Manuskript inför publicering. Får ej spridas eller kopieras utan angivande av källa.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manuskript inför publicering. Får ej spridas eller kopieras utan angivande av källa."

Transkript

1 Författare: Eva Kjellberg BUP Gällivare sjukhus Telefon: Manuskript inför publicering. Får ej spridas eller kopieras utan angivande av källa. FÖRORD Detta är en sammanställning av ett forskningsprojekt, retrospektiv och prospektiv studie av verksamheten vid en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, som genomförts vid BUPkliniken Gällivare sjukhus. Projektet har genomförts i traditionen PAR, participatory action research, eller översatt: deltagande aktionsforskning, vilket innebär att forskarna forskar på sitt eget vardagsarbete vilket i sin tur innebär att resultatet kontinuerligt återförs till och integreras på den arbetsplats där forskningen försiggår. Vi har under lång tid utvecklat barnpsykiatriska samverkansmodeller för den psykosocialt tungt belastade grupp som enligt den nationella och lokala handlingsplanen skall prioriteras. Vi har inga väntelistor och mycket få/så gott som inga patienter behöver remitteras för vård utanför enheten. Vår hypotes har varit att vårt arbetssätt stärker familjer och samarbetspartner att själva lösa sina problem i ett tidigt skede. Med detta projekt ville vi ytterligare vidga familjernas 1

2 delaktighet genom att invitera dem att tillsammans med oss utvärdera vårt gemensamma arbete och därmed tillsammans med oss vidareutveckla teori och praktik. Vi planerade att göra en noggrann undersökning av några centrala delar av BUP:s verksamhet, för att på det sättet kunna se om vår hypotes var hållbar. Projektet har fått stöd av Norrbottens Läns Landstings FoU-, forsknings-och-utvecklingsenhet. Deltagande i projektet har varit alla teammedlemmar. Maria-F-Sandberg, Annika Nordvall och Tuula Vilén, alla socionomer, Lotta Omma, psykolog och Eva Kjellberg, barn- och ungdomspsykiater har funnits med under hela tiden. Från början deltog också Catharina Hånell och Kristoffer Nyman, båda psykologer. Under tiden projektet har sammanställts har de nytillkomna teammedlemmarna Anna Isaksson, Therése Palm och Maria Segerlund, alla psykologer, och Camilla Engman, socionom, bidragit med viktiga kommentarer. Inger Bäckström är klinikens vårdadministrativa assistent som varit spindel i vårt nät och sammanställt alla data, gjort statistik och administrerat allt intervjumaterial. Alla har på olika sätt bidragit till texten. Författaren, Eva Kjellberg, är ledare för BUP sedan många år och jag har fått förtroende att sammanställa och formulera våra skiftande och gemensamma erfarenheter. 2

3 BARN-OCH UNGDOMSPSYKIATRI I NORDLIGASTE SVERIGE INDEX INLEDNING 5 SAMMANHANG 8 Samhället Professionell kultur Utmaningar Reflekterande processer VARDAGSARBETET 11 Dagbok från en vanlig vecka på BUP förd av olika medarbetare i teamet. Beskrivning av ett utredningsärende. Beskrivning av bildarbete med en familj. VÅRDIDEOLOGI 22 Nätverk Respekt för föräldrar Akutmottagning Konsultation är en del av tillgängligheten. Remiss till BUP Att inte göra för mycket Nätverk, system och samverkan utåt. Vår egen organisation - hur hinner vi med allt? ARBETSFORMER 31 Kartläggning genom utredningar Reflekterande processer Bildarbete. Leksamtal/BOF VAD ÄR SKILLNADEN DÅ? 35 3

4 FORSKNINGSPROJEKTET 36 Tänketid Planeringstid Så gjorde vi Resultat I Hur gick det för barnen? Resultat II Hur många barn kunde vara kvar i hemmet? Resultat III Vad tyckte familjerna om vårt samarbete? Resultat IV Vad lärde vi oss själva? SLUTORD 60 APPENDIX 62 4

