Reflektioner på arbetet med några likabehandlingsaspekter vid Lunds universitet

Transkript

1 1 Quousque tandem abutere KVALITET OCH UTVÄRDERING, RAPPORT 2016: 278 Reflektioner på arbetet med några likabehandlingsaspekter vid Lunds universitet MONICA WENDEL LUNDS UNIVERSITET

2 Kvalitet och Utvärdering Lunds universitet Box Lund Tel. vx: Tel: Fax: ISBN (Serien Utvärdering Rapporter är en fortsättning av serien Utvärderingsenheten Rapporter, ISSN X) 1

3 Sammanfattning Föreliggande rapport är en uppföljande studie gällande Lunds universitets arbete med HBTQ och likabehandlingsfrågor. Dels syftar studien till att kartlägga hur Lunds universitet (centralt samt fakulteter) uppmärksammar frågorna i olika policydokument, handlingsplaner och i interna undersökningar. Dels syftar den till att ge perspektiv på hur arbetet med likabehandling och HBTQ-frågor bedrivs och har utvecklats vid universitetet. Studien ingår på studentkårernas initiativ i verksamhetsplanen för den gemensamma utbildningsnämnden Dess innehåll och uppläggning beslutades i samarbete mellan studentkårerna och avdelningen Kvalitet och utvärdering. Studien genomfördes av Monica Wendel, avdelningen Kvalitet och utvärdering. Studien vilar på två grunder, dels en dokumentgenomgång och dels intervjuer. De dokument som används är universitetets och fakulteternas policyer för jämställdhet, likabehandling och mångfald, likabehandlingsplaner för studenter, handlingsplaner samt en rad utvärderingsrapporter avseende studenters upplevelser av sina utbildningsmiljöer inom Lunds universitet. Samtliga rapporter är från avdelningen Kvalitet och utvärdering. Totalt 14 intervjuer genomfördes varav 8 med representanter för Lunds universitets studentkårer, LUS, och fakultetskårer samt 6 med företrädare för: universitetets verksamhet avseende pedagogisk utveckling, HBTQ-nätverk, förvaltning och med en fakultetsbaserad jämställdhets- och likabehandlingskommitté. Utgångspunkt för intervjuerna var ett par rapporter som avdelningen Kvalitet och utvärdering publicerade för cirka 10 år sedan och som belyste homo- och bisexuella studenters upplevelser av studiesituationen inom Lunds universitet. De frågor som stod i centrum var hur studiesituationen kan upplevas idag, hur likabehandlingsarbetet bedrivs inom universitetet, fakulteterna och kårerna samt vilka faktorer som upplevs gynnande respektive hämmande för arbetets utveckling och därmed för likabehandling. Studien visar att det på flera håll inom universitetet bedrivs ett ambitiöst likabehandlingsarbete som lever upp till lagkrav och universitetsinterna policyer. Vidare framgår att det finns ett utbrett intresse för att diskutera likabehandlingsfrågor inom ramen för HBTQ och en god idérikedom vad gäller utveckling av olika metoder och tillvägagångssätt vilket gynnar arbetets utveckling. Samtidigt upplevs på några håll att den kunskap som finns inom området inte alltid omsätts i konkreta och uppföljningsbara handlingar Kårrepresentanterna upplever även tröghet i engagemanget för HBTQ-frågor bland ledningar på olika nivåer. De tycker inte att engagemanget tilltar inom universitetet som det gör i det omgivande samhället. Detta kopplar de till en kunskapsbrist bland personer med ansvar för arbetsplatserna som i sin tur skapar grogrund för ointresse. Några kårrepresentanter upplever också en otydlighet i sina uppdrag och vilka förväntningar som finns på dem. Även inom den egna kårorganisationen menas HBTQ-frågor ha en svagare position än andra aspekter av likabehandling, främst jämställdhet, och tillhör därför inte de ämnen som diskuteras särskilt mycket. Likabehandlingsarbetet blir i stor utsträckning upp till varje enskild studentrepresentants intresse vilket innebär att arbetet individualiseras. Avsaknaden av kollektiv förankring får i sin tur återverkningar för systematiken i kårernas likabehandlingsarbete. Genomgången av tidigare utvärderingsrapporter visar att det skett en positiv utveckling på flera håll vad gäller arbetet med de likabehandlingsaspekter som uppmärksammas, däribland 2

4 sexuell läggning, men att studiesituationen idag också kan upplevas mer bekymmersam än för några år sedan på andra håll. Genomgången visar också att kontinuiteten i dessa frågor kan och bör stärkas i kommande utvärderingsstudier. 3

5 1. Inledning Under de senaste 60 åren har de formella rättigheterna för hbt-personer stärkts i Sverige. Detta har huvudsakligen skett genom lagändringar 1. År 1944 avkriminaliseras sexuella relationer mellan samtyckande vuxna individer av samma kön och 1979 upphör homosexualitet att vara en sjukdomsdiagnos. År 1999 träder lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning i kraft (1999:133) och ytterligare tre år senare, 2002, lagen om likbehandling av studenter i högskolan (2001:1286). I likabehandlingslagens fjärde paragraf står skrivet att en högskola ska vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier mot studenter. Trakasserier avser ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller trakasserier som är av sexuell natur. 2 I januari 2009 introduceras Diskrimineringslagen (2008:567, se fotnot 1 s. 2). Den bygger på följande diskrimineringsgrunder: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Samtidigt inrättas funktionen Diskrimineringsombudsmannen, DO, med uppdrag att utöva tillsyn över att lagen följs. DO utreder anmälningar om diskriminering och granskar hur högskolor m. fl. lever upp till diskrimineringslagens krav på förebyggande åtgärder. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1 286) anger att högskolorna årligen ska fastställa en handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter oavsett de olika diskrimineringsaspekterna. Kravet återkommer i 16 i diskrimineringslagen, där det formuleras så att utbildningsanordnaren årligen ska upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och förebygga och förhindra trakasserier av personer. I planen ska redogöras för vilka åtgärder utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna har genomförts ska sedan integreras i efterföljande års plan Syfte, tillvägagångssätt och avgränsningar Under 2004 genomförde dåvarande Utvärderingsenheten två studier som fokuserade på homo- och bisexuella studenters erfarenheter av att studera vid Lunds universitet. 4 I föreliggande studie följs dessa frågor upp. I denna studie är dock fokus breddat till att gälla arbetet med HBTQ-frågor och likabehandlingsfrågor vid Lunds universitet. Dels syftar arbetet till att kartlägga hur Lunds universitet (centralt samt fakulteter) uppmärksammar frågorna i olika policydokument, handlingsplaner och i interna undersökningar. Dels syftar studien till att ge perspektiv på hur arbetet med likabehandling och HBTQ-frågor bedrivs och har utvecklats vid universitetet. 1 Regeringskansliet, Historik om utvecklingen av hbt-personers rättigheter i Sverige. 2 Lag 2003:311 3 Se Schömer E, i Sandell K (red.), 2014, för en beskrivning och analys av de rättsliga ramar som omger frågor rörande jämlikhet, jämställdhet och mångfald inom universitet och högskolor. Schömer lyfter bland annat fram att arbetsgivares aktiva förebyggande åtgärder främst är inriktade på kön medan skyldigheten att bedriva ett planmässigt arbete utanför jämställdhetsområdet är starkt begränsad. Det blir, skriver hon, iögonfallande att diskrimineringslagen skiktar personal i fallande skala. Den grupp som har fått prioriterad position är underrepresenterat kön, därefter följer de som tillhör etnisk minoritet. Arbetstagare med könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionshinder, avvikande sexuell läggning eller viss ålder faller i princip helt utanför det aktiva arbetet med att skapa en förändring i personalstyrkan. (s ). 4 Utvärderingsenheten, Största möjliga tystnad Homo- och bisexuella studenter och deras erfarenheter av utbildningen vid Lunds universitet, rapport 2004:226 samt Utvärderingsenheten, Rapport från en intervjustudie med homo- och bisexuella kvinnliga studenter, rapport nr 2004:227, Lunds universitet 4

