LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.4 2. Lagar och definitioner Inledning Diskrimineringslagen Definitioner Skollagen Definitioner Förskolans Läroplan Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten Grunduppgifter Ansvariga för planen Giltighetstid Barnens delaktighet Föräldrarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen 9 4. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Datum för utvärdering av årets plan Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Ansvariga för att årets plan utvärderas 10 2

3 5. Främjande insatser Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer Främja lika rättigheter och möjligheter Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs av kartläggningen Hur barn och föräldrar involverats i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Mindre spring inomhus Sänka ljudnivån inomhus Att vara en bra kompis Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande 17 Bilaga 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/diskriminering.18 Bilaga 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/diskriminering..19 3

4 1. Sammanfattning Vi har använt webverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har arbetat fram vår plan. Denna plan ligger sedan till grund för vårt dagliga arbete på förskolan. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Vår förskola ska vara en trygg, rolig och lärorik plats där vi utvecklas i gemenskap med andra, Vi bedriver ett aktivt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Detta innebär att: Förskolan ska vara en frizon mot kränkande behandling = nolltolerans. Alla barn ska tycka att det är roligt att gå till förskolan. Alla barn ska mötas med förståelse och respekt. Kämpingestugans vision: Livslång lust till lek och lärande. Kämpingestugans motto: Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig. 2. Lagar och definitioner 2.1 Inledning Det finns flera lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2000:567). Det är Barn- och elevombudet och skolinspektionen som har tillsyn över bestämmelserna i skollagen och Diskrimineringsombudsmannen som har tillsyn över diskrimineringslagen. Enligt skollagen ska det årligen upprätts en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen ska det årligen upprättas en likabehandlingsplan. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi därmed gjort. Planerna ska utgå från en aktuell kartläggning av situationen på förskolan. De ska beskriva hur personalen ska agera vid akuta situationer, men också beskriva det förebyggande arbetet 4

5 och hur arbetet ska följas upp. Den ska också redovisa hur de planerade åtgärderna ska genomföras. Den ska beskriva ansvarsfördelningen och hur barn engagerats i arbetet med att göra planen, följa upp den och utvärdera den. Den ska även beskriva hur planen ska göras känd bland barn och föräldrar. 2.2 Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslagen 1 kap 1 ) 2.3 Definitioner I denna lag avses med diskriminering: Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framgår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som ovan nämnts och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna har åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 5

6 I denna lag avses med: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte har identifierat sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psyksiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 2.4 Skollagen Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 1 kap 5 ) 2.5 Definitioner I denna lag avses med: Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt denna lag. Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag. Huvudman: den som är huvudman för verksamheten enligt denna lag. Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, mm) 6

7 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (10 ) En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket, första och andra meningen ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). (Lagen som helhet finns att läsa i skollagen) 2.6 Förskolans Läroplan En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98, reviderad 2010) 2.7 Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten Huvuduppgiften är att ge varje barn de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att bli en ansvarsfull medborgare och verka i vårt samhälle samt att öka kunskapen om andra kulturer och samhällen. Verksamheten ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten har en viktig uppgift i att hävda de normer och värderingar som vuxit fram i vårt västerländska samhälle. Verksamheten måste, så långt som möjligt, vara anpassad för den enskilde individen. Verksamheten ska präglas av jämställdhet mellan flickor och pojkar. 7

8 3. Grunduppgifter Verksamhetsformen som omfattas av planen är förskola. Vi ser Kämpingestugans förskola som en avdelning men har delat in barnen på två sidor. 1-2 åringarna håller till på sidan som vi kallar Havet och 3-5 åringarna håller till på sidan vi kallar Stranden. F.m.tid är barnen nästan uteslutande på dessa respektive sidor men efter lunch och vila får de välja mer t.ex. om vilken sida de vill äta mellanmål. Höstterminen 2016 har vi 41 barn och 10 anställda samt 1 förskolechef. Förskolechefen är chef på både Kämpingestugan och Henriks Hage. 3.1 Ansvariga för planen Likabehandlingsgruppen är ansvarig för planens utformning. Gruppen består av förskolechef och två pedagoger. Gruppen ska vara en garant för att vi på förskolan arbetar förebyggande och rapporterar vidare till förskolechef vid akuta händelser. Men ALLA i arbetslaget har en skyldighet att arbeta målmedvetet för att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Vi tror att om alla känner delaktighet och förståelse av vikten av detta arbete blir det till det bästa. 3.2 Giltighetstid Planen gäller från och med Planen gäller till och med Barnens delaktighet Barnen ges möjligheter att vara delaktiga genom samtal och diskussioner. Detta sker dagligen vid samlingar och vid eventuella konflikter. Temadagar kring vår värdegrund CARE - och hur man ska vara mot varandra. Exempel kan vara; internationella veckan och alla hjärtans dag. Trivselregler och kompisregler som barnen arbetar fram med sin mentor. Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna, t.ex. teaterbesök och samarbetsövningar. 3.4 Föräldrarnas delaktighet Föräldrarna involveras i verksamheten genom: Föräldramöte och verksamhetsråd ca två gånger per år Samtal i den dagliga verksamheten, dvs tamburkontakt. Utvecklingssamtal som erbjuds två gånger per år 8

