2.1 Inledning Diskrimineringslagen Definitioner Skollagen Definitioner Förskolans Läroplan..

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning.4 2. Lagar och definitioner Inledning Diskrimineringslagen Definitioner Skollagen Definitioner Förskolans Läroplan Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten Grunduppgifter Ansvariga för planen Giltighetstid Barnens delaktighet Föräldrarnas delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen 9 4. Utvärdering Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Datum för utvärdering av årets plan Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Ansvariga för att årets plan utvärderas Främjande insatser..10 2

3 5.1 Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer Främja lika rättigheter och möjligheter Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs av kartläggningen Hur barn och föräldrar involverats i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Mindre spring inomhus Sänka ljudnivån inomhus Att vara en bra kompis Toalettbesök Gårdens baksida Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda om barn kränks av personal Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande 17 Bilaga 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/diskriminering.18 Bilaga 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/diskriminering..19 3

4 1. Sammanfattning Vi har använt webverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har arbetat fram vår plan. Denna plan ligger sedan till grund för vårt dagliga arbete på förskolan. Vi arbetar kontinuerligt med vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Vår förskola ska vara en trygg, rolig och lärorik plats där vi utvecklas i gemenskap med andra, Vi bedriver ett aktivt målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Detta innebär att: Förskolan ska vara en frizon mot kränkande behandling = nolltolerans. Alla barn ska tycka att det är roligt att gå till förskolan. Alla barn ska mötas med förståelse och respekt. Kämpingestugans vision: Barnen ska lämna förskolan raka i ryggen med kunskaper och färdigheter anpassade efter framtidens krav. Kämpingestugans motto: Var mot andra så som du vill att de ska vara mot dig. 2. Lagar och definitioner 2.1 Inledning Det finns flera lagar som skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk; Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2000:567). Det är Barn- och elevombudet och skolinspektionen som har tillsyn över bestämmelserna i skollagen och Diskrimineringsombudsmannen som har tillsyn över diskrimineringslagen. Enligt skollagen ska det årligen upprätts en plan mot kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen ska det årligen upprättas en likabehandlingsplan. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket vi därmed gjort. Planerna ska utgå från en aktuell kartläggning av situationen på förskolan. De ska beskriva hur personalen ska agera vid akuta situationer, men också beskriva det förebyggande arbetet 4

5 och hur arbetet ska följas upp. Den ska också redovisa hur de planerade åtgärderna ska genomföras. Den ska beskriva ansvarsfördelningen och hur barn engagerats i arbetet med att göra planen, följa upp den och utvärdera den. Den ska även beskriva hur planen ska göras känd bland barn och föräldrar. 2.2 Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. (Diskrimineringslagen 1 kap 1 ) 2.3 Definitioner I denna lag avses med diskriminering: Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framgår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som ovan nämnts och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna har åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. 5

6 I denna lag avses med: Kön: att någon är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte har identifierat sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psyksiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. 2.4 Skollagen Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. (Skollagen 1 kap 5 ) 2.5 Definitioner I denna lag avses med: Barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnomsorg enligt denna lag. Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag. Huvudman: den som är huvudman för verksamheten enligt denna lag. Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barn eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, mm) 6

7 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling (10 ) En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket, första och andra meningen ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). (Lagen som helhet finns att läsa i skollagen) 2.6 Förskolans Läroplan En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98, reviderad 2010) 2.7 Vellinge Kommuns plan för den pedagogiska verksamheten Huvuduppgiften är att ge varje barn de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att bli en ansvarsfull medborgare och verka i vårt samhälle samt att öka kunskapen om andra kulturer och samhällen. Verksamheten ska lägga grunden till ett livslångt lärande. Verksamheten har en viktig uppgift i att hävda de normer och värderingar som vuxit fram i vårt västerländska samhälle. Verksamheten måste, så långt som möjligt, vara anpassad för den enskilde individen. Verksamheten ska präglas av jämställdhet mellan flickor och pojkar. 7