6 Studien ingick på studentkårernas initiativ i den gemensamma utbildningsnämndens verksamhetsplan för Dess innehåll och uppläggning beslutades därför i samarbete mellan avdelningen Kvalitet och utvärdering, Lunds universitets studentkåreer (LUS) och de fakultetsbaserade kårerna. Arbetet inleddes med att avdelningen via e-post kontaktade företrädare för LUS, ansvariga för studiesociala frågor inom samtliga fakultetsbaserade kårer, doktorandkåren samt universitetets studentombud. I brevet informerades om att en studie med särskilt fokus på HBTQ-frågor skulle genomföras enligt utbildningsnämndens verksamhetsplan. Länkar lämnades till rapporterna som speglar homo- och bisexuella studenters upplevelser av utbildningen vid Lunds universitet och som följs upp i föreliggande studie. Dessutom bifogades en utredning av högskolepedagogisk utbildning i Sverige 5 samt en rapport som redogör för studenters upplevelser av sina studiesociala miljöer inom Lunds universitet. 6 I brevet gavs förslaget att de tidigare studierna kunde vara utgångspunkt för en diskussion om hur kårerna ser på den utveckling som skett och på det arbete som bedrivs inom ramen för HBTQ runt om på universitetet. Kårrepresentanterna fick frågan om de hade intresse och möjlighet att delta i intervjuer. Samtliga tillfrågade utom representanterna för doktorandkåren, Ekonomihögskolans studentkår, Konstnärliga fakultetens studentkår samt studentombudet svarade att de hade möjlighet att medverka. Tidpunkter för intervjuerna med kårrepresentanterna, totalt 8, bestämdes och samtalen inleddes under senare delen av höstterminen I samförstånd mellan utvärderare och kårrepresentanter fokuserade intervjuerna på arbetet med likabehandling och HBTQ-frågor inom universitetet, fakulteterna och i kårernas eget arbete. Vidare fokuserade samtalen på frågan om vilka faktorer kårrepresentanterna upplevde som hämmande eller gynnande för utvecklingsarbetet. Eftersom det var universitetets utvärderingsverksamhet som hade gjort de tidigare studierna och som sedan dess hade gjort flertalet fakultetsbaserade respektive universitetsövergripande studier rörande studenters upplevelser av utbildningen inom Lunds universitet, så beslutades också i samförstånd med studenterna att studien skulle inbegripa en genomgång av utvärderingsverksamhetens rapporter sedan de tidigare studierna Hur hade de likabehandlingsaspekter som skulle stå i centrum i denna studie tagits upp under åren? Vilka metodologiska och organisatoriska erfarenheter kunde vi, i ett utvecklingsperspektiv, göra utifrån genomgången av de tidigare undersökningarna? Vid sidan av intervjuerna med kårrepresentanterna fördes samtal med universitetets dåvarande personalkonsulent inom jämställdhet och likabehandling och med företrädare för: universitetets pedagogiska utvecklingsverksamhet (CED 7 ), universitetsförvaltningen, en av universitetets kommittéer för jämställdhets- och likabehandling samt med företrädare för universitetets HBTQ-nätverk. Även i samtal med dessa personer, totalt 6, fokuserades på frågan om hur utvecklingsarbetet upplevs och vad som upplevs utgöra hämmande respektive gynnande faktorer för det. Vidare gjordes en översiktlig genomgång av universitetets och fakulteternas dokument rörande likabehandling. 5 Gran B, Pedagogisk utbildning för högskolans lärare översikter, jämförelser och analyser av fem lärosäten, rapport nr 2004:232, Utvärderingsenheten, Lunds universitet. 6 Wendel, M, Om studiesociala miljöer vid Lunds universitet Studenters upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö, Utvärdering, rapport 2013:273Rapport 2013: Den 1/1-16 bytte CED namn till Avdelningen för högskolepedagogisk utveckling, AHU. AHU är en del av institutionen Utbildningsvetenskap inom HT-fakulteterna. 5

7 I samråd med samtliga kårrepresentanter och HBTQ-nätverket genomfördes ingen enkät- eller intervjustudie riktad till studenter som identifierar sig som HBTQ. Detta av såväl etiska som praktiska skäl. Likaså valdes alternativet att göra en mer genomgripande analys av kursplaner, litteraturlistor och andra former av utbildningsdokument bort eftersom en antologi baserad på analyser av jämställdhet och mångfald inom Lunds universitet och akademin i stort, Att bryta innanförskapet kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin, hade publicerats kort tid innan. I samförstånd med utvärderaren förespråkades istället att rekommendera läsare av föreliggande rapport att vända sig till antologin 8. 8 Sandell K, (red.), 2014, Att bryta innanförskapet kritiska perspektiv på jämställdhet och mångfald i akademin. 6

