Lokalt driven landsbygdsutveckling, LDL
|
|
- Mattias Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutredovisning av projektet Lokalt driven landsbygdsutveckling, LDL Projektet har beviljats medel av länsstyrelsen ur programmet Innovativa servicelösningar med Nyköpings kommun som medfinansiär. Projekttiden har löpt från till men på grund av att kommunens beslut om medfinansiering dröjde något kunde det första informationsmötet om projektet hållas först den 22 augusti 2013 vilket också blev den formella starten av projektet. Projektägare har varit Kommunbygderåd Nyköping som är en paraplyorganisation för hela kommunens landsbygd. Här bor c:a personer på en yta av kvadratkilometer och med 14 mindre tätorter som omfattas av projektet. Kommunbygderådets styrelse har utgjort styrgrupp för projektet. Ledningsgrupp: Den direkta ledningen av projektet har utövats av en grupp bestående av Larz Johansson, Jacqueline Hellsten och Berit Christoffersson. Larz Johansson har varit projektledare med ansvar för projektets administration, ekonomisk redovisning och dokumentation. Jacqueline Hellsten har varit processledare med ansvar för projektets hemsida, nyhetsbrev och kommunikation. Berit Christoffersson är kommunens landsbygdslots och har svarat för kontakter mellan projektet och kommunens olika förvaltningar. Utöver den formella projektledningen har vi haft ett mycket gott stöd av Marianne Skantz som ansvarar för det regionala serviceprogrammet på länsstyrelsen och kommunalrådet Nicklas Franzén som ansvarar för landsbygdsfrågor inom kommunledningen. Förstudier: Under åren 2013/14 genomfördes en förstudie om Landsbygdsutveckling i regi av Kommunbygderådet och en om Levande landsbygd Stavsjö som var ett Leaderprojekt med Kiladalens Intresseförening som huvudman. Båda hade den karaktären att de lade grunden till det kommande, stora landsbygdsutvecklingsprojektet.
2 Styrdokument: I inledningen av projektet upprättade vi ett antal styrdokument som angav arbetssätt- och metoder och som också klart angav ansvarsområden för olika aktörer inom projektet. Häri ingick också hur projektet skulle dokumenteras och hur den ekonomiska redovisningen skulle skötas för att ge god kontroll över de medel som ställts till förfogande. Arbetsmetod: Den övergripande utgångspunkten för projektledningen har varit ett tydligt underifrånperspektiv där vi medvetet betonat att varaktiga förändringar bara kan åstadkommas av dem som berörs. Eftersom syftet med projektet har varit att stärka och utveckla serviceutbudet på landsbygden, både kommersiell och offentlig service, så är det bara de som bor på landsbygden som kan beskriva vilka behov som finns. Får man dessutom möjlighet att medverka i förändringsprocessen så blir resultatet så mycket bättre. Till det första mötet den 22 augusti i Runtuna Bygdegård hade vi bjudit in ett antal eldsjälar eller nyckelpersoner som vi identifierat från olika orter eller delar av landsbygden. Vi insåg tidigt att dessa skulle vara våra bästa ambassadörer för projektet och lade därför stor vikt vid att de skulle känna sig väl informerade och delaktiga i projektet. Vi hade också valt ut 10 orter, eller i vissa fall några samverkande orter, så att vi fick en heltäckande kartbild över kommunens landsbygd där utvecklingsarbetet skulle fortgå (se bilaga 1) I nästa steg bjöd vi in till offentliga möten på dessa orter där vi berättade om projektet och dess syften och mål. Det bör redan nu poängteras att arbetet sedan gick fram i olika takt. På vissa orter fick vi stort gehör redan från början medan vi på andra ställen fick bjuda in till fler möten och i vissa fall fick lov att göra fler omtag under projektets gång innan vi nådde resultat. Eftersom projektet handlade om att åstadkomma innovativa servicelösningar möttes vi ofta av frågan vad är det? Och vårt svar fick lika ofta bli det innovativa är att det är ni som skall tala om vad ni vill ha och hur det skall utformas. På de inledande möten lät vi sedan deltagarna arbeta med metoden open space eller brainstorming där alla förslag är lika välkomna och där alla kan bidra. När alla förslag väl kommit upp på bordet, eller på väggen i form av stora blädderblock, så hjälptes man åt att rangordna de olika förslagen genom att markera de man tyckte var bäst med små klisterlappar, eller röda pluppar som benämningen blev. Lokala arbetsgrupper: Efter ett eller flera sådana möten på en ort gjorde vi en sammanställning av resultatet och redovisade på nästkommande möte. ( se bilaga 2) Nu var det dags att ta nästa steg som innebar att det bildades en lokal arbetsgrupp på mellan tio och femton personer på varje ort. I de allra flesta fall uppstod grupperna genom att man spontant anmälde att man ville vara med i arbetet. I några fall ganska många till att börja med men några lämnade och andra tillkom. Efterhand uppstod ganska stabila grupper som har deltagit under hela projekttiden och som sannolikt kommer att fortsätta att arbeta med att utveckla sin ort, även när projektet nu avslutats.
