Manuskript inför publicering. Får ej spridas eller kopieras utan angivande av källa.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Manuskript inför publicering. Får ej spridas eller kopieras utan angivande av källa."

Transkript

1 Författare: Eva Kjellberg BUP Gällivare sjukhus Telefon: Manuskript inför publicering. Får ej spridas eller kopieras utan angivande av källa. FÖRORD Detta är en sammanställning av ett forskningsprojekt, retrospektiv och prospektiv studie av verksamheten vid en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik, som genomförts vid BUPkliniken Gällivare sjukhus. Projektet har genomförts i traditionen PAR, participatory action research, eller översatt: deltagande aktionsforskning, vilket innebär att forskarna forskar på sitt eget vardagsarbete vilket i sin tur innebär att resultatet kontinuerligt återförs till och integreras på den arbetsplats där forskningen försiggår. Vi har under lång tid utvecklat barnpsykiatriska samverkansmodeller för den psykosocialt tungt belastade grupp som enligt den nationella och lokala handlingsplanen skall prioriteras. Vi har inga väntelistor och mycket få/så gott som inga patienter behöver remitteras för vård utanför enheten. Vår hypotes har varit att vårt arbetssätt stärker familjer och samarbetspartner att själva lösa sina problem i ett tidigt skede. Med detta projekt ville vi ytterligare vidga familjernas 1

2 delaktighet genom att invitera dem att tillsammans med oss utvärdera vårt gemensamma arbete och därmed tillsammans med oss vidareutveckla teori och praktik. Vi planerade att göra en noggrann undersökning av några centrala delar av BUP:s verksamhet, för att på det sättet kunna se om vår hypotes var hållbar. Projektet har fått stöd av Norrbottens Läns Landstings FoU-, forsknings-och-utvecklingsenhet. Deltagande i projektet har varit alla teammedlemmar. Maria-F-Sandberg, Annika Nordvall och Tuula Vilén, alla socionomer, Lotta Omma, psykolog och Eva Kjellberg, barn- och ungdomspsykiater har funnits med under hela tiden. Från början deltog också Catharina Hånell och Kristoffer Nyman, båda psykologer. Under tiden projektet har sammanställts har de nytillkomna teammedlemmarna Anna Isaksson, Therése Palm och Maria Segerlund, alla psykologer, och Camilla Engman, socionom, bidragit med viktiga kommentarer. Inger Bäckström är klinikens vårdadministrativa assistent som varit spindel i vårt nät och sammanställt alla data, gjort statistik och administrerat allt intervjumaterial. Alla har på olika sätt bidragit till texten. Författaren, Eva Kjellberg, är ledare för BUP sedan många år och jag har fått förtroende att sammanställa och formulera våra skiftande och gemensamma erfarenheter. 2

3 BARN-OCH UNGDOMSPSYKIATRI I NORDLIGASTE SVERIGE INDEX INLEDNING 5 SAMMANHANG 8 Samhället Professionell kultur Utmaningar Reflekterande processer VARDAGSARBETET 11 Dagbok från en vanlig vecka på BUP förd av olika medarbetare i teamet. Beskrivning av ett utredningsärende. Beskrivning av bildarbete med en familj. VÅRDIDEOLOGI 22 Nätverk Respekt för föräldrar Akutmottagning Konsultation är en del av tillgängligheten. Remiss till BUP Att inte göra för mycket Nätverk, system och samverkan utåt. Vår egen organisation - hur hinner vi med allt? ARBETSFORMER 31 Kartläggning genom utredningar Reflekterande processer Bildarbete. Leksamtal/BOF VAD ÄR SKILLNADEN DÅ? 35 3

4 FORSKNINGSPROJEKTET 36 Tänketid Planeringstid Så gjorde vi Resultat I Hur gick det för barnen? Resultat II Hur många barn kunde vara kvar i hemmet? Resultat III Vad tyckte familjerna om vårt samarbete? Resultat IV Vad lärde vi oss själva? SLUTORD 60 APPENDIX 62 4