8 2. Om likabehandling inom Lunds universitet 9 Lunds universitets policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald inbegriper 6 s.k. insatsområden: diskriminering, likabehandling, rekrytering och befordran, ledarskap, löner och anställningsvillkor samt genusperspektiv och intersektionellt perspektiv. 10 Insatsområdena ska följas upp regelbundet och resultaten presenteras årligen i ett jämställdhetsbokslut. Målsättningen är att jämställdhet, likabehandling och mångfald ska leda till högre kvalitet i verksamheten. För att kunna tillhöra de främsta bland Europas universitet krävs att anställdas och studenters kunskaper och ambitioner tas tillvara och att deras olika perspektiv får bidra till att skapa en kreativ studie- undervisnings- och forskningsmiljö. Enligt policyn råder nolltolerans mot kränkande särbehandling inom universitetet. Omtanke gäller i alla relationer och alla ansvarar gemensamt för universitetets grundläggande värden, uppgifter och mål. Enligt policyn bedrivs också ett målinriktat och systematiskt jämställdhets-, likabehandlings- och mångfaldsarbete. Alla anställda och studenter har ett ansvar för att medverka till att policyns intentioner realiseras. I policyn konkluderas också att ett systematiskt arbete förutsätter regelbunden utvärdering, uppföljning och analys av den fastställda policyn. I likabehandlingsarbetet prioriterar Lunds universitet ökad kunskap om och förståelse för likabehandling av studenter och anställda genom informationsspridning och systematiskt och målmedvetet arbete för att förebygga och motverka trakasserier. Universitetets dokument Stödmaterial för arbetet med jämställdhet, likabehandling och mångfald vid Lunds universitet åsyftar att ge exempel på metoder och arbetssätt avseende hur man kan arbeta med de insatsområden som identifierades i policyn. Ytterligare ett syfte är att öka kunskapen om tillämpning av konkreta arbetsmetoder och stöd för ett förebyggande arbete. 11 I stödmaterialet ges under varje insatsområde rekommendationer till fakulteterna, exempel på aktiva åtgärder samt tips på fördjupningsmaterial. För insatsområdet diskriminering rekommenderas till exempel att fakulteterna ska prioritera förebyggande arbete i form av informationsspridning. En aktiv åtgärd är genomförandet av universitetets värdegrundsutbildning Se människan och bland fördjupningsmaterialet finns en rapport av Diskrimineringsombudsmannen. Under insatsområdet likabehandling rekommenderas att universitet och högskolor årligen upprättar en likabehandlingsplan. Vidare att likabehandlingsarbetet ges en helhetssyn och inte reduceras till individnivå och att organisation, arbetsklimat och arbetssätt regelbundet granskas. Som aktiv åtgärd nämns att man motverkar osynliggörandet av homo- och bisexuella studenter i och utanför undervisningen och att man arbetar med att medvetandegöra och problematisera det heteronormativa perspektivet i undervisningen. 9 Se Schmitt I, i Sandell K (red.) 2014, för en kritisk analys av Lunds universitets Policy för jämställdhet, likabehandling och mångfald. Schmitt analyserar vilket innehåll de tre orden ges. Analysen görs med utgångspunkt i policyforskaren Carol Bacchi fråga: What is the problem represented to be? 10 Policy beslutad , Dnr PE 2011/177. Den ersätter Jämställdhetspolicyn för Lunds universitet och Lunds universitets policy avseende likabehandling av studenter Den nya policyn är inte tidsbegränsad. Dess överordnade logik beskrivs av Schmitt (i Sandell K, red, 2014) som att jämställdhet, likabehandling och mångfald leder till högre kvalitet i verksamheten (s. 67) Men, undrar Schmitt, vad händer med den ökade delaktigheten i akademin om kvalitetshöjningen uteblir? (s. 73). 11 Stödmaterial, , upprättat av personalkonsulenterna L. Larsson och K. Widén. 7

9 Den 5 december 2013 fastställde rektor likabehandlingsplan för 2014 för studenter vid Lunds universitet 12. I planen kategoriseras likabehandling som en kvalitetsfråga, dvs likabehandling ska bidra till utbildningarnas kvalitet. Arbetet ska bedrivas systematiskt och målmedvetet genom kontinuerlig planering, kartläggning och uppföljning. Bara information och strategier är otillräckligt. I handlingsplanen identifieras sex insatsområden varav två fokuserar på operativt och systematiskt arbete med likabehandling och med frågor kring utbildning och undervisning. Målet för det förstnämnda insatsområdet är att personal och studenter ska ha god kännedom om arbetet som bedrivs inom universitetet. Som åtgärder nämns: att en undersökning om studiesociala miljöer inom Lunds universitet ska användas som informationskälla och att varje fakultet under 2014 ska presentera hur de arbetat med undersökningen 13, att inspirationsdagar med tema mångfald, likabehandling och jämställdhet ska genomföras årligen, att diskrimineringsskyddsutbildning ska utvecklas under de närmsta åren och att den ska vända sig till prefekter och skyddsombud och att en mall till handlingsplan för systematiskt likabehandlingsarbete ska utarbetas och uppmuntras till att användas på fakulteterna. Målet för utbildning och undervisning är att personal och studenter ska kunna utveckla sin kunskap om diskrimineringsgrunderna och om intersektionalitet genom både skriftlig information och kompetenshöjande kurser. Fakulteterna uppmanas att initiera ämnesrelaterad utbildning med fokus på mångfald som riktar sig mot både personal och studenter. Målsättningen ska vara att utbildningen kan erbjudas under Under rubriken Implementering och uppföljning nämns bland annat att goda exempel ska spridas, tidsplaner upprättas och resultat följas upp. I sina synpunkter på likabehandlingsplanen tar studentrepresentanterna bland annat upp att det finns en otydlighet kring samordningen mellan de delar av organisationen som arbetar med jämställdhet och likabehandling och de delar som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Vidare framförs önskemål om att universitetet initierar och stöttar projekt som studenter och anställda föreslår och som ligger i linje med likabehandlingsplanen, att likabehandlingsperspektiv inkluderas i de högskolepedagogiska kurserna och att det satsas på fakultetsövergripande kurser inom likabehandlingsområdet. Studenterna påpekar att det inte räcker med att informera utan att rutinerna gällande likabehandlingsarbetet behöver ses över. Enligt studentrepresentanter i Jämställdhets- och likabehandlingskommittén råder det inte klarhet i ansvarsfrågan, dvs frågan om vem som ansvarar för att handlägga diskrimineringsärenden. Inte heller upplevs studentombudets uppdrag som tydligt. Av likabehandlingsplanen för 2014 framgår att flera fakulteter lyfter frågor rörande likabehandling i den högskolepedagogiska utbildningen men att detta perspektiv skjuts fram till arbetet på nästa likabehandlingsplan då inga möjligheter finns att genomföra detta under I december 2014 beslutar universitetets utbildningsnämnd att föreslå rektor att besluta om en ny likabehandlingsplan för Den 23 april 2015 fastställer rektor en likabehandlingsplan för studenterna för Mot bakgrund av de synpunkter studentkårerna framfört tidigare och de diskussioner som förts avseende den nya handlingsplanens innehåll var det angeläget att 2015 års plan lyfte fram ambitioner rörande 1) samordningen mellan de delar av organisationen som arbetar med jämställdhet och likabehandling respektive arbetsmiljöfrågor, 12 Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2014, Dnr SU 2013/ Wendel, M, Om studiesociala miljöer vid Lunds universitet Studenters upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö, Utvärdering, rapport 2013: Beslut , rektor, Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet Dnr SU 2013/ Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2015, Dnr STYR 2014/159 8

