren kan tillgodose sig anställningen. Målsättningen är att 40 anställningar per år delges deltagare i Matchningsverksamheten inom ramen för MFF:s Karriärakademi. Kostnaden för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens del i partnerskapet omfattar kr per helår. Förslag till avtal avseende partnerskap är färdigställt till vilket arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen ombeds besluta i enlighet med bilaga. 5 (6) Verksamheter där dialog kring partnerskap pågår ABF ABF föreslår partnerskap gällande en verksamhet med syfte att stödja utvecklingen av socialt företagande som arbetsmarknadsåtgärd för malmöbor som står särskilt långt från arbetsmarknaden och som inte får plats på den reguljära arbetsmarknaden. Detta skall åstadkommas genom att ABF Malmö i partnerskap med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen stödjer uppstart och utveckling av befintliga arbetsintegrerande sociala företag för att de ska växa och anställa fler, samt kunna erbjuda arbetsträningsplatser. Detta i ett sammanhang av ABF Malmös övriga sociala verksamhet med andra sociala företag, öppna mötesplatser med kultur och folkbildning där malmöbor med olika erfarenheter möts och interagerar, samt forum för självorganiserade grupper som driver frågor om brukarinflytande och ökad delaktighet i samhället. Dialog pågår fortfarande kring möjligheterna till utformning av ett eventuellt partnerskap mellan arbetsmarkands-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och ABF, varpå arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att förvaltningen ges möjlighet att återkomma till arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden senast i september 2015 med förslag på ytterligare eventuella partnerskap. Föreningen Idrott för Handikappade Dialog pågår fortfarande kring möjligheterna till utformning av ett eventuellt partnerskap mellan arbetsmarkands-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och ABF, varpå arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen föreslår att förvaltningen ges möjlighet att återkomma till arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden senast i september 2015 med förslag på ytterligare eventuella partnerskap. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö Dialog pågår med Internationella Kvinnoföreningen i Malmö kring partnerskap gällande verksamheten Mentorskap för ökad sysselsättning. Verksamheten riktar sig till målgruppen arbetslösa kvinnor i åldern år med utländsk bakgrund boende i Malmö som står utanför arbetsmarknaden. Verksamheten Mentorskap för ökad sysselsättning består av två insatser: Mentorskap för anställning och Mentorskap för start av eget företag. Målet för deltagarna i Mentorskap för anställning är att 50 % av deltagarna ska erhålla anställning efter deltagande i insatsen. Målet för deltagarna i Mentorskap för start av eget företag är att 28 % ska starta eget efter deltagande i insatsen. Kostnaden för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens del i partnerskapet omfattar kr per helår. Förslag till avtal avseende partnerskap är färdigställt till vilket arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen ombeds besluta i enlighet med bilaga.

6 6 (6) Yalla Trappan Dialog pågår med Yalla Trappan kring partnerskap gällande verksamheten Y-allas väg till arbete. Verksamheten riktar sig till målgruppen arbetslösa kvinnor boende i Malmö med varierande språkkunskaper och vistelsetid i Sverige. Deltagarna har kort eller ingen utbildning och liten eller ingen arbetslivserfarenhet. Deltagarna ingår inte i etableringsuppdraget eller Jobb- och utvecklingsgarantin. Y-allas väg till arbete är ett program där målsättningen är att 80 procent av deltagarna som slutför programmet är redo att gå vidare till antingen studier eller arbete samt att alla deltagare som slutför programmet skall uppleva att de: har ökad vilja och förmåga att vara en aktiv samhällsmedborgare, samt står närmare arbetsmarknaden. Kostnaden för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens del i partnerskapet omfattar kr per helår. Förslag till avtal avseende partnerskap är färdigställt till vilket arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ombeds besluta i enlighet med bilaga. Ansvariga Lars Silverberg, biträdande direktör

7 Idéburet offentligt partnerskap (IOP) Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: ,0 Sigrid Saveljeff/Ulrika Määttä Lagerlöf Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Disposition... 5 Utredningsdirektivet... 5 Metod och tillvägagångssätt... 6 Förtydligande avseende begrepp... 6 Samverkan med det civila samhället... 7 Nationella insatser... 7 Lokala insatser... 7 Sammanfattning... 8 Idéburna offentliga partnerskap: en samverkansmodell mellan det civila samhället och offentliga aktörer... 9 Erfarenheter från andra kommuner och aktörer Göteborgs stad Linköpings kommun Västerås stad Region Skåne Sammanfattning Juridiska aspekter: kommunallag, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget Kommunallagen Lagen om offentlig upphandling (LOU) Lissabonfördraget Sammanfattning Förvaltningens överväganden Litteraturförteckning Utredningar, papers, direktiv och överenskommelser Tjänsteskrivelser och ärenden Intervjuer, samtal och mailkonversationer Övrigt material Bilagor Bilaga Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

9 Sammanfattning Den 21 november 2014 fattade arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna offentliga partnerskap såväl utifrån juridiska aspekter som utifrån erfarenheter som andra kommuner och aktörer erhållit när det gäller IOP. Samtal har även genomförts med utredare på stadskontoret, representant för MIP/MISO i Malmö samt med stadsjurist på stadskontoret i Malmö. Utredningsunderlaget visar att överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. Genom utredningsunderlaget når förvaltningen fram till slutsaterna att det finns möjligheter för upprättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring överenskommelser om IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej samt om en redan existerande marknad med konkurrens existerar. Vidare bör initiativet till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP komma från det civila samhället och att verksamheten som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen). Med utgångspunkt i detta, och i kombination med den juridiska komplexitet som lyfts fram i utredningen, föreslås att förvaltningen ges i uppdrag att inleda en omfattande dialog med ett antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden, för att ge möjlighet och utrymme att diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan nämnda avgörande kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen att det är först efter att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag till överenskommelser om IOP med specifika föreningar kan upprättas. 3 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

10 Inledning Malmö stad har ett rikt och aktivt civilt samhälle med ett stort antal föreningar och organisationer som verkar inom olika områden. Enligt uppgift är uppskattningsvis närmare 85 % av malmöborna medlem i någon förening. Civilsamhället erbjuder också ett antal anställningsmöjligheter och cirka 3200 kvinnor och män i Malmö uppges ha sin huvudsakliga anställning inom ramen för dessa föreningar. 1 Ett flertal av Malmö stads förvaltningar och nämnder har avsatt särskilda budgetposter för att möjliggöra stöd till föreningar i Malmö. Dessa stöd beskrivs i termer såsom projektbidrag, föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Under 2013 fördelade Malmö stad totalt 166 mkr i olika bidrag och stöd till föreningar och organisationer i Malmö. 2 Under 2014 beredde sociala resursförvaltningen, stadskontoret, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen denna form av bidrag till olika föreningar i staden. Arbetsmarknadsområdet är ett av de områden där medel för projekt- och föreningsbidrag finns avsatta. Kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott har under de senaste åren medfinansierat en rad olika projekt med arbetsmarknadsanknytning. Föreningar i Malmö stad har kunnat söka medel från det tidigare utskottet för finansiering av projekt och insatser som syftat till att komplettera stadens egna arbetsmarknadsinsatser. Hantering av dessa medel har reglerats genom, av utskottet beslutade, riktlinjer för projekt- och föreningsbidrag. I samband med beslut rörande omorganiseringen gällande ansvaret för stadens arbetsmarknadsinsatser under våren , lades kommunstyrelsens arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott ned och ansvaret för beredning och beviljande av projekt- och föreningsbidrag flyttades till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 4. I september 2014 beslutade arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden om justerade riktlinjer anpassade till nämndens nya uppdrag. 5 Den 21 november 2014 fattade ovanstående nämnd beslut om att delge arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Idéburna offentliga partnerskap (IOP) med ett antal föreningar i Malmö som har haft/har projekt- och föreningsbidrag från det tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskottet eller nuvarande arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 6 Utredningsuppdraget tilldelades staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. 1 STK :2, tjänsteman, stadskontoret Malmö stad, ,representant MIP/MISO Sammanställning utbetalt bidrag Malmö stad STK Noteras bör att aktuell nämnd och förvaltning fram till gick under namnen gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. I samband med årsskiftet, och som ett led i det utvidgade uppdraget, bytte nämnd och förvaltning namn till arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden respektive arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. I föreliggande utredning används de nu aktuella benämningarna på nämnd och förvaltning. 5 GYVF GYVF Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

11 Föreliggande dokument utgör den utredning som staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning på arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen genomfört med utgångspunkt i det av nämnden beslutade direktivet. Disposition Utredningen inleds med en presentation av det av arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden beslutade utredningsdirektivet samt metod och genomförande av utredningen. Därefter följer avsnitt med fokus på samverkan med det civila samhället, genomgång av juridiska aspekter kopplat till området Idéburna Offentliga Partnerskap. Det följs av ett avsnitt där andra kommuners och aktörers erfarenheter av IOP redogörs för. Utredningen avslutas med en diskussion kring vilka förutsättningar som finns för inrättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde samt förvaltningens överväganden. Utredningsdirektivet I utredningsdirektivet 7 som arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen delgetts av arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden lyfts fram att nämnden vill pröva s.k. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna 8. Vidare tillstår utredningsdirektivet att förvaltningen skyndsamt ska återkomma med förslag till tvååriga IOP som baseras på de riktlinjer som redan idag finns för projekt- och föreningsbidrag och som riktar sig till arbetslösa malmöbor som antingen är försörjningsstödstagare, funktionsnedsatta eller ungdomar upp t o m 24 år. avtalens ekonomiska omfattning ska rymmas inom nämndens medel för projekt- och föreningsbidrag baserat på 2014 års budget förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag om vilka föreningar som nämnden föreslås sluta avtal med och som anses mest prioriterade utifrån ovanstående målgrupper och riktlinjer förvaltningen får i uppdrag efter att de tvååriga avtalen genomförts, utvärdera dessa och ge nämnden möjlighet till omprövning eller avslut av avtalen förvaltningen får i uppdrag att, efter utvärdering av ovanstående, utarbeta särskilda riktlinjer och kvalificeringsgrunder som är transparenta och jämlika för när och hur ett IOP-avtal kan slutas med en förening förvaltningen får i uppdrag att kontinuerligt stämma av arbetet med utvecklingen av IOP mot den redan beslutade utredningen som genomförs av stadskontoret. 7 GYVF GYVF Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

