Uppföljning miljöplan 2008

Transkript

1 Uppföljning miljöplan 2008

2 Inledning I januari 2008 fastställdes en miljöplan för Uppsala universitet, dnr UFV 2007/2051. Planen innehåller mål för universitetets arbete med direkt miljöpåverkan och omfattar åren I planen fastställs indikatorer/nyckeltal för uppföljning. Följande redovisning presenterar dessa med kommentarer för Redovisningen är ingen fullständig sammanställning över allt miljöarbete vid universitetet utan istället ett försök att uppskatta statusen på universitetets direkta miljöpåverkan. Val av indikatorer/nyckeltal De indikatorer/nyckeltal som fastställts i miljöplanen baseras till stor del på vid tillfället tillgänglig förhandsinformation om vilka krav regeringen förväntades komma att ställa på statliga myndigheters redovisning av sitt miljöarbete. Delar av förhandsinformationen har blivit faktiska uppföljningskrav (se UFV 2008/2337). Andra delar har ännu inte blivit faktiska krav. Då indikatorerna fastställdes utifrån de krav som förutspåddes, och inte utifrån vid universitetet tillgänglig statistik, finns i miljöplanen indikatorer/nyckeltal där sammanställning saknas för Arbete pågår dock för att i framtiden på ett bra sätt kunna mäta alla uppsatta indikatorer. Sammanfattning Tabell 1. Sammanfattning resultat år 2008 inom miljöplanens fyra målområden. Område Klimatpåverkan - Universitetets energianvändning minskar. - Andelen tågresor av genomförda inrikesresor ökar. - Användningen av webbverktyg för möten, som alternativ till resor, ökar. Resursförbrukning och återvinning - Antalet ställda miljökrav i samband med upphandling ökar. - Mängden miljö- och/eller rättvisemärkt kaffe som dricks vid universitetet ökar. - Mängden insamlat källsorterat avfall vid universitetet ökar. Kemikalieanvändning - Kemikalieombud finns på alla institutioner/motsvarande som hanterar kemikalier. - Kemia är, med något undantag, infört på alla berörda institutioner/motsvarande. - Universitetet har rensat ut sju ton gamla kemikalier. - Vid universitetet finns 874 olika miljöfarliga kemikalier. Dessa hanteras på 108 avdelningar/forskargrupper. Kommunikation - Ökad informationsspridning om miljöarbete genom fler artiklar/notiser i Universen och mer lättillgänglig miljöhemsida. - Ökat samarbete med studentkåren och informationsspridning till studenter. 2

3 Klimatpåverkan Tjänsteresor, resor till och från arbetet och transporter Kontakter, mänskliga möten och kommunikation är centrala inslag i universitetets verksamhet. Möten kan genomföras genom att man reser till varandra eller med hjälp av olika IT-verktyg. Resor är en stor utgiftspost för universitetet och en stor källa till klimatpåverkande utsläpp. Aktiva val av miljövänligare transportmedel och ökat användande av IT som komplement till resor kan minska miljöbelastningen avsevärt. Mål för åren 2008 till 2012 Uppsala universitet ska minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från resor och transporter med 10 %. Indikatorer/nyckeltal Tabell 2. Indikatorer/nyckeltal för att uppskatta miljöbelastning från tjänsteresor. Tjänsteresor Koldioxidutsläpp från tjänsteresor per år och heltidsanställd 1. Andel tågkilometer av totala inrikesresor med tåg och flyg. Antal timmar bokade för möten i Marratech 2 : 688 kg 860 kg 56 % tåg 67 % tåg Ca Ca Resultat tjänsteresor 2008 I tabell 2 och 3 finns statistik över universitetets tjänsteresor 3. Totalt reste universitetets personal och studenter nästan 4 miljoner mil Detta motsvarar ungefär 950 varv runt jorden. Tabell 3 visar att flygresorna totalt dominerar tjänsteresandet. Merparten utgörs av utrikesresor. För dessa resor saknas ofta rimliga alternativ till flyg som transportsätt. Istället kan webbmöten, videokonferenser eller dylikt utgöra ett alternativ i vissa fall. Uppgifter i tabell 2 visar också att användandet av webbverktyget Marratech ökar. Uppgifter i tabell 2 indikerar att resandet och den totala miljöbelastningen från resorna ökat väsentligt under I själva verket handlar det om att statistiken i huvudsak baseras på uppgifter från universitetets resebyrå. Ramavtalet med denna slöts 1 mars 2007 varför alla resor bokade under 2007 inte finns med i underlaget. Viktigt att notera är också att resor som bokats utanför universitetets ramavtal inte finns med i statistiken. Uppgifterna i tabell 2 och 3 ska därför ses som en uppskattning av miljöbelastningen. Den verkliga miljöbelastningen från universitetets tjänsteresor är sannolikt högre. 1 Uppgifter om antal heltidsanställda från GLIS. 2 Andra verktyg, exempelvis Skype används också för webbmöten. Uppgifter på omfattning saknas. 3 Siffrorna baseras på uppgifter från universitetets resebyrå, SJ, PRIMULA (egen bil i tjänsten) samt hyrbilsföretag med statligt ramavtal. Statistiken från resbyrån omfattar ca 75 % av alla resor som borde bokats via resebyrån. 3