5 INLEDNING BUP, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, i Gällivare är en del av Nordkalottnätverket i systemiskt arbete. Denna berättelse vill ge en beskrivning av hur arbetet här har utvecklats över tid. De hörnpelare som verksamheten vilar på och de ledstjärnor vi strävar efter att följa. I texten står det ofta vi och det innebär alla de som ingår i det barnpsykiatriska teamet. Sedan slutet av 80-talet har vi som arbetar här envist hållit fast vid och utvecklat förhållningssätt baserade på reflekterande processer, nätverksarbete och systemisk teori- social konstruktionism. Detta är den integrerande behållare som genomsyrar allt vårt arbete med barn, ungdomar och deras familjer, våra olika samverkanspartner och också forskning. Att vi håller fast vid detta beror helt enkelt på att vi ser att det är ett välfungerande och säkert arbetssätt som tar tillvara mest möjliga kapacitet i vilken grupp det vara må som är samlad med avsikt att förändra en situation till det bättre. Det gäller speciellt i svåra och komplicerade situationer där många uppfattningar finns om vad som är bäst att göra för att komma vidare. Det är detta vi är till för: att bidra till att de som söker oss lättare ska kunna lösa sina problem. Det räcker oftast inte att möta barnen och föräldrarna. Vi behöver hjälp av alla de andra professionella verksamheter som finns till för barn och ungdomar i samhället och då är det helt nödvändigt att bygga upp goda och pålitliga relationer till dessa gjorde vi ett forskningsprojekt med hjälp från Tromsö universitet. Den gången undersöktes hur vårt arbete med utredningar i samverkan BUP-socialtjänst hade utfallit. Det projektet genomfördes som PAR (participatory action 5

6 research), deltagande aktionsforskning. Huvudprincipen där är att forskarna forskar på sin egen praktik och även de som omfattas av forskningen, i detta fall patienter och socialsekreterare, är delaktiga i forskningsprocessen. Genom att forskarna undersöker och utvidgar kunskapen om sin egen praktik återförs forskningsresultatet direkt till verksamheten och kan integreras där som ny kunskap. Det ger utveckling och förändring inifrån. Ett av syftena den gången var att undersöka ett arbets- och förhållningssätt som då var nyutvecklat hos oss, för att ta reda på om det var tillräckligt bra för våra patienter. Ett annat syfte var att se om vi kunde utforska och förbättra vårt arbete på ett litet mer nyanserat och för oss konstruktivt sätt än de då aktuella kvalitetssäkringsprogrammen. Detta projekt avslutades med att vi tillsammans skrev en bok som beskrev hela den forskningsprocessen: Man kan inte så noga veta... Vi blev uppmuntrade av resultatet, som var en bekräftelse på att vi var på rätt väg. Det visade sig att det inte bara var så att vi själva tyckte om att arbeta på detta sätt. Det gick bra för barnen, våra samarbetspartners var nöjda och vi lärde oss själva mycket av vårt forskningsarbete. Som en uppföljning av det arbetet påbörjade vi 2001 ett nytt forskningsprojekt. Vi ville nu undersöka hela BUP:s arbete i ljuset av om det är försvarbart att som vi arbeta med ett uttalat nätverks- och krisperspektiv, där specialtillbud, psykiatriska utredningar och individuell behandling erbjuds vid behov då den akuta problematiken är löst. Eller uttryckt på ett annat sätt: varje behandlare vid BUP tar emot de som söker oss oavsett problematik och är huvudansvariga tills familjemedlemmarna anser sig ha fått tillräcklig hjälp. Vid behov inbjuds andra teammedlemmar att delta i arbetet. Vi är noga med att de socionomer, psykologer och läkare som ingår 6