8 3. Grunduppgifter Verksamhetsformen som omfattas av planen är förskola. Kämpingestugan har ca 40 barn och ca 10 anställda. Vi arbetar avdelningslöst med barn i åldrarna 1-5 år. 3.1 Ansvariga för planen Likabehandlingsgruppen är ansvarig för planens utformning. Gruppen består av förskolechef och en pedagog. Gruppen ska vara en garant för att vi på förskolan arbetar förebyggande och rapporterar vidare till förskolechef vid akuta händelser. Men ALLA i arbetslaget har en skyldighet att arbeta målmedvetet för att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Vi tror att om alla känner delaktighet och förståelse av vikten av detta arbete blir det till det bästa. 3.2 Giltighetstid Planen gäller från och med Planen gäller till och med Barnens delaktighet Barnen ges möjligheter att vara delaktiga genom samtal och diskussioner. Detta sker dagligen vid samlingar och vid eventuella konflikter. Temadagar kring vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Ett exempel är Alla hjärtans dag. Trivselregler som barnen arbetar fram med sin mentor. Kompisregler. Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna, t.ex. teaterbesök och samarbetsövningar. 3.4 Föräldrarnas delaktighet Föräldrarna involveras i verksamheten genom: Föräldramöte två gånger per år Verksamhetsråd två gånger per år Samtal i den dagliga verksamheten, dvs tamburkontakt. Utvecklingssamtal som erbjuds två gånger per år Månadsbrev Blogg Enkäter en gång per år 8

9 3.5 Personalens delaktighet För att förebygga all form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier arbetar personalen målmedvetet genom: Att vara goda förebilder Att dagligen bekräfta varje enskilt barn Att ha tätt samarbete kolleger emellan Där det finns barn där finns det personal Att ge pojkar och flickor lika stort utrymme Denna plan diskuteras på Veckomöte, Personalkonferens och Studiedagar 3.6 Förankring av planen Personalmöte Föräldramöte Verksamhetsråd Månadsbrev till föräldrar Samlingar med barnen Publiceras på hemsidan Hänger på anslagstavlan Vellinge Kommuns arbetsgrupp (ht 2012-vt 2013) 4 Utvärdering 4.1 Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och effekter av genomförda insatser och åtgärder av föregående plan har diskuterats på: Personalkonferenser I Likabehandlingsgruppen I arbetsgruppen på Vellinge Kommun På verksamhetsrådet I samlingar med barnen 4.2 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal Barn Föräldrar 9

10 4.3 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Barnen trivs och är trygga hos oss på Kämpingestugan Vi bemöter alla lika och alla blir sedda oavsett kön. Vi har ett tillåtande klimat på förskolan Personalen har fått lära sig mer om könsroller och genusperspektiv genom att läsa boken Ge ditt barn 100 möjligheter, vilket har lett till flera diskussioner och större medvetenhet. Vi måste bli bättre på att arbeta med modersmålsträning så att det stärker varje barns nationalitet Vi uppmuntrar barnen att använda samtliga rum och medverka i alla aktiviteter Vi måste bli bättre på att förankra vårt likabehandlingsarbete hos barnen och föräldrarna 4.4. Datum för utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas på personalkonferensen I samlingar med barnen På vårterminens verksamhetsråd I likabehandlingsgruppen 4.6 Ansvariga för att årets plan utvärderas Likabehandlingsgruppen 5 Främjande insatser 5.1 Väcka barnens nyfikenhet för andra kulturer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Att varje barn ska känna stolthet över sin nationalitet Öka kunskapen om andra nationaliteter och kulturer Insats Fira Internationella veckan i samband med FN dagen (v 43) med fokus på de länder som vi har barn och personal ifrån (Danmark, Norge, Filipinerna, England, Portugal och Indien) 10

11 Läsa och sjunga sagor och berättelser på barnens modersmål Sjunga och lyssna på musik Lära barnen små ord och fraser Ta hjälp av våra föräldrar med att få låna böcker, sagor, musik etc från dem. Viktigt att tänka på att vi inte försöker läsa sagor och dylikt på ett språk som vi inte behärskar då vi kan lära ut fel. Ansvariga: Arbetslaget 5.2 Främja lika rättigheter och möjligheter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig sedda och hörda oavsett kön och att känna att de har lika stort inflytande över verksamheten. Alla barn ska få tillgång till lekmaterial oavsett kön. Alla barn ska känna sig accepterade för sin könstillhörighet. Alla barn ska känna sig stolta över sitt modersmål och ha lika värde oavsett bakgrund. Alla barn ska oavsett trosuppfattning behandlas lika. Alla barn ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina behov. Alla barn ska känna att deras familjesituation är accepterad. Alla barn ska få kännedom om barnkonventionen. Insats Barnen ska, på samlingar, återkommande samtala och diskutera om alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt hur man visar solidaritet med de människor som är svaga och utsatta i samhället. Temadagar kring vår värdegrund och hur man ska vara mot varandra. Använda materialet Mini Rede. Drama och rollspel kring diskrimineringsgrunderna och teaterbesök kring utanförskap och genustänk Ansvariga Arbetslaget 11