4 Tabell 3. Tjänsteresor 2008 Uppsala universitet. Reseslag Antal km Utsläpp 4, ton CO 2 Andel av totala tjänsteresor (km) Andel av miljöbelastning (CO 2 ) Flyg totalt % 95 % Flyg inrikes ,3 % 2 % Flyg under 50 mil ,8 % 3 % Tåg ,01 5 % 0,0002 % Egen bil i tjänsten % 4 % Hyrbil ,4 % 1 % Totalt % 100 % mil Inrikesflyg Tåg Egen bil i tjänsten Hyrbil Figur 1. Tjänsteresor 2008 med inrikes flyg, tåg, egen bil och hyrbil. Figur 1 visar fördelning av transportslagen vid inrikesresor. Till största del utgörs inrikesresorna av tågresor. Andelen tåg relativt inrikesflyg ökar. Sannolikt finns ett stort mörkertal av tågresor ej med i statistiken eftersom resor exempelvis Uppsala-Stockholm sällan bokas via resebyrån eller SJ. Hyrbil används i relativt begränsad omfattning. Av förhyrda bilar utgörs ungefär hälften av miljöbilar. Under 2008 uppdaterades universitetets resepolicy med tillhörande resebestämmelser. Nu uppmanas alla resenärer att alltid välja det i miljöhänseende lämpligaste alternativet och i största möjliga utsträckning välja kollektiva transportmedel. Tips för miljövänligare resor finns på universitetets hemsida 6. Där tydliggörs också alternativ till resor såsom olika IT-verktyg. Under 2007 och 2008 gavs muntlig information om det nya ramavtalet för resor till ett stort antal administratörer vid universitetet. Då lyftes vikten av miljöhänsyn vid resebokning fram. 4 Koldioxidutsläppen storlek beror av vilken omräkningsmodell som används. I denna redovisning har Naturvårdsverkets schablonmall använts för att räkna om resta kilometer till koldioxidutsläpp. Mallen finns som bilaga till Naturvårdsverkets rapport Uppgiften Flyg under 50 mil ska redovisas till Utbildningsdepartementet och Naturvårdsverket i februari Omräkningsfaktorn för koldioxidutsläpp varierar med flygresans längd. Korta flygresor medför högre utsläpp per flygkilometer. 6 Se Klicka på Resor. 4