10 2) tankar kring fakultetsövergripande kurser inom likabehandlingsområdet, 3) mer preciserade rutiner för likbehandlingsarbetet, 4) tydlighet i ansvarsfrågan vad gäller handläggningen av diskrimineringsärenden och studentombudets uppdrag samt 5) tankar kring likabehandling i den högskolepedagogiska utbildningen. En genomgång av dokumentet visar att utveckling av pedagogik nämns i relation till e-lärande och personer med funktionsnedsättning. Däremot inte i relation till den högskolepedagogiska utbildningen och integreringen av likbehandlingsperspektiv i de kurserna, så som studenterna lyfte fram i sina kommentarer till den förra planen. Inte heller återkopplas till studenternas åsikt om att universitetet måste utveckla en samordning mellan de delar av organisationen som arbetar med jämställdhet och likabehandling och de delar som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Vidare utelämnas det tydliggörande av studentombudets uppdrag som studenterna efterlyste. Åtgärder kopplade till dessa aspekter kvarstår således att diskutera. Under de insatsområden som identifieras nämns åtgärder som: - inspirationsdagar och seminarier med tema mångfald, likbehandling och jämställdhet - diskrimineringsskyddsutbildning och stöd till IDAHOT 16 - översyn av universitets handläggningsrutiner gällande diskriminerings- och trakasseriärenden. Likabehandlingsplan för studenter 2016 beslutades av rektor men ingår inte i denna studie Fakulteternas likabehandlingsplaner Fakulteternas arbete med likabehandling följer i stort de direktiv som finns formulerade i diskrimineringslagen: att handlingsplaner ska upprättas, genomförda eller planerade åtgärder redogöras för samt genomförandet redovisas i efterföljande plan. En översikt över planernas innehåll visar att olika former av informativa åtgärder dominerar medan mer preciserade tankar kring rutiner gällande likabehandlingsarbetet framstår som ett angeläget utvecklingsområde. Med något undantag så visar planerna dessutom på en svag koppling mellan likabehandlingsarbetet och högskolepedagogisk utbildning. Juridiska fakultetens likabehandlingsplan 18 riktar sig till studenter på grund och avancerad nivå medan doktorander, oavsett om de har anställning eller inte, kategoriseras som anställda. Ett av fakultetens mål är att information om likabehandling ska finnas tillgänglig för alla studenter och att de ska känna till sina rättigheter och skyldigheter och vart de kan vända sig i händelse av trakasserier eller diskriminering. Ett annat mål är att alla studenter ska uppleva sin studiemiljö som präglad av acceptans i relation till diskrimineringslagens olika aspekter. Fakultetens resultat i undersökningen om studiesociala miljöer vid Lunds universitet (se fotnot 4, s. 2) avseende upplevelser av acceptans ska följas upp och åtgärder arbetas fram. Humanistiska och teologiska fakulteternas plan för jämställdhet, likabehandling och mångfald 19 tar fasta på att arbets- och studieklimatet ska präglas av en inkluderande anda och information ska spridas kontinuerligt i förebyggande syfte. Likabehandlingsarbetet ska integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet vad gäller psykosociala frågor. HT- 16 Internationl day against homophobi and transphobia 17 Likabehandlingsplan för studenter vid Lunds universitet 2016, STYR 2015/ Juridiska fakultetens plan för likabehandling av studenter 2014, fakultetsstyrelsen Dnr V 2014/ Humanistiska och teologiska fakulteternas plan för jämställdhet, likabehandling och mångfald 2014, fakultetsstyrelsen , Dnr HT 2013/468 9

11 fakulteterna kopplar likabehandlingsarbetet till högskolepedagogisk utbildning och till tanken att man genom deltagande i fortbildning ska utveckla ett reflekterande förhållningssätt till likabehandling. Av handlingsplanen för 2015 framgår bland annat att fakulteterna ska utarbeta en informationsbroschyr rörande jämställdhet, likabehandling och mångfald. Enligt den medicinska fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald ska utbildnings- och informationssatsningar bidra till att förebygga och motverka diskriminering och kränkande särbehandling. I samma syfte ska kunskap och information spridas om universitetets och fakultetens värdegrund. Fakultetens högskolepedagogiska utbildning nämns i relation till genusperspektiv i undervisningen. Inom naturvetenskapliga fakulteten finns en handlingsplan utarbetad för jämställdhet, likabehandling och mångfald med syftet att främja alla individers lika rätt inom arbete och utbildning vid fakulteten och i förlängningen öka kvalitén inom utbildning, forskning och arbetsmiljö. Bland åtgärderna för 2014 nämns studentkårens önskemål om att intensifiera arbetet med likabehandling. Fakulteten ska stötta dem i arbetet genom att agera bollplank. Ansvarig inom fakulteten ska ta del av undersökningen om universitetets studiesociala miljöer och, vid behov, utarbeta en åtgärdsplan. Likabehandlingsarbetet innehåller också ett ekonomiskt incitament på så vis att de institutioner som på ett tillfredsställande sätt redovisar sina insatser från föregående år tilldelas pengar. Inom den konstnärliga fakulteten är arbetet med jämställdhet, likbehandling och mångfald uppdelat på en jämlikhetsnämnd, som har det övergripande ansvaret att utveckla arbetet, och fakultetsstyrelsen, som drar upp riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas och ansvarar för uppföljning och utvärdering av arbetet. I handlingsplanen 22 identifieras likabehandling som ett utvecklingsområde. För detta område finns målsättningen att öka medvetenheten om likabehandling i verksamheten och förebygga och motverka trakasserier och diskriminering. För att nå dit identifieras åtgärden att ta fram en informationsfolder i elektroniskt format för spridning till fakultetens studenter samt att publicera informationen på fakultetens hemsida. Som uppföljning nämns analys av resultaten från undersökningen om studiesociala miljöer 23 och Studentbarometern inom fakulteten (2013). Vidare finns ambitionen att förstärka och utveckla samarbetet med studentkåren i likabehandlingsfrågor. I LTH:s handlingsplan för likabehandling 24, 2014, presenteras fakultetens värdegrund och de olika insatsområden som står i centrum under året. Mångfald, likabehandling och jämställdhet bland studenter och anställda beskrivs som bidragande till hög kvalitet i verksamheten. Bland insatsområdenas mål finns att personal och studenter ska kunna skaffa sig kunskap om varje enskild diskrimineringsaspekt, både genom skriftlig information, via hemsidor och genom kurser. Alla ska känna till hur ärendehanteringen ser ut vid diskriminering och trakasserier. Information gällande ärendehantering vid diskriminering ska distribueras till alla anställda och studenter. Informationen ska också finnas på fakultetens hemsidor. 20 Medicinska fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald , fakultetsstyrelsen , Dnr M 2012/ Handlingsplan jämställdhet, likabehandling och mångfald 2014, Naturvetenskaplig fakulteten, Dnr 2013/ Handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald vid Konstnärliga fakulteten 2013, Konstnärliga fakulteten, Dnr K 2012/90 23 I rapporten om studiesociala miljöer inom Lunds universitet redovisas resultaten för Konstnärliga fakulteten enbart som en del av de totala resultaten. Detta p.g.a. låg svarsfrekvens. De fakultetsvisa resultaten särredovisades dock, muntligt och skriftligt, för representanter för fakulteten. 24 Likabehandling, LTH , Dnr LTH 2013/