3 Arbetsgruppernas arbete finns dokumenterat i 63 protokoll/minnesanteckningar som också finns redovisade på kommunbygderådets hemsida under respektive ort. Arbetsgrupperna försågs med underlag för sitt arbete, dels i form av de tidigare nämnda förstudierna, dels i form av översikts- och detaljplaner och statistiskt material i form av befolkningsutveckling och prognoser för den kommande perioden fram till Grupperna gavs också möjlighet att göra s.k. SWOT-analyser och några valde dessutom att genomföra omfattande enkäter riktade till samtliga hushåll inom respektive område. Det bör noteras att svarsfrekvensen var uppseendeväckande hög, c:a 50 %, vilket är mycket när man ställer många frågor. Även andelen frisvar var mycket hög. Med det omfattande underlag som stod till buds var det några grupper som valde att arbeta med undergrupper som var och en tog ansvar för en eller flera avskiljbara frågor. För att undvika att det uppstod konkurrerade grupper var vi, från projektledningens sida, noga med att det var den lokala arbetsgruppen (huvudgruppen) som var vår motpart och som företrädde ortens intressen. Med några få undantag så var alltid någon från projektledningens sida närvarande vid arbetsgruppernas möten och tog ansvar för dokumentationen. För att ytterligare avlasta grupperna tog projektledningen hand om alla ekonomiska frågor. Fakturor för lokalhyror, förtäring vid möten, annonskostnader etc. skickades direkt till projektledaren för betalning och bokföring. Även när det senare under projekttiden kom till direkta kostnader för att genomföra olika åtgärder gick fakturorna direkt från respektive leverantör till projektledaren. På så vis behövde de lokala arbetsgrupperna inte hantera några projektmedel utan kunde koncentrera sina arbetsinsatser på det praktiska arbetet. Projektets mål: Även om önskemålen var många och det kom upp många goda idéer under resans gång var det viktigt att ha en tydlig målbild av vad som skulle åstadkommas. Följande mål var tydligt angivna i vår projektansökan: Utveckla tre kompletta servicepunkter i olika delar av kommunens landsbygd. Resultat blev fyra stycken. Nävekvarn, Vrena, Jönåker och Tystberga. Inleda arbetet med ytterligare tre servicepunkter (skapa en grund för fortsatt utveckling) Här blev resultatet två, en i Aspa och en i Råby Att börja utveckla tre e-handelspunkter för dagligvaruhandel (klarlägga förutsättningarna på nätet, distributionsformer och distributionsnät) Här har arbetet resulterat i en komplett digital handel i Stavsjö som kommer att beskrivas i detalj här nedan och en påbörjad i Ålberga. Eventuellt kommer de ovan nämnda orterna Aspa och Råby att utvecklas i samma riktning.