5 Under 2008 erbjöd resebyrån och SJ kampanjpris på tågresor i första klass till Göteborg. Ökat användande av IT i verksamheten är ett viktigt komplement i arbetet med att miljöanpassa resorna. Uppsala Learning Labs verksamhet med kurser, utbildningar och seminarier för ökat användande av IT i verksamheten har fortsatt. Under 2008 gavs runt 300 distanskurser vid universitetet. Ett flertal av dessa bedrevs med hjälp av olika IT-verktyg. Under 2008 inleddes ett samarbete mellan Uppsala universitet, Uppsala kommun, Uppsala läns landsting samt övriga myndigheter i stan (totalt tio organisationer) för att ta fram ett informationsmaterial kring utsläpp av klimatpåverkande gaser från arbetsplatser. Materialet kallat Stoppa Onödan 2.0 färdigställdes i slutet av året och var en uppföljning på energikampanjen Stoppa Onödan från Stoppa Onödan 2.0 fokuserar på resor, energi och mat. Energianvändning All energiproduktion medför påverkan på omgivande miljö. Användning av fossila bränslen genererar utsläpp som påverkar klimatet samt bidrar till övergödning och försurning. Energianvändning är en av universitetets stora utgiftsposter och en av de mer miljöbelastande aktiviteterna. All minskning av förbrukningen frigör medel till utbildning och forskning samtidigt som utsläppen av bland annat klimatpåverkande gaser minskas. Mål för åren 2008 till 2012 Uppsala universitet ska minska energianvändningen i sina lokaler med 7,5 %. Indikatorer/nyckeltal Tabell 4. Energianvändning (kwh/m 2 ), el, värme och totalt år Energianvändning (kwh/m 2 ) Genomsnitt för Akademiska hus 2008 Förändring 2007 till 2008 (%) El ,1 Fjärrvärme ,2 Totalt ,4 Resultat energianvändning 2008 Tabell 4 visar energianvändning per kvadratmeter för åren 2006 till 2008 samt hur användningen förändrats det senaste året. Uppsala universitets energianvändning per kvadratmeter är högre än den genomsnittliga användningen i Akademiska hus fastigheter. Detta beror till stor del på universitetets stora andel lokaler med laborativ verksamhet, vilka är betydligt mer energikrävande än lokaler utan. Dessutom är vissa fastigheter, särskilt BMC, i energimässigt dåligt skick. Den totala energianvändningen per kvadratmeter för universitetet har minskat med i genomsnitt 4,4 % sedan 2007, i huvudsak genom aktivt arbete med energieffektivisering. Tabell 5 visar energianvändning för åren 2006 till 2008 i Akademiska hus och Statens fastighetsverks fastigheter, samt koldioxidutsläpp som följd av denna. De totala koldioxidsutsläppen från 7 Beräknat på uppgifter från Akademiska hus och Statens Fastighetsverk (ca 82 % av fastighetsbeståndet). 8 Beräknat på uppgifter från Akademiska hus (ca 70 % av fastighetsbeståndet). 5

6 universitetets energianvändning är högre än vad tabell 5 indikerar eftersom underlaget ej täcker in 100 % av universitetets förhyrda lokalarea. Värt att notera är ändå att koldioxidutsläppen i tabell 5 är högre än utsläppen från universitetets tjänsteresor (som var knappt ton). Tabell 5. Energianvändning i lokaler universitetet hyr av Akademiska hus och Statens fastighetsverk samt koldioxidutsläpp som följd av denna. År El 9 (MWh) Fjärrvärme 10 Koldioxidutsläpp 11 (ton) (MWh) El Fjärrvärme Totalt Arbete för minskad energianvändning har pågått på många nivåer under Tillsammans med Akademiska hus har universitetet påbörjat ett samarbete för energieffektivisering i befintliga fastigheter. Projekt som genomförts under 2008 är t.ex. ombyggnad till automatisk luckstängning av dragskåp på EBC samt utbyte av ventilationsdon för förbättrad ventilationsstyrning i lektionssalar på Ångström. Åtgärder som sparar både el och fjärrvärme. Fler energieffektiviseringsåtgärder planeras, särskilt för BMC där det finns flera förslag med stor potential för förbättring. Ett pressmeddelande om samarbetet skickades ut 28 april Anställda och studenter har på olika sätt uppmanats till energisnålt beteende, bl.a. genom information i personaltidningen Universen, på introduktionskurs för nyanställda, vid utbildning av skyddsombud och studerandeskyddsombud. För ett mindre antal lokaler är universitetet själv ansvarig för elabonnemangen. Där köper universitetet endast miljömärkt el. Resursförbrukning och återvinning Inköp och upphandling En viktig faktor i utvecklingen mot fler och bättre miljöanpassade varor och tjänster på marknaden är efterfrågan. Konsumentmakt är en stark förändringsfaktor. Genom att ställa relevanta miljökrav i samband med inköp och upphandlingar kan Uppsala universitet påverka utvecklingen mot mer miljöanpassade varor och tjänster. Inköpare och upphandlare är nyckelpersoner i förändringsarbetet. Mål för perioden 2008 till 2012 Uppsala universitet ska öka antalet upphandlingar och inköp där miljökrav ställs. 9 Beräknat på uppgifter från Akademiska hus och Statens Fastighetsverk (ca 82 % av fastighetsbeståndet). 10 Beräknat på uppgifter från Akademiska hus (ca 70 % av fastighetsbeståndet). 11 Omräkningsfaktor energi till koldioxid från Akademiska hus (1 kwh el = 80 g CO 2, 1 kwh värme = 40 g CO 2 ). Bakomliggande resonemang och förklaringar till omräkningsfaktorerna finns att hitta i Akademiska hus årsredovisning, 6