12 I den samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald, , identifieras diskriminering, likabehandling och implementering av jämställdhet, likabehandling och mångfald i utbildningen som insatsområden. För att främja de anställdas och studenternas kunskap om Diskrimineringslagen ska hemsidorna ses över och uppdateras och den svenska och engelska informationen till nyantagna utvecklas. Insatsområdena likabehandling samt implementering av jämställdhet, likabehandling och mångfald i utbildningen fokuserar främst på jämställdhet. I Ekonomihögskolans handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald 26 beskrivs arbetet med att befrämja jämställdhet, likabehandling och mångfald inom fakulteten som en förutsättning för att uppnå bättre arbets- och undervisningsmiljö för anställda och studenter. Det handlar om att skapa en attraktiv arbetsplats som skapar förutsättningar för personlig utveckling. Mångfald ska också bidra till att bygga ett starkare varumärke och stärka fakultetens konkurrenskraft. I handlingsplanen diskuteras de prioriterade insatsområden som identifierats av Lunds universitet och särskild vikt läggs vid likabehandling samt rekrytering och befordran. Som åtgärder mot diskriminering och för likabehandling nämns förebyggande utbildning för ledning och sk nyckelpersoner, informationsspridning och kontinuerliga diskussioner kring arbetsmiljö samt integrering av mångfaldsperspektiv i utbildningen. I en fakultetsbaserad uppföljning av arbetet med jämställdhet, likabehandling och mångfald konstateras dock att arbetet med likabehandlingsfrågor har varit blygsamt och att det därför behöver vidareutvecklas. 2.2 Tidigare utvärderingsstudier inom Lunds universitet Mot bakgrund av Lagen om likabehandling av studenter i högskolan (2001:1286) fastställde universitetsstyrelsen, i februari 2003, en handlingsplan för att främja studenters lika rättigheter. Rektor uppdrog åt dåvarande Utvärderingsenheten att undersöka berörda gruppers erfarenheter av att vara studerande vid Lunds universitet och att identifiera risker för diskriminering och kränkande särbehandling. Under 2003 genomfördes två intervjuundersökningar som syftade till att belysa erfarenheter bland studenter med homosexuell och bisexuell läggning och genusöverskridande identiteter. 27 I rapporten Största möjliga tystnad. Homo- och bisexuella studenter och deras erfarenheter av utbildningen vid Lunds universitet (2004) sammanfattas båda undersökningarna. Av resultaten framgår att dessa studentgrupper har låg tilltro till universitetets engagemang i deras sak och att de upplever en tystnad kring dem från universitetets sida. Några talar om tystnadens tyranni (s. 9), andra om att man gör ett bekvämlighetsval, dvs en slags självcensur av sin sexualitet. Många av de intervjuade vittnar om en god studiesocial situation och goda studieresultat medan andra menar att de under perioder av sin studietid upplevt ett utanförskap och en ensamhet som de förknippar med sin sexuella läggning (s. 14). Några frågor som tog fasta på hur sexuell identitet berördes i undervisningen integrerades också i två av utvärderingsenhetens studentbarometerundersökningar under samma år, dels inom humaniora dels inom samhällsvetenskap och ekonomi. 28 Av undersökningarna framgår att 25 Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under , Fakultetsstyrelsen , Dnr S 2013/ Handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, Fakultetsstyrelsen , Dnr EHL 2013/ Utvärderingsenheten, Rapport från en intervjustudie med homo- och bisexuella kvinnliga studenter, rapport nr 2004:227, Lunds universitet samt Utvärderingsenheten Lagen om likabehandling av studenter: sexuell läggning (män), Lunds universitet, 2003 (arbetsmaterial). 28 Utvärderingsenheten Studentbarometern: humaniora, Lunds universitet,, rapport nr 2003:221 Utvärderingsenheten Studentbarometern: samhällsvetenskap och ekonomi, Lunds universitet, rapport nr 2004:225 11