7 i teamet upprätthåller sina olika specialistkunskaper men de inordnas alltid i det sammanhang som utgörs av det problemorganiserade systemet. Det systemet utgörs av dem som berörs av det aktuella problemet, barnen, deras anhöriga, andra närstående och vi olika professionella som är engagerade. I öppna samtal med dessa berörda är fokus riktat mot att alla får utrymme att definiera hur den problematiska situationen uppfattas av var och en, lyssna till de övriga, och tänka över möjliga vägar att gå vidare. Ofta upplöses problemen genom dessa samtal. Ibland väljer de att använda sig av de specialistkunskaper som vi kan erbjuda: utredningar, medicinsk eller annan behandling. Eller att avstå, kanske komma tillbaka senare. På så sätt återtar de kontrollen över sitt eget liv och styr själva. Det är en överordnad målsättning. Grundläggande är system och familjearbete där vi arbetar med gemensam samkonstruktion. Bemötande och förhållningssätt är gemensam nämnare med ett krismedvetande i botten, fokus på öppna reflekterande samtal och respekt för familjesystemens inneboende kraft och kunskap. Inom denna ram hanterar vi, erbjuder och använder oss av våra specialistkunskaper när familjerna så vill. Helt konkret har vi nu arbetat så här i femton år. Vi har samtidigt lagt stor vikt vid förebyggande arbete, i den meningen att vi anstränger oss att vara på plats så tidigt som möjligt när någon söker vår hjälp för att förhindra att problem förvärras. Detta innebär att en hörnpelare i verksamheten alltid har varit att se till att väntelistor inte får förekomma. Det har krävt påhittighet i att göra litet men rätt i många sammanhang och ständigt pågående diskussioner om prioriteringar av vad vi måste ta hand om och vad andra professionella kan klara själva med viss uppbackning från vår sida. 7

8 Vi har utarbetat arbetsmodeller som gör det möjligt att hjälpa de som initialt är skeptiska till att anlita barnpsykiatrisk hjälp. Erbjudit socialtjänst och domstolar samverkansarbete i konkreta ärenden och prioriterar det högt. Hela samverkansarbetet är definierat som lika viktigt som det direkta patientarbetet och får stort utrymme, engagemang och intresse. När detta arbete påbörjades för femton år sedan fördubblades antalet ärenden hos oss under ett år från c:a 80 nyanmälningar/ år till c:a 200. Detta har sedan varit en ungefärlig konstant nivå. Samtidigt rapporterar socialtjänsten ett minskat antal LVU- ärenden (Lagen om Vård av Unga). Så gott som alla deras utredningar om barn som far illa sker i öppenvård ofta med vårt bidrag. Få institutionsutredningar görs. Jämförelsevis få barn placeras för vård utanför hemmet. Få barn remitteras vidare till slutenvård inom BUP. För att undersöka om vårt arbetssätt är tillräckligt bra har vi 1) försökt kontakta och intervjua alla familjer där något barn har nyregistrerats som patient under ett års tid. 2) tagit fram data över barn inom vårt upptagningsområde som placerats på HVB-hem (hem för vård och boende) eller annat boende utanför familjen. Detta för att undersöka om de svåraste i vårt område, där det kan se ut som att en komplex social problematik är det stora bekymret, enbart får behandling via socialtjänsten, inte kommer till BUP och därmed skulle vara exkluderade från vårt material. 3) som ett led i att granska hela arbetet har vi under ett år registrerat hur många familjer och samarbetspartners vi haft konsultationssamtal med utan att barnet definierats som patient hos oss. 8

9 4)för vår egen skull har vi gjort eftersamtal med några familjer. I den aktuella och legitima diskussionen om evidence based psychiatry, att man som patient ska ha rätt att få behandling som är vetenskapligt utvärderad och visat sig vara effektiv, som önskvärda ledstjärnor för vårt arbete, har vi uppfattat att det är viktigt också med kvalitativa studier som beskriver brukarnas erfarenheter av behandlingen och dess resultat. Detta är vårt bidrag till den diskussionen. SAMMANHANG Först en beskrivning av vårt eget sammanhang -kulturen vi fogat det barnpsykiatriska kunskapsområdet till. Kulturen som är de socialt inhämtade och förmedlade kunskaper och värderingar som delas av ett samhälles medlemmar. Den kulturella kunskapen är osynlig och fungerar som katalysator i vårt sociala samspel. Samhället Våra samhällen omfattar nordligaste Sverige, området norr om polcirkeln. Detta är mycket stort till ytan och består mestadels av vildmark med subarktiska hedar, våtmarker och fjällmassiv. Totalt c:a invånare lever huvudsakligen i de fyra centralorter som är uppbyggda kring stora järnmalmsgruvor som i hög grad bidragit till hela landets välstånd. Andra viktiga näringar är skogsbruk och produktion av elektrisk energi genom att områdets stora vattenfall och forsar har exploaterats. Den samiska befolkningen bedriver renskötsel i hela området sedan urminnes tider. Så, att tjäna sitt levebröd är fortfarande för många beroende av hårt fysiskt arbete och nära förbundet med de förutsättningar som ges av och ändras med naturens krafter. 9

