Tärning med ABEL-macro
|
|
- Lovisa Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tärning med ABEL-macro I den här laborationen ska du konstruera en tärning med en räknare, som stegas fram då en tryckknapp trycks ned och som visar tärningsmönstret då knappen släpps. Så här ser kopplingsschemat ut för den modul, MOD687-2, som du ska använda: Modulen ser ut så här: 1
2 Tryckknappen ska grinda en 4MHz klocka till en räknare. När tryckknappen är nedtryckt ska räknaren räkna, när knappen släpps ska räknaren stoppa i det tillstånd den var. Räknaren ska räkna från noll till och med fem (alltså sex tillstånd) och sedan börja om från början igen. Räknarens utgångar ska avkodas så att lysdioderna visar det klassiska tärningsmönstret: När räknarutgången är noll ska tärningen visa en "etta", när den är ett ska tärningen visa "två" o s v. Det är alltså tre problem som ska lösas och det är som vanligt en god ide att lösa vart och ett av problemen för sig innan det hela slutligen kombineras. 1. Vi måste konstruera en räknare som kan grindas och som räknar från 0 till och med 5 och sedan börjar om från början igen. 2. Alla mekaniska tryckknappar uppvisar kontaktstudsar när de trycks ned och släpps. Det tar så där 5-10 millisekunder för kontakten att stabilisera sig och under tiden alstras hundratals slutningar och brytningar. Vi måste hitta ett sätt att eliminera studsarna. 3. De sju lysdioderna måste drivas från räknaren så att det korrekta tärningsmönstret tänds för vart och ett av de sex räknartillstånden. Låt oss börja från början med räknaren! Räknaren En räknare som ska räkna till fem måste ha 3 bitar. En tvåbitars räknare har bara 4 tillstånd, d v s den kan räkna från noll till och med tre. En trebitars räknare har 8 tillstånd, d v s den kan räkna från noll till och med sju. I vårt fall måste räknesekvensen kortas ned, så att räknaren går tillbaka till noll i stället för att fortsätta till sex. Detta åstadkommer man enkelt med återkoppling, d v s en visst tillstånd hos räknaren avkodas och nollställer räknaren. Det finns två olika typer av nollställning på räknarna i Xilinx bibliotek, asynkron och synkron nollställning. I räknarnamnet står C för Clear, vilket innebär asynkron nollställning. R står för Reset, vilket innebär synkron nollställning. I båda fallen har räknarna en aktivt hög ingång för nollställningen, d v s en etta in på nollställningsingången nollställer räknaren. Vad är det då för skillnad? Jo, vid asynkron nollställning sker nollställningen omedelbart när nollställnings-ingången sätts hög. Vid synkron nollställning däremot sker nollställningen först när räknaren klockas nästa gång! När det går ska du alltid använda räknare med synkron nollställning. Ett synkront system blir alltid tillförlitligare och enklare att felsöka än ett asynkront. Låt oss anta att du vill avkoda räknaren så att den räknar till fem och sedan börjar om från början igen. Om du använder en räknare med asynkron nollställning måste du avkoda tillstånder sex. Omedelbart när tillståndet sex inträffar går nollställningsingången hög och räknaren nollställs. I och med detta är ju inte tillståndet sex längre, utan noll, och nollställningssignalen försvinner. Den utgörs alltså av en mycket kort "blipp", precis lagom lång för att räknaren ska nollställas. 2