5 INLEDNING BUP, barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, i Gällivare är en del av Nordkalottnätverket i systemiskt arbete. Denna berättelse vill ge en beskrivning av hur arbetet här har utvecklats över tid. De hörnpelare som verksamheten vilar på och de ledstjärnor vi strävar efter att följa. I texten står det ofta vi och det innebär alla de som ingår i det barnpsykiatriska teamet. Sedan slutet av 80-talet har vi som arbetar här envist hållit fast vid och utvecklat förhållningssätt baserade på reflekterande processer, nätverksarbete och systemisk teori- social konstruktionism. Detta är den integrerande behållare som genomsyrar allt vårt arbete med barn, ungdomar och deras familjer, våra olika samverkanspartner och också forskning. Att vi håller fast vid detta beror helt enkelt på att vi ser att det är ett välfungerande och säkert arbetssätt som tar tillvara mest möjliga kapacitet i vilken grupp det vara må som är samlad med avsikt att förändra en situation till det bättre. Det gäller speciellt i svåra och komplicerade situationer där många uppfattningar finns om vad som är bäst att göra för att komma vidare. Det är detta vi är till för: att bidra till att de som söker oss lättare ska kunna lösa sina problem. Det räcker oftast inte att möta barnen och föräldrarna. Vi behöver hjälp av alla de andra professionella verksamheter som finns till för barn och ungdomar i samhället och då är det helt nödvändigt att bygga upp goda och pålitliga relationer till dessa gjorde vi ett forskningsprojekt med hjälp från Tromsö universitet. Den gången undersöktes hur vårt arbete med utredningar i samverkan BUP-socialtjänst hade utfallit. Det projektet genomfördes som PAR (participatory action 5

6 research), deltagande aktionsforskning. Huvudprincipen där är att forskarna forskar på sin egen praktik och även de som omfattas av forskningen, i detta fall patienter och socialsekreterare, är delaktiga i forskningsprocessen. Genom att forskarna undersöker och utvidgar kunskapen om sin egen praktik återförs forskningsresultatet direkt till verksamheten och kan integreras där som ny kunskap. Det ger utveckling och förändring inifrån. Ett av syftena den gången var att undersöka ett arbets- och förhållningssätt som då var nyutvecklat hos oss, för att ta reda på om det var tillräckligt bra för våra patienter. Ett annat syfte var att se om vi kunde utforska och förbättra vårt arbete på ett litet mer nyanserat och för oss konstruktivt sätt än de då aktuella kvalitetssäkringsprogrammen. Detta projekt avslutades med att vi tillsammans skrev en bok som beskrev hela den forskningsprocessen: Man kan inte så noga veta... Vi blev uppmuntrade av resultatet, som var en bekräftelse på att vi var på rätt väg. Det visade sig att det inte bara var så att vi själva tyckte om att arbeta på detta sätt. Det gick bra för barnen, våra samarbetspartners var nöjda och vi lärde oss själva mycket av vårt forskningsarbete. Som en uppföljning av det arbetet påbörjade vi 2001 ett nytt forskningsprojekt. Vi ville nu undersöka hela BUP:s arbete i ljuset av om det är försvarbart att som vi arbeta med ett uttalat nätverks- och krisperspektiv, där specialtillbud, psykiatriska utredningar och individuell behandling erbjuds vid behov då den akuta problematiken är löst. Eller uttryckt på ett annat sätt: varje behandlare vid BUP tar emot de som söker oss oavsett problematik och är huvudansvariga tills familjemedlemmarna anser sig ha fått tillräcklig hjälp. Vid behov inbjuds andra teammedlemmar att delta i arbetet. Vi är noga med att de socionomer, psykologer och läkare som ingår 6