12 Metod och tillvägagångssätt Utredningen har genomförts genom insamling av material rörande Idéburna Offentliga Partnerskap, dess innebörd, juridiska aspekter och möjliga utformningsmodeller. Material har även inhämtats från andra kommuner och aktörer som redan upprättat IOP med aktörer i civilsamhället. Intervjuer har genomförts med ett antal tjänstemän ansvariga för arbetet med upprättandet av dessa avtal. Dialog har även förts med ansvarig utredare på stadskontorets välfärdsavdelning i Malmö rörande utredningsuppdraget att Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället samt med representant för MIP/MISO avseende arbetet med att utarbeta en överenskommelse med idéburen sektor. Ansvariga utredare har även stämt av utredningsunderlaget med stadsjurist på stadskontoret i Malmö stad. Förtydligande avseende begrepp I aktuell utredning står den sektor som omfattar aktörer som agerar på ideell basis i centrum. Denna sektor delges olika benämningar av olika aktörer, såsom civilsamhälle, civila sektorn, idéburna sektorn och den sociala ekonomin, vilket framkommit i såväl de mer teoretiska översikterna som i samtal med exempelvis andra kommuner. I föreliggande utredning används begreppet det civila samhället uteslutande för beskrivning av denna sektor, oavsett vilket begrepp som använts i ursprungstext eller samtal. Begreppsanvändningen ligger också i paritet med Malmökommissionen beskrivning av denna sektor. 6 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

13 Samverkan med det civila samhället Det civila samhället utgör en betydande del av det svenska välfärdssamhället, såväl i form av opinionsbildare som utförare av insatser som på olika sätt kompletterar den offentliga sektorns verksamheter. Initiativ på såväl nationellt som lokalt plan visar den vikt som det civila samhället tillskrivs och påvisar även betydelsen av att möjligheterna till samverkan med dessa aktörer vidareutvecklas. Nationella insatser I oktober 2008 fattade regeringen beslut om en överenskommelse mellan regering, idéburna organisationer inom det sociala området och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I överenkommelsen återfinns ett antal olika principer som ska borga för att utveckling och förtydligande sker gällande relationer och roller parterna emellan. Dessa innefattar bland annat principer om självständighet, dialog, kvalitet, lånsiktighet och insyn. 9 Som ytterligare ett led i att vidareutveckla samverkan med det civila samhället beslutade regeringen i mars 2014 om att tillsätta en särskild utredning med syftet att utreda möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning 10. Syftet med utredningen (som ska slutredovisas i februari 2016) är att den kunskap och kompetens som finns bland civilsamhällets organisationer och föreningar, bättre ska tillvaratas. Utredningen ska vidare belysa vilka möjligheter som finns för att underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sina verksamheter 11, samt ge förslag på hur det civila samhället kan delges förbättrade möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Den av regeringen initierade utredningen påvisar den betydande roll det civila samhället har samt vikten av att övriga aktörer fortsätter utveckla samverkan med det civila samhället. Lokala insatser I slutrapporten för Malmökommissionen för ett hållbart samhälle presenterades ett antal åtgärder som Malmö stad uppmanades arbeta vidare med. Ett av åtgärdsförslagen handlade om utveckling av formerna för att stärka samverkan med det civila samhället. Stadskontorets välfärdsavdelning tilldelades utredningsuppdraget och arbetet påbörjades under sommaren Utredningen samkoordineras med det redan pågående arbetet med att ta fram en överenskommelse med den idéburna sektorn - ett arbete som tillkommit på initiativ av Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation (MIP) tillsammans med Malmö Idrottsföreningars Samorganisation (MISO). 12 Stadskontoret har överlämnat en första delrapport vilken delges kommunstyrelsen i januari I delrapporten föreslås ett antal olika åtgärder och insat- 9 Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Kommittédirektiv 2014:40:1 11 Kommittédirektiv 2014:40:1 12 STK :2, tjänsteman stadskontoret Malmö stad, , representant MIP/MISO Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

14 ser, såsom forskningscirklar tankesmedja, kartläggning av det civila samhället i Malmö och nulägesbeskrivning av aktiva stödsystem till föreningar i Malmö stad (inklusive möjligheterna till upprättande av IOP). 13 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att, på såväl nationellt som lokalt plan, har olika initiativ för att vidareutvecvkla samverkan med det civila samhället tagits. På nationellt plan är överenskommelsen mellan det civila samhället, regeringen och SKL en av dessa inslag. På lokalplanet bedrivs också ett aktivt arbete för att vidareutveckla samverkan, bland annat genom den utredning som stadskontoret i Malmö leder med syfte att hitta nya former för samverkan med det civila samhället. 13 STK :2, tjänteman stadskontoret Malmö stad, , representant MIP/MISO Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

15 Idéburna offentliga partnerskap: en samverkansmodell mellan det civila samhället och offentliga aktörer Samverkan med det civila samhället sker idag i varierande former, bland annat genom finansiellt stöd som möjliggör för föreningar att utföra olika former av verksamhet. Projekt- och föreningsbidrag är ett sådant verktyg, offentlig upphandling är ett annat. Under de senaste åren har dock ett flertal aktörer (såväl politiska och offentliga som det civila samhället) lyft fram behovet av ytterligare verktyg för att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till i samhällsutvecklingen. Möjligheterna till förbättrade och mer långsiktiga former av samverkan och stöd är ett perspektiv som ofta lyfts fram i dessa diskussioner. Inrättande av så kallade idéburna offentliga partnerskap (IOP) ses som en sådan möjlighet, vilket bland annat lyfts fram av paraplyorganisationen för civilsamhällets organisationer med social inriktning - Forum för Frivilligt Socialt Arbete. 14 Forum för Frivilligt Socialt Arbete menar att överenskommelser om IOP kan ses som komplement till såväl traditionella projekt- och föreningsbidrag som till offentlig upphandling. Noteras i sammanhanget bör dock att en överenskommelse om IOP inte per automatik utesluter att samma förening även innehar projekt- och föreningsbidrag. Det handlar om olika former av avtal med olika syften och tillhörande krav. Forum för Frivilligt Socialt Arbete menar att Idéburna offentliga partnerskap är möjliga att ingå när verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen, verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan [ ], det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda, bägge parter är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser), verksamheten inte detaljregleras från kommunen [samt att] verksamheten avses drivas under en längre tid. 15 Vidare poängteras vikten av, vid ingående av denna form av partnerskap, att parterna är överens om vilken verksamhet som ska bedrivas, vilka mål som ska uppnås samt det ekonomiska stöd kommunen bistår med i relation till partnerskapet. 16 I den utredning som Göteborgs stad genomfört rörande de juridiska aspekterna kopplade till IOP och som till stora delar bygger på det underlag som Forum för Frivilligt Socialt Arbete tagit fram, framhålls att denna form av partnerskap medför att det civila samhället kan genomföra verksamhet som gynnar samhällsutvecklingen samtidigt som utgångspunkten för verksamheten och dess existens inte är avhängigt av kontrakt av kommersiell karaktär och/eller styrt av marknaden. 17 En liknande resonemang lyfts fram av paraplyorganisationen MIP/MISO i Malmö som menar att IOP ger möjlighet till partnerskap mellan Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5 16 Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5 17 Göteborgs stad 2014:1 9 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

16 det civila samhället och kommunen, baserat på en gemensam, långsiktig dialog. 18 MIP/MISO i Malmö lyfter även fram betydelsen av att partnerskapen som upprättas är långsiktiga (avtalen bör företrädesvis löpa under minst två år med möjlighet till förlängning och relevanta uppsägningstider), samt att kriterierna för med vilka föreningar som partnerskap ingås är tydliga och transparenta. 19 Sammanfattningsvis kan konstateras att Idéburna offentliga partnerskap (IOP) kan ses som en brygga mellan de mer traditionella bidrag för projekt som föreningar kan erhålla och mer marknadsstyrda offentliga upphandlingsprocesser som t.ex. en kommun kan använda för att upphandla en tjänst. IOP ses som en möjlighet att möjliggöra för det civila samhället att, utifrån mer jämlika villkor, aktivt delta och bidra till samhällsutvecklingen. 18 Representant MIP/MISO Representant MIP/MISO Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

17 Erfarenheter från andra kommuner och aktörer Ett flertal offentliga aktörer i Sverige har upprättat IOP med det civila samhället. Partnerskapen fokuserar på olika verksamheter inom ett relativt brett spektrum, dock med fokus på sociala insatser. 20 Göteborgs stad Sedan 2008 bedriver Göteborg stad ett utvecklingsarbete inom området social ekonomi bildades samverkansrådet Idékom som består av företrädare från organisationer som representerar det civila samhället och politiker och tjänstemän från Göteborg stad. 21 Idékom ledde arbetet kring framtagandet av Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi. Överenskommelsen trädde i kraft först fyra år senare, nämligen under Målet med överenskommelsen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg genom att: skapa tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper utveckla möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen. 22 I dialog om överenskommelse och handlingsplan inleddes diskussioner om IOP som möjlig samverkansmodell. Som ett led i ovanstående har Göteborg stad sedan 2013 upprättat ett antal IOP tillsammans med det civila samhället. I skrivande stund håller även staden på att upprätta ytterligare ett antal nya IOP, med bland annat ett socialt företag med fokus på arbetsmarknadsområdet. 23 Idag har Göteborgs stad (såväl stadsdelsförvaltningar som fackförvaltningar) ett 10-tal aktiva IOP-avtal. Överenskommelser finns upprättade med bland annat organisationer som driver frivilligcentral för medborgare, insatser för migrerande EU-medborgare och miljöworkshops för ungdomar, samt mötesplats för äldre assyrier. Enligt de erfarenheter som Göteborgs stad dragit gällande IOP framlyfts att de IOP som fungerat bäst är när följande aspekter varit framträdande: förankrade högt upp i organsationen redan på ett tidigt stadium avser en tydligt avgränsad verksamhet 20 Förutom de aktörer som nämns i detta kapitel bör även nämnas att Trelleborgs kommun under 2014 inledde ett arbete med att upprätta ett IOP med en förening, men då politiskt beslut om inrättande inte fattades, har avtalet inte aktualiserats. Sigtuna kommun har fått i uppdrag att tillsammans med Kvinno- och tjejjouren i Sigtuna utreda och utforma förslag till ett IOP. Vidare bör noteras Kommunförbundet Skånes arbete med att, på olika sätt främja utveckling av samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhället. 21 Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi, 2012:4 22 Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi, 2012:5 23 Utvecklingsledare, Social resursförvaltningen, Göteborgs stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