13 studenterna hade olika uppfattningar i frågan om huruvida denna likabehandlingsaspekt hade berörts i undervisningen. Kortfattat var det vanligare inom samhällsvetenskap än inom ekonomi. Andelen svarande som bedömde aspekten som viktig var också markant större bland studenterna inom samhällsvetenskap än inom ekonomi (2004:225 s ). Inom de humanistiska utbildningarna framtonade en positiv förändring jämfört med en tidigare undersökning på så vis att de yngre, och nyare, studenterna var mer angelägna än de äldre om att mångfaldsperspektiven skulle integreras och tydliggöras i utbildningen. Utvärderingsenheten reser därför frågan om hur väl universitetets interna pedagogiska utbildning förbereder lärarna för en undervisning med sådana kvaliteter. (2003:221 s. 45). 29 Sedan studentbarometerundersökningarna inom humaniora och samhällsvetenskap/ekonomi har Utvärderingsenheten, senare avdelningen Kvalitet och utvärdering, i samarbete med studentkårerna och fakulteterna genomfört likvärdiga undersökningar inom Lunds tekniska högskola 30, inom den medicinska fakulteten 31, bland juridikstudenter 32 och naturvetare 33, samhällsvetare 34 och konstnärer 35, ekonomer 36, humanister och teologer 37. Undersökningar har också genomförts tematiskt och på ett universitetsövergripande plan t. ex. inom forskarutbildningen 38 och avseende studenters upplevelser av sin studiesociala miljö. 39 På en övergripande nivå pekar resultaten på att arbetet med att öka förståelse för likabehandlingsaspekterna utvecklas positivt och att de i ökad omfattning integreras och tydliggörs i undervisningen. 40 Samtidigt framtonar dock en bild som visar att det på flera håll fortfarande upplevs problematiskt för studenter som definierar sig utanför heteronormen och att acceptansen för aspekterna sexuell läggning och könsöverskridande identitet kan upplevas svag. I den universitetsövergripande undersökningen om studenters upplevelser av sina studiesociala miljöer, 2013, ställs frågan om de tycker att miljön präglas av acceptans i relation till diskrimineringslagens aspekter. I några avseenden var resultaten goda, främst gällande kön. I frågor avseende acceptans för sexuell identitet respektive könsöverskridande identitet eller uttryck framtonar däremot bilden av en mer bekymmersam situation:..jag upplever undervisningen som mycket heteronormativ och ibland kränkande. (s. 49) 29 Utvärderingsenhetens fråga tangerade det beslut som Riksdagen hade fattat några år tidigare, om att införa krav på högskolepedagogisk utbildning för anställning som lektor eller adjunkt. Intentionen var att högskolans lärare skulle utveckla sin förståelse för lärprocessen och dess olika förutsättningar. Regeringen gav Lunds universitet i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt för utbildning av högskolans lärare. Efter ett rektorsbeslut genomförde Utvärderingsenheten ett sådant projekt som byggde på jämförelser av den pedagogiska utbildningen i dialog med några svenska universitet och högskolor. Av projektets slutrapport framgick bland annat att pedagogisk utbildning var svag i målformuleringar som låg inom ramen för likabehandling. 30 Utvärderingsenheten, Teknologer och Civilingenjörer. Erfarenheter av utbildningen vid LTH Rapport nr 2005:234. Wendel M, Student- och Lärarbarometern LTH, Utvärdering, Rapport nr 2011: Utvärderingsenheten, Lärar / Studentbarometern, Medicinska fakulteten, Rapport nr 2006:239 Renehed M, Student- och alumnbarometern Medicinska fakulteten 2011, Utvärdering Rapport nr 2012: Utvärderingsenheten, Student- och lärarbarometern Juristutbildningen, Rapport nr 2007:244 Utvärdering, Student- och alumnbarometern Juridik 2011, Rapport nr 2012: Utvärderingsenheten, Naturvetarbarometern. Rapport nr 2004:231. Renehed M, Student och Lärarbarometern Naturvetenskap, Rapport nr 2011: Holmström O, Student- och Lärarbarometern Samhällsvetenskap, Utvärdering, Rapport nr 2011: Renehed M, Studentbarometern Konstnärliga fakulteten, Utvärdering, Rapport nr 2013: Wendel M, Studentbarometern 2012 Ekonomihögskolan, Rapport nr 2013: Utvärdering, Student- och Lärarbarometern Humaniora och Teologi, Rapport nr 2011: Nilsson Lindström M, Doktorandbarometern 2007, Holmström O, 2013, Forskarutbildningen vid Lunds universitet. 39 Wendel M, 2013, Om studiesociala miljöer vid Lunds universitet. 40 Likabehandlingslagen ersattes den 1 januari 2009 av Diskrimineringslagen. Begreppet likabehandling har dock fortsatt använts i undersökningarna eftersom det också använts i andra dokument inom universitet. 12

14 I princip samtliga exempel i case och undervisning centrerar kring en vit medelålders heterosexuell man. (s. 49) Av diagrammen 1 och 2 nedan framgår hur resultaten faller ut i frågorna rörande acceptans i relation till sexuell läggning respektive könsöverskridande identitet. Diagrammen visar hur stor andel av de svarande studenterna, per fakultet och totalt sett på universitetet, som menar att studiemiljön präglas av brist på acceptans. Av diagrammen framgår att andelen är störst inom Juridiska fakulteten och inom Ekonomihögskolan. 41 Diagram 1. Andel svarande studenter som menar att studiemiljön präglas av brist på acceptans i relation till sexuell läggning LTH (n=228) S (n=168) K (n=38) N (n=70) EHL (n=128) HT (n=126) J (n=50) M (n=120) Diagram 2. Andel svarande studenter som menar att studiemiljön präglas av brist på acceptans i relation till könsöverskridande identitet I 2005 års undersökning om studiesociala miljöer efterfrågades i enkäten hur studenterna bemöttes inom sin utbildning med tanke på 9 olika likabehandlingsaspekter, varav en var sexuell läggning. Av resultaten framgick att situationen var särskilt bekymmersam inom Juridiska fakulteten och inom teologi. 42 Diagrammet bygger på data från undersökningen om studenters syn på sina studiesociala miljöer (Wendel M, 2013). Frågan om acceptans formulerades i enkäten: Tycker du att studiemiljön på din institution präglas av acceptans för alla personer oavsett:. I frågan togs samtliga aspekter i diskrimineringslagen upp. Svarsalternativen var: Nej, absolut inte, Nej, inte i särskilt hög utsträckning, Ja, i stort sett, Ja, absolut samt Vet ej. I diagrammet ovan redovisas brist på acceptans som en sammanslagning av de två första svarsalternativen. 43 Diagrammet bygger på data från undersökningen om studenters syn på sina studiesociala miljöer (Wendel M, 2013). 13