10 Under senare år har den teknologiska utvecklingen alltmer minskat behovet av arbetskraft och det är sedan lång tid hög arbetslöshet och utflyttning från området. Malmfälten har en för landet hög frekvens av alkoholmissbruk, våldsbrott och ungdomskriminalitet liksom av tunga psykiatriska sjukdomstillstånd och suicid. Statistiken visar också höga tal för olyckor och våldsam död. Motkraften är sammanhållningen i stora familjer och starka traditioner att hjälpas åt i samhället. Det finns tre hemspråk i regionen: svenska, tornedalsfinska och samiska. Söderut uppfattas invånarna i Lappland som ordkarga, pålitliga och okonstlade. En annan beskrivning av umgängesformerna är: i Gällivare trakter berättas historier på ett helt speciellt sätt. De är mycket ordrika, böljande och oförutsägbara med långa utvikningar, inlindade i mängder av detaljer. Berättandet har ett egenvärde i sig, lika högt värderat som historiens poäng. Professionell kultur BUP Gällivare-Kiruna är öppenvårdsmottagningen för barn och ungdomspsykiatri. Vårt team består för närvarande av fyra psykologer, fyra socionomer och en läkare som tillsammans ansvarar för allt barn och ungdomspsykiatriskt arbete i vårt område. Det innebär att vi engageras i alla vanliga barn- och ungdomspsykiatriska problem- situationer som ätstörningar, depressiva, suicidala tillstånd, beteendestörningar, autistiska och andra neuropsykiatriska handikapp, barnmisshandel och så vidare. Vi är det enda BUP-teamet i området och har därmed ansvar för att vara till hjälp både för barnen och ungdomarna och att stötta deras familjer. Andra skyldigheter är att bistå myndigheter (socialtjänst och domstolar) med expertutlåtanden och nödvändig samverkan. Detta gäller förstås även kollegor inom övrig hälso- och 10

11 sjukvård. Vi tar emot c:a 200 nyanmälningar per år, och har under ett år kontakt med ungefär 300 barn och ungdomar och deras familjer. Hälften söker själva, hälften remitteras. Mindre än två procent remitteras av oss till länets slutenvårdsklinik för kompletterande utredning och eller behandling. När nödvändigt kan socialtjänsten placera ungdomar på behandlingshem eller statlig institution med tvång enligt LVU,(Lag om Vård för Unga). Det finns inga andra behandlingshem i vårt område. Vårt mycket vidsträckta och glest befolkade område har gjort det naturligt och nödvändigt att utveckla ett systemiskt arbete i praktik och teori för att kunna vara till hjälp. Sedan början av nittiotalet är vi del av ett större professionellt nätverk i Barentsregionen med centrum i Tromsö, Norge som leds av Tom Andersen, professor i socialpsykiatri. Han har uppfunnit och utvecklat praktik och teori för reflekterande processer (Andersen, 1991). Nätverket är Utvecklingsprojekt på Nordkalotten i systemiskt arbete som arbetar med utbildning, handledning och utveckling av kliniskt arbete. Det utgör även basen för en tvåårig utbildning i Relations- och Nätverksarbete vid Tromsö universitet. Utmaningar När vi började bygga upp den barnpsykiatriska verksamheten mot slutet av 80-talet var vårt största problem att vi inte nådde en stor grupp barn och ungdomar som vi var mycket oroliga för. Eftersom vi lever och arbetar i små samhällen kunde vi inte undgå att se och höra talas om de barn och ungdomar som levde i familjer med komplicerade svårigheter och visade uppenbara tecken på att må illa. De sökte sällan upp oss. Socialarbetare, sköterskor vid barnavårdscentraler- 11