4 Vad är en servicepunkt: Vi har utvecklat våra servicepunkter med utgångspunkt i en befintlig lanthandel och/eller drivmedelsstation. Förutom dagligvaror skall servicepunkten kunna erbjuda apoteksservice, postservice, paketservice, betaltjänster, dator med internetuppkoppling och skrivare, vara en mötesplats med caféhörna och tillhandahålla viss turistinformation. Om det inte finns drivmedelstation i direkt anslutning till servicepunkten skall det även finnas information var närmaste drivmedelsstation finns. Det bör även finnas tillgång till en anslagstavla och en förslagslåda. (exempel på vad som bör finnas vid en servicepunkt framgår av bilaga 3) Digital lanthandel: I vår projektansökan använde vi begreppet e-handel men under projekttidens gång har det vedertagna begreppet ändrats till digital lanthandel. Sedan många år tillbaka är vi bekväma med att handla de flesta varor på nätet, böcker, kläder, skor, fritidsartiklar m.m. och den handeln växer lavinartat. Däremot har det varit mindre vanligt att handla livsmedel på nätet men under senare år har det etablerats handel med matkassar av olika slag. Det är dock en företeelse som endast förekommit i städer och större tätorter och inte på landsbygden med sina långa avstånd. För att det skall fungera på landsbygden krävs en helt annan organisation. Med utgångspunkt från den förstudie som gjorts i det lilla samhället Stavsjö och de behov som framkommit i en efterföljande enkät har följande modell etablerats. Stavsjö som ligger nära gränsen mot Östergötland, c:a två mil norr om Norrköping, har ett stabilt bredband i form av nedgrävt fiber som ger hög tillgänglighet till nätet. Efter att ha träffat avtal med en stor matmarknad i Norrköping kan de som bor i Stavsjö göra sin veckohandling på nätet. Fram till tisdag kväll kl kan man välja sina varor bland butikens artiklar och lägga sin beställning. Onsdag morgon plockas varorna i butiken och packas i papperskassar som är märkta med kundens namn. Kl levereras varorna med kylbil till Föreningshuset i Stavsjö och körs in i ett därför avsett kylrum. Frysta varor placeras i en frysbox. Lokalen är försedd med ett kodlås som ger kunderna tillträde att hämta sina varor vid den tid på dyngnet som passar var och en bäst. Detta ger en hög grad av tillgänglighet för de boende med minsta möjliga miljöpåverkan. I stället för att 20 bilar skall köra till Norrköping är det en bil som fraktar varorna till kunden. Man spar även kostnader, både för transporten och för tid som man inte behöver lägga på inköpen i butik. Servicestråket i Tystberga: En speciell variant av servicepunkt har etablerats i Tystberga. Utmed Stationsgatan som är det centrala stråket i samhället finns ett antal samverkande servicefunktioner. Här finns en välsorterad COOP-närabutik, café/restaurang, pizzeria, drivmedelsstation med närbutik och post, distriktssköterska, förskola och församlingshem allt inom nära gångavstånd. Inom ramen för vårt projekt har detta nu kompletterats med Träffpunkt Tystberga där en ideell förening nu iordningställt en lokal som är en mötesplats där det finns arbetsplatser med en uppkopplad dator med skrivare, caféhörna, litet bibliotek och plats för utställningar kort sagt en träffpunkt.
5 Andra resultat av projektet: Utöver alla de åtgärder som ingick i projektets målsättningar har det väckts många goda idéer varav ett flertal också är genomförda eller på väg att förverkligas. I Aspa bygger man en offentlig toalett i anslutning till ett populärt område för fågelskådare. Man ger även ut ett regelbundet nyhetsbrev, anordnar pubkvällar i Bygdegården och arbetar för en snar bredbandsanslutning. I Runtuna samverkar Bygdegårdsföreningen, Hembygdsföreningen och Idrottsföreningen kring en förstudie som syftar till att utveckla området med nytt kök, stugor för uthyrning och lägerverksamhet. Även teaterföreställningar är ett stående inslag. I Tystberga kommer den nybildade föreningen Träffpunkt Tystberga att utveckla mötesverksamhet kring integration och samtalets betydelse. I lokalen kommer utställningar av konst och hantverk att ha sin givna plats. I Lästringe finns en framgångsrik friskoleförening som utvecklar sin verksamhet och får allt fler elever. Samlingslokalen Lästringelådan och den näraliggande grusplanen har rustats upp med bättre belysning och ett staket