18 de ekonomiska aspekterna behandlats tidigt i processen samt att tydlighet funnits i vad som ska finansieras att utgångspunkt för upprättande av partnerskapet varit ett gemensamt lärande där ett jämställt förhållande mellan kommun och förening/organisation råder att tydlighet råder gällande de involverade parternas ansvarsområden Enligt den tjänsteman som förvaltningen fört samtal med är fördelarna med IOP, jämfört med upphandling, att föreningen fortfarande äger sin verksamhet samt ses som en möjlighet när verksamhetsavtal/bidrag inte är möjlig. I Göteborg är det många stadsdelar som inte har verksamhetsbidrag, varpå IOP utgör en möjlighet att arbeta tillsammans med en verksamhet som är viktig för såväl kommunen som föreningen. De upprättade överenskommelserna beskriver bland annat bakgrundsförutsättningar för partnerskapet, målgrupp och syfte med överenskommelsen, värdegrund, mål med avtalad verksamhet, hur styrnings- och ledningsorganisationen ska bedrivas under partnerskapet, uppföljning, samt ekonomiska aspekter. Det finns också beskrivet hur eventuell omförhandling, hävningsrätt samt tvist ska lösas. 24 Linköpings kommun Den process som Linköpings kommun genomgått kopplat till IOP liknar till vissa delar den process Göteborgs stad genomgått och som beskrivits ovan. Under 2008 påbörjade Linköpings kommun ett arbete med att ta fram ett program för samverkan med det civila samhället. Programmet omfattar såväl föreningar som aktörer utan formell organisation, exempelvis nätverk. Kommunen har också, tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter för det civila samhället, arbetat fram en överenskommelse, Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun som trädde i kraft Överenskommelsen syftar till att stärka samverkan mellan kommun och det civila samhällets organisationer, att stärka organisationernas självständighet, att underlätta lokal utveckling i stadsdelar och kommundelar, samt att utveckla möjligheterna för det civila samhället att påverka välfärdsutvecklingen. 26 Linköpings kommun menar att överenskommelsen sågs som en grund och förutsättning för det fortsatta arbetet med IOP, som en modell som möjliggör samarbeten kring aktuella frågor. 27 Linköpings kommun har i skrivande stund två aktuella IOP som upprättats med Stadsmissionen i Linköping. Partnerskapen gäller verksamheterna öppen verksamhet och tillfälliga sovplatser för EU-migranter. Avtalsperioderna är mellan 1 ½ till 2 år. I avtalen regleras, förutom tidsperiod, även syfte, gemensam värdegrund, målgrupp parternas åtaganden och ansvar för uppföljning av Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun, 2012:3 27 Ttjänsteman,Utvecklingsavdelningen Linköpings kommun Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

19 partnerskapet. Enligt den tjänsteman som ansvariga utredare samtalat med fungerar IOP väl när det inte finns en marknad som medför konkurrens, när verksamheten inte är beställd av kommunen och när partnerskapet präglas av ömsesidigt samarbete och samverkan. 28 Överenskommelserna mellan Linköpings kommun och Linköpings Stadsmission om IOP beskriver bland annat tidsperiod för avtalet, syfte med partnerskapet, värdegrund, målgrupp, parternas åtaganden och uppföljning av partnerskapet. Västerås stad Till skillnad från Göteborgs stad och Linköpings kommun har Västerås stad ingen övergripande överenskommelse med det civila samhället. Ett arbete med att ta fram en sådan överenskommelse pågår dock och förväntas vara klar under våren Trots att en överenskommelse ännu inte upprättats (vilket överlag brukar vara det första steget vidare till upprättande av IOP) har Västerås dock arbetat med IOP sedan 2012 och har ett pågående IOP med Västerås Stadsmission. Partnerskapets verksamhet utgörs av en mötesplats för hemlösa med missbruksoch/eller psykiatrisk problematik cch avtalet löper under en fyra-års period. 30 Från och med 1 januari 2015 har även Västerås kommun ett Idéburet offentligt partnerskap med Brottsofferjouren 31, samt ett pågående arbete om ytterligare ett eventuellt partnerskap (med Kvinnojouren) med planerad start vid halvårsskiftet I samtal med ansvarig tjänsteman i Västerås stad upplevs IOP vara ett sätt att formalisera en ekonomisk transaktion i något mer förnuftigt än ett föreningsbidrag. 33 Utgångspunkten för de avtal Västerås stad nu upprättar är att knyta partnerskapets målsättning med nämndens övergripande målsättningar på området. I det IOP som Västerås stad och stadsmissionen upprättat, beskrivs avtalsperiod, syfte, värdegrund, målgrupp, verksamheten för partnerskapet, uppföljning samt ekonomi. Västerås stad framhåller samtidigt att en problematik kopplad till IOP är att denna form av partnerskap och avtal är rättsligt oprövade. Det finns idag inga rättsfall att luta sig på, samt att viss oenighet råder inom det juridiska skrået om de förutsättningar som finns rörande IOP. 34 Region Skåne 2009 fattade Region Skånes politiker beslut om att en samverkansprocess skulle inledas mellan Region Skåne och det civila samhället med fokus på att 28 Tjänsteman, Utvecklingsavdelningen, Linköpings kommun, hallet.aspx 30 Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap, Dnr 2011/174-IFN-061, Västerås stad och Stadsmission Västerås 31 I skrivande stund har dock ej alla parter ännu skrivit under partnerskapet 32 Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Tjänsteman sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

20 utveckla samverkansformerna. Med utgångspunkt i den nationella överenskommelse som träffats mellan regeringen och det civila samhället, upprättades en regional överenskommelse som gavs namnet Överenskommelse Skåne och som trädde i kraft Syftet med överenskommelsen var att stärka samverkan mellan offentliga aktörer och det civila samhället, bland annat genom att lyfta fram det civila samhällets viktiga samhällsroll och förbättra möjligheterna för civila samhället att aktivt delta i samhällsutvecklingen. 35 Region Skåne såg ett behov av att säkerställa finansieringen till ett antal föreningar som genomförde insatser som kompletterade region Skånes verksamhet. Som ett led i ovanstående har Region Skåne upprättat ett antal IOP-avtal mellan regionen och det civila samhället. Efter dialog med de aktuella föreningarna kring formerna för partnerskapen, upprättades en mall för avtalen, vilka beskriver Region Skånes respektive förenings åtaganden i samband med partnerskapet. 36 I skrivande stund har Region Skåne 8 stycken IOP, upprättade med föreningar som bedriver verksamheter inom ramen för vård- och sjukvårdssektorn. 37 Enligt ansvarig tjänsteman på Region Skåne är en av de viktigaste faktorerna med ett framgångsrikt arbete med IOP, att utgå från etablerade föreningar som bedriver en stabil verksamhet. Särskilt avgörande är att de föreningar med vilka IOP slutits, erbjuder verksamheter och/eller insatser som regionen inte själv kan erbjuda eller utföra inom ramen för regionens ordinarie uppdrag. Avtalen beskriver bland annat syftet med partnerskapet (med fokus på långsiktighet och hållbarhet), den gemensamma värdegrunden (som styr upprättandet av partnerskapet), målgrupp och uppdrag (som partnerskapet avser), hur samverkan mellan olika involverade parter ska bedrivas, modell för uppföljning och utvärdering, ekonomi samt tidsperiod. 38 Ansvarig tjänsteman på Region Skåne menar att upprättandet av IOP gett goda resultat, dels i form av minskad administration för såväl regionen som de olika föreningarna då parterna inte längre behöver söka eller bereda ansökningar om kortsiktiga projekt- och föreningsbidrag. Vidare upplevs även föreningarna ha fått större trygghet då finansieringen för utförandet av verksamheten är tryggad under en längre tid, samt ges möjlighet att sätta in den egna verksamheten i en större kontext i form av Region Skånes övergripande uppdrag. 39 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att Idéburna Offentliga Partnerskap har upprättats mellan ett antal kommuner i Sverige och olika föreningar och aktörer inom det civila samhället. Göteborgs stad, Linköping och Västerås är några av dessa kommuner. Gemensamt för dessa är att de menar att IOP är en bra modell att använda för att möjilggöra ett mer likvärdigt partnerskap mellan 35 Överenskommelse Skåne 2010:2 ff. 36 Tjänsteman Region Skåne, I skrivande stund har Region Skåne upprättat IOP-avtal med Fontänhuset i Båstad, Fontänhuset i Helsingborg, Fontänhuset i Lund, Fontänhuset i Malmö, Röda Korset frivilliga på sjukhus, Röda Korset mottagning för krigs- och tortyrskadade, Sexualterapeutiska mottagningen Skåne samt med Stadsmissionen Tjänsteman Region Skåne, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

21 kommun och föreningen. Samtidigt påvisar flera av kommunerna vikten av tydlighet, transparens och säkerställandet av att inte en marknad finnes, som avgörande faktorer för lyckade IOP. Även Region Skåne har även upprättat ett antal IOP med föreningar som bedriver verksamhet som anses komplettera regionens egna verksamhet och som utför uppdrag som regionen inte har möjlighet att själv utföra. 15 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