7 i teamet upprätthåller sina olika specialistkunskaper men de inordnas alltid i det sammanhang som utgörs av det problemorganiserade systemet. Det systemet utgörs av dem som berörs av det aktuella problemet, barnen, deras anhöriga, andra närstående och vi olika professionella som är engagerade. I öppna samtal med dessa berörda är fokus riktat mot att alla får utrymme att definiera hur den problematiska situationen uppfattas av var och en, lyssna till de övriga, och tänka över möjliga vägar att gå vidare. Ofta upplöses problemen genom dessa samtal. Ibland väljer de att använda sig av de specialistkunskaper som vi kan erbjuda: utredningar, medicinsk eller annan behandling. Eller att avstå, kanske komma tillbaka senare. På så sätt återtar de kontrollen över sitt eget liv och styr själva. Det är en överordnad målsättning. Grundläggande är system och familjearbete där vi arbetar med gemensam samkonstruktion. Bemötande och förhållningssätt är gemensam nämnare med ett krismedvetande i botten, fokus på öppna reflekterande samtal och respekt för familjesystemens inneboende kraft och kunskap. Inom denna ram hanterar vi, erbjuder och använder oss av våra specialistkunskaper när familjerna så vill. Helt konkret har vi nu arbetat så här i femton år. Vi har samtidigt lagt stor vikt vid förebyggande arbete, i den meningen att vi anstränger oss att vara på plats så tidigt som möjligt när någon söker vår hjälp för att förhindra att problem förvärras. Detta innebär att en hörnpelare i verksamheten alltid har varit att se till att väntelistor inte får förekomma. Det har krävt påhittighet i att göra litet men rätt i många sammanhang och ständigt pågående diskussioner om prioriteringar av vad vi måste ta hand om och vad andra professionella kan klara själva med viss uppbackning från vår sida. 7

8 Vi har utarbetat arbetsmodeller som gör det möjligt att hjälpa de som initialt är skeptiska till att anlita barnpsykiatrisk hjälp. Erbjudit socialtjänst och domstolar samverkansarbete i konkreta ärenden och prioriterar det högt. Hela samverkansarbetet är definierat som lika viktigt som det direkta patientarbetet och får stort utrymme, engagemang och intresse. När detta arbete påbörjades för femton år sedan fördubblades antalet ärenden hos oss under ett år från c:a 80 nyanmälningar/ år till c:a 200. Detta har sedan varit en ungefärlig konstant nivå. Samtidigt rapporterar socialtjänsten ett minskat antal LVU- ärenden (Lagen om Vård av Unga). Så gott som alla deras utredningar om barn som far illa sker i öppenvård ofta med vårt bidrag. Få institutionsutredningar görs. Jämförelsevis få barn placeras för vård utanför hemmet. Få barn remitteras vidare till slutenvård inom BUP. För att undersöka om vårt arbetssätt är tillräckligt bra har vi 1) försökt kontakta och intervjua alla familjer där något barn har nyregistrerats som patient under ett års tid. 2) tagit fram data över barn inom vårt upptagningsområde som placerats på HVB-hem (hem för vård och boende) eller annat boende utanför familjen. Detta för att undersöka om de svåraste i vårt område, där det kan se ut som att en komplex social problematik är det stora bekymret, enbart får behandling via socialtjänsten, inte kommer till BUP och därmed skulle vara exkluderade från vårt material. 3) som ett led i att granska hela arbetet har vi under ett år registrerat hur många familjer och samarbetspartners vi haft konsultationssamtal med utan att barnet definierats som patient hos oss. 8

9 4)för vår egen skull har vi gjort eftersamtal med några familjer. I den aktuella och legitima diskussionen om evidence based psychiatry, att man som patient ska ha rätt att få behandling som är vetenskapligt utvärderad och visat sig vara effektiv, som önskvärda ledstjärnor för vårt arbete, har vi uppfattat att det är viktigt också med kvalitativa studier som beskriver brukarnas erfarenheter av behandlingen och dess resultat. Detta är vårt bidrag till den diskussionen. SAMMANHANG Först en beskrivning av vårt eget sammanhang -kulturen vi fogat det barnpsykiatriska kunskapsområdet till. Kulturen som är de socialt inhämtade och förmedlade kunskaper och värderingar som delas av ett samhälles medlemmar. Den kulturella kunskapen är osynlig och fungerar som katalysator i vårt sociala samspel. Samhället Våra samhällen omfattar nordligaste Sverige, området norr om polcirkeln. Detta är mycket stort till ytan och består mestadels av vildmark med subarktiska hedar, våtmarker och fjällmassiv. Totalt c:a invånare lever huvudsakligen i de fyra centralorter som är uppbyggda kring stora järnmalmsgruvor som i hög grad bidragit till hela landets välstånd. Andra viktiga näringar är skogsbruk och produktion av elektrisk energi genom att områdets stora vattenfall och forsar har exploaterats. Den samiska befolkningen bedriver renskötsel i hela området sedan urminnes tider. Så, att tjäna sitt levebröd är fortfarande för många beroende av hårt fysiskt arbete och nära förbundet med de förutsättningar som ges av och ändras med naturens krafter. 9