mot järnvägen. I Vrena har man byggt ett gym i anslutning till affären och skapat en ny lekplats i anslutning till skolan. Friskoleföreningen har nu även tagit över förskoleverksamheten från kommunen. Den årligen återkommande Vrenadagen samlar ständigt en allt större publik. I Nävekvarn arbetar man med framgång för en bättre mobiltäckning, bredbandsanslutning och bättre bussförbindelser. Man har även lyckats få till stånd byggandet av nya seniorlägenheter. I Stavsjö har man rustat upp ett gym och man arbetar för att kunna ta över den nedlagda skolan för olika ändamål. I Råby/Husby Oppunda har företagarna bildat en ekonomisk förening som arbetar för bredband och idrottsförening är i färd med att iordningsställa ett gym och det finns planer på en kanotled. I Ålberga letar man efter en lämplig lokal för att kunna ansluta till den digitala handel som utvecklats i Stavsjö och i Jönåker arbetar man med att marknadsföra affären som blivit en servicepunkt. Postnummer: För flera av orterna som ingått i projektet är fel postnummer ett påtagligt problem, inte minst för företagare. Det innebär t.ex att Aspa tillhör postnummerområde Björnlunda i Gnesta kommun och att Husby Oppunda tillhör Bettna i Flens kommun. Att tillhöra ett postnummerområde i en annan kommun innebär att man får all kommunal information från en kommun man inte tillhör, att man får hämta sina postpaket i en annan kommun och att man får valsedlar inför valet till kommunfullmäktige från en kommun där man inte är röstberättigad och där man saknar intresse för det lokala valet. Inom ramen för projektet har vi påtalat detta och tillställt Nyköpings kommun en skrivelse med begäran att man hos Posten begär en förändring av detta förhållande vilket av många upplevs som ett påtagligt problem. Det är endast en kommun som kan göra en sådan framställan, inte enskilda eller föreningar eller andra sammanslutningar.
6 Kiladalens Utveckling AB (svb): Detta är ett bolag som bildats under projekttiden med syfte att aktivera lokalt kapital som kan medverka till en fortsatt positiv utveckling i Kiladalen. Ett stort antal privatpersoner har gått in som aktieägare i bolaget med detta syfte. Beteckningen (svb) i anslutning till bolagsnamnet står för särskild vinstbegränsning vilket innebär att ingen kommer att kunna berika sig på det insatta kapitalet utan all vinst återinvesteras i det lokala samhället. I bolagsordningen finns även regler om hembudsskyldighet som innebär att den som vill sälja sina aktier i första hand måste erbjuda övriga aktieägare att köpa dessa. Vidare finns i bolagsordningen begränsningar i rösträtten vid bolagsstämman som medför att ingen enskild aktieägare kan rösta för mer än 10 % av antalet närvarande röster. Allt detta är till för att undvika spekulation i bolagets aktier. Den vinst som bolagets ägare kan se framför sig är att den egna orten utvecklas positivt med ökande inflyttning, förbättrad service och bibehållna eller stigande fastighetspriser. Bolaget har under året slutit avtal med sin första kund, Migrationsverket, om att tillhandahålla SFI-undervisning för de tillfälligt asylsökande, fn c:a 150 personer som anvisats boende i Stavsjö. Bolaget planerar under våren för en nyemission för att ytterligare bredda ägandet. Landsbygdsmiljonen: Nyköpings kommun har inrättat en landsbygdsfond som går under namnet Landsbygdsmiljonen. Ur denna har föreningar och organisationer möjlighet att söka bidrag för projekt som medverkar till att utveckla landsbygden. Det maximala beloppet för varje ansökan är kronor. Möjligheten att söka kvarstår även efter årsskiftet. Leader Kustlinjen: Som ett led att stärka landsbygdens utveckling har Leader Kustlinjen drivit ett paraplyprojekt där föreningar och organisationer haft möjlighet att söka medel till en delaktivitet som syftar till att öka serviceutbudet. Även här har maxbeloppet varit kronor och det har varit möjligt att kombinera de båda stödformerna. En skillnad är att Leader Kustlinjens verksamhetsområde är större än Nyköpings kommun och det har därför varit möjligt att söka stödet även i kommunerna Oxelösund och Trosa. Denna stödform upphörde vid årsskiftet då programperioden för Leader avslutades. Nästa programperiod inleds 2015 men det kommer inte att vara möjligt att göra nya ansökningar förrän tidigast under hösten 2015.