12 na,(bvc), lärare och andra som hade vardagskontakt försökte ofta förmå familjerna att komma till oss. Om de någon gång kom lyckades vi sällan vara till någon riktig hjälp. Vi satt alla frustrerade på var sitt håll och sa om varandra: Varför gör de ingenting? Vi bestämde oss för att prioritera arbete med och hitta former för att kunna vara till hjälp för denna grupp barn, ofta definierade som barn i riskzon och deras familjer. Det var uppenbart att vi måste förändra oss. Börja samarbeta, på riktigt. Nästa utmaning bestod i att vi var få professionella med ett stort ansvarsområde. Det tvingade oss till ett systemiskt tänkande. Vi måste lita på att andra i patienternas nätverk var kapabla att hantera svåra dilemman, ibland med hjälp från oss. Så huvudsaken för oss blev att vara så tillgängliga som möjligt och samtidigt också vara noga med att inte göra någonting som andra kunde göra själva för att inte försvaga dem. Det är väldigt lätt för "experter" att få, kanske tillfälligtvis maktlösa, människor (såväl patienter som olika professionella samarbetspartners) att känna att någon annan vet bättre än de själva hur deras dilemman ska lösas vilket lätt gör att maktlösheten konserveras. Vi ville inte gå in i den rollen. Dessutom måste vi se till att inte få väntelistor. Vi hade inga marginaler att kunna hantera alla problem en väntelista ställer till med. Det vi länge våndades över var hur det skulle vara möjligt att kombinera våra olika uppdrag, dels att vara en resurs för socialtjänsten - en myndighet med makt att ingripa i människors liv med tvångsåtgärder - dels att vara till hjälp för familjerna som var utsatta för denna makt. 12

13 Eftersom vi var de enda "experterna" i området kunde vi inte välja sida, vi var tvungna att hitta ett sätt att göra "både - och". Som grund för arbetet valde vi att utbilda hela teamet i systemiskt nätverksarbete och reflekterande processer. Detta skedde under slutet av 80-talet genom Tromsö universitet. Därigenom fick vi de verktyg som behövdes för att kunna hantera våra olika dilemman. Många av våra samarbetspartners har också tillägnat sig utbildning i systemiskt arbete och vi har med hjälp av gemensamma referensramar kunnat hjälpas åt med komplicerade problem. Reflekterande processer I teamet har vi successivt integrerat vanan att samtala med reflekterande processer som ett grundläggande förhållningssätt i våra olika möten och samtal med familjer och deras nätverk. Detta innebär att stor vikt läggs vid de relationella aspekterna av vårt psykiatriska uppdrag.(kjellberg et al 2001). Oavsett vilket problematiskt beteende det handlar om och vilka nödvändiga åtgärder, medicinska, psykologiska eller sociala som måste vidtas så sker detta alltid i ett sammanhang skapat av den samlade kunskapen och önskemålen hos de som är berörda av problematiken: barnet, familjen, andra närstående och vi professionella. Detta är det s.k. problemskapade systemet(anderson 1996). Vårt ansvar är att skapa en mötesform som gör det möjligt för alla i det systemet att uttrycka sig själva och att lyssna till de andra. Det öppnar för möjligheten att förstå sig själv och de andra på ett nytt sätt. Det i sin tur gör det möjligt att vara och handla på nya sätt. Naturligtvis är de reflekterande samtalen beroende av de talade orden, men genom det sätt de 13

14 utförs är de också mycket sensitiva för deltagarnas inre rytm och känslolägen. VARDAGSARBETET Vi gör tillsynes samma saker hela tiden. Vi träffar våra familjer, lyssnar och pratar, leker, målar och reflekterar tillsammans och tar oss fram mot ökad förståelse. Utöver det så testar psykologerna, kuratorerna håller nätverken levande, läkarna tar hand om de medicinska aspekterna. Däremellan har vi telefonmöten med alla som ringer av olika skäl. Så träffar vi olika samarbetspartners och diskuterar former för och olika önskemål om samverkan och informerar varandra om det som krävs för att vi ömsesidigt ska kunna förstå vad vi kan förvänta oss av varandra. En halvdag i veckan är fast mötestid för hela teamet. All annan tid ägnar de olika småteamen, som alltid formas nya för varje familj, åt möten med barn, ungdomar föräldrar och alla andra uppdragsgivare. Dag ut och dag in! Dessa fasta rutiner i förhållningssätt gör det emellertid paradoxalt nog möjligt för oss att hela tiden vara i rörelse och möta familjerna på de olika sätt som de själva önskar, vilket dessutom kan ändras hela tiden tills de tycker att de är färdiga med oss. På det sättet blir vi inbjudna till korta men ofta intensiva besök i deras pågående liv. Det är helt nytt och lika spännande varje gång. Där är dynamiken. En del korta utdrag ur dagböckerna kan kanske ändå illustrera flödet. Kommer plötsligt ihåg att jag har lovat en pappa att idag prata med vår överläkare om att han behöver intyg för vård av barn så att han kan hantera den akuta situation som 14