12 5.3 Förebygga trakasserier och annan kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön och ålder Mål och uppföljning Alla barn ska känna sig accepterade. Alla barn ska följa trivselregler som arbetats fram av barn och pedagoger Insats Trivselregler som barnen arbetar fram tillsammans i sin mentorsgrupp Kompisregler som barnen arbetar fram tillsammans i sin mentorsgrupp (Kompissolen) Vi har kontinuerliga diskussioner med barn, personal och föräldrar om värdegrunden. Vi har nolltolerans mot dåligt beteende och ovårdat språk. Vi arbetar aktivt och medvetet med diskrimineringsgrunderna när vi planerar den pedagogiska verksamheten och är lyhörda för vad barnen känner och ger uttryck för. Uppföljning på veckomöte och/eller personalkonferens. 6 Kartläggning 6.1 Kartläggningsmetoder Målet var att vi skulle se över vår ute- och innemiljö så att den är säker och trygg för alla barnen. En kartläggning av förskolans miljö har gjorts under höstterminen Personalen har gjort observationer, enkäter samt regelbundna, planerade samtal med barn, enskilt och i grupp, Enkäter riktade till personal, barn och föräldrar. 6.2 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön och etnisk tillhörighet. 6.3 Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Föräldrar har varit delaktiga genom enkäter och enskilda samtal. Barn har varit delaktiga genom enkäter samt enskilda samtal Barnen har varit delaktiga genom att de fått titta på foto från olika miljöer på förskolan, både inne och ute. Vi använde oss av foto för att hitta områden där barnen känner sig otrygga eller inte trivs och vice versa. 12

13 6.4 Resultat och analys Vi har tagit foto på förskolansolika lekmiljöer, både inne och ute på vår gård och därefter samtalat med barnen om var det finns platser de känner sig otrygga och var det är roligt respektive tråkigt att leka utifrån parametrarna trygghet och trivsel. Baserat på enkäter och samtal har det visat sig att barnen tycker: Att det är mycket spring mellan sidorna Havet och stranden Att ljudnivån stundtals kan vara väldigt hög och att en del barn skriker. Att det finns stora barn som inte är snälla mot några yngre barn när fröknarna inte ser En del barn inte tycker om de små toaletterna eftersom det inte går att låsa dem. En del barn tycker att gårdens baksida och då framförallt området vid lekstugan upplevas lite läskig då det inte alltid är en fröken som ser en. 7 Förebyggande åtgärder Åtgärder vi ska vidta utifrån kartläggningen: 7.1 Mindre spring inomhus Mål och uppföljning Minska springandet mellan Havet och Stranden sidan Åtgärd Strukturera upp dagen tydligare både för barnen och för pedagogerna enligt ett givet schema. Vi har stängt på Havet sidan från samt från Barnen får då leka i mittdelen av huset samt på Stranden Efter frukost och lunch stannar barnen kvar på den sida som de sitter och äter för att undvika en massa onödigt spring. När barnen kommer in från gården går de tillsammans över på den sida där man sitter och äter. 7,2 Sänka ljudnivån inomhus Mål och uppföljning Få en lägre ljudnivå och undvika skrikande. Mer lugn och ro. Åtgärd Vi arbetar avdelningslös men det innebär inte att barnen ska springa runt överallt och leka överallt och ingenstans. Det är okej och tillåtet att stänga dörrarna till rummen 13