7 Sammanfattning: Som framgått av denna redogörelse har projektet Lokalt driven landsbygdsutveckling lett till en mycket omfattande verksamhet med en hög grad av måluppfyllelse. Projektet har också kunnat uppvisa ett antal sidoeffekter som inte var förutsedda vid ansökningstillfället. Förutom servicepunkter som var huvudsyftet med projektet så har det etablerats nya former som digital handel med dagligvaror, ett lokalt utvecklingsbolag, en ny förening kring Träffpunkt Tystberga, seniorbostäder i Nävekvarn och en ny företagarförening i Råby/Husby Oppunda. Den för landsbygden livsviktiga utbyggnaden av bredband har drivits på av lokala byalag i god samverkan med länsstyrelsen och Gästabudsstaden AB. Allt detta har varit positivt men det viktigaste resultatet är att det skapats en ny framtidstro på landsbygden parat med en insikt om att man kan åstadkomma mycket med gemensamma krafter. Goda idéer finns det gott om och arbetsvilja likaså. Redan ett blygsamt ekonomiskt stöd kan vara det smörjmedel som krävs för att man skall komma i gång och det har det här projektet visat med önskvärd tydlighet! Bilaga 1. Karta över kommunens landsbygd och ingående orter. Bilaga 2. Exempel på sammanställning av resultat från open space. Bilaga 3. Detta bör ingå i en servicepunkt.
PROJEKT: LOKALT DRIVEN LANDSBYGDSUTVECKLING, LDL PROJEKT, METOD & RESULTAT
PROJEKT: LOKALT DRIVEN LANDSBYGDSUTVECKLING, LDL PROJEKT, METOD & RESULTAT 2014 1 INNEHÅLL: PROJEKT Projektbeskrivning för Lokalt driven landsbygdsutveckling 4-8 METOD Arbetssätt och metoder i projektet
Läs merPUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening. Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan
PUB- kväll 1 oktober 2014 Husby- Oppunda sockenförening Föredragning av Anna- Karin Andersson, Grindstugan Lokalt Driven Landsbygdsutveckling LDL Projekt som drivs av Kommunbygderådet SyLet: stärka utvecklingskra0en
Läs merLokalt driven landsbygdsutveckling Stavsjö
Lokalt driven landsbygdsutveckling Stavsjö 2012-2013 1 Mål: En levande landsbygd - Stavsjö Kiladalens Intresseförening Gunnar Casserstedt Augusti 2013 2 vår resa började 2010 med en myt Att landsbygdssamhällen
Läs merUnderlag till Serviceplan för Landsbygden. i Nyköpings kommun
Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 2022 2019-06-30 Den fördjupade översiktsplanen för centralorten omfattar även några näraliggande orter och Skavstaområdet. Orter som Bergshammar,
Läs merSlutrapport Servicepunkt Byxelkrok.
2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet
Läs merÄGARINFORMATION ÅRET SOM GÅTT
2015-12-31 ÄGARINFORMATION Vi har alla en hög ambition att komma ut regelbundet med information om vad som händer i våra verksamheter. Jag måste samtidigt konstatera att 2015 gått väldigt fort och att
Läs merAnsökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2
Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original
Läs merMinnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen
Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Närvarande: Yvonne Nilsson Gauffin Flens Hembygdsförening, Krister Karlsson och Mats Frankenberg Vadsbro-Blacksta
Läs merHär är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor.