22 Juridiska aspekter: kommunallag, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget När det gäller upprättande av IOP och tillhörande avtal bör hänsyn tas till en rad olika juridiska aspekter. IOP berörs av ett flertal olika rättsliga förordningar som delvis konkurrerar med varandra (såsom kommunallag och lagen om offentlig upphandling). En särskild problematik utgörs av att IOP ännu är rättsligt oprövade, varpå upparbetad juridisk praxis saknas. I följande avsnitt redogörs för hur IOP förhåller sig till kommunallagen, lagen om offentlig upphandling samt till Lissabonfördraget. 40 Kommunallagen När det gäller huruvida IOP kan anses vara förenliga med vad som i kommunallagen beskrivs som en kommuns befogenheter, har jurister i Göteborgs stad gjort bedömningen att ett IOP-avtal ska reglera en verksamhet som i sig är kompetensenlig. 41 Enligt kommunallagen är det en kommunal angelägenhet (kompetensenligt) att ha verksamhet inom [t.ex.] idrotts- och fritidsområdet [ ] och kulturområdet samt att ge bidrag till den typen av verksamhet. [ ] Det är emellertid bara i undantagsfall tillåtet att ge stöd till enskilda näringsidkare eftersom det som regel inte är en kommunal angelägenhet att stödja det privata näringslivet. 42 Med utgångspunkt i ovanstående bör framhållas att, för att IOP inte ska strida mot vad som föreskrivs i kommunallagen, ska de avtal som upprättas avse samarbete mellan en (eller flera) föreningar i det civila samhället som bedrivs utan vinstintresse och en (eller flera) offentliga aktörer. Vidare poängteras vikten av att det inte får finnas en marknad (av kommersiell karaktär) där liknande insatser bedrivs, att den verksamhet som avses bedrivas (inom ramen för IOPavtalet) inte drivs utifrån ekonomiskt vinstintresse samt att kommunen ska kunna följa upp och ha insyn i verksamheten men därigenom inte detaljstyra verksamheten. 43 Om samtliga av dessa aspekter uppfylls, görs bedömningen att IOP kan anses vara kompetensenliga och således inte strida mot kommunallagen i fråga om dess natur (som ska vara icke-kommersiella) eller vad gäller de parter som avtalen ingås med (som ej ska vara enskilda näringsidkare). 44 Forum för Frivilligt Socialt Arbete gör en liknande bedömning. 45 Lagen om offentlig upphandling (LOU) Då en kommun avser att köpa tjänster och/eller varor ska kommunen, i de flesta förekommande fallen, efterfölja vad som regleras i lagen om offentlig upphandling (LOU). Det medför att det tydligt ska aviseras att kommunen avser att köpa tjänster och/eller varor och att de villkor som ska gälla fastställs i förfrågningsunderlaget. Vidare ska möjlighet ges för leverantörer att lämna anbud som i nästa steg ska utvärderas av de ansvariga i kommunen. Syftet med detta förfaringssätt är att tillvarata konkurrensen och säkerställa transparens. När kommunen fattat beslut om vilken/vilka leverantörer som ska få i uppdrag 40 Stadsjurist, Malmö stad Göteborgs stad 2014:2 42 Göteborgs stad 2014:2 43 Göteborgs stad 2014:2 44 Göteborgs stad 2014:3 45 Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:5 16 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

23 att leverera de tjänster och/eller varor som kommunen önskat upphandla, upprättas kontrakt av kommersiell natur mellan leverantör och beställare. 46 Göteborgs stad gör bedömningen att ovanstående kommersiella kontrakt som tillkommer som ett utfall av en regelrätt upphandlingsprocess inte kan likställas med det som avses uppnås genom upprättande av IOP och tillhörande avtal. IOP motsvarar inte ett köp av tjänst på samma sätt som en upphandling av tjänst, utan bedöms istället som ett verktyg för att uppnå politiska mål på [t.ex.] det sociala området. 47 Det gäller så länge IOP-avtalen utformas som icke-kommersiella kontrakt och inte avser tjänster som finns på en aktuell marknad samt där verksamheten är på initiativ av föreningen. 48 Lissabonfördraget I utredningen om möjligheterna till att upprätta IOP, tar Göteborgs stad även upp de bestämmelser som reglerar statligt stöd inom ramen för Lissabonfördraget. I korthet innebär det att stöd som medför att den fria konkurrensen missgynnas (eller snedvrids) - genom att till exempel vissa företag gynnas framför andra inte är förenligt med vad som regleras för EU:s medlemsstater i Lissabonfördraget. 49 I Lissabonfördraget påvisas särskilt tjänster som är av så kallat allmänt intresse. I Göteborgs stads utredning poängteras att dessa tjänster kan anses vara av ekonomisk eller icke-ekonomisk art. Gemensamt är att det handlar om tjänster som bedöms vara av allmänt intresse och, som därav, medför vissa skyldigheter vad gäller tillhandahållandet av dem. Med andra ord, handlar det om tjänster som omfattas av fördragets konkurrens- och statsstödsregler (tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) samt tjänster som inte omfattas av konkurrens- och statsstödsreglerna (icke-ekonomiska tjänster). 50 IOP upprättas som oftast inom det sociala området. Inom ramen för detta område går att identifiera vad som går under benämningen sociala tjänster av allmän art. Sociala tjänster (förutom vårdrelaterade tjänster) kan definieras i termer av tjänster som innefattar sociala trygghetssystem som regleras av lag eller som kompletterar lagstadgade system och insatser av vikt och som erbjuds till individer som är i behov av dem. Tjänster av detta slag fyller en funktion när det gäller förebyggande och integrerande samhällsaspekter och kan utgöras av verksamheter exempelvis kopplade till arbetsmarknaden (t.ex. arbetsträning). Göteborgs stad kommer, utifrån ovanstående, fram till att delar av de tjänster som kan tänkas regleras av IOP kan klassas som sociala tjänster av allmänt intresse 51 samt vara av icke-ekonomisk art. Men utredningen kommer samtidigt fram till att även om en tjänst kan kategoriseras vara en social tjänst av ekonomisk art, innebär det inte per automatik att stöd till dessa inte kan ges. Tre situationer identifieras då ersättningen inte kan anses vara statligt stöd, nämligen då 46 Göteborgs stad 2014:3 47 Göteborgs stad 2014:3 48 Göteborgs stad 2014:3, se även Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:6 49 Göteborgs stad 2014:3f 50 Göteborgs stad 2014:4, se även Forum för Frivilligt Socialt Arbete, 2010:6 51 Göteborgs stad 2014:4f 17 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

24 ersättningen inte innebär någon ekonomisk fördel för mottagaren som den inte hade fått under normala marknadsmässiga förhållanden eller om ersättningen inte innebär att samhandeln påverkas [med andra ord bedöms verksamheten istället vara av lokal karaktär] om ersättningen inte överskrider euro under en period om tre beskattningsår betraktas inte ersättningen som statligt stöd. ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som uppfyller sociala behov [ ] [t.ex.] återinträde på arbetsmarknaden [ ]. Det krävs emellertid att tilldelningen av tjänsten anförtros det berörda företaget genom ett officiellt beslut (anförtroendehandling) 52. Noteras bör i detta sammanhang att IOP ännu inte är rättsligt prövade i fråga om huruvida de kan bedömas vara en anförtroendehandling. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att möjligheterna till upprättande av överenskommelser om IOP bör ställas i relation till de utrymmen som befintliga lagrum medger. Central betydelse i sammanhanget utgörs av kommunallagsstiftningen, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget. Sammanfattningsvis kan konstateras att om överenskommelserna om IOP med tillhörande avtal avser verksamhet på initiativ av föreningen, inte står i konkurrens med kommunallag eller lagen om offentlig upphandling, om ersättningen är av mindre omfattning (max euro på 3 år), om verksamheten är av ickeekonomisk karaktär, och inte risk för snedvridning av konkurrens finns, kan överenskommelser om IOP med tillhörande avtal upprättas mellan det civila samhället och den offentliga sektorn. Samtidigt bör beaktas att överenskommelser om IOP fortfarande är rättsligt oprövade och att upparbetad juridisk praxis saknas, samt att IOP, i skrivande stund, befinner sig i en juridisk gråzon med ett flertal olika förordningar som delvis konkurrerar med varandra. 52 Göteborgs stad 2014:7 18 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

25 Förvaltningens överväganden Föreliggande utredning belyser de möjligheter som finns för arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att upprätta IOP med det civila samhället i Malmö. Nedan följer förvaltningens överväganden i relation till de i utredningen framkomna slutsatserna. Utifrån utredningens slutsatser och efter avstämning med stadsjurist i Malmö stad, kommer förvaltningen fram till att det finns möjligheter för upprättande av IOP inom ramen för arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämndens uppdrag. Det är därigenom möjligt att upprätta IOP avseende verksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsområdet. Dock råder en komplicerad juridisk verklighet till vilken hänsyn bör tas i diskussioner kring IOP. Av särskilt vikt är avgörandet om huruvida den aktuella verksamheten kan sägas utgöra ett allmänt intresse till gagn för samhällsnyttan eller ej. Utredningen påvisar att en rad olika kriterier behöver uppfyllas för att en överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap ska kunna upprättas. Såväl rådande kommunallagstiftning, lagen om offentlig upphandling samt Lissabonfördraget är rättsordningar som bör tas i beaktning. Det juridiska skrået gör även gällande vikten av att tydliggöra att denna form av överenskommelser och avtal är juridiskt oprövade och befinner sig i en gråzon när det gäller juridisk praxis och tillgängligt lagrum. Fyra kriterier framstår dock som särskilt avgörande för att en eventuell överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap inte ska riskera att hamna i juridiska överprövningsprocesser, vilka också diskuterats med stadsjurist i Malmö stad. Dessa kriterier innebär: att initiativ till dialog om en möjlig överenskommelse om IOP bör komma från det civila samhället att den verksamhet som avses sker på initiativ av föreningen (och inte i form av beställning från kommunen) att den föreslagna överenskommelsen om partnerskapet inte konkurrerar med annan likartad verksamhet på en befintlig marknad att den verksamhet som avses utgör tillhandahållande av tjänster kan tolkas som bidragande till den allmänna samhällsnyttan Överenskommelser om Idéburna offentliga partnerskap har inte tidigare upprättats i Malmö stad och därtill finns inte heller tidigare erfarenheter vad gäller denna form av partnerskap. Med utgångspunkt i detta, och i kombination med den juridiska komplexitet som återfinns i relation till denna form av överenskommelser, föreslår förvaltningen att en omfattande dialog inleds med ett antal föreningar som har fått/har medel från det tidigare utskottet och/eller nämnden. Syftet med denna dialog är att tillsammans med föreningarna ge möjlighet och utrymme att diskutera behov av och möjligheter till (i enlighet med ovan nämnda avgörande kriterier) eventuella IOP. Förvaltningen gör bedömningen att det är först efter att en dialog av denna karaktär genomförts och genomlysning av verksamheterna i relation till förekomst av en eventuell marknad genomförts, som förslag till överenskommelser om IOP med specifika föreningar kan upprättas (i enlighet med ordinarie utredningsdirektiv). Ytterligare ett argument för denna försiktiga hållning är att en fortsatt process i enlighet med ovan förslagna också delger förvaltningen utökade möjligheter att samkoordi- 19 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