3 Längden kommer att bestämmas av fördröjningarna i avkodaren och räknaren och inte av klockan. En annan nackdel med den asynkrona avkodningen är att räknaren under ett kort ögonblick kommer att inta tillståndet sex, ett tillstånd som ju egentligen inte alls ska vara med i sekvensen, vi vill ju att räknaren ska räkna mellan 0 och fem. Med synkron nollställning blir det mycket lugnare. Vill du att räknaren ska räkna till fem ska du avkoda tillståndet fem. Så fort räknaren har intagit tillståndet fem blir alltså nollställningsingången hög, men inget händer förrän nästa gång räknaren klockas, då först sker nollställningen. Räknaren intar följaktligen aldrig något "falskt" tillstånd utan går direkt tillbaka till noll. Tärningsräknaren ska ha ytterligare en egenskap, det måste vara möjligt att grinda dess klocka. Detta innebär att den ska ha en ingång CE, clock enable. I princip är detta en inbyggd AND-grind, där klockan utgör ena ingången och CE den andra. Endast när CE är hög släpps klockpulserna fram. Du ska alltså leta fram en trebits binärräknare med synkron reset och clock enable. Med Xilinx nomenklatur blir detta CB3RE. CB står för counter, binary, alltså binärräknare, 3 står för antalet bitar, R står för synkron reset och E står för clock enable. När du så småningom ritar schemat och letar i komponentlistan visar det sig att det inte finns någon CB3RE. Däremot finns CB4RE och det går precis lika bra, du får lämna en utgång oansluten och använda de tre som behövs. Det kan verka som slöseri med de begränsade resurser som finns, men så är inte fallet. När konstruktionen implementeras är programvaran smart nog att eliminera delar av komponenter som inte används! Starta nu Projektmanagern, välj New Project och kalla det tarning (undvik å, ä och ö, det är ett amerikanskt program!). Klicka på OK. Starta schemaeditorn genom att klicka på AND-grinden i Design Entry-ikonen. 3
4 Klicka på komponentikonen i "verktygslådan" vid vänsterkanten, hämta räknaren CB4RE och placera den på schemat. Hämta sedan en AND-grind med tre ingångar, varav en ingång är inverterande, AND3B1, och placera den till höger om räknaren. Beteckningen AND står givetvis för AND-grind, 3 står för tre ingångar och B1 betyder att en av dessa tre ingångar är inverterande. Nu vet du allt som behövs för att tyda beteckningarna för alla de olika kombinatoriska kretsarna i schemaeditorns komponentlista! Koppla ihop AND-grinden och räknaren så att tillståndet 5, d v s binärt 101, avkodas och nollställer räknaren synkront. Så här ser det ut: Spara med File-Save och generera nätlista med Options-Create Netlist. Följande fönster visas: Det står att du ska titta på varningar som visas i det lägre fönstret i projektmanagern. Varningarna, som markeras med blå text, talar om att vissa av räknarens in- och utgångar är oanslutna. Det är precis som vi vill ha det, så klicka på OK. Klicka sedan på Options-Export Netlist, se till att filnamnet är tarning och att filtypen är Edif 200 [*.EDN] och klicka på Open. Genom att nu köra en simulering kan du förvissa dig om att räknaren fungerar som den ska. Det som ska kollas är att räkaren verkligen räknar när den klockas och CE = "ett" och att den stoppar när CE = "0". Du ska givetvis förvissa dig om att räknaren räknar från noll till och med fem och sedan börjar om från noll igen. 4
5 Starta simulatorn genom att gå till projektmanagern och klicka på Simulationikonen: Ett blankt simulatorfönster visas. Du ska nu se till att de nödvändiga signalerna visas. Klicka därför på Signal-Add Signals. Detta fönster visas: Eftersom du inte satt ut några signalnamn är vänstra kolumnen nästan tom, den innehåller bara signalen SimGlobalReset, som ger simulatorn möjlighet att göra reset av hela din konstruktion och den ska vi inte använda just nu. Istället ska du gå till andra kolumnen och dubbelklicka på räknaren CB4RE. Den kommer då att expanderas i högra kolumnen så att du kan se alla dess anslutningar: 5