Ett enkelt val. Här är framtidstron stark. Nya företag startas och byggkranar snurrar. Detta präglar den goda stämningen och klimatet mellan människor. VISION Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och
Läs merUppgiften vi valt denna gång:
Sörmland I förra uppgiften......relaterade vi kartbilder som visade grönstruktur, kulturmiljö samt (exempel på) företagskluster respektive kultur till Strukturbilden för Södermanland....gjorde vi reflektionerna
Läs merRegionalt serviceprogram för Uppsala län Inledning. Analys
Regionalt serviceprogram för Uppsala län 2014-2018 Inledning Regeringen har uppdragit åt Länsstyrelsen i Uppsala län att utarbeta ett regionalt serviceprogram för perioden 2014-2018. Det regionala serviceprogrammet
Läs merServiceplan Strömsunds kommun
Serviceplan Strömsunds kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-20, 29 Utarbetad av Ville Welin SUAB 1 Innehållsförteckning 1.Inledning 3 2.Bakgrund..4 3.Mål o Syfte...5 -Övergripande mål
Läs merFörstudie för utveckling av Stjärnsund
Förstudie för utveckling av Stjärnsund Rune Dahlén informerar om bosättningsmöjligheter vid lördagsmarknaden i Stjärnsund. Projektägare: Stjärnsunds Byggrupp, ideell förening Projektledare: Rune Dahlén
Läs merProjektet Hållbara lokala servicelösningar strategi
Projektet Hållbara lokala servicelösningar strategi Bakgrund En väl fungerande allmän vardagsservice är viktig för landsbygden Hela Sverige ska leva driver just nu ett projekt där femton orter arbetar
Läs merProjektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se
Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens
Läs merSlutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831
Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831
Läs mer9.3. Stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (delåtgärd 7.4 fokusområde 6b)
markförhållanden. Projektens snittkostnad/hushåll har under föregående programperiod varit ca 20 000 kronor för kanalisationen. Under perioden 2014-2020, kan kostnaderna bli något högre då samtliga kostnader
Läs merRegion Skåne Näringsliv
Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet
Läs merBefolkningsutveckling Kvartal 3,
Befolkningsutveckling Kvartal 3, 2018 2018-11-19 2/10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Folkmängd och befolkningsförändringar för länet och dess kommuner. 4 Jämförelse med befolkningsprognosen... 5 Jämförelse
Läs merLjustern en tillgång
Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:
Läs merLustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr
Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,
Läs merLänsbygderådet Sörmland
Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev mars 2015 Hej! Här kommer årets andra Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompete nsutvecklande
Läs mer2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.
2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta
Läs merHandlingsplan för regionalt serviceprogram 2017
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2017 Jämtlands län - Insatser 2017 För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet (RSP) fortsatt ska leda till uppsatta mål har följande konkreta insatser
Läs merPROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät
PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera
Läs merSida 1 av 25. FUNQ underlag som, Underlag till Serviceplan för Landsbygden. i Nyköpings kommun
Sida 1 av 25 FUNQ underlag som, Underlag till Serviceplan för Landsbygden i Nyköpings kommun 2019 2022 Sida 2 av 25 2019-06-30 Kartan behöver förklaras Den fördjupade översiktsplanen för centralorten omfattar
Läs merDalarnas regionala serviceprogram
Dalarnas regionala serviceprogram Mat Bensin Pengar Dagligvaror Paket Drivmedel & Apotek i hela Dalarna Betaltjänster Paket, försändelser och ombud Servicepunkter Paket och postservice enligt RSP arbetsgrupp
Läs merÅrsredovisning för räkenskapsåret
1 Kiladalens Utveckling AB (svb) Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2014-09-29-2015-12-31 Styrelsen och verkställande direktören avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Stenkyrka Affären Journalnummer: 2010-3948 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Gotland Kontaktperson
Läs mer- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar
Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merLokal plan för DALSTORP
Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender
Läs merEn undersökning om samhällsservice i tätort
En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag
Läs mervingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Läs merBefolkning med tillgång till fiber
Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)
Läs merSörmlandsmanifest för satsning på landsbygden i Södermanland under 2014/2015 inklusive redovisning av pass 1 underlaget
Sörmlandsmanifest för satsning på landsbygden i Södermanland under 2014/2015 inklusive redovisning av pass 1 underlaget Landsbygdstinget 2014 sammanfattades i ett Sörmlandsmanifest. De mest prioriterade
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Läs merParaplyprojekt Events
Paraplyprojekt Events Information till dig som vill söka check ur ett paraplyprojekt - Tänk på att stödet syftar till att utveckla befintliga evenemang eller skapa nya. Detta måste tydligt framgå i ansökan.