10 Under senare år har den teknologiska utvecklingen alltmer minskat behovet av arbetskraft och det är sedan lång tid hög arbetslöshet och utflyttning från området. Malmfälten har en för landet hög frekvens av alkoholmissbruk, våldsbrott och ungdomskriminalitet liksom av tunga psykiatriska sjukdomstillstånd och suicid. Statistiken visar också höga tal för olyckor och våldsam död. Motkraften är sammanhållningen i stora familjer och starka traditioner att hjälpas åt i samhället. Det finns tre hemspråk i regionen: svenska, tornedalsfinska och samiska. Söderut uppfattas invånarna i Lappland som ordkarga, pålitliga och okonstlade. En annan beskrivning av umgängesformerna är: i Gällivare trakter berättas historier på ett helt speciellt sätt. De är mycket ordrika, böljande och oförutsägbara med långa utvikningar, inlindade i mängder av detaljer. Berättandet har ett egenvärde i sig, lika högt värderat som historiens poäng. Professionell kultur BUP Gällivare-Kiruna är öppenvårdsmottagningen för barn och ungdomspsykiatri. Vårt team består för närvarande av fyra psykologer, fyra socionomer och en läkare som tillsammans ansvarar för allt barn och ungdomspsykiatriskt arbete i vårt område. Det innebär att vi engageras i alla vanliga barn- och ungdomspsykiatriska problem- situationer som ätstörningar, depressiva, suicidala tillstånd, beteendestörningar, autistiska och andra neuropsykiatriska handikapp, barnmisshandel och så vidare. Vi är det enda BUP-teamet i området och har därmed ansvar för att vara till hjälp både för barnen och ungdomarna och att stötta deras familjer. Andra skyldigheter är att bistå myndigheter (socialtjänst och domstolar) med expertutlåtanden och nödvändig samverkan. Detta gäller förstås även kollegor inom övrig hälso- och 10

11 sjukvård. Vi tar emot c:a 200 nyanmälningar per år, och har under ett år kontakt med ungefär 300 barn och ungdomar och deras familjer. Hälften söker själva, hälften remitteras. Mindre än två procent remitteras av oss till länets slutenvårdsklinik för kompletterande utredning och eller behandling. När nödvändigt kan socialtjänsten placera ungdomar på behandlingshem eller statlig institution med tvång enligt LVU,(Lag om Vård för Unga). Det finns inga andra behandlingshem i vårt område. Vårt mycket vidsträckta och glest befolkade område har gjort det naturligt och nödvändigt att utveckla ett systemiskt arbete i praktik och teori för att kunna vara till hjälp. Sedan början av nittiotalet är vi del av ett större professionellt nätverk i Barentsregionen med centrum i Tromsö, Norge som leds av Tom Andersen, professor i socialpsykiatri. Han har uppfunnit och utvecklat praktik och teori för reflekterande processer (Andersen, 1991). Nätverket är Utvecklingsprojekt på Nordkalotten i systemiskt arbete som arbetar med utbildning, handledning och utveckling av kliniskt arbete. Det utgör även basen för en tvåårig utbildning i Relations- och Nätverksarbete vid Tromsö universitet. Utmaningar När vi började bygga upp den barnpsykiatriska verksamheten mot slutet av 80-talet var vårt största problem att vi inte nådde en stor grupp barn och ungdomar som vi var mycket oroliga för. Eftersom vi lever och arbetar i små samhällen kunde vi inte undgå att se och höra talas om de barn och ungdomar som levde i familjer med komplicerade svårigheter och visade uppenbara tecken på att må illa. De sökte sällan upp oss. Socialarbetare, sköterskor vid barnavårdscentraler- 11