26 nera denna process med den pågående utredningen om utveckling av samverkan med det civila samhället som stadskontoret leder. 20 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

27 Litteraturförteckning Utredningar, papers, direktiv och överenskommelser Forum för Frivilligt Socialt Arbete, (2010) Paper om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP ) Göteborgs stad (2014) Idéburet Offentligt Partnerskap juridiskt utrymme Kommittédirektiv (2014:40) Utredning för ett stärkt civilsamhälle Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs stad och sektorn social ekonomi (2012) Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun (2012) Överenskommelse om Idéburet Offentligt partnerskap, Västerås stad och Stadsmission Västerås (2011) Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Överenskommelse Skåne (2010) Tjänsteskrivelser och ärenden STK :2 Återrapportering av uppdrag att utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället STK Utredning om organisation av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsinsatser GYVF Fastställande av reviderade riktlinjer Förenings- och projektbidrag GYVF Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskapsavtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser Intervjuer, samtal och mailkonversationer Representant MIP/MISO, Stadsjurist, Malmö stad, Tjänsteman, Region Skåne Tjänsteman, stadskontoret Malmö stad, Tjänsteman, sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad Tjänsteman,Utvecklingsavdelningen, Linköpings kommun, Utvecklingsledare, Social resursförvaltningen Göteborgs stad, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

28 Övrigt material Sammanställning utbetalt bidrag Malmö stad anmedcivilsamhallet.aspx 22 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

29 Bilagor Bilaga 1 Föreningar och organisationer som erhållit stöd från kommunstyrelsens tidigare arbetsmarknads- och vuxenutbildningsutskott inom området arbetsmarknad Noteras: Nedanstående förteckning avser föreningar och organisationer som erhållit stöd från utskottet en eller flera gånger under perioden Medel har också tilldelats förvaltningar i Malmö stad för genomförande av projekt samt institut (Felix Herbert Institutet). ABF Malmö Stad ABL (Yallatrappan) ALMI IFS Rådgivningscenter Comintegra Coompanion Courage FC Rosengård FIFH (Föreningen Idrott för Handikappade) Folkuniversitetet Föreningen Infokooperativet Malmö Föreningen KRIS Föreningen Teater Inc Glokala folkhögskolan Hassela Helpline Internationella Kvinnoföreningen Malmö Nyföretagarcenter Mine NTO-IOGT (tillsammans med Somalilands förening) Rotary i samverkan Yump Sammanställning gjord Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

30 Direktiv om utredning kring Idéburet offentligt Partnerskaps avtal med föreningar som utför arbetsmarknadsinsatser Under lång tid har den förra arbetsmarknadsberedningen medfinansierat projekt på arbetsmarknadsområdet som föreningslivet i Malmö har ansökt om. Resultateten av dessa projekt har ofta varit positiva men själva konstruktion av projekt, där det finns en tydlig början och tydligt slut, har skapat dåliga förutsättningar för långsiktighet i både verksamheten och samarbetet med kommunen. I stället för partnerskap mellan föreningsliv och kommunen skapas en under och överordning där minskad eller förändrad politisk prioritering kan stjälpa en arbetsmetod som utvecklats under lång tid i föreningens regi om den inte implementerats i kommunen. Dessutom kan glapp uppstå när det sker förändringar i annan projektfinansiering som t.ex. Europeiska socialfonden mellan avslutat projekt och det som är tänkt att påbörjas. I värsta fall kan dessa glapp orsaka onödiga uppsägningar från föreningarna, som kunde ha undvikits med en stabilare finansiering. Av dessa skäl vill gymnasie- och vuxenutbildningssnämnden pröva s.k. idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är möjligt då: Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. Exempelvis en lokal överenskommelse Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) Verksamheten inte detaljregleras från kommunen Malmö stad stödjer ett aktivt föreningsliv bland annat genom olika bidrag, och ser var och en förening som ett viktigt komplement till att skapa delaktighet och för att skapa tillit mellan människor. Bidragsformerna till de olika föreningarna är många; verksamhetsstöd, föreningsbidrag, projektstöd, arbetsmarknadsstöd m fl. bidrag som söks fortlöpande under ett verksamhetsår. Ett avtal enligt Idéburet offentligt partnerskap ska inte förväxlas med dessa bidrag. Sedan tidigare finns det beslut i kommunstyrelsen om att ge stadskontoret i uppdrag att utreda IOP för föreningar som erhåller anslag från kommunstyrelsen och utifrån

31 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Gymnasie- och vuxenutbildnings förvaltningens arbete ska ske i avstämning med denna. I Göteborg har kommunen ingått liknande avtal med ideella föreningar och stiftelser kring insatser bland annat för EU-migranter. Staden har också utrett rådande juridiska förutsättningar för IOP och drar slutsatsen att sådana kan ingås och står inte i strid med kommunallagen (hela Göteborgs stads bedömning finns som bilaga). Med stöd av ovanstående föreslås gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden besluta: Att ge förvaltningen i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag på tvååriga IOP avtal som baseras på de riktlinjer som redan idag finns för projekt- och utvecklingsmedel och som riktar sig mot arbetslösa malmöbor som antingen är försörjningsstödstagare, funktionsnedsatta eller ungdomar upp t.o.m. 24 år. Avtalens ekonomiska omfattning ska rymmas inom nämndens medel för projekt- och utvecklingsanslag baserat på 2014 års budget. Att förvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag om vilka föreningar som nämnden föreslås sluta avtal med och som anses mest prioriterade utifrån ovanstående målgrupper och riktlinjer. Att ge förvaltningen i uppdrag att avtalen ska sträcka sig över två år för att därefter utvärderas och ge nämnden möjlighet till omprövning eller avslut av avtalen. Att förvaltningen får i uppdrag att, efter utvärdering av ovanstående, utarbeta särskilda riktlinjer och kvalificeringsgrunder som är transparenta och jämlika för när och hur ett IOP-avtal kan slutas med en förening. Att ge förvaltningen i uppdrag att kontinuerligt stämma av arbetet med utveckling av IOP mot den redan beslutade utredningen som genomförs av stadskontoret. Andreas Schönström Ordförande (S) i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

32 Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap FC Rosengård 1917 och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad

33 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen Avtalsparter Värdegrund Syfte med partnerskapet och verksamheten Målgrupp Verksamhet som partnerskapet omfattar Måluppfyllelse Organisation och samverkan Ekonomi Uppföljning Period för avtalet Omförhandling, hävningsrätt samt tvist Sekretess Underskrift (7)

34 1 Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna offentliga partnerskap (IOP). I utredningsdirektivet lyfts fram att nämnden vill pröva s.k. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna 1. Med bakgrund av detta har följande överenskommelse ingåtts. 1 GYVF (7)

35 2 Avtalsparter Avtalet är framarbetat i samverkan mellan de inom avtalet berörda parterna. FC Rosengård 1917 Lantmannagatan 32 B MALMÖ Organisationsnummer Kontaktperson: Sylvia Morfiadakis, , sylvia@boostbyfcr.se Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad MALMÖ Organisationsnummer Kontaktperson: Sigrid Saveljeff, , sigrid.saveljeff@malmo.se 3 Värdegrund Partnerskapet ska bygga på respekt inför varandras olika förutsättningar, öppenhet och dialog som karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet och förståelse. Även långsiktighet, transparens och acceptans för kritik är centrala i värdegrunden som detta avtal vilar på. Vidare bygger avtalet på varsam och respektfull hantering av de medel som möjliggör verksamheten. 4 Syfte med partnerskapet och verksamheten Syfte med partnerskapet är att delge de unga kvinnor och män i ålder år som tidigare genomgått Boost by FC Rosengårds II:s insatser men som fortfarande befinner sig i arbetslöshet, ytterligare insatser för att öka deras chanser till självförsörjning. Verksamheten består såväl av uppföljning som reella insatser för den specifika målgruppen för partnerskapet. Verksamheterna kompletterar Malmö stads arbetsmarknadsinsatser för målgruppen då det finns ett behov av uppföljning av de deltagare som deltagit i Boost by FC Rosengård II men efter deltagande varken befinner sig i studier eller arbete. Se bilaga För Samverkan i fokus uppföljningsinsats för deltagare i Boost by FC Rosengård II för mer information om verksamheten. 4.1 Målgrupp Den målgrupp som verksamheten inom ramen för partnerskapet omfattar, består av unga kvinnor och män i åldern år, boende i Malmö, som tidigare deltagit i Boost by FC Rosengård, men som vid uppföljningstidpunkten inte befinner sig i arbete eller utbildning. 4.2 Verksamhet som partnerskapet omfattar Verksamheten består av två insatser, en uppföljnings-del och en insats-del. I uppföljnings-delen kommer arbetet med kartläggning av deltagarnas status att ske med utgångspunkt från den avslutningsorsak som deltagarna hade när de lämnade Boost II-projektet. I insats-delen kommer arbetet att ha fokus på att följa upp individen och att identifiera dennes individuella förutsättningar. Kontakt etableras med 4(7)