Läs merVälkommen! 17 maj 2019 på Elisefarm, Höör
Välkommen! Hur är det möjligt? En konferens där vi fokuserar på utmaningar och möjligheter att bo, arbeta & driva företag och att vara besökare i landskapet SKÅNE nu och i framtiden. 17 maj 2019 på Elisefarm,
Läs merHandlingsplan för regionalt serviceprogram 2016 Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016
Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016 Handlingsplan för regionalt serviceprogram 2016 Jämtlands län - Insatser 2016 För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet (RSP) fortsatt ska leda
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:
Läs merBredbandsstrategi för Kristinehamns kommun
Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra
Läs merUtvärdering Bygd och stad i balans
Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merLEADER STOCKHOLMSBYGD
LEADER STOCKHOLMSBYGD Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 2014-2020 Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden 1991 Nytt verktyg inom EU för att skapa lokalt engagemang och inflytande samt för att
Läs merLänsbygderådet Sörmland
Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev juni 2015 Hej! Här kommer årets tredje Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompetensutvecklande
Läs merProjektplan för Utveckla Kilsbergskanten
1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merInvestera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S)
Investera i Uppsalas landsbygd! Pressträff med Erik Pelling (S) Nytt landsbygdsprogram med: 20 konkreta förslag 6 områden Landsbygdskommunen Uppsala Uppsala är inte bara Sveriges fjärde storstad. Både
Läs merVälkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson
Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden
Läs merSlutrapport för projektet
1 (7) Slutrapport för projektet Södra Härene Fiber Datum: 20140104 Journalnummer: 2010-061 AV Projekttid: 2013-04-10-2013-12-31 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor
Läs merHur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på landsbygden?
2010-03-20 Projektbeskrivning Hur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på landsbygden? 2 Projektnamn Hållbara lokala servicelösningar på landsbygden. Projektidé Syftet med projektet är att skapa
Läs merHalmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård
Läs merFörfattningssamling i Borlänge kommun. Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15
Författningssamling i Serviceplan för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-12-15 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Serviceplan för 2015-2018 Dokumenttyp Kommunalt styrdokument
Läs merAlla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.
2015-06-15 2014-149 AS Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merLokalt ledd utveckling gör skillnad
Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ
Läs merRonneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014
Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en
Läs merMetodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun
falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En
Läs merDialogmöte. Åseda 2014 06 04
2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för
Läs merKommittédirektiv. Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden. Dir. 2014:4. Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014
Kommittédirektiv Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden Dir. 2014:4 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka förutsättningarna
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2013-05-14 Diarienummer:2010-061 AÖ Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Nittorps fiber ek fören under bildande Checkens namn Nittorps Fiber Sökande
Läs merPresentation. Bygd o Stad i Balans
Ett enkelt val. Presentation Årets lantis 2012 Näringslivsutvecklare Förvaltningschef Äldreomsorgschef Boendechef Volontär Hustru, mamma, mormor, farmor Husägare, sommarstugeägare, kattägare Älskar livet
Läs merFörstudie Bygdens Hus
Förstudie Bygdens Hus Tidigare skolbyggnad där man bl.a. hoppas kunna starta ett Natur- och kulturcenter. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Lisa Hallin Kommun:
Läs merAlla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.
2015-03-25 2014-149 AH Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan
Läs merProjektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista
Projektrapport Förebyggande arbete mot bostadslöshet i Rinkeby- Kista Januari 2018 stockholm.se Kontaktperson: John Joyce, biträdande enhetschef, telefon: 508 01 398 mejl: john.joyce@stockholm.se 2 (10)
Läs merBredband Katrineholm
Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket
Läs merRemiss om investeringsbidrag
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Elisabeth Karlsson 2012-10-16 KS 2012/0632 0480-45 00 83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss om investeringsbidrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merUnder Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp: Under Partnerskapsmötet 1 mars togs bland annat följande upp:
HANDLINGSPLAN 2018 Inledning Denna handlingsplan avser planerad verksamhet för år 2018 i Södermanlands län. Det är en konkretisering av de insatser som ska genomföras inom ramen för de prioriterade områdena
Läs merProjektredovisning Hallabro och Eringsboda Servicepunkter Norra Ronneby Kommuns nav för samhällsutveckling
Projektredovisning Hallabro och Eringsboda Servicepunkter Norra Ronneby Kommuns nav för samhällsutveckling Inledning Organisationen Hela Sverige ska leva har gett Blekinge Länsbygderåd i uppgift att initiera
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2012-03-12 Diarienummer:2010-061 O Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Servicepunkt Älekulla Checkens namn Älekulla samhällsförening Sökande (Namn/Förening)
Läs merUpplev landsbygden med funktionsnedsättning
Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Målgrupp Projektet riktar sig till personer inom LSS- verksamhet inom de kommuner som ingår i leader Folkungalands område. I första hand är detta projekt riktat
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merNyhetsbrev 1. Service i samverkan april 2018.