14 både för barnen som leker där inne som får en lugnare miljö men även då man har aktivitet ex i ateljén eller matte-& språkrummet. Vi delar upp barnen i mindre grupper Vi arbetar i mindre grupper på eftermiddagen och undviker i största mån att alla barnen är ute på gården samtidigt. Vi påminner varandra att inte prata för högt. Detta gäller både barn och vuxna Vuxna föregår med ett gott exempel och inte pratar med varandra mellan borden. 7.3 Att vara en bra kompis Mål och uppföljning Inga barn ska känna sig otrygga och känna att någon retar dem eller är elak mot dem när ingen ser. Alla barn ska känna sig accepterade Åtgärd Vi arbetar aktivt med vår värdegrund.. Vi arbetar tex med vår Kompissol. Hur jag vill bli bemött ska jag bemöta andra Vi kritiserar handling inte person Personalen ska finnas tillhands och vara uppmärksam på vad som sker i samspelet mellan barnen för att avvärja eller förhindra eventuella konflikter Personalen ska göra kontinuerliga observationer av det enskilda barnet och barngruppen för att fånga upp vad som sker i den fria leken. Uppmuntra barnen på att bli bättre på att säga till någon vuxen när något sker. 7.4 Toalettbesök Mål och uppföljning Att alla barn ska känna en trygghet i att gå på toaletten på förskolan. Ingen ska känna att de måste hålla sig en hel dag. Åtgärd Uppmuntra dem att gå på den stora toaletten som går att låsa. Be dem informera en vuxen när de behöver gå på toaletten så att denne kan vara nära och vakta dörren. 7.5 Gårdens baksida Mål och uppföljning Hela gården ska utnyttjas och vilja utnyttjas av alla barnen. Åtgärd När barnen är ute på gården är en vuxen placerad på baksidan och en på framsidan så att det alltid är någon nära. Speciellt fokus vid lekstugan. 14

15 Framförallt ska personalen finnas till hand och vara uppmärksam på vad som sker i samspelet mellan barnen för att kunna avvärja eller hindra eventuella konflikter Personalen ska vara lyhörda för barns eventuella oro. 8 Rutiner för akuta situationer 8.1 Policy Det ska råda Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. 8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker, både inom- och utomhus. Vi gör regelbundna planerade observationer samt intervjuer och enkäter med barnen. Personalen har regelbundna barnkonferenser. Vi erbjuder utvecklingssamtal med föräldrarna två gånger/år. Vi har tydliga Klagomålsrutiner så föräldrar vet vem de ska vända sig till. 8.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Enligt Kämpingestugans Klagomålsrutin: 1. Barn och föräldrar ska i första hand vända sig till barnets mentor eller annan personal som de känner förtroende för. 2. I andra hand ska de vända sig till Förskolechefen. 3. Anser de att inga åtgärder ändå satts in så ska de i tredje hand vända sig till Huvudmannen. 4. I fjärde hand till Vellinge Kommun 15

16 8.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc., samt fylla i en incidentrapport för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till Förskolechefen som förvarar den inlåst. Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser. Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser. Barn och eventuellt dennes föräldrar, som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt skett går det vidare samtalet ut på att barnet (ev med hjälp av sin förälder) skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2) Allt måste ske mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera barn är inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag. 8.5 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Personal som får kännedom om att ett barn trakasserats eller kränkts skall ta fram ett underlag med konkreta händelser, tidpunkt, namn etc, samt fylla i en incidentrapport för Kränkande Behandling/Diskriminering (Bilaga 1). Denna lämnas sedan till Förskolechefen som förvarar den inlåst. Samtal förs, helst samma dag, med den som utsatts för den kränkande behandlingen och detta samtal leds av Förskolechefen. Denne försöker få fram konkreta händelser. Personal bör inte medverka då denne oftast är "färgad" av tidigare händelser. Personal som påstås utföra den kränkande behandlingen kallas till samtal för att ge sin version av vad som skett. Om förskolechefen därefter finner att en kränkning faktiskt skett går det vidare samtalet ut på att personalen själv skall komma på egna förslag på hur vi ska få slut på kränkningen. Åtgärdsrapport skrivs (Bilaga 2)Allt måste ske mycket diskret, endast de inblandade bör vara informerade. Om flera vuxna är inblandade kallas de till samtal, direkt efter varandra, samma dag. 8.6 Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp det efter en vecka. 16

17 8.7 Rutiner för dokumentation 1) Personal som får kännedom om kränkningen dokumenterar händelsen och skriver en incidentrapport (Bilaga 1). 2) Förskolechefen dokumenterar samtalen och åtgärdsrapporten (Bilaga 2) 8.8 Ansvarsförhållande I åtgärdsrapporten ska det klart framgå vem som är ansvarig för åtgärderna samt uppföljningen. 17

18 BILAGA 1 Incidentrapport: Kränkande behandling/diskriminering Namn: Datum och klockslag: Plats för incident: Beskrivning av tillbud: Inblandade personer: Vårdnadshavare kontaktas Ja Nej Datum och underskrift av rapportskrivare: 18

19 BILAGA 2 Åtgärdsrapport: Kränkande behandling/diskriminering Datum: Närvarande vid mötet: Åtgärder och ansvarig: Uppföljning: Underskrift av rapportskrivare: Underskrift av vårdnadshavare: 19