15 LTH (n=229) S (n=168) K (n=37) N (n=70) EHL (n=128) HT (n=125) J (n=50) M (n=120) Jämfört med 2005 års undersökning om studiesociala miljöer visar resultaten, totalt sett, på en positiv utveckling vad gäller aspekten sexuell läggning 44. För de fakulteter som då upplevdes mest problematiska, N och HT 45, ser bilden bättre ut idag. På andra hållet ser det istället ut att vara mer bekymmersamt idag, främst inom J och EHL 46. Genomgång av undersökningarna visar också att frågor rörande HBTQ och likabehandling inte alltid ingår i utvärderingsverksamhetens undersökningar. I några studier integreras de t.ex. inte alls (LTH 2005, doktorander 2007, socionomer 2008, samhällsvetenskap 2011, HT 2011) i andra fångas de upp om än utifrån lite olika frågeställningar (LTH, 2011, forskarutbildningen, 2013). I några fall följs resultat inte upp som visar att studenter upplever brister i acceptans i sin studiemiljö (t.ex. inom Juridiska fakulteten 2007 respektive 2012). Vidare har frågor följts upp kvalitativt, genom intervjuer, (inom EHL 2012). Även om intervjuerna gav värdefull information om hur studenter resonerar om sin studiemiljö så innebar tillvägagångssättet en försvagad kontinuitet jämfört med tidigare enkätundersökning. Sammantaget pekar genomgången på betydelsen av att medvetet ta ställning till i vilka studier som likabehandlingsperspektiv bör ingå i och i så fall på vilket sätt. Att lyfta frågor om likabehandling i relation till varje enskild undersökning/studie framstår som viktigt för såväl utvärderingsverksamheten som för fakulteter och studentkårer, vilka i princip alltid angår som samarbetspartners i undersökningarna. Vid sidan av Utvärderingsavdelningens studier har en internationell studentbarometer, ISB, genomförts på universitetet vid tre tillfällen (2010, 2011 och 2013) 47. Arbetet har genomförts på initiativ av sektionen Externa relationer och i samarbete med avdelningen Kvalitet och utvärdering. Undersökningen bygger på en enkät som bland annat tar upp vissa aspekter i den 44 Aspekten könsöverskridande identitet ingick inte i 2005 års studie då den inte var en del av likabehandlingslagen vid den tidpunkten. 45 Avser andelen svarande som 2005 uppgav att de blivit illa bemötta utifrån sexuell läggning. 46 Juridiska fakulteten låg dock lägst av fakulteterna 2005 på frågan om vilket betyg studenterna satte på bemötande gällande sexuell läggning. 47 ISB är en internetbaserad enkätundersökning som tas fram och genomförs av International Graduate Insight Group (I- Graduate). Barometern genomförs vid ett hundratal lärosäten i 13 länder. Inom Lunds universitet har Max Persson, avdelningen Kvalitet och utvärdering, ansvarat för sammanställning och analys av resultaten. Rapporterna finns publicerade på avdelningens hemsida: 14

16 studiesociala situationen. Dock täcker inte enkätens frågeställningar diskrimineringslagens samtliga aspekter. Frågor som bedöms som angelägna kan däremot inkluderas i enkäten på förslag från de deltagande universiteten eller högskolorna mot en extra kostnad. Något sådant förslag har dock inte presenteras från Lunds universitet vid dessa undersökningstillfällen. 15

17 3. Erfarenheter av och synpunkter på likabehandlingsarbetet I detta avsnitt redovisas intervjuresultaten. Redovisningen görs tematiskt efter de samtalsämnen som utvecklades under intervjuernas gång: kårrepresentanternas syn på fakulteternas intresse i och sitt eget arbete med likabehandlingsfrågor, deras erfarenheter av uppdragen samt intervjupersonernas syn på och frågor kring högskolepedagogisk utbildning i relation till HBTQ-frågor. 3.1 Kårrepresentanternas syn på universitetets kunskaper och intresse i likabehandlingsfrågor De kårrepresentanter som deltar i denna uppföljning beskriver Lunds universitets arbete med likabehandling, särskilt inom ramen för HBTQ, som en överlag stagnerad process. Medan förändringar sker i det omgivande samhället, i förhållningssätt, attityder, förståelse, kunskap etc. så beskrivs engagemanget bland ledningar på olika nivåer inom universitetet som mer oföränderligt. En grundläggande orsak anses vara att det råder kunskapsbrist i dessa frågor bland personer med ansvar för arbetsplatserna och att kunskapsbristen i sin tur skapar grogrund för ointresse runt om på universitetet: Det känns inte som att det har hänt så mycket. Universitetet skiljer sig från resten av samhället på så sätt. Det finns mycket kunskapsbrist på dessa områden och det fortplantas av ett ointresse. När jag läste de studierna som har gjorts på utvärderingsavdelningen så reagerade jag inte över att de var 10 år gamla. Det har inte förändrats så mycket så de kunde lika gärna ha varit gjorda nu. Den skiktning av diskrimineringslagens aspekter som beskrivs av Schömer (se fotnot 3 s. 3) kommer upp till ytan, menar man, på så sätt att det oftast är genusrelaterade aspekter och spörsmål som får utrymme i diskussioner och på mötesagendor. På flera håll är genus också den enda likabehandlingsaspekt som det ges specialinriktade kurser om, t.ex. genus i undervisningen. Trots att fakulteterna på ett eller annat sätt arbetar aktivt med värdegrundsfrågor så får, menar de, HBTQ ett marginellt utrymme i förhållande till genusperspektiv. På några håll börjar dock ett samarbete växa fram mellan fakultetsledningar och kårer i arbetet med att öppna upp för HBTQ-perspektiv i undervisningen: De har insett att de ska ta in genusperspektivet i undervisningen men det har kommit externa föreläsare även om andra perspektiv, t.ex. sexuell identitet. De föreläsningarna kan leda till diskussion och till att man får tankeställare men de genomsyrar inte undervisningen. Sexuell identitet är inte en prioriterad fråga inom fakulteten. Det ges möjlighet för kåren att träffa lärare för att diskutera t. ex. likabehandlingsfrågor. Problemet är att de oftast läggs vid sidan av ordinarie träffar och då kommer bara de som redan är intresserade. Likabehandling ska inte diskuteras under särskilda möten utan under ordinarie möten. Initiativet till träffarna var mycket kårens från början. Från fakultetens sida handlade det nog mycket om att hålla kåren lugn och dämpa dem lite. Men med tiden har det förändrats och parterna har kommit närmre varandra. 16