36 deltagarens remittent för att gemensamt diskutera lämpliga insatser som kan föreslås för att ytterligare stärka individens väg till självförsörjning. 4.3 Måluppfyllelse Målsättning med uppföljnings-delen är att den ska omfatta minst 50 procent av de tidigare deltagare som genomgått Boost by FC Rosengårds insatser (uppskattningsvis 1200 malmöbor under perioden till ). Kontakt kommer att tas med alla deltagare som medgivit till att bli kontaktade efter Boost II-projektet. Måletsättning med insats-delen är att, tillsammans med övriga involverade parter, erbjuda de deltagare som varken befinner sig i studier eller arbete insatser för att ytterligare stärka individens möjlighet till självförsörjning. Målet är att ytterligare 10 procent (120 deltagare totalt under partnerskapet) av Boost II-projektets deltagare blir självförsörjande. 5 Organisation och samverkan FC Rosengård 1917 är ansvarig för verkställigheten av detta avtal. För avtalet och den verksamhet som bedrivs ska en styrgrupp inrättas för samverkan om både verksamhet och avtal. Styrgruppen ska bestå av representanter från FC Rosengård 1917 och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt eventuella ytterligare parter som på olika sätt är involverade i den aktuella verksamheten. Styrgruppsmöten ska ske minst 2 gånger per år eller vid behov. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning på arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är sammankallande av dessa möten och ansvarar för dokumentation av styrgruppens arbete. Insatsen kräver kontinuerlig kommunikation mellan parterna och det är alla parters ansvar att upprätthålla kontakten och föra en god dialog. Avstämningsmöten mellan arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och FC Rosengård 1917 sker varannan månad eller vid behov för att följa upp verksamheten och målgruppens behov. Den part som sammankallar till avstämningsmöte ansvarar för dokumentation av mötet. Samverkan kommer att ske med Malmös 5 stadsområden, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt även andra relevanta aktörer sker vid behov. Parterna förväntas delta i kollegialt lärande under avtalsperioden. 6 Ekonomi Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finansierar 2 tjänster samt övriga kostnader (lokal, it, telefoni och kontorsmaterial) motsvarande kr per helår. Se bilaga Budget för Samverkan i fokus uppföljningsinsats för deltagare i Boost by FC Rosengård II för fullständig budget. FC Rosengård 1917 bidrar med kunskaper om målgruppens tidigare insatser genomförda av Boost by FC Rosengård II samt en upparbetad relation till målgruppen som underlättar uppföljningen av deltagarna efter att deltagarna har lämnat Boost by FC Rosengård II. 5(7)

37 FC Rosengård fakturerar arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen två gånger per år. Medel utgår gentemot faktura utifrån följande betalningsperioder: till , till , till , till , till Ekonomiska förändringar ska meddelas respektive part skriftligen minst 6 månader innan avtalet löper ut. Det står FC Rosengård 1917 fritt att ansöka om bidrag från andra samarbetsaktörer eller bidragsgivare dock, får ej annan finansiering förekomma för samma insats. FC Rosengård 1917 ekonomi ska vara transparent och tydlig för alla inblandade parter. Verksamhetens ekonomi och medel ska vara särredovisad, transparent, tydlig och tillgänglig för granskning. 7 Uppföljning Uppföljning av partnerskapet och verksamheten sker kontinuerligt genom avstämningar och rapporter. Vid behov genomförs också utvärdering för att ytterligare tydliggöra vad som behöver utvecklas och förbättras inom partnerskapet och verksamheten. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning är ansvarig för uppföljningen av partnerskapet å arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens vägnar. Vid kalenderårets slut sammanställs en rapport som redogör för verksamheten som bedrivits under året och en beskrivning av måluppfyllelse. Årsrapporten ska även innehålla en tydlig ekonomisk redovisning. FC Rosengård 1917 ansvarar för sammanställning av årsrapporten. Rapporten delges arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som information. All statistik ska redovisas ålders- och könsuppdelad. 8 Period för avtalet Överenskommelsen om partnerskapet avser perioden till Överenskommelsen upphör därefter utan krav på föregående uppsägning så vida inte avtalet förlängs enligt nedan. Överenskommelsen kan förlängas med 1+1 år. Båda parter ska skriftligen godkänna en sådan förlängning av överenskommelsen senast 6 månader innan överenskommelsen upphör. Efter förlängningsperioden upphör överenskommelsen utan krav på föregående uppsägning. Detta avtal gäller under förutsättning att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänt avtalet genom laga kraft vunnet beslut. 9 Omförhandling, hävningsrätt samt tvist Båda parter kan påkalla omförhandling av bestämmelse i detta avtal. Ändringar i avtalet ska vara skriftliga och godkännas av bägge parter för att vara giltiga. 6(7)

38 Om betydande avvikelser från verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringarna genomförs föra en dialog och godkänna förändringarna. Part kan häva detta avtal om motpart brister i sina åtaganden på ett allvarligt sätt och rättelse inte sker utan dröjsmål. Vid händelse av att avtalet hävs blir FC Rosengård 1917 återbetalningsskyldig för delar eller hela summan som arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utbetalt inom ramen för detta avtal. Om tvist uppstår ska denna i första hand lösas genom dialog mellan avtalsparterna. I annat fall ska tvisten lösas i allmän domstol. 10 Sekretess Parterna är medvetna om att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad, har att följa offentlighets- och sekretesslagen vad gäller allmänna handlingar. 11 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Malmö 2015-XX-XX För arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen Malmö 2015-XX-XX För FC Rosengård 1917 Eva Ahlgren Förvaltningsdirektör för Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad Håkan Wifvesson Ordförande FC Rosengård (7)

39 Beskrivning av verksamheten för Samverkan i fokus uppföljningsinsats för deltagare i Boost by FC Rosengård II IOP-verksamheten kommer att bestå av både en uppföljnings-del och en insats-del. I uppföljnings-delen kommer arbetet med kartläggning av deltagarnas status att ske med utgångspunkt från den avslutningsorsak som deltagarna hade när de lämnade Boost II-projektet. En första kontakt kommer att ske ganska kort efter att deltagaren avslutat sitt deltagande i Boost II-projektet (inom 3 månader). Optimalt kommer den första kontakten att ske inom 1-2 månader efter avslutstillfället. I insats-delen kommer arbetet att ha fokus på att följa upp individen och att identifiera dennes individuella förutsättningar. Kontakt etableras med deltagarens remittent för att gemensamt diskutera eventuella insatser för deltagaren för att fånga upp deltagaren. IOP-medarbetarna kommer att föra samtal med deltagaren samtidigt som data om deltagarens status samlas in och loggförs för att man sedan ska kunna följa upp och utvärdera IOP-verksamheten. Vi tänker oss att ha kontakttillfälle med deltagarna (efter de första 3 månaderna) med relativt jämna 3-6 månaders intervall beroende på vilken status deltagarna befinner sig i. Vi kommer att ha kortare tidsintervall mellan kontakttillfällena när deltagaren är nyligen avslutad från Boost II-projektet och ett längre tidsintervall mellan kontakttillfällena längre fram för de deltagare som kvarstår i arbete/studier. Nya kontaktuppgifter till deltagarna och förändringar i deltagarnas status kommer att verifieras och uppdateras löpande. Om så behövs kommer IOP-medarbetarna att kunna nyttja Boost II-projektets och dess samverkansparters kontakter för att fånga upp och åter hjälpa deltagaren in i insatser, i arbete eller i studier. IOP-verksamheten är dock inte en verksamhet som Boost II-projektet och har inte sådana insatser som finns i det projektet. Samtliga Boost II-projektets ca 1200 deltagare som är Malmöbor kommer att kontaktas förutsatt att de givit sitt medgivande (som kommer att tas in i samband med att de lämnar Boost II-projektet). Det innebär att ca 210 deltagare från Malmö kommer att skrivas ut ur projektet varje halvår (ca 35 deltagare per månad). Ett delmål för IOP-verksamheten är att kartlägga och identifiera deltagarnas status efter Boost IIprojektet vid olika tidpunkter efter deltagarnas avslut ur Boost II-projektet. Målet är att kartläggningen ska omfatta 50 % av de ca 1200 deltagarna som är Malmöbor. Ett annat delmål är att gemensamt med remittenten göra en lotsande insats för deltagare som inte befinner sig i arbete eller studier. För deltagarna i Boost II-projektet har projektet en målsättning att 60 % ska skrivas ut med kvantitativt resultat (självförsörjning). 1

40 I IOP-verksamheten tänker vi oss att ytterligare 10 % av Boost II-deltagarna som är Malmöbor (ca 120 deltagare), med hjälp av insatsen från IOP, ska ges möjlighet att få ett kvantitativt resultat. Ett tredje delmål är att sätta in kortare stödinsatser för att stödja de deltagare som befinner sig i arbete/studier men som riskerar att tappa sitt arbete eller hoppa av sina studier. Detta för att förebygga att deltagarna återigen ska hamna i utanförskap och underlätta för deltagarna att på ett självständigare sätt ska kunna förhindra att de hamnar i utanförskap på nytt i samband med att deras nuvarande arbete/studier avslutas eller avbryts. I ett vidare perspektiv vill vi se om IOP-verksamheten kan påverka samhällets kostnader positivt. 2

41 Budget för Samverkan i fokus uppföljningsinsats för deltagare i Boost by FC Rosengård II Budget för verksamheten Beskrivning av kostnad Årlig kostnad 2 heltidstjänster varav 1 med samordningsansvar, inkl. sociala kostnader kr 1 deltidstjänst (ca 5 %) för övergripande ledningsarbete kr 1 deltidstjänst (ca 10 %)för ekonomihantering kr 1 deltidstjänst (ca 10 %) för arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering. Lokalkostnader IT-kostnader, inkl. IT-support Telefonkostnader Kontorsmaterial, resekostnader, möteskostnader, m.m. Summa kostnader kr kr kr kr kr kr 1

42 Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap Hassela Helpline och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad

43 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen Avtalsparter Värdegrund Syfte med partnerskapet Målgrupp Verksamhet som partnerskapet omfattar Måluppfyllelse Organisation och samverkan Ekonomi Uppföljning Period för avtalet Omförhandling, hävningsrätt samt tvist Sekretess Underskrift (8)

44 1 Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna offentliga partnerskap (IOP). I utredningsdirektivet lyfts fram att nämnden vill pröva s.k. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna 1. Med bakgrund av detta har följande överenskommelse ingåtts. 1 GYVF (8)