7 Indikatorer/nyckeltal Tabell 6. Indikatorer för området inköp och upphandling. Inköp och upphandling 2008 Antal upphandlingar där miljökrav har förekommit relativt totalt antal genomförda upphandlingar. Inköp av miljö- 13 och rättvisemärkta livsmedelsprodukter (% av institutioner/motsvarande som köper miljö/ rättvisemärkt kaffe). 7,5 % 12 (5 av 67 upphandlingar) Sammanställning saknas. Resultat inköp och upphandling 2008 Enligt regeringens miljöledningsuppdrag ska statliga myndigheter miljöanpassa sin upphandling. Universitetets centrala upphandlingsenhet genomför större upphandlingar. Mindre upphandlingar och avrop mot ramavtal sköter institutioner eller motsvarande själva. Inom universitetet finns cirka 100 enheter med eget ekonomiskt ansvar. Sammanställningen i tabell 6 inkluderar endast upphandlingar genomförda av upphandlingsenheten. Avrop från befintliga ramavtal, där möjligheten att ställa miljökrav ofta är begränsad, är inte medräknade. Inte heller upphandlingar som kan ha skett inom universitetet som inte upphandlingsenheten känner till. Det relativt sett låga antalet upphandlingar med miljökrav kommer av att det i vissa typer av upphandlingar för närvarande inte är realistiskt att ställa miljökrav. Exempel på detta är upphandling av vetenskapliga instrument, upphandling av databassystem och programvara. En stor del av enhetens upphandlingar år 2008 utgjordes av vetenskapliga instrument och datorrelaterade objekt. Att byta till ekologiskt/rättvisemärkt kaffe är en uppmärksammad symbolfråga. Vid universitetsförvaltningen, ett flertal institutioner och de flesta universitetsrestauranger dricks numera sådant kaffe. Ett framtida arbetsområde är att ta fram en handledning/utbildning för institutioners inköps- /avropsansvariga kring hur miljöhänsyn kan tas i samband med småskaliga inköp. Avfall och återvinning Sverige arbetar efter EU:s avfallshierarki. Denna säger att man i första hand ska förebygga att avfall uppkommer. I andra hand ska avfall återanvändas, därefter materialåtervinnas, energiåtervinnas och i sista hand deponeras. Genom hög grad av återanvändning och återvinning kan näringsämnen och ändliga resurser som finns i avfall omhändertas och återanvändas. Allt farligt avfall som uppkommer ska tas omhand på ett korrekt och säkert sätt för att minimera spridning av farliga restprodukter. Mål för åren 2008 till 2012 Uppsala universitet ska minska andelen osorterat avfall som går till förbränning. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett säkert sätt. Förbrukningen av kontorspapper per anställd ska minska. 12 Upphandlingar genomförda av upphandlingsenheten på avdelningen för IT och inköp. 13 Regeringens skrivelse Ekologisk produktion och konsumtion Mål och inriktning till 2010 (Skr. 2005/06:88) säger att för att stimulera en positiv utveckling av marknaden bör konsumtionen av certifierade ekologiska livsmedel i offentlig sektor öka. Inriktningen bör vara att 25 % av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel

8 Indikatorer/nyckeltal Tabell 7. Indikatorer för området inköp och upphandling. Avfall och återvinning 2008 Andel avfall till materialåtervinning och kompost av total mängd avfall. Mängd inköpt kontorspapper. Sammanställning saknas. Sammanställning saknas. Resultat avfall och återvinning 2008 Vid universitetet finns fastställda riktlinjer hur uppkommet avfall ska sorteras i ett tjugotal fraktioner. Omfattande krav på källsortering kräver enkel och lättillgängligt utrustning. Under året har utökad källsortering i personalkök och studentutrymmen införts på EBC och BMC. Bortsett från Ekonomikum och Gamla Torget, som kommer att införa sortering under 2009, har alla större campusområden nu utökad sortering. Under året har verksamheten genomfört en stor utrensning av gamla kemikalier som inte används. Resultatet blev att sju ton kemikalier rensades ut. 25 ton Färgat glas Ofärgat glas Metall Plast Kartong och wellpapp Figur 2. Källsorterat avfall från universitetets verksamhet i Akademiska hus fastigheter (förutom Ångströmlaboratoriet). Statistiken över universitetets avfallshantering är bristfällig. 14 I dagsläget kan Uppsala kommun inte redovisa mängdstatistik för brännbart och komposterbart avfall. För källsorterade fraktioner finns viss statistik. Figur 2 visar insamlade mängder källsorterat avfall från Akademiska hus fastigheter (dock ej Ångströmlaboratoriet). Figuren visar att insamlade mängder ökar. Men fortfarande är de totala mängderna relativt små. Mycket förpackningsavfall sorteras sannolikt som brännbart avfall varför potentialen för ökad insamling av källsorterade förpackningar är stor. På BMC sorteras plastförpackningar ut och används som insamlingskärl för stickande och skärande avfall. Den rutinen ger ekonomisk besparing eftersom inga särskilda insamlingskärl behöver köpas för ändamålet. Statistiken påverkas dock eftersom inga plastförpackningar lämnar BMC som källsorterat avfall. 14 Generellt innebär universitetets decentraliserade organisation med många faktureringsadresser och kostnadsställen svårigheter när det gäller att samla in uppgifter från leverantörers register. Förhoppningsvis förenklas statistikinsamlandet när universitetet infört en gemensam fakturaadress. 8

9 Arbete med att minska pappersanvändningen pågår ständigt inom universitetet. Under 2008 påbörjades ett projekt för att införa ett gemensamt utskrifts- och kopieringssystem för studenter (Korint). Ett av målen med projektet är att minska antalet onödiga utskrifter och kopior. Vid universitetsförvaltningen inleddes under 2008 ett arbete med att skapa ett enhetligt system för utskrift och kopiering. Systemet innebär att inga utskrifter görs förrän man knappar in en personlig kod vid kopiatorn. På så sätt kan felaktiga utskrifter undvikas genom att de aldrig skrivs ut. Det nya systemet har dubbelsidig, svartvit utskrift som standard. Om systemet med utskriftskoder faller väl ut kan systemet komma att spridas till fler delar inom universitetet. I arbetet med kontoplanen för 2009 skapades ett kontoslag särskilt för kontorspapper. Detta kommer möjliggöra enkel uppföljning av hur mycket papper som används inom universitetet totalt. I dagsläget saknas sådana uppgifter. Kemikalieanvändning Ett av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål är Giftfri miljö. Målet innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Genom god kontroll av vilka kemikalier som används, och aktivt arbete med substitution av de mest miljö- och hälsofarliga kemikalierna där så är möjligt, kan universitet minska sin miljöpåverkan. Mål för åren 2008 till 2012 Uppsala universitet ska fortsatt säkerställa god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet. Universitetet ska arbeta för att substituera eller minska användningen av miljö- och hälsofarliga produkter där så är möjligt. Indikatorer/nyckeltal Tabell 8. Indikatorer/nyckeltal för området kemikalieanvändning. Kemikalieanvändning 2008 Antal institutioner/motsvarande som finns i kemikaliehanteringssystemet Kemia. Antal miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet. Mängder miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet. Antal införda metoder där kemikalieanvändningen har minskat. - I Kemia finns 121 avdelningar/forskargrupper registrerade. Dessa tillhör 37 institutioner/motsvarande. - Inom universitetet finns 874 olika miljöfarliga 15 kemikalier. Dessa hanteras på 108 avdelningar/forskargrupper..- Inom universitetet finns 432 olika hälsofarliga 16 kemikalier. Dessa hanteras på 103 avdelningar/forskargrupper. Sammanställning saknas. Sammanställning saknas. 15 Med miljöfarliga kemikalier avses de kemikalier som är klassade som miljöfarliga enligt KIFS 2005:7. 16 Med hälsofarliga kemikalier avses de kemikalier som är klassade som cancerframkallande, mutagena och/eller reproduktionstoxiska enligt KIFS 2005:7. 9