12 na,(bvc), lärare och andra som hade vardagskontakt försökte ofta förmå familjerna att komma till oss. Om de någon gång kom lyckades vi sällan vara till någon riktig hjälp. Vi satt alla frustrerade på var sitt håll och sa om varandra: Varför gör de ingenting? Vi bestämde oss för att prioritera arbete med och hitta former för att kunna vara till hjälp för denna grupp barn, ofta definierade som barn i riskzon och deras familjer. Det var uppenbart att vi måste förändra oss. Börja samarbeta, på riktigt. Nästa utmaning bestod i att vi var få professionella med ett stort ansvarsområde. Det tvingade oss till ett systemiskt tänkande. Vi måste lita på att andra i patienternas nätverk var kapabla att hantera svåra dilemman, ibland med hjälp från oss. Så huvudsaken för oss blev att vara så tillgängliga som möjligt och samtidigt också vara noga med att inte göra någonting som andra kunde göra själva för att inte försvaga dem. Det är väldigt lätt för "experter" att få, kanske tillfälligtvis maktlösa, människor (såväl patienter som olika professionella samarbetspartners) att känna att någon annan vet bättre än de själva hur deras dilemman ska lösas vilket lätt gör att maktlösheten konserveras. Vi ville inte gå in i den rollen. Dessutom måste vi se till att inte få väntelistor. Vi hade inga marginaler att kunna hantera alla problem en väntelista ställer till med. Det vi länge våndades över var hur det skulle vara möjligt att kombinera våra olika uppdrag, dels att vara en resurs för socialtjänsten - en myndighet med makt att ingripa i människors liv med tvångsåtgärder - dels att vara till hjälp för familjerna som var utsatta för denna makt. 12

13 Eftersom vi var de enda "experterna" i området kunde vi inte välja sida, vi var tvungna att hitta ett sätt att göra "både - och". Som grund för arbetet valde vi att utbilda hela teamet i systemiskt nätverksarbete och reflekterande processer. Detta skedde under slutet av 80-talet genom Tromsö universitet. Därigenom fick vi de verktyg som behövdes för att kunna hantera våra olika dilemman. Många av våra samarbetspartners har också tillägnat sig utbildning i systemiskt arbete och vi har med hjälp av gemensamma referensramar kunnat hjälpas åt med komplicerade problem. Reflekterande processer I teamet har vi successivt integrerat vanan att samtala med reflekterande processer som ett grundläggande förhållningssätt i våra olika möten och samtal med familjer och deras nätverk. Detta innebär att stor vikt läggs vid de relationella aspekterna av vårt psykiatriska uppdrag.(kjellberg et al 2001). Oavsett vilket problematiskt beteende det handlar om och vilka nödvändiga åtgärder, medicinska, psykologiska eller sociala som måste vidtas så sker detta alltid i ett sammanhang skapat av den samlade kunskapen och önskemålen hos de som är berörda av problematiken: barnet, familjen, andra närstående och vi professionella. Detta är det s.k. problemskapade systemet(anderson 1996). Vårt ansvar är att skapa en mötesform som gör det möjligt för alla i det systemet att uttrycka sig själva och att lyssna till de andra. Det öppnar för möjligheten att förstå sig själv och de andra på ett nytt sätt. Det i sin tur gör det möjligt att vara och handla på nya sätt. Naturligtvis är de reflekterande samtalen beroende av de talade orden, men genom det sätt de 13

14 utförs är de också mycket sensitiva för deltagarnas inre rytm och känslolägen. VARDAGSARBETET Vi gör tillsynes samma saker hela tiden. Vi träffar våra familjer, lyssnar och pratar, leker, målar och reflekterar tillsammans och tar oss fram mot ökad förståelse. Utöver det så testar psykologerna, kuratorerna håller nätverken levande, läkarna tar hand om de medicinska aspekterna. Däremellan har vi telefonmöten med alla som ringer av olika skäl. Så träffar vi olika samarbetspartners och diskuterar former för och olika önskemål om samverkan och informerar varandra om det som krävs för att vi ömsesidigt ska kunna förstå vad vi kan förvänta oss av varandra. En halvdag i veckan är fast mötestid för hela teamet. All annan tid ägnar de olika småteamen, som alltid formas nya för varje familj, åt möten med barn, ungdomar föräldrar och alla andra uppdragsgivare. Dag ut och dag in! Dessa fasta rutiner i förhållningssätt gör det emellertid paradoxalt nog möjligt för oss att hela tiden vara i rörelse och möta familjerna på de olika sätt som de själva önskar, vilket dessutom kan ändras hela tiden tills de tycker att de är färdiga med oss. På det sättet blir vi inbjudna till korta men ofta intensiva besök i deras pågående liv. Det är helt nytt och lika spännande varje gång. Där är dynamiken. En del korta utdrag ur dagböckerna kan kanske ändå illustrera flödet. Kommer plötsligt ihåg att jag har lovat en pappa att idag prata med vår överläkare om att han behöver intyg för vård av barn så att han kan hantera den akuta situation som 14