45 2 Avtalsparter Avtalet är framarbetat i samverkan mellan de inom avtalet berörda parterna. Hassela Helpline Jörgen Ankersgatan 12, Malmö Organisationsnummer Kontaktperson: Susanne Johansson, , susanne.johansson@hasselahelpline.se Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad Malmö Organisationsnummer Kontaktperson: Sigrid Saveljeff, , sigrid.saveljeff@malmo.se 3 Värdegrund Partnerskapet ska bygga på respekt inför varandras olika förutsättningar, öppenhet och dialog som karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet och förståelse. Även långsiktighet, transparens och acceptans för kritik är centrala i värdegrunden som detta avtal vilar på. Vidare bygger avtalaet på varsam och respektfull hantering av de medel som möjliggör verksamheten. 4 Syfte med partnerskapet Syfte med partnerskapet är att delge unga arbetslösa unga kvinnor och män i åldern år boende i Malmö arbetsmarknadsinsatser som leder till självförsörjning genom Hassela Helplines verksamheter Hassela Movement och Hassela Empowerment och bedöms komplettera Malmö stads arbetsmarknadsinsatser för målgruppen. 4.1 Målgrupp Den målgrupp som verksamheten inom ramen för partnerskapet omfattar, består av unga kvinnor och män i åldern år boende i Malmö som befinner sig utanför arbetsmarknaden eller utbildningsinsats. Målgruppen omfattar unga kvinnor och män som inte fullgjort gymnasiet, är utlandsfödda, och/eller unga kvinnor och män som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga eller av andra orsaker befinner sig utanför arbetsmarknaden eller utbildningsinsats. 4.2 Verksamhet som partnerskapet omfattar Hassela Movement startade 2012 som ett socialfondsprojekt (ESF) och har visat sig vara en effektiv insats som genom ett medvetet relations- och motivationsarbete tillsammans med yrkesinriktad tillämpning ökat ungas anställningsbarhet och med goda resultat fått ut unga i sysselsättning på arbetsmarknaden eller i studier. Vidare har metoden också medfört en ökad sysselsättning på fritiden genom Hassela Ungdomsrörelse som startades av examinerade barn- och ungdomscoacher. Utbildningen består av fyra faser: Intag, Teori och utbildning, Arbetsplatsförlagd tillämpning samt Matchningoch framtidsplanering (Se bilaga metoddokumentation för mer information). Hassela Movement har blivit beviljade medel från socialfonden (ESF) för ytterligare 33 månader med start 1 april (8)

46 Hassela Empowerment bedrevs som en förstudie finansierad av socialfonden (ESF) under 2014 och ligger nu för beslut hos socialfonden (ESF) om att bli beviljad projektmedel för nästa programomgång med start 1 oktober 2015 (avslutas 31 december 2018). Vid avslag från socialfonden (ESF) kommer Hassela Helpline med finansiering från partnerskapet att genomföra projektet i minskad omfattning. Hassela Empowerment är en utveckling av Hassela Movement och bygger på samma metod men med en breddning i rekryteringsbasen, så till vida att projektet också inkluderar de som har intresse av andra sociala arbeten förutom de som riktar sig mot barn och unga. Vård, service och handel kommer att vara möjliga inriktningar för deltagarna att välja. Utbildningen består precis som i Hassela Movement av fyra faser, men skiljer sig i teori och utbildningsfasen då denna förlängs med två veckor där de olika inriktningarna får utrymme. Hassela Movement skapade ett engagemang som resulterade i en ungdomsrörelse, detta engagemang tas vidare i Hssela Empowerment. Det sociala kapital som denna gemenskap bidrog till att forma kommer Hassela Empowerment att bygga vidare på genom att inkludera föreningsaktivitet under hela projektets gång. 4.3 Måluppfyllelse Målsättningen är att 80 procent av deltagarna som fullföljt Hassela Movement eller Hassela Empowerment ska befinna sig i sysselsättning efter deltagande i de verksamheter som ingår i partnerskapet. Partnerskapet omfattar totalt 210 platser som ska delges unga kvinnor och män boende i Malmö som ingår i målgruppen. Vid avslag på Hassela Empowerment från socialfonden omfattar partnerskapet 160 platser vilket motsvarar samtliga deltagarplatser i ett minskat Hassela Empowerment och hälften i Hassela Movement. 5 Organisation och samverkan Hassela Helpline är ansvarig för verkställigheten av detta avtal. För avtalet och den verksamhet som bedrivs ska en styrgrupp inrättas för samverkan om både verksamhet och avtal. Styrgruppen ska bestå av representanter från Hassela Helpline och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt eventuella ytterligare parter som på olika sätt är involverade i den aktuella verksamheten. Styrgruppsmöten ska ske minst 2 gånger per år eller vid behov. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning på arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är sammankallande av dessa möten och ansvarar för dokumentation av styrgruppens arbete. Insatsen kräver kontinuerlig kommunikation mellan parterna och det är alla parters ansvar att upprätthålla kontakten och föra en god dialog. Avstämningsmöten mellan arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Hassela Helpline sker varannan månad eller vid behov för att följa upp verksamheten och målgruppens behov. Den part som sammankallar till avstämningsmöte ansvarar för dokumentation av mötet. 5(8)

47 Samverkan med arbetsförmedlingen samt även andra relevanta aktörer sker vid behov. Parterna förväntas delta i kollegialt lärande under avtalsperioden. 6 Ekonomi Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finansierar 210 alternativt 160 deltagarplatser för malmöbor under partnerskapet, vilket motsvarar totalt, kr per helår. Hassela Helpline bidrar med kr via finansiering från främst ESF (hälften av Hassela Movements och Hassela Empowerments budget) vilket motsvarar kr per helår alternativt kr (hälften av Hassela Movements budget och fem procent av Hassela Empowerments budget) vilket motsvarar kr per helår vid avslag från socialfonden (ESF) på Hassela Empowerment. Se bilaga Budget Hassela Movement och Hassela Empowerment för fullständig budget. Hassela Helpline fakturerar arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen två gånger per år. Medel utgår gentemot faktura utifrån följande betalningsperioder: till , till , till , till , till Ekonomiska förändringar ska meddelas respektive part skriftligen minst 6 månader innan avtalet löper ut. Det står Hassela Helpline fritt att ansöka om bidrag från andra samarbetsaktörer eller bidragsgivare dock, får ej annan finansiering förekomma för samma insats. Hassela Helplines hela ekonomi ska vara transparent och tydlig för alla inblandade parter. 7 Uppföljning Uppföljning av partnerskapet och verksamheten sker kontinuerligt genom avstämningar och rapporter. Vid behov genomförs också utvärdering för att ytterligare tydliggöra vad som behöver utvecklas och förbättras inom partnerskapet och verksamheten. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning är ansvarig för uppföljningen av partnerskapet å arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens vägnar. Vid kalenderårets slut sammanställs en rapport som redogör för verksamheten som bedrivits under året och en beskrivning av måluppfyllelse. Årsrapporten ska även innehålla en tydlig ekonomisk redovisning. Hassela Helpline ansvarar för sammanställning av årsrapporten. Rapporten delges arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som information. All statistik ska redovisas ålders- och könsuppdelad. 6(8)

48 8 Period för avtalet Överenskommelsen om partnerskapet avser perioden till Överenskommelsen upphör därefter utan krav på föregående uppsägning så vida inte avtalet förlängs enligt nedan. Överenskommelsen kan förlängas med 1+1 år. Båda parter ska skriftligen godkänna en sådan förlängning av överenskommelsen senast 6 månader innan överenskommelsen upphör. Efter förlängningsperioden upphör överenskommelsen utan krav på föregående uppsägning. Detta avtal gäller under förutsättning att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänt avtalet genom laga kraft vunnet beslut. 9 Omförhandling, hävningsrätt samt tvist Båda parter kan påkalla omförhandling av bestämmelse i detta avtal. Ändringar i avtalet ska vara skriftliga och godkännas av bägge parter för att vara giltiga. Om betydande avvikelser från verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringarna genomförs föra en dialog och godkänna förändringarna. Part kan häva detta avtal om motpart brister i sina åtaganden på ett allvarligt sätt och rättelse inte sker utan dröjsmål. Vid händelse av att avtalet hävs blir Hassela Helpline återbetalningsskyldig för delar eller hela summan som arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utbetalt inom ramen för detta avtal. Om tvist uppstår ska denna i första hand lösas genom dialog mellan avtalsparterna. I annat fall ska tvisten lösas i allmän domstol. 10 Sekretess Parterna är medvetna om att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad, har att följa offentlighets- och sekretesslagen vad gäller allmänna handlingar. 7(8)

49 11 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Malmö 2015-XX-XX För arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen Malmö 2015-XX-XX För Hassela Helpline Eva Ahlgren Förvaltningsdirektör för Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad Behörig firmatecknare 8(8)

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 överenskommelse iop mff-agvf Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap Malmö Fotbollförening och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad

64 Innehållsförteckning 1 Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen Avtalsparter Värdegrund Syfte med partnerskapet och verksamheten Målgrupp Verksamhet som partnerskapet omfattar Måluppfyllelse Organisation och samverkan Ekonomi Uppföljning Period för avtalet Omförhandling, hävningsrätt samt tvist Sekretess Underskrift (7)

65 1 Bakgrundsförutsättningar för överenskommelsen Den 21 november 2014 fattade gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslut om att delge gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ett utredningsdirektiv rörande möjligheterna till att upprätta Ideburna offentliga partnerskap (IOP). I utredningsdirektivet lyfts fram att nämnden vill pröva s.k. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) med några av Malmös föreningar som redan idag har eller har haft medfinansiering till sina arbetsmarknadsprojekt från nämnden eller tidigare kommunstyrelsens arbetsmarknadsberedning. Syftet med IOP- avtalen är att de, förutom att sätta fler malmöbor i arbete, ska skapa långsiktiga förutsättningar för de berörda föreningarna, komplettera stadens arbetsmarknadsinsatser och skapa ett kollegialt utbyte mellan dessa och föreningarna 1. Med bakgrund av detta har följande överenskommelse ingåtts. 1 GYVF (7)

66 2 Avtalsparter Avtalet är framarbetat i samverkan mellan de inom avtalet berörda parterna. Malmö Fotbollförening Eric Perssons väg 31, Box 19067, Malmö Kontaktperson: Karin Heri, , karin.heri@mff.se Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad Malmö Organisationsnummer Kontaktperson: Sigrid Saveljeff, , sigrid.saveljeff@malmo.se 3 Värdegrund Partnerskapet ska bygga på respekt inför varandras olika förutsättningar, öppenhet och dialog som karaktäriseras av ömsesidig tillit, lyhördhet och förståelse. Även långsiktighet, transparens och acceptans för kritik är centrala i värdegrunden som detta avtal vilar på. Vidare bygger avtalaet på varsam och respektfull hantering av de medel som möjliggör verksamheten. 4 Syfte med partnerskapet och verksamheten Syfte med partnerskapet är att delge unga arbetslösa kvinnor och män boende i Malmö i åldersgruppen år arbetsmarknadsinsatser som leder till självförsörjning genom MFF:s Karriärakademis Karriärmatchning. Verksamheten kompletterar Malmö stads arbetsmarknadsinsatser för målgruppen då den ökar möjligheterna till bättre matchningar. Se bilaga Karriärmatchning MFFs Karriärakademi. 4.1 Målgrupp Den målgrupp som verksamheten inom ramen för partnerskapet omfattar består av unga kvinnor och män i åldern år boende i Malmö och som är arbetslösa och har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden på grund av avsaknad av utbildning, arbetslivserfarenhet och/eller kontakter på arbetsmarknaden. 4.2 Verksamhet som partnerskapet omfattar Matchningsverksamhet syftar till att tillsammans matcha målgruppen till anställning med hjälp av MFF:s samarbetsföretag, samt i samverkan med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Arbetsförmedlingen erbjuda insatser för deltagaren så att deltagaren kan tillgodose sig anställningen 4.3 Måluppfyllelse Målsättning för 2015 är att 5 anställningar delges deltagare i Matchningsverksamheten inom ramen för MFF:s Karriärakademi. Målsättningen är därefter att 40 anställningar per år delges deltagare i Matchningsverksamheten inom ramen för MFF:s Karriärakademi. 4(7)