18 Precis som tidigare undersökningar visat så finns det dock fortfarande miljöer inom universitetet där likabehandlingsfrågor inom ramen för HBTQ inte ges utrymme. De passar helt enkelt inte in i den bild man vill ge av miljön eller av sig själv. När studentrepresentanter lyft frågan så upplever de att företrädarna för fakulteterna eller för utbildningen placerar ansvaret utanför den egna beslutsordningen istället för att lägga det på sitt eget bord: Här kan man höra av studenter att här finns väl ingen som omfattas av HBTQ. Man upplever att det är den stämningen som finns. Dessa aspekter tas inte upp. Vi är en homogent sammansatt studentgrupp. Vi går i en miljö som inkapslar bilden av hur en XX-student ska vara. Det ges inget utrymme i undervisningen för att gå utanför det homogena, det förs inga diskussioner. Ibland har man rest frågor men får då svaret att det inte har med ämnet att göra. De använder argument som tar utgångspunkt i att förhållandena ligger utanför deras makt och beslutsordning. Men det gör det inte! Det ligger inom deras makt och beslutsordning. 3.3 Kårernas arbete Några av kårrepresentanterna har tidigare erfarenheter från arbete inom ramen för jämställdhet och likabehandling och använder sig av dem på lite olika sätt i sina nuvarande uppdrag. Det kan till exempel handla om att inrätta ett nytt utskott för HBTQ-frågor där representanter för fakultetens samtliga institutioner deltar eller om att skapa tydlighet kring kårrepresentanternas uppdrag och arbetsfält. Vad är det egentligen man gör, mer precist, när man arbetar med likabehandlingsfrågor? Vad är syftet och hur arbetar man? Det kan, menar de, tyckas uppenbart och självklart vad uppdragen går ut på men så är det inte. Tvärtom möts de och studentombud ofta av frågor från studenter som berör just innehållet. Det finns risk för, menar de, att otydligheter rörande uppdragens innehåll och avgränsningar kan bidra till att skapa en känsla av osäkerhet hos vissa. Likaså upplevs en avsaknad av tydligt uttalade förväntningar på vad kårrepresentanter och andra ombud ska åstadkomma under sin tid i uppdragen. Det var dessa upplevelser som bildade utgångspunkt för studenternas kommentarer till universitetets likabehandlingsplan Kårrepresentanterna poängterar dock att arbetet med att skapa tydlighet kring innehåll och förväntningar inte enbart handlar om kårens relation till studenterna utan också om relationen till fakultets- och institutionsledningar och till andra aktörer inom universitetet som de möter i sina uppdrag. Dessa aktörer, menar de, borde konkretisera och tydliggöra vad de vill att uppdragen ska innehålla och bidra till: Ombudsposten är vagt definierad. Vad man ska jobba med och åstadkomma. Kraven på kårombuden borde stramas upp på vad man ska göra. Problemet är att om inget blir gjort så får det ändå inga konsekvenser. Man vet inte vilka förväntningar som finns på kårrepresentanter. Även rollen som studentskyddsombud är behäftad med viss otydlighet, enligt kårrepresentanterna. Vilka är studentskyddsombudens befogenheter och inom vilka områden ska de arbeta? Är de relevanta att involvera i likabehandlingsarbetet? Bland kårrepresentanter och ombud spås en ökad risk för isolering i rollen om inte uppdragen tydliggörs och förankras inom universitetet. Det finns också en risk för att studenter, generellt, lägger över allt ansvar på sina representanter och väljer bort att själv engagera sig: Det är stor risk för att man blir en isolerad grupp som arbetar med dessa frågor. Andra kan resonera så att det behöver inte vi ta i. 17

19 3.3.1 Överföring och utbildning bland kårrepresentanter Under samtalen med kårrepresentanterna kommer en del självkritiska reflektioner upp till ytan. När de resonerar kring kårernas sätt att organisera arbetet och göra prioriteringar så framtonar en bild som har vissa beröringspunkter med hur de ser på universitetets, fakulteternas och andra aktörers förhållningssätt till HBTQ-perspektiven. Även bland kårerna ges dessa likabehandlingsaspekter en svagare position än jämställdhet och det är jämställdhetsfrågor av olika art som står i centrum när representanterna lämnar över uppdragen till sina efterträdare. Kännedom om hur man kan arbeta med HBTQ-frågor som kårrepresentant får därför byggas upp från början av var och en som har intresse. Konsekvensen är att arbetet individualiseras. Avsaknaden av kollektiv förankring får i sin tur återverkningar för systematiken i kårernas arbete: Överföringen inom kårerna är att man går parallellt några veckor. Företrädarens fokus spelar mycket stor roll. När det sker sådana omorganiseringar, byten, så tappas viss kunskap bort. Vi har inte haft några likabehandlingspass där vi pratade om normer. Men mycket beror på den individ som haft ansvaret.hbtq har inte nämnts. Jag har fått några utbildningstillfällen i likabehandling. De gavs av ett före detta kårombud som hade intresse i frågorna. Allt skedde ideellt och var inte del av fakultetens arbete. Ingen utbildning ges heller av kåren. Jag tycker att jag fått en ganska bred överlämning men det är mycket man inte har tid att föra vidare. Det är mycket man behöver veta, bland annat i dessa frågor. Överföringen sker på en övergripande nivå men sen måste man ju också själv vara aktiv. Jämställdhet och likabehandling diskuteras ofta bland studenter. Det finns ett stort intresse av det. Utbildningen är ganska homogen men vi måste lyfta fram alla perspektiv. Jag vet inte om HBTQperspektiven är de mest angelägna just nu. Det kan å andra sidan bero på att de aldrig lyfts fram. HBTQ-frågor är mycket viktigt för många men man måste lyfta fram det för att skapa förståelse för att det är viktigt. Det drivs idag inget systematiskt arbete men det finns en ambition att uppnå det. Kanske finns här angelägna och gemensamma utvecklingsområden att diskutera för det fortsatta samarbetet mellan kårerna och universitetet? Hur kan det systematiska arbetet se ut? Vad kan det innebära och fokusera på? 3.4 Kårrepresentanterna om HBTQ i undervisningen och om högskolepedagogisk utbildning I samtalen med kårrepresentanterna ägnas stort utrymme åt frågor kring undervisning. Deras erfarenheter från uppdragen men också från att vara student inom universitetet har utmynnat i uppfattningen att några sakområden är särskilt angelägna att lyfta fram och stimulera till vidare diskussion om. Studentrepresentanterna nämner till exempel att det på flera håll brister i integreringen av normkritik i undervisningen och att frågor kring likabehandling hänvisas till studenternas sociala sfärer eftersom de inte ges något större utrymme i undervisningen. De förhåller sig kritiska till att normkritiskt tänkande på några håll kan anses vara en särskild och valbar inriktning inom ämnet. Genom att lyfta fram sina reflektioner vill studentrepresentanterna bidra till underlag för diskussioner kring likabehandling i undervisningen. Initiativet har också sin utgångspunkt i deras erfarenheter från sina uppdrag 18