10 och/eller miljö- och hälsofarliga kemikalier substituerats. Resultat kemikalieanvändning 2008 För att säkerställa god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet fastställdes riktlinjer för förvaring och märkning av kemikalier under Riktlinjerna kommunicerades till verksamheten via utskick och informationsträffar riktade till kemikalie- och skyddsombud. Under året har verksamheten genomfört en stor utrensning av gamla kemikalier som inte används. Resultatet blev att sju ton kemikalier rensades ut. Enligt beslut av rektor (UFV 2007/1610) ska prefekter och föreståndare på institutioner/motsvarande som hanterar kemikalier ha utsett minst ett kemikalieombud under Ombuden ska tillse att kemikaliehanteringen sköts på ett sätt som ökar laboratoriesäkerheten t.ex. genom att följa riktlinjer för hantering, förvaring och märkning av kemikalier. Kemikalieombuden och andra berörda kallas regelbundet till utbildning kring kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet. Under 2008 anordnades tre utbildningstillfällen med inriktning på bl.a. ny lagstiftning och förvaring. Vid dessa utbildningar deltog mellan 30 och 40 anställda. Totalt utbildades 105 anställda, varav de flesta är kemikalieombud, vid dessa tillfällen. Det finns totalt 98 kemikalieombud vid universitetet. 17 Varje institution/motsvarande som hanterar kemikalier ska enligt beslut från 2005 (UFV 2005/1538) registrera dessa i Kemia Med ett fåtal undantag finns alla berörda institutioner/motsvarande registrerade i Kemia 18. Alla institutioner/motsvarande som hanterar kemikalier har under 2008 fått möjlighet att delta i utbildning i Kemia. Varje år ger enheten för miljö, arbetsmiljö och säkerhet utbildning för nya användare på svenska och engelska. Under 2008 genomfördes nio utbildningstillfällen och totalt har 43 nya Kemiaanvändare utbildats. Styrgruppen för Kemia beslutade under 2008 att det ska utvecklas en avancerad rapportgenerator i Kemia. Med hjälp av rapportgeneratorn kan nyckeltal om miljö- och hälsofarliga kemikalier tas fram. Rapportgeneratorn ska utvecklas och driftsättas under I dagsläget finns inga tillförlitliga mängddata registrerade i Kemia, varför det saknas sammanställning över de totala mängderna miljö- och hälsofarliga kemikalier. I tabell 8 syns att det vid universitetet finns 874 olika miljöfarliga och 432 olika hälsofarliga kemikalier. Siffrorna i tabell 8 visar att hanteringen av dessa kemikalier är spridd och att de innehas på en stor del av universitetets avdelningar/forskargrupper. Vid universitetet hanteras totalt ca olika kemikalier. 19 Målet är inte att substituera alla de miljö- och hälsofarliga kemikalier som hanteras vid universitetet. Substitutionen till bättre kemikalier ur miljö- och hälsoperspektiv ska endast göras där detta är möjligt. Inom forskning som syftar till att studera effekter av miljö- och hälsoskadliga kemikalier är substitution ofta inte möjlig och i dessa fall ska substitution inte heller ske. För universitetet är det viktigt att säkerställa en god kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet för alla de kemikalier som universitetet hanterar. Arbetet med att minska kemikalieanvändning och/eller substituera de mest miljö- och hälsofarliga kemikalierna, där så är möjligt, är inte samordnat inom universitetet. På de institutioner/motsvarande 17 Uppgifter om antal kemikalieombud och deras utbildningstillfällen är hämtade från sammanställningar som gjorts av enheten för miljö, arbetsmiljö och säkerhet. 18 Delar av institutionen för läkemedelskemi, institutionen för biokemi och organisk kemi samt institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap finns inte med i Kemia. 19 All statistik som rör antal kemikalier som hanteras på Uppsala universitet är hämtad ur Kemia. 10