15 dottern hamnat i. Jag läser in journalanteckningen för det senaste besöket och får den utskriven direkt av en sekreterare. Letar reda på vår läkare som läser igenom anteckningen, vi har en kortare diskussion så var det problemet löst. Under tiden vi diskuterar ringer en tonårsflicka och vill ha en ny besökstid då hon avbokat en tidigare tid. Jag lovar att höra med min kollega när vi kan ta emot henne och att ringa henne imorgon och ge besked. En kollega kommer in och vill resonera om en patient som fyller arton år i dagarna och förra veckan blev inlagd på vuxenpsykiatriska kliniken. Då hade vi kontakt varje dag. Ska vi fortsätta så? Familjen förväntar sig det. Vad förväntar sig personalen på vårdavdelningen? Har vi själva något behov? Då vår överläkare också varit engagerad tidigare bestämmer vi att diskutera med henne efter klockan eller 16.00, då vi alla råkar ha en ledig lucka. Sedan träffar jag tillsammans med vår läkare föräldrar och en flicka med ADHD-problematik som just påbörjat medicinbehandling. Förutom familjen deltar en arbetsterapeut från barnhabiliteringen då vissa behandlingsinsatser kommer att behövas därifrån. Så vidtar veckans remisskonferens. Det finns sex ärenden att fördela. Två telefonremisser har inkommit från Kiruna. Den ena gäller en trettonårig flicka som börjat bli utagerande i skolan, bråkar och skolkar. Det är modern som har ringt BUP och bett om hjälp. Hon beskriver att hon och tidigare maken befinner sig i en svår vårdnadskonflikt och att flickan inte mår bra. Den andra remissen gäller en sjuttonårig flicka. Modern söker hjälp på grund av flickans mycket kraftiga viktnedgång, hon har gått ned tjugofem kilo under sista halvåret och mamma är nu orolig att flickan har 15

16 utvecklat anorexi. Så har vi fått en remiss från BVC Gällivare angående en treårig pojke. Enligt BVC-sköterska är barnet sjövilt och modern har mycket svårt att klara av situationen. Sköterskan önskar nu att BUP kommer till ett möte på barnhälsovården tillsammans med modern och även socialtjänsten, eftersom anmälan dit är gjord pga oro över situationen hemma. En remiss har inkommit från Jokkmokk där skolkurator remitterar en femtonårig ledsen och nedstämd flicka som också är mycket sexuellt utagerande och har hotat att ta livet av sig. Föräldrarna är mycket hjälpsökande och vill få en snabb tid till BUP. Nästa remiss kommer från PRC, pedagogiskt resurscenter, i Gällivare, angående en femtonårig pojke. Han vägrar att gå till skolan, sitter hemma fixerad vid datorn och har uppträtt hotfullt mot modern. Det är hon som har funderingar på om pojken är deprimerad och söker hjälp tillsammans med PRC. Ärendena fördelas snabbt och en psykolog och en kurator avsätter tillsammans gemensam tid för ett första möte med sina respektive tilldelade patientfamiljer. Därefter bokar sekreterarna tiderna och kallar också patienterna per brev. Dagens sista besökare är en tolvårig pojke som kommer tillsammans med sin mamma och hennes tidigare samboende man. Det har genom hela skoltiden varit stora problem med allmän stökighet och aggressivt beteende. Under våren har pojken utretts på BUP efter begäran från socialtjänsten. Det var skolans rektor som hade gjort en anmälan till socialtjänsten att skolans lärare var oroade över pojkens situation som de och föräldrarna inte klarade att hantera själva. Vi har i samband med utredningen tillsammans med modern och hennes man haft flera träffar med lärarlaget och rektorn på skolan för att hjälpa till med att öka förståelsen för pojkens svårigheter och hur han reagerar på olika situationer. Nu söker mamma själv hjälp och stöd från oss att hantera 16