9 Månadsbrev Blogg, Facebook, hemsida samt Presto Enkäter en gång per år 3.5 Personalens delaktighet För att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier arbetar personalen målmedvetet genom: Att vara goda förebilder Att dagligen bekräfta varje enskilt barn, hälsa på varje enskilt barn/ansvarssida Att ha tätt samarbete kolleger emellan Där det finns barn där finns det personal, sprida ut oss mera ute och inne Att ge pojkar och flickor lika stort utrymme Denna plan diskuteras på Veckomöte, Arbetsplatsträffar och Studiedagar 3.6 Förankring av planen Personalmöte Föräldramöte Verksamhetsråd Månadsbrev till föräldrar Samlingar med barnen Publiceras på hemsidan 4 Utvärdering 4.1 Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser och åtgärder av föregående plan har diskuterats på: Personalkonferenser I Likabehandlingsgruppen På verksamhetsrådet I samlingar med barnen 4.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal Barn Föräldrar 9

10 4.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Barnen trivs och är trygga hos oss på Kämpingestugan Vi bemöter alla lika och alla blir sedda oavsett kön. Vi har ett tillåtande klimat på förskolan. Vi har blivit bättre på att arbeta med modersmålsträning så att det stärker varje barns identitet, kultur och nationalitet men vi kan bli ännu bättre Vi uppmuntrar barnen att använda samtliga rum och medverka i alla aktiviteter Datum för utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas på arbetsplatsträff i februari 2017 I samlingar och aktiviteter med barnen, t ex genom Husmodellen På vårterminens verksamhetsråd i mars 2017 I likabehandlingsgruppen 4.6 Ansvariga för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgruppen 5 Främjande insatser 5.1 Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att varje barn ska känna stolthet över sin identitet, kultur och nationalitet. Öka kunskapen om andra nationaliteter och kulturer Insats Fira Internationella veckan i samband med FN dagen (v 43) med fokus på de länder som vi har barn från (Danmark, Norge, Filippinerna, Litauen, Kroatien) Läsa sagor och berättelser på barnens modersmål samt sjunga och lyssna på musik, ta hjälp av bibliotekspersonalen samt UR Lära barnen små ord och fraser 10

11 Göra ett litet häfte om alla länder vi har representerade med bilder, flaggor mm. Ta hjälp av våra föräldrar med att få låna böcker, sagor, musik etc från dem. Viktigt att tänka på att vi inte försöker läsa sagor och dylikt på ett språk som vi inte behärskar då vi kan lära ut fel. Ansvariga: Arbetslaget 5.2 Främja lika rättigheter och möjligheter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig sedda och hörda oavsett kön och att känna att de har lika stort inflytande över verksamheten. Alla barn ska få tillgång till lekmaterial oavsett kön. Alla barn ska känna sig accepterade för sin könstillhörighet. Alla barn ska känna sig stolta över sitt modersmål och ha lika värde oavsett bakgrund. Alla barn ska oavsett trosuppfattning behandlas lika. Alla barn ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina behov. Alla barn ska känna att deras familjesituation är accepterad. Alla barn ska få kännedom om barnkonventionen. Insats Barnen ska, på samlingar, återkommande samtala och diskutera om alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt hur man visar solidaritet med de människor som är svaga och utsatta i samhället. Temadagar kring vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna och teaterbesök kring utanförskap och genustänk Ansvariga Arbetslaget 11