11 som använder kemikalier pågår i olika utsträckning arbetet med att minska volymer t ex genom utökad användning av s.k. kitter 20 vid analyser. Det samordnade arbetet med substitution kommer att påbörjas under Kommunikation Universitetets miljöpåverkan bestäms av beteendet hos anställda och studenter i deras dagliga arbetsoch studiesituationer. För att nå framgång i arbetet med minskad miljöbelastning måste universitetets ambitioner inom miljöområdet vara kända och aktuella för anställda, studenter och externa samarbetspartners. Nödvändigt för detta är en genomtänkt och målgruppsanpassad kommunikation. Mål för åren 2008 till 2012 Alla anställda och studenter vid Uppsala universitet ska känna till universitetets miljöarbete och uppmuntras till konkreta åtgärder som bidrar till en mer hållbar utveckling. Roller och ansvar för att medverka i miljöarbetet ska vara tydliggjorda i verksamheten. Indikatorer/nyckeltal Kommunikation 2008 Nätverk med miljöombud, förekomst och informationsspridning i detta. Miljöinformation spreds till prefekter/motsvarande utifrån deras verksamhetsansvar. Informationsträffar/utbildning om kemikaliehantering och laboratoriesäkerhet hölls för kemikalieombud och skyddsombud. Fyra nyhetsbrev med aktuell information kring kemikaliehantering och kurser skickades ut av enheten för miljö, arbetsmiljö och säkerhet till alla kemikalieombud. Miljöartiklar/notiser på universitetets interna hemsida och annan personalinformation. Förekomst av utbildningsmoment kring miljöfrågor vid personalutbildningar. Information om miljösatsningar riktad till studenter Ett flertal artiklar och notiser förekom i Universen och nät-universen. Pressmeddelanden publicerades 6 februari, 28 april och 16 juni. Tillgängligheten till universitetets miljöhemsida ökade genom direktlänk från internsidan för anställda. Miljöfrågor behandlades regelbundet vid vissa utbildningar. Samarbete påbörjades med Uppsala studentkår. Resultat kommunikation 2008 Under 2008 uppmärksammades universitetets miljöarbete i artiklar/notiser i större utsträckning än tidigare. Detta beror dels på universitetets miljöplan med miljömål för verksamheten som fastställdes i januari 2008, dels på ett omfattande arbete som initierats för att öka kemikaliesäkerheten vid universitetet. Miljöplanen samt beslut och riktlinjer kring kemikaliesäkerhet presenterades också muntligt i olika sammanhang: intendentmöten, prefektutbildning, personalinformation på förvaltningen m.m. 20 Ett kit är en uppsättning kemikalier i små volymer som är framtagna för att passa en specifik analys. 11

12 Utbildningsmoment kring miljöfrågor förekom på introduktionskurs för nyanställda, prefektutbildning, intendentmöten samt utbildning av skyddsombud och studerandeskyddsombud. Miljöperspektiv förekom också i andra sammanhang, t.ex. vid nätverksträffar med kemikalieombud. Under året inleddes samarbete mellan Uppsala studentkår och universitetets miljösamordnare. Samarbetet syftade till att stärka och hjälpa studentkårens miljöansvarige i sin roll samt påbörja förberedelser för en studentdag våren 2009 med tema hållbar utveckling. Utöver detta uppmärksammades universitetets miljöarbete och miljöplan på olika sätt i studenttidningen Ergo. Uppdaterad information och gällande riktlinjer inom områdena kemikalier och miljö finns på hemsidan för enheten för miljö, arbetsmiljö och säkerhet Adresser till sidorna om kemikalier och miljö är och 12