67 5 Organisation och samverkan Malmö Fotbollförening är ansvarig för verkställigheten av detta avtal. För avtalet och den verksamhet som bedrivs ska en styrgrupp inrättas för samverkan om både verksamhet och avtal. Styrgruppen ska bestå av representanter från Malmö Fotbollförening och arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen samt eventuella ytterligare parter som på olika sätt är involverade i den aktuella verksamheten. Styrgruppsmöten ska ske minst 2 gånger per år eller vid behov. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning på arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen är sammankallande av dessa möten och ansvarar för dokumentation av styrgruppens arbete. Insatsen kräver kontinuerlig kommunikation mellan parterna och det är alla parters ansvar att upprätthålla kontakten och föra en god dialog. Avstämningsmöten mellan arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och Karriärakademin sker varannan månad eller vid behov för att följa upp verksamheten och målgruppens behov. Den part som sammankallar till avstämningsmöte ansvarar för dokumentation av mötet. Samverkan med Arbetsförmedlingen, samt även andra relevanta aktörer sker vid behov. Parterna förväntas delta i kollegialt lärande under avtalsperioden. 6 Ekonomi Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden finansierar 2,65 procents tjänst, spridningsaktiviteter, matchningsevent, och kontorsutrustning, material och telefon, vilket motsvarar kr per helår. Malmö FF bidrar med kontor, chef, kommunikation och layout, trycksaker, klubbens transnationella nätverk och Malmö FF:s företagsnätverk, vilket motsvarar kronor per helår. Se bilaga Budget MFFs Karriärakademins matchningsverksamhet för fullständig budget. Malmö FF fakturerar arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen två gånger per år. Medel utgår gentemot faktura utifrån följande betalningsperioder: till , till , till , till , till , till Ekonomiska förändringar ska meddelas respektive part skriftligen minst 6 månader innan avtalet löper ut. Det står Malmö Fotbollförening fritt att ansöka om bidrag från andra samarbetsaktörer eller bidragsgivare dock, får ej annan finansiering förekomma för samma insats. Malmö Fotbollförenings Karriärakademis hela ekonomi ska vara transparent och tydlig för alla inblandade parter. 5(7)

68 7 Uppföljning Uppföljning av partnerskapet och verksamheten sker kontinuerligt genom avstämningar och rapporter. Vid behov genomförs också utvärdering för att ytterligare tydliggöra vad som behöver utvecklas och förbättras inom partnerskapet och verksamheten. Staben för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning är ansvarig för uppföljningen av partnerskapet å arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningens vägnar. Vid kalenderårets slut sammanställs en rapport som redogör för verksamheten som bedrivits under året och en beskrivning av måluppfyllelse. Årsrapporten ska även innehålla en tydlig ekonomisk redovisning. Malmö Fotbollförening ansvarar för sammanställning av årsrapporten. Rapporten delges arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden som information. All statistik ska redovisas ålders- och könsuppdelad. 8 Period för avtalet Överenskommelsen om partnerskapet avser perioden till Överenskommelsen upphör därefter utan krav på föregående uppsägning så vida inte avtalet förlängs enligt nedan. Överenskommelsen kan förlängas med 1+1 år. Båda parter ska skriftligen godkänna en sådan förlängning av överenskommelsen senast 6 månader innan överenskommelsen upphör. Efter förlängningsperioden upphör överenskommelsen utan krav på föregående uppsägning. Detta avtal gäller under förutsättning att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden godkänt avtalet genom laga kraft vunnet beslut. 9 Omförhandling, hävningsrätt samt tvist Båda parter kan påkalla omförhandling av bestämmelse i detta avtal. Ändringar i avtalet ska vara skriftliga för att vara giltiga. Om betydande avvikelser från verksamhetsplan och budget sker ska parterna innan förändringarna genomföras föra en dialog och på rätt nivå godkänna förändringarna. Part kan häva detta avtal om motpart brister i sina åtaganden på ett allvarligt sött och rättelse inte sker utan dröjsmål. Vid händelse av att avtalet hävs blir Malmö Fotbollförening återbetalningsskyldig för delar eller hela summan som arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utbetalt inom ramen för detta avtal. Om tvister uppstår ska dessa i första hand lösas genom dialog mellan avtalsparterna. I annat fall ska tvisten lösas i allmän domstol. 6(7)

69 10 Sekretess Parterna är medvetna om att arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Malmö stad, har att följa offentlighets- och sekretesslagen vad gäller allmänna handlingar. 11 Underskrift Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Malmö 2015-XX-XX För arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen Malmö 2015-XX-XX För Malmö Fotbollförening Eva Ahlgren Förvaltningsdirektör för Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad Niclas Carlnén VD Malmö Fotbollförening Malmö 2015-XX-XX För Malmö Fotbollförening Henrik Carlsson Ekonomichef Malmö Fotbollförening 7(7)

70 MFF:s Karriärakademis Matchningsverksamhet Karriärmatchningens syfte är att MFF:s Karriärakademi tillsammans med ett samarbetsföretag identifierar en rekryteringsutmaning som företaget har. Urval av den arbetslösa malmöbon sker med hjälp av en kravprofil från arbetsgivaren så att MFF, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen kan matcha in den ungdom som har viljan och förutsättningarna att klara jobbet. Ungdomen blir en del av MFF/Karriärakademin först då hen är matchad mot en anställning och startar sitt utvecklingsfönster. Under utvecklingsfönstret får ungdomen lära sig det hen fattas för att klara av jobbet. Det som ungdomen behöver kan exempelvis vara en utbildning eller en praktikplats. Målet är att efter genomförd insats ska ungdomen bli anställd för det matchade jobbet. MFF:s Karriärakademi är inte själva utbildningsanordnare, utan tillsammans med samarbetspartners identifiera och löser det administrativa för att kunna erbjuda ungdomen den insats som hen behöver. Förutsättningen är att använda befintliga resurser och insatser som samverkansparterna redan gör. Under tiden ungdomen är inne i sin utvecklingsperiod har hen en kontaktperson (ungdomsansvarig) på MFF:s Karriärakademi. Kontaktpersonen finns med från matchningen, genom hela processen och följer även upp efter att ungdomen fått sin anställning. Kontaktpersonen fungerar som en trygghet och ett bollplank, men kan även genom täta kontakter med ungdomen, arbetsgivaren och förekommande fall utbildningsanordnaren eller praktikanordnaren fånga upp praktiska detaljer, problem och missförstånd och se till att lösa dessa. Under utvecklingsfönstret deltar ungdomen också i gruppträffar på MFF:s Karriärakademi cirka varannan vecka. Träffarna har följande syften: 1) Den tydliga kopplingen till Malmö FF, att deltagaren ska känna att hen tillhör en utvald grupp och att Malmö FF har en tilltro till en, men också en förväntan på att hen gör sitt bästa. 2) Gemenskap och gruppstöd. Här får deltagaren lära känna andra som också är inne i en utvecklingsfas med alla utmaningar som det innebär. 3) Lärande. Under varje träff genomför MFF:s Karriärakademi cirka 1 timmes utbildning/seminarium om något ämne som är nyttigt för den som är på väg in på arbetsmarknaden. 1

71 Mobiliseringsfas Avtalstiden börjar med en tre månaders mobiliseringsfas, då Karriärakademin riggar sin organisation, planerar sin operativa verksamhet, återaktiverar kontakter och samarbeten, etablerar kontakter med nya samverkanspartners, mobiliserar ett finmaskigt nät av kontakter på Arbetsförmedlingen och JobbMalmö, arbetar intensivt med externkommunikation etc. Därefter bör verksamheten kunna arbeta med full kraft med ordinarie verksamhet. Då matchningarna handlar om riktiga jobb hos arbetsgivare med verkliga behov kommer det dock med stor sannolikhet att behövas en längre uppstartssträcka för att etablera arbetsgivarkontakter och att behov ska uppstå hos dessa. Då verksamheten nu haft uppehåll under flera månader bli det i praktiken som att börja från början med detta förtroendebyggande och behovssökande. Därför har Karriärakademin målsättningen att göra 40 Karriärmatchningar på helårsbasis först från och med kalenderåret

72 Personalkostnader matchningsverksamheten Vad Hur många Lön Kostnad/ person och månad Beräkning helår 2015 Verksamhetsledare 0, ,00 kr ,00 kr ,00 kr Kommunikations- och företagsansvarig 0, ,00 kr ,00 kr ,00 kr Ungdomsansvarig 0, ,00 kr ,00 kr ,00 kr Matchningsansvarig 0, ,00 kr ,00 kr ,00 kr 2,65 Personalkostnader ,00 kr Övriga kostnader matchningsverksamheten Antal Kostnad Beräkning helår 2015 Spridning 5, ,00 kr ,00 kr Matchningsevent 10, ,00 kr ,00 kr Kontorsutrustning, material och telefoni ,00 kr Övriga kostnader ,00 kr Summa kostnad Malmö stad ,00 kr MFF bidrar med Beräkning helår 2015 Kontor ,00 kr Chef ,00 kr Kommunikation och layout ,00 kr Trycksaker ,00 kr Ingå i klubbens transnationella arbete ,00 kr Tillgång till Malmö FF:s företagsnätverk ,00 kr Kostnader MFF täcker ,00 kr