12 5.3 Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön och ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig accepterade. Alla barn ska följa trivselregler som arbetats fram av barn och pedagoger Insats Trivselregler som barnen arbetar fram tillsammans i sin mentorsgrupp Kompisregler som barnen arbetar fram tillsammans i sin mentorsgrupp (Ex Kompissolen) Vi har kontinuerliga diskussioner med barn, personal och föräldrar om värdegrunden som numera är CARE.. Vi har nolltolerans mot dåligt beteende och ovårdat språk. Vi arbetar aktivt och medvetet med diskrimineringsgrunderna när vi planerar den pedagogiska verksamheten och är lyhörda för vad barnen känner och ger uttryck för. Uppföljning på veckomöte och/eller personalkonferens. 6 Kartläggning 6.1 Kartläggningsmetoder Målet var att vi skulle se över vår ute- och innemiljö så att den är säker, trygg, utmanande och stimulerande för alla barnen. En kartläggning av förskolans miljö har gjorts under vårterminen Personalen har gjort observationer, intervjuer och enkäter med barn, enskilt och i grupp, de har gjort kartor över både ute- och innemiljön och haft diskussioner med barnen och personalen som alla har fått säga vad de tycker och känner om de olika rummen och platserna. 6.2 Områden som berörs i kartläggningen Barns inflytande, kränkande behandling, kön och etnisk tillhörighet. 6.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar har varit delaktiga genom enkäter och enskilda samtal. Barn har varit delaktiga genom enkäter samt enskilda samtal Barnen har varit delaktiga genom att de fått titta på foto från olika miljöer på förskolan, både inne och ute. Vi använde oss av foto för att hitta områden där barnen känner sig otrygga eller inte trivs och vice versa. 12

13 6.4 Resultat och analys Vi beslöt att enbart intervjua de äldre barnen denna gång d.v.s. Lamm, Igelkottar och Kattor samt några av Myrorna. De minsta valdes bort vid detta intervjutillfälle då vi upplevde att de vid förra tillfället hade svårigheter att förstå vad vi frågade och har man inte språket är det svårt att förklara sina känslor. Barnen delades in i grupper och fick titta på fotografier på våra olika miljöer såväl inne som ute. Om de kände sig osäkra gick vi till respektive lärmiljö/ställe och pratade där. De fick tre svarsalternativ: ett glatt ansikte, ett neutralt samt ett surt/ledset ansikte. Innan intervjun säkerställde vi att barnen förstod innebörden av de tre figurerna. Resultat av intervjuerna: INNE: Barnen kände sig i stort sett trygga i alla våra miljöer (såväl inne som ute). Vid förra tillfället kom det kommentarer från barnen om att det var stökigt och högljutt på toaletten och Plusplusrummet på Strandensidan, detta utrycktes inte alls vid detta tillfälle så de insatser vi gjort tycks ha hjälpt. De flesta svar fick vi angående rummen på Strandensidan, vilket är naturligt eftersom de barn som svarade på intervjufrågorna huvudsakligen vare från Stranden. De barn som svarade på Havetsidan pekade på glada ansiktet varje gång. En kommentar från barn på Havetsidan var då man pekade på ett surt/ledset ansikte var: för jag vill till mamma vår tolkning av kommentaren är att denna kom om det rum där Myrorna vinkar till sina föräldrar och kan kanske därför upplevas negativt ibland. UTE: Baksidan fick mestadels positiva svar. Alla var inte glada över gungorna dels fick man vänta alldeles för länge och ibland mådde man illa när man gungat för länge. Vasken var bra för där kunde man spara sina snigla, det var jättekul att klättra på nya klätterställningen samt att de (få) buskar vi har inbjuder till jättebra ställe att leka kurragömme. Blandade svar kring övriga miljön på framsidan men ingen som uttryckte oro någonstans. SLUTSATS: Många av våra lärmiljöer har förändrats sedan förra intervjun vilket gjorde vissa svar osäkra och svåra att tolka/jämföra med tidigare svar. Bl.a. har vi fått mycket ny lekutrustning på gården sedan förra intervjutillfället vilket inneburit en hel del förändringar. När vi sammanställer intervjuerna ser vi att barnen inte reagerat på de ställen som vi pedagoger ibland upplevt som oroliga platser utan tycks kännas sig både trygga och sedda av oss pedagoger. De (få) kommentarer som barnen utryckt upplever vi mer som ett konstaterade av man kan använda de olika lärmiljöerna till. 13

14 7 Förebyggande åtgärder Åtgärder vi ska vidta utifrån kartläggningen: 7.1 Mindre spring inomhus Mål och uppföljning Minska springandet mellan Havet och Stranden sidan Åtgärd Vi har numera en tydligare uppdelning mellan Havet och Strandensidan vilket minskat springet mellan sidorna. Efter lunch och vila är alla tillsammans. Rätten till återhämtning, vila? Vilken form? Vi har stängt på Havet sidan från samt från Barnen får då leka i mittdelen av huset samt på Stranden 7,2 Sänka ljudnivån inomhus Mål och uppföljning Få en lägre ljudnivå och undvika skrikande. Mer harmoni och lugn och ro. Åtgärd Vi arbetar avdelningslös fast har en tydlig uppdelning på två sidor, det innebär inte att barnen ska springa runt överallt och leka överallt och ingenstans. Det är okej och tillåtet att stänga dörrarna till rummen både för barnen som leker där inne som får en lugnare miljö. Vi delar upp barnen i mindre grupper, 1-2 åringarna samt 3-5 åringarna. Även inom dessa åldersgrupper gör vi uppdelningar i mindre grupper. Vi påminner varandra att inte prata för högt. Detta gäller både barn och vuxna Vuxna föregår med ett gott exempel och pratar inte med varandra mellan borden. Massage och yoga 14

15 7.3 Att vara en bra kompis Mål och uppföljning Inga barn ska känna sig otrygga och känna att någon retar dem eller är elak mot dem när ingen ser. Alla barn ska känna sig accepterade Åtgärd Vi arbetar aktivt med Norlandias värdegrund CARE (Kompetent, Ambitiös, Respektfull och Energisk) Vi arbetar med Kompisregler Hur jag vill bli bemött ska jag bemöta andra Vi kritiserar handling (t.ex. exkludering) inte person Personalen ska finnas tillhands och vara uppmärksam på vad som sker i samspelet mellan barnen för att avvärja eller förhindra eventuella konflikter Personalen ska göra kontinuerliga observationer av det enskilda barnet och barngruppen för att fånga upp vad som sker i den fria leken. Uppmuntra barnen på att bli bättre på att säga till någon vuxen när något sker. Vi arbetar mycket med värdegrundsmaterialet Vännerna i Kungaskogen. 8 Rutiner för akuta situationer 8.1 Policy Det ska råda Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. 8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inom- och utomhus. Vara stationära och närvara i barnens aktivitet ur ett säkerhetsperspektiv. Hur gör vi detta under eftermiddagarna med minskad personalstyrka? Vi gör regelbundna planerade observationer samt intervjuer och enkäter med barnen. Personalen har regelbundna barnkonferenser. Vi erbjuder utvecklingssamtal med föräldrarna två gånger/år. Vi har tydliga Klagomålsrutiner så föräldrar vet vem de ska vända sig till. 15

16 8.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Enligt Norlandias Klagomålsrutin: 1. Barn och föräldrar ska i första hand vända sig till barnets mentor eller annan personal som de känner förtroende för. 2. I andra hand ska de vända sig till Förskolechefen. 3. Anser de att inga åtgärder ändå satts in så ska de i tredje hand vända sig till Huvudmannen Norlandias Regionchef Syd 4. I fjärde hand till Vellinge Kommun 8.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc., samt fylla i en incidentrapport för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till Förskolechefen som förvarar den inlåst. Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser. Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser. Barn och eventuellt dennes föräldrar, som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt skett går det vidare samtalet ut på att barnet (ev med hjälp av sin förälder) skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera barn är inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag. 8.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc, samt fylla i en incidentrapport för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till Förskolechefen som förvarar den inlåst. Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser. Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser. 16

17 Personal som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt skett går det vidare samtalet ut på att personalen själv skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2)Allt måste ske mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera vuxna är inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag. 8.6 Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp det efter en vecka. 8.7 Rutiner för dokumentation 1) Personal som får kännedom om kränkningen dokumenterar händelsen och skriver en incidentrapport (Bilaga 1). 2) Förskolechefen dokumenterar samtalen och åtgärdsrapporten (Bilaga 2) 3) Införa en händelsebok för kränkning mellan barn-barn, barn-vuxen, 8.8 Ansvarsförhållande I åtgärdsrapporten ska det klart framgå vem som är ansvarig för åtgärderna samt uppföljningen. 17

18 BILAGA 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/diskriminering Namn: Datum och klockslag: Plats för incident: Beskrivning av tillbud: Inblandade personer: Vårdnadshavare kontaktas Ja Nej Datum och underskrift av rapportskrivare: 18

19 BILAGA 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/diskriminering Datum: Närvarande vid mötet: Åtgärder och ansvarig: Uppföljning: Underskrift av rapportskrivare: Underskrift av vårdnadshavare: 19