17 bekymren hemma så idag koncentrerar vi oss på det. Sköterskan från FME ( flyktingmedicinska enheten) ringer och vill konsultera BUP i ett ärende där en tonårsflicka i en asylsökande familj mår dåligt. Jag bokar en tid med sköterskan för gemensam träff med familjen som hon kallar till FME. Idag är det resdag. När jag kommer till BUP på morgonen sitter ett föräldrapar i väntrummet. De är asylsökande och har just fått avvisningsbesked. De visar en remiss från akutmottagningen som de besökt två nätter i sträck då deras dotter kan inte längre kan gå. Känner att jag måste ta emot dem på något sätt och lyckas få kontakt med en akut telefontolk. Vi hinner prata en halvtimme och jag kan sedan hänvisa föräldrarna till FME (Flyktingmedicinska enheten) vilket de accepterar. Förbereder dagens arbete i Kiruna och hinner få en kopp kaffe innan taxin kommer för att resa till tåget. Väl ombord hittar vi en kupé där hela teamet får plats och där vi kan resonera ostört den dryga timme resan tar. Sedan är det möte med en mamma till en lätt utvecklingsstörd och ledsen flicka, lärare, socialsekreterare och habiliteringsläkare. Vi träffas för att klargöra vem som skall göra vad. Vad kan var och en bidra med? Mötet avslutas vid femtiden efter att vi har kommit överens om en plan. Direkt efter det är en pojke inbokad tillsammans med sin mamma. Han har tidigare varit utsatt för sexuella övergrepp och mår nu dåligt. De uteblir. Får därmed litet tid över men orkar inte diktera dagens mottagningsanteckningar nu. Inte heller det barnpsykiatriska utlåtande jag lovat att den asylsökande familjen ska få. Det får bli imorgon. Berättar om mötet tidigare idag med barnhabiliteringen för en kollega och frågar om hon kan gå med mig i detta arbete tillsammans med vår läkare och vi hittar en gemensam tid om en vecka. Tågresa hem och så är vi åter i Gällivare vid åttatiden. Börjar dagen med 17

18 forskningsarbete tillsammans med en kollega. Vi skall redigera en beskrivning av ett utredningsärende och håller på med det utan att märka att tiden går. Klockan tio kommer jag på att jag lovat att vara på familjerätten en kvart senare. En sekreterare hjälper mig snabbt och glatt att få fram en bil och jag kommer i tid. På familjerätten väntar två socialsekreterare, en mamma och en pappa som vill ha information om hur vi kan hjälpa barn som har en psykiskt sjuk förälder. Detta utifrån att mamma varit sjuk i omgångar alltsedan barnet var litet. Samtalet tar en dryg timme. Jag registrerar det som ett konsultationsärende och för ingen journal. Lunch på jobbet- så tar jag kompledigt på eftermiddagen och gör helg! Beskrivning av ett utredningsärende. Telefonen ringde en eftermiddag. Det var Karin, socialsekreterare, som var mycket bekymrad för en pojke där modern misstänkte att han utsattes för sexuella närmanden av fadern. Polisutredningen var nedlagd. Socialsekreteraren bedömde att föräldrarna var i kris och att något måste göras snarast möjligt. Karin fick förslaget att ta med sig föräldrarna till ett konsultationsmöte på BUP. Vid remisskonferens beslutade vi att tre personer från oss skulle möta familjen och socialtjänsten veckan därpå. Socialsekreteraren valde att komma tillsammans med föräldrarna utan att barnet var med. Första mötet blev en diskussion och ett klargörande om BUP skulle medverka och i så fall med vad. Från BUP deltog två socionomer, en psykolog och en psykologpraktikant. Vi delade upp oss i intervjuare och reflekterande team. Intervjuaren förklarade arbetssättet vilket de accepterade. 18