Nu har vi börjat komma igång på riktigt i pilotprojektet Service i samverkan. Elva personer arbetar med projektet i elva olika kommuner från norr till söder. I varje kommun har vi: -kartlagt hur kommunerna
Läs merAlla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.
Leadercheck 2014-149 AP Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan med andra
Läs merSlutrapport för Leader-checken
1 (5) Slutrapport för Leader-checken Gesebols fiber Datum: 2015-04-08 Diarienummer: 2014-149 S Projekttid: 20141110-20150408 Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara på frågor
Läs merPilotkommun. Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Norsjö kommun VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Barnomsorg? Dagligvaror?
Sammanställning DIALOGTRÄFFAR SERVICEBEHOV 2013 Norsjö kommun VILKEN SERVICE BEHÖVER DU OCH DITT SAMHÄLLE? Dagligvaror? Kollektivtrafik? Bibliotek? Hälsovård? Barnomsorg? Brandförsvar? Mobil och bredbandstäckning?
Läs merRapport. Enkät om framtida utveckling av Tunabergshalvön. Sammanställd 2014-02-24
Rapport Enkät om framtida utveckling av Tunabergshalvön Sammanställd 214-2-24 Bakgrund och tillvägagångssätt Föreningen Utveckling NäveQvarn (FUNQ), har fått i uppgift av Kommunbygderådet i Nyköpings kommun
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merLandsbygdsutveckling Stora Skedvi 2010
Landsbygdsutveckling Stora Skedvi 2010 Projektet vill att området Yttersätra ska planläggas för att på sikt möjliggöra boende där. Projektägare: Stora Skedvi sockenråd & framtidsgrupp, ideell förening
Läs merEntreprenörskap och värdskap i Älvkarleby
Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna
Läs merREGIONALT SERVICEPROGRAM. Kalmar län
REGIONALT SERVICEPROGRAM 2014 2018 Kalmar län Regionalt Serviceprogram Kalmar län 2014-2018 Börjar gälla den 1 april 2014. Antagen av styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län den 7 mars 2014. Inledning
Läs merUBit arbetsmöte Anteckningar
UBit arbetsmöte Anteckningar 26 augusti 2014 HiQ Göteborg, rum Turkos UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Page 1 Agenda 27 maj 2014, sammanfattning Bordet runt GIS, Per Torphammar Jordbruksverket,
Läs merStrategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad
Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande
Läs merAnsökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2
Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original
Läs merParaplyprojekt Digitalisering för föreningar
Paraplyprojekt Digitalisering för föreningar Information till dig som vill söka check ur paraplyprojektet digitalisering för föreningar - Du som söker är en förening, minst tre företag i samarbete eller
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung
Läs mer88% 79% 38% Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar ambitioner och idéer i Sörmland
Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar ambitioner och idéer i Sörmland De digitala tjänsterna blir allt mer betydelsefulla i våra liv. Därmed är det viktigt att Sörmland har en vision om hur
Läs merSERVICE- OCH VARUFÖRSÖRJNINGPLAN FÖR OCKELBO KOMMUN
SERVICE- OCH VARUFÖRSÖRJNINGPLAN FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2018-12-17, 107 Inledning Ockelbo kommun består av ett flertal byar runt centralorten. I byarna bor ungefär hälften av Ockelboborna.
Läs merDialogmöte. Lenhovda 2014 05 26
2014-06-24 Dialogmöte Lenhovda 2014 05 26 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Jimmi Olsson, näringslivsutvecklare
Läs merJulmyra Horse Center framtidens hästhållning
Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merFibergruppen - Ett helhetskoncept. www.fibergruppen.se
Fibergruppen - Ett helhetskoncept Vad är fiber? Fiber är en kabeltyp där man använder optiskt ljus för dataöverföring istället för elektriska pulser (ADSL). Tekniken möjliggör blixtsnabb uppkoppling, både
Läs merDatum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun
Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN
1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs merFöreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.
Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade
Läs merDagordning: Välkomna! Styrelsen i Odensvi Fiber ekonomisk förening
Medlemmarna i Odensvi Fiber ekonomisk förening kallas härmed till ordinarie föreningsstämma för Odensvi Fiber Ekonomisk förening, 769625-3215, den 24 november kl. 18.00 i Odenskans Odensvi. Som framgår
Läs mer