15 dottern hamnat i. Jag läser in journalanteckningen för det senaste besöket och får den utskriven direkt av en sekreterare. Letar reda på vår läkare som läser igenom anteckningen, vi har en kortare diskussion så var det problemet löst. Under tiden vi diskuterar ringer en tonårsflicka och vill ha en ny besökstid då hon avbokat en tidigare tid. Jag lovar att höra med min kollega när vi kan ta emot henne och att ringa henne imorgon och ge besked. En kollega kommer in och vill resonera om en patient som fyller arton år i dagarna och förra veckan blev inlagd på vuxenpsykiatriska kliniken. Då hade vi kontakt varje dag. Ska vi fortsätta så? Familjen förväntar sig det. Vad förväntar sig personalen på vårdavdelningen? Har vi själva något behov? Då vår överläkare också varit engagerad tidigare bestämmer vi att diskutera med henne efter klockan eller 16.00, då vi alla råkar ha en ledig lucka. Sedan träffar jag tillsammans med vår läkare föräldrar och en flicka med ADHD-problematik som just påbörjat medicinbehandling. Förutom familjen deltar en arbetsterapeut från barnhabiliteringen då vissa behandlingsinsatser kommer att behövas därifrån. Så vidtar veckans remisskonferens. Det finns sex ärenden att fördela. Två telefonremisser har inkommit från Kiruna. Den ena gäller en trettonårig flicka som börjat bli utagerande i skolan, bråkar och skolkar. Det är modern som har ringt BUP och bett om hjälp. Hon beskriver att hon och tidigare maken befinner sig i en svår vårdnadskonflikt och att flickan inte mår bra. Den andra remissen gäller en sjuttonårig flicka. Modern söker hjälp på grund av flickans mycket kraftiga viktnedgång, hon har gått ned tjugofem kilo under sista halvåret och mamma är nu orolig att flickan har 15

16 utvecklat anorexi. Så har vi fått en remiss från BVC Gällivare angående en treårig pojke. Enligt BVC-sköterska är barnet sjövilt och modern har mycket svårt att klara av situationen. Sköterskan önskar nu att BUP kommer till ett möte på barnhälsovården tillsammans med modern och även socialtjänsten, eftersom anmälan dit är gjord pga oro över situationen hemma. En remiss har inkommit från Jokkmokk där skolkurator remitterar en femtonårig ledsen och nedstämd flicka som också är mycket sexuellt utagerande och har hotat att ta livet av sig. Föräldrarna är mycket hjälpsökande och vill få en snabb tid till BUP. Nästa remiss kommer från PRC, pedagogiskt resurscenter, i Gällivare, angående en femtonårig pojke. Han vägrar att gå till skolan, sitter hemma fixerad vid datorn och har uppträtt hotfullt mot modern. Det är hon som har funderingar på om pojken är deprimerad och söker hjälp tillsammans med PRC. Ärendena fördelas snabbt och en psykolog och en kurator avsätter tillsammans gemensam tid för ett första möte med sina respektive tilldelade patientfamiljer. Därefter bokar sekreterarna tiderna och kallar också patienterna per brev. Dagens sista besökare är en tolvårig pojke som kommer tillsammans med sin mamma och hennes tidigare samboende man. Det har genom hela skoltiden varit stora problem med allmän stökighet och aggressivt beteende. Under våren har pojken utretts på BUP efter begäran från socialtjänsten. Det var skolans rektor som hade gjort en anmälan till socialtjänsten att skolans lärare var oroade över pojkens situation som de och föräldrarna inte klarade att hantera själva. Vi har i samband med utredningen tillsammans med modern och hennes man haft flera träffar med lärarlaget och rektorn på skolan för att hjälpa till med att öka förståelsen för pojkens svårigheter och hur han reagerar på olika situationer. Nu söker mamma själv hjälp och stöd från oss att hantera 16