19 Socialsekreteraren blev intervjuad först eftersom det var hon som tagit initiativ till kontakten. Hon berättade att familjen tidigare hade haft en långvarig kontakt med familjerätten på grund av konflikter i samband med separation och vårdnad. Familjen hade nu också haft en kortare kontakt med barn- och familjegruppen då modern upplevde att fadern och sonen Patrik hade en alltför sexualiserad relation. Sedan intervjuades modern då det var hon som gjort anmälan till socialtjänsten och sist fadern. Båda får mycket och lång tid att ge sin version och prata till punkt. Både modern och fadern anser att pojken mår dåligt. Mamma berättar om olika händelser hos pappa som gör henne oroad och hon tror att pojken mår dåligt på grund av en alltför intim och onaturlig kontakt mellan honom och pappa. Mamma tar också upp att det går allt sämre för Patrik i skolan. Hon poängterar att det är viktigt att en utredning om sonens mående och behov av stöd kommer igång så att sonen får hjälp. Även pappa tycker det var viktigt med utredning på BUP eftersom han var orolig för hur Patrik mådde. Fadern beskriver olika symtom som huvudvärk och magont och att sonen blivit alltmer tystlåten. Pappans uppfattning är att detta beror på att föräldrarna är i konflikt med varandra. Han tror också att sonen mår dåligt då de inte längre fick träffas. Första delen av samtalet tog en dryg timme. Därefter bjöds det reflekterande teamet in som då förmedlade sina reflexioner utifrån vad de hört under samtalet. Reflexionerna berörde frågor om Patriks mående och hans skolsituation. Var skolsvårigheterna nytillkomna eller hade det alltid varit besvärligt i skolan? Hur skulle vi tillsammans gå vidare? 19

20 Efter dessa reflektioner över den första delen av samtalet är det öppet för de som tidigare intervjuats att säga något. Mamma har funderingar om Patriks svårigheter i skolan och önskar få detta mer klarlagt. Pappa säger att Patrik alltför ofta sitter i egna tankar om föräldrarnas bråk, att han saknar pappa och därför inte får något gjort i skolan. Pappa anser att sonen inte har några inlärningssvårigheter. Socialsekreteraren anser att det är viktigt att utreda om Patriks psykiska hälsa påverkar skolarbetet. Intervjuaren sammanfattade och klargjorde vilka frågor som framkommit under samtalet. Detta blev en tydlig sammanhangsmarkering för alla. De frågor som BUP skulle utreda formulerades därefter tillsammans. Frågorna blev: Hur mår Patrik? Vilka krav är realistiska att ställa på Patrik utifrån hans utvecklingsnivå? Formen för de kommande samtalen planerades. Vi tydliggjorde att det var socialtjänsten som begärt denna utredning och att vår barnpsykiatriska utredning blir en del i deras utredning och eventuellt underlag för insatser från socialtjänsten. Vi berättade också vad en barnpsykiatrisk utredning innebär. Vid nästa möte kom föräldrarna tillsammans med Patrik. Efter en stunds gemensamt samtal delade vi upp oss. Patrik tyckte det gick bra att träffa psykologen enskilt för samtal och testning. Under tiden samtalade föräldrarna med de två socionomerna med fokus på Patriks utveckling och skolsituation men även på vad respektive förälder kunde bidra med för att Patrik skulle må bättre. Fadern och modern intervjuades omväxlande medan den andra lyssnade. Vi var noga med att båda föräldrarna fick lika mycket tid och att vi hela tiden fokuserade på Patriks mående och hur respektive förälder skulle kunna stötta pojken i stället för att beröra konflikten dem emellan. De var överens om att Patrik mått dåligt ända sedan deras skilsmässa och de utvecklade sin syn på detta. Föräldrarna 20

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.

Fall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer

Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Trygg och Säker miljö på Vi som Växer Skadeförebyggande arbete i den dagliga verksamheten: Ledningen är huvudansvarig för säkerhetsarbetet. All personal skall vara delaktig i den dagliga skadeförebyggande

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog

Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande. Katrin Sepp, psykolog Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för asylsökande Katrin Sepp, psykolog Södra Älvsborgs Sjukhus Skaraborgsvägen 21, Borås Asylsökandes rättigheter och begränsningar Asylsökande barn Asylsökande barn har

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18

Dokument till kvalitetssystem Arbetsområde: Gällivare kommun. Reviderad senast: 2015-05-18 Sida 1 (8) Samverkansprogram Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset inom Sida 2 (8) Rutin vid suicid samt andra onaturliga dödsfall utanför sjukhuset. Polis eller ambulans kallar

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Välkommen till BUP Kärnan

Välkommen till BUP Kärnan Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer