LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.4 2. Lagar och definitioner Inledning Diskrimineringslagen Definitioner Skollagen Definitioner Förskolans Läroplan Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten Grunduppgifter Ansvariga för planen Giltighetstid Barnens delaktighet Föräldrarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen 9 4. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Datum för utvärdering av årets plan Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Ansvariga för att årets plan utvärderas 10 2

3 5. Främjande insatser Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer Tillgänglighet Främja lika rättigheter och möjligheter Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs av kartläggningen Hur barn och föräldrar involverats i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Sänkt ljudnivå i kapprummen Buskar Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande 17 Bilaga 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/diskriminering.18 Bilaga 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/diskriminering..19 3

4 1. Sammanfattning Vi har använt webverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har arbetat fram vår plan. Denna plan ligger sedan till grund för vårt dagliga arbete på förskolan. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Vår förskola ska vara en trygg, rolig och lärorik plats där vi utvecklas i gemenskap med andra. Vi bedriver ett aktivt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Detta innebär att: Förskolan ska vara en frizon mot kränkande behandling = nolltolerans. Alla barn ska tycka att det är roligt att gå till förskolan. Alla barn ska mötas med förståelse och respekt. Henriks Hages vision: Livslång lust till lek och lärande. Henriks Hages motto: Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig. 2. Lagar och definitioner 2.1 Inledning Det finns flera lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2000:567). Det är Barn- och elevombudet och skolinspektionen som har tillsyn över bestämmelserna i skollagen och Diskrimineringsombudsmannen som har tillsyn över diskrimineringslagen. Enligt skollagen ska det årligen upprätts en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen ska det årligen upprättas en likabehandlingsplan. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi därmed gjort. Planerna ska utgå från en aktuell kartläggning av situationen på förskolan. De ska beskriva hur personalen ska agera vid akuta situationer, men också beskriva det förebyggande arbetet och hur arbetet ska följas upp. Den ska också redovisa hur de planerade åtgärderna ska 4

5 genomföras. Den ska beskriva ansvarsfördelningen och hur barn engagerats i arbetet med att göra planen, följa upp den och utvärdera den. Den ska även beskriva hur planen ska göras känd bland barn och föräldrar. 2.2 Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslagen 1 kap 1 ) 2.3 Definitioner I denna lag avses med diskriminering: Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framgår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som ovan nämnts och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna har åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 5

6 I denna lag avses med: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte har identifierat sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psyksiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 2.4 Skollagen Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 1 kap 5 ) 2.5 Definitioner I denna lag avses med: Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt denna lag. Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag. Huvudman: den som är huvudman för verksamheten enligt denna lag. Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, mm) 6

7 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (10 ) En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket, första och andra meningen ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). (Lagen som helhet finns att läsa i skollagen) 2.6 Förskolans Läroplan En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98, reviderad 2010) 2.7 Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten Huvuduppgiften är att ge varje barn de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att bli en ansvarsfull medborgare och verka i vårt samhälle samt att öka kunskapen om andra kulturer och samhällen. Verksamheten ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten har en viktig uppgift i att hävda de normer och värderingar som vuxit fram i vårt västerländska samhälle. Verksamheten måste, så långt som möjligt, vara anpassad för den enskilde individen. Verksamheten ska präglas av jämställdhet mellan flickor och pojkar. 7

8 3. Grunduppgifter Verksamhetsformen som omfattas av planen är förskola. Henriks Hages förskola har i september 2015, 77 barn och 17 anställda. I augusti 2015 omorganiserade vi till att arbeta; Myllan 1-4 års avdelning Faunan 1-4 års avdelning Floran 5 års avdelning Mentorn följer barnen från att de börjar på förskolan tills att de slutar. 3.1 Ansvariga för planen Likabehandlingsgruppen är ansvarig för planens utformning. Gruppen består av förskolechef och en pedagog från varje avdelning. Gruppen ska vara en garant för att vi på förskolan arbetar förebyggande och rapporterar vidare till förskolechef vid akuta händelser. Men ALLA i arbetslaget har en skyldighet att arbeta målmedvetet för att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Vi tror att om alla känner delaktighet och förståelse av vikten av detta arbete blir det till det bästa. 3.2 Giltighetstid Planen gäller från och med Planen gäller till och med Barnens delaktighet Barnen ges möjligheter att vara delaktiga genom samtal och diskussioner. Detta sker dagligen vid samlingar och vid eventuella konflikter. Temadagar kring vår värdegrund CARE - och hur man ska vara mot varandra. Exempel kan vara; internationella veckan och alla hjärtans dag. Trivselregler och kompisregler som barnen arbetar fram med pedagogerna Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna, t.ex. teaterbesök och samarbetsövningar. 8

9 3.4 Föräldrarnas delaktighet Föräldrarna involveras i verksamheten genom: Föräldramöte och verksamhetsråd två gånger per år Samtal i den dagliga verksamheten, dvs tamburkontakt. Utvecklingssamtal som erbjuds två gånger per år Månadsbrev Facebook Enkäter en gång per år 3.5 Personalens delaktighet För att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier arbetar personalen målmedvetet genom: Att vara goda förebilder Att dagligen bekräfta varje enskilt barn Att ha tätt samarbete kolleger emellan Där det finns barn där finns det personal Att ge pojkar och flickor lika stort utrymme Denna plan diskuteras på Utvecklingsmöte, arbetsplatsträffar och Studiedagar 3.6 Förankring av planen Personalmöte Föräldramöte Verksamhetsråd Månadsbrev till föräldrar Samlingar med barnen Publiceras på hemsidan 4 Utvärdering 4.1 Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser och åtgärder av föregående plan har diskuterats på: Arbetsplatsträffar (APT) I Likabehandlingsgruppen På verksamhetsrådet I samlingar med barnen 9

10 4.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal Barn Föräldrar 4.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Barnen trivs och är trygga hos oss på Henriks Hage. Vi har ett tillåtande klimat på förskolan. Vi uppmuntrar barnen att använda samtliga rum och medverka i alla aktiviteter. Vi har många varierande miljöer på förskolan, som alla uppskattas av barnen. Vi måste bli bättre på att arbeta med kultur och nationalitet, så att det stärker varje barns identitet. (Punkt 5.1, ) Kartläggningen tillsammans med barnen visar att vi ska fortsätta att förbättra barnens påklädningssituationer. Barnen upplever att ljudnivån är hög att det förekommer viss stress bland dem. (Punkt 7.1, ) Buskagen på Myllan och Florans gård har ansats lite. (Punkt 7.2, ) 4.4. Datum för utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas på arbetsplatsträffar I samlingar och aktiviteter med barnen På verksamhetsrådet I likabehandlingsgruppen 4.6 Ansvariga för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgruppen 10

11 5 Främjande insatser 5.1 Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att varje barn ska känna stolthet över sin identitet, kultur och nationalitet. Öka kunskapen om andra nationaliteter och kulturer Insats Arbeta utifrån sagor och berättelser på barnens modersmål, använda ord och fraser på olika språk. Använda kartor och flaggor för att tydliggöra och uppmärksamma olika länder. Lyfta fram och jämföra traditioner från både svenska och andra kulturer Vid inköp och utformning av förskolans pedagogiska miljö kommer aspekten av en inkluderande miljö beaktas Insamling av pengar tillsammans med barnen, till ett barnhem i Ghana. Ge barnen inblick i hur de har det på barnhemmet genom film. Ansvariga Arbetslaget 5.2 Tillgänglighet Områden som berörs av insatsen. Kränkande behandling, kön, funktionsnedsättning, ålder Mål och uppföljning Att utveckla lärmiljön på förskolan och göra den tillgänglig Utvärdering görs på personalkonferens Utvärdering görs med barnen i kartläggningen Insats Att säkerställa att den pedagogiska miljön är utvecklande för alla barn genom observationer av gruppen av början av terminen. Ständiga förbättringar av miljön. Inför hösten 2015 innebär detta bl a att 5-åringarna får en egen avdelning. Bra möjligheter för barnen till lek och lärande. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn utifrån ålder och mognad. 11

12 Miljön ska vara tillgänglig för både pojkar och flickor. Ansvariga Arbetslaget 5.3 Främja lika rättigheter och möjligheter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig sedda och hörda oavsett kön och att känna att de har lika stort inflytande över verksamheten. Alla barn ska få tillgång till lekmaterial oavsett kön. Alla barn ska känna sig accepterade för sin könstillhörighet. Alla barn ska känna sig stolta över sitt modersmål och ha lika värde oavsett bakgrund. Alla barn ska oavsett trosuppfattning behandlas lika. Alla barn ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina behov. Alla barn ska känna att deras familjesituation är accepterad. Alla barn ska få kännedom om barnkonventionen. Insats Ansvariga Arbetslaget Ett återkommande arbete i vår verksamhet kommer vara att aktivt arbeta med frågor rörande genus, människors lika värde och på olika sätt utmana de traditionella könsrollerna och föreställningar som finns i vårt samhälle. Alla barn erbjuds aktiviteter utifrån deras intresse oavsett könstillhörighet. Temadagar kring vår värdegrund (CARE) och hur man ska vara mot varandra. Vi arbetar för att barnen ska vara goda kamrater, respektera sina kamrater för den person de är och lyfta olikheter som styrkor. Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna. 12

13 5.4 Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön och ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig accepterade. Alla barn ska följa trivselregler som arbetats fram av barn och pedagoger Insats Trivselregler som barnen arbetar fram tillsammans med pedagogerna. Kompisregler som barnen arbetar fram tillsammans med pedagogerna. Vi har kontinuerliga diskussioner med barn, personal och föräldrar om vår värdegrund CARE. Vi har nolltolerans mot dåligt beteende och ovårdat språk. Åtgärder: tillsägelse, samtal i enrum, samtal med vårdnadshavare. Vi arbetar aktivt och medvetet med diskrimineringsgrunderna när vi planerar den pedagogiska verksamheten och är lyhörda för vad barnen känner och ger uttryck för. Uppföljning på planeringsmöte och/eller APT. Observationer, hjälp och stöd i leken. Ansvariga: Arbetslaget 13

14 6 Kartläggning 6.1 Kartläggningsmetoder Genom enkäter och samtal med föräldrar, barn och personal. Se över gården så att den är säker och tillgänglig för alla. 6.2 Områden som berörs i kartläggningen Barns inflytande, kränkande behandling 6.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn och föräldrar har varit delaktiga genom enkäter samt enskilda samtal De äldre barnen har fått titta på bilder på olika miljöer ute/inne där de ska förmedla trivselfaktorn 6.4 Resultat och analys Genom ovanstående kartläggning har det visats sig att barnen på samtliga avdelningar tycker Att det är jobbigt i hallen och att ljudnivån är hög när barnen ska gå ut. Personalen upplever att det är svårt att se barnen på gården när buskarna är för täta och höga på Florans och Myllans gård. Det är lätt hänt att de små barnen ramlar och svårt för pedagogerna att ta sig fram. 14

15 7 Förebyggande åtgärder 7.1 Sänkt ljudnivå i kapprummen Mål och uppföljning Genom intervjuerna har det visat sig att barnen på samtliga avdelningar fortfarande tycker att det är jobbigt och att det är hög ljudnivå när barnen ska gå ut. Sänkt ljudnivå i vår hall vid påklädning. Undvika kösituationer när barnen ska gå ut. Åtgärd Vi låter några barn i taget gå ut i hallen och klä på sig. Barnen uppmuntras att ta på sig själva och hjälpa andra. När barnen är klara så sätter de sig på sina platser. En pedagog går ut på gården så fort som möjligt. En tydlig kommunikation mellan personalen. Alla är överens om vad som gäller, så att det blir tydligt för barnen. Ansvarig Alla pedagoger 7.2 Buskar Mål och uppföljning Trygg och säker lek i buskarna Åtgärd Buskarna på Myllans och Florans gård behöver ansas kontinuerligt, så att personalen kan se barnen lättare samt vice versa. Se till så att det finns gångar bakom längs staketet, så att även vi vuxna kommer fram. Ansvarig Förskolechef 15

16 8 Rutiner för akuta situationer 8.1 Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. 8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inom- och utomhus. Vi gör regelbundna planerade observationer samt intervjuer och enkäter med barnen. Personalen har regelbundna barnkonferenser. Vi erbjuder utvecklingssamtal med föräldrarna två gånger/år. Vi har tydliga Klagomålsrutiner så föräldrar vet vem de ska vända sig till. 8.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Enligt Norlandias Klagomålsrutin: 1. Barn och föräldrar ska i första hand vända sig till barnets mentor eller annan personal som de känner förtroende för. 2. I andra hand ska de vända sig till Förskolechefen. 3. Anser de att inga åtgärder ändå satts in så ska de i tredje hand vända sig till Huvudmannen Norlandias Sverigechef. 4. I fjärde hand till Vellinge Kommun 8.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc., samt fylla i en incidentrapport för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till Förskolechefen som förvarar den inlåst. 16

17 Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser. Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser. Barn och eventuellt dennes föräldrar, som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt skett, går det vidare samtalet ut på att barnet (ev. med hjälp av sin förälder) skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera barn är inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag. 8.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc, samt fylla i en incidentrapport för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till Förskolechefen som förvarar den inlåst. Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser. Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser. Personal som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt skett går det vidare samtalet ut på att personalen själv skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera vuxna är inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag. 8.6 Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp det efter en vecka. 8.7 Rutiner för dokumentation 1) Personal som får kännedom om kränkningen dokumenterar händelsen och skriver en incidentrapport (Bilaga 1). 2) Förskolechefen dokumenterar samtalen och åtgärdsrapporten (Bilaga 2) 8.8 Ansvarsförhållande I åtgärdsrapporten ska det klart framgå vem som är ansvarig för åtgärderna samt uppföljningen. 17

18 BILAGA 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/diskriminering Namn: Datum och klockslag: Plats för incident: Beskrivning av tillbud: Inblandade personer: Vårdnadshavare kontaktas Ja Nej Datum och underskrift av rapportskrivare: 18

19 BILAGA 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/diskriminering Datum: Närvarande vid mötet: Åtgärder och ansvarig: Uppföljning: Underskrift av rapportskrivare: Underskrift av vårdnadshavare: 19