17 bekymren hemma så idag koncentrerar vi oss på det. Sköterskan från FME ( flyktingmedicinska enheten) ringer och vill konsultera BUP i ett ärende där en tonårsflicka i en asylsökande familj mår dåligt. Jag bokar en tid med sköterskan för gemensam träff med familjen som hon kallar till FME. Idag är det resdag. När jag kommer till BUP på morgonen sitter ett föräldrapar i väntrummet. De är asylsökande och har just fått avvisningsbesked. De visar en remiss från akutmottagningen som de besökt två nätter i sträck då deras dotter kan inte längre kan gå. Känner att jag måste ta emot dem på något sätt och lyckas få kontakt med en akut telefontolk. Vi hinner prata en halvtimme och jag kan sedan hänvisa föräldrarna till FME (Flyktingmedicinska enheten) vilket de accepterar. Förbereder dagens arbete i Kiruna och hinner få en kopp kaffe innan taxin kommer för att resa till tåget. Väl ombord hittar vi en kupé där hela teamet får plats och där vi kan resonera ostört den dryga timme resan tar. Sedan är det möte med en mamma till en lätt utvecklingsstörd och ledsen flicka, lärare, socialsekreterare och habiliteringsläkare. Vi träffas för att klargöra vem som skall göra vad. Vad kan var och en bidra med? Mötet avslutas vid femtiden efter att vi har kommit överens om en plan. Direkt efter det är en pojke inbokad tillsammans med sin mamma. Han har tidigare varit utsatt för sexuella övergrepp och mår nu dåligt. De uteblir. Får därmed litet tid över men orkar inte diktera dagens mottagningsanteckningar nu. Inte heller det barnpsykiatriska utlåtande jag lovat att den asylsökande familjen ska få. Det får bli imorgon. Berättar om mötet tidigare idag med barnhabiliteringen för en kollega och frågar om hon kan gå med mig i detta arbete tillsammans med vår läkare och vi hittar en gemensam tid om en vecka. Tågresa hem och så är vi åter i Gällivare vid åttatiden. Börjar dagen med 17

18 forskningsarbete tillsammans med en kollega. Vi skall redigera en beskrivning av ett utredningsärende och håller på med det utan att märka att tiden går. Klockan tio kommer jag på att jag lovat att vara på familjerätten en kvart senare. En sekreterare hjälper mig snabbt och glatt att få fram en bil och jag kommer i tid. På familjerätten väntar två socialsekreterare, en mamma och en pappa som vill ha information om hur vi kan hjälpa barn som har en psykiskt sjuk förälder. Detta utifrån att mamma varit sjuk i omgångar alltsedan barnet var litet. Samtalet tar en dryg timme. Jag registrerar det som ett konsultationsärende och för ingen journal. Lunch på jobbet- så tar jag kompledigt på eftermiddagen och gör helg! Beskrivning av ett utredningsärende. Telefonen ringde en eftermiddag. Det var Karin, socialsekreterare, som var mycket bekymrad för en pojke där modern misstänkte att han utsattes för sexuella närmanden av fadern. Polisutredningen var nedlagd. Socialsekreteraren bedömde att föräldrarna var i kris och att något måste göras snarast möjligt. Karin fick förslaget att ta med sig föräldrarna till ett konsultationsmöte på BUP. Vid remisskonferens beslutade vi att tre personer från oss skulle möta familjen och socialtjänsten veckan därpå. Socialsekreteraren valde att komma tillsammans med föräldrarna utan att barnet var med. Första mötet blev en diskussion och ett klargörande om BUP skulle medverka och i så fall med vad. Från BUP deltog två socionomer, en psykolog och en psykologpraktikant. Vi delade upp oss i intervjuare och reflekterande team. Intervjuaren förklarade arbetssättet vilket de accepterade. 18

19 Socialsekreteraren blev intervjuad först eftersom det var hon som tagit initiativ till kontakten. Hon berättade att familjen tidigare hade haft en långvarig kontakt med familjerätten på grund av konflikter i samband med separation och vårdnad. Familjen hade nu också haft en kortare kontakt med barn- och familjegruppen då modern upplevde att fadern och sonen Patrik hade en alltför sexualiserad relation. Sedan intervjuades modern då det var hon som gjort anmälan till socialtjänsten och sist fadern. Båda får mycket och lång tid att ge sin version och prata till punkt. Både modern och fadern anser att pojken mår dåligt. Mamma berättar om olika händelser hos pappa som gör henne oroad och hon tror att pojken mår dåligt på grund av en alltför intim och onaturlig kontakt mellan honom och pappa. Mamma tar också upp att det går allt sämre för Patrik i skolan. Hon poängterar att det är viktigt att en utredning om sonens mående och behov av stöd kommer igång så att sonen får hjälp. Även pappa tycker det var viktigt med utredning på BUP eftersom han var orolig för hur Patrik mådde. Fadern beskriver olika symtom som huvudvärk och magont och att sonen blivit alltmer tystlåten. Pappans uppfattning är att detta beror på att föräldrarna är i konflikt med varandra. Han tror också att sonen mår dåligt då de inte längre fick träffas. Första delen av samtalet tog en dryg timme. Därefter bjöds det reflekterande teamet in som då förmedlade sina reflexioner utifrån vad de hört under samtalet. Reflexionerna berörde frågor om Patriks mående och hans skolsituation. Var skolsvårigheterna nytillkomna eller hade det alltid varit besvärligt i skolan? Hur skulle vi tillsammans gå vidare? 19

20 Efter dessa reflektioner över den första delen av samtalet är det öppet för de som tidigare intervjuats att säga något. Mamma har funderingar om Patriks svårigheter i skolan och önskar få detta mer klarlagt. Pappa säger att Patrik alltför ofta sitter i egna tankar om föräldrarnas bråk, att han saknar pappa och därför inte får något gjort i skolan. Pappa anser att sonen inte har några inlärningssvårigheter. Socialsekreteraren anser att det är viktigt att utreda om Patriks psykiska hälsa påverkar skolarbetet. Intervjuaren sammanfattade och klargjorde vilka frågor som framkommit under samtalet. Detta blev en tydlig sammanhangsmarkering för alla. De frågor som BUP skulle utreda formulerades därefter tillsammans. Frågorna blev: Hur mår Patrik? Vilka krav är realistiska att ställa på Patrik utifrån hans utvecklingsnivå? Formen för de kommande samtalen planerades. Vi tydliggjorde att det var socialtjänsten som begärt denna utredning och att vår barnpsykiatriska utredning blir en del i deras utredning och eventuellt underlag för insatser från socialtjänsten. Vi berättade också vad en barnpsykiatrisk utredning innebär. Vid nästa möte kom föräldrarna tillsammans med Patrik. Efter en stunds gemensamt samtal delade vi upp oss. Patrik tyckte det gick bra att träffa psykologen enskilt för samtal och testning. Under tiden samtalade föräldrarna med de två socionomerna med fokus på Patriks utveckling och skolsituation men även på vad respektive förälder kunde bidra med för att Patrik skulle må bättre. Fadern och modern intervjuades omväxlande medan den andra lyssnade. Vi var noga med att båda föräldrarna fick lika mycket tid och att vi hela tiden fokuserade på Patriks mående och hur respektive förälder skulle kunna stötta pojken i stället för att beröra konflikten dem emellan. De var överens om att Patrik mått dåligt ända sedan deras skilsmässa och de utvecklade sin syn på detta. Föräldrarna 20

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA ENBACKSSKOLAN - Utbildningsförvaltningen UTREDNINGSGRUPPERNA FÖR BARN- OCH FAMILJ - Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2008-04-10 HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jollens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Avdelningen Jollen. a för planen Alla i arbetslaget: Gun Svensson Susanna Beckler

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning. Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län

SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI. Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län SAMVERKAN SOCIALTJÄNST - BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Resultatet av uppföljning inom socialtjänsten i Gävleborgs län December 2003 Förord Socialstyrelsens Regionala tillsynsenheter och länsstyrelserna har

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014

Barns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i

Socialtjänstens arbete brukar delas upp i Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina

Läs mer

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss

Ulvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Ulvsunda förskolor Ing re ss Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin?

Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Hur bibehåller man nätverksperspektivet i vuxenpsykiatrin? Slutrapport Tyresö Öppenvårdsmottagning, Nätverksteamet 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEAMETS MEDLEMMAR 3 SAMMANFATTNING 4 OMRÅDESBESKRIVNING 5 PROBLEMBESKRIVNING

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014 Reviderad: 2014-02-05 Syfte Denna plans ändamål är att motverka kränkande behandling av barn på Förskolan Kluringen

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Förskolan Barnens Hus Fastställd 2015-09-11 Gäller läsåret 2015-2016 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på

Läs mer