6 Välj nu de intressanta signalerna genom att dubbelklicka på dem: Stäng fönstret genom att klicka på Close. Simulatorns "Waveform Viewer" viar nu ett tomt tidsdiagram med de valda signalerna i vänsterkanten. Tillordna nu stimuli till C och CE genom att klicka på Signal-Add Stimulators. Fönstret "Stimulator Selection" visas. Tillordna signalen CE stimulit tangenten e genom att klicka på CE så att den blåmarkeras och sedan klicka på. Tillordna sedan signalen C stimulit B0 genom att klicka på C så att den blåmarkeras och sedan klicka på den gula "lysdioden" längst till höger i raden Bc: Se också till att alla simulatorns inställningar är så som visas här: 6
7 Klicka på Options-Preferences och ändra klockfrekvensen till 4MHz: Klicka på OK. Tryck en gång på tangenten e på tangentbordet (litet e) så att signalen CE = 0. Klicka sedan femton gånger på steg-ikonen, vilket motsvarar 750 ns. Räknaren är nollställd och räknar inte: Tryck en gång till på tangenten e, så att CE = 1. Klicka sedan 25 gånger på stegikonen, vilket motsvarar 1250 ns. Räknaren räknar: 7
8 Du kan se att räknaren stegas fram till ett på den första positivt gående klockpulsen efter att CE=1. Varje ny positivt gående klockpuls stegar fram räknaren ytterligare ett steg. Observera att när räknaren räknat till fem, efter cirka 1.85 µs, blir R=1, eftersom AND-grinden avkodar tillståndet fem. Räknaren ska inte nollställas förrän vid nästa klockpuls, eftersom räknaren har synkron reset. Tryck en sista gång på tangenten e, så att CE = 0. Klicka åtta gånger på stegikonen. Så här ser det ut: Men idén var ju att räknaren skulle stoppa när e sattes lika med noll. Vad som verkligen hände var istället att den nollställdes av nästa klockpuls, för att sedan stoppa. Vi vill ju att den ska stå kvar i det tillståndet som gällde då CE sattes lika med noll utan att nollställas. Lösningen är enkel. Gå till schemaeditorn och lägg till en AND-grind på resetingången, styrd av samma signal som CE. För att det ska gå enkelt att simulera måste du sätta ut signalnamnet på CE, eftersom den går till två kretsar, både räknaren och AND-grinden. Klicka på nät-ikonen och skriv namnet CE i fönstret som visas. Klicka på OK och placera namnet CE så här: 8
9 Spara med File-Save och generera nätlistan med Options-Create Netlist och Options-Export Netlist. För att du ska vara säker på att detta äntligen fungerar är det säkrast att simulera igen. Gå till projektmanagern och starta simulatorn igen genom att klicka på Simulation-ikonen. En del signaler försvann förmodligen när du ändrade i schemat. Se till att du väljer samma signaler som tidigare beskrevs på sidan 6 men välj CE ur kolumnen till vänster när signalfönstret visas. Så här ska det se ut innan du kör simuleringen: Gör nu om processen från sidan 7, d v s tryck en gång på tangenten e på tangentbordet (litet e) så att signalen CE = 0. Klicka sedan femton gånger på stegikonen, vilket motsvarar 750 ns. Räknaren är nollställd och räknar inte, så än så länge ser allt bra ut: Tryck en gång till på tangenten e, så att CE = 1. Klicka sedan 25 gånger på stegikonen, vilket motsvarar 1250 ns. Räknaren räknar och allt ser bra ut, R=1 men räknaren nollställs inte ännu: 9
10 Nu kommer slutprovet... Kommer det att fungera? Tryck en sista gång på tangenten e, så att CE = 0. Klicka åtta gånger på steg-ikonen. Så här ser det ut: Alldeles utsökt, räknaren står kvar i tillståndet fem efter att CE=1. Problemet har fixats! Det var tur vi upptäckte det här beteendet hos räknaren, annars skulle vi ha gjort en tärning som bara kunde visa ett, två, tre, fyra och fem och det hade nog inte gått hem så bra i spelsalongerna i Las Vegas! Du har alltså visat att räknaren bär sig åt precis som den ska! Det är nu dags att titta närmare på tryckknappen. Avstudsning av tryckknapp Tryckknappen SW1 är av växlande typ med två pull-up-motstånd i resistansnätet R1. Om ingen trycker på knappen är CPLD pin nummer P70 jordad och P68 ligger på +5V. När knappen är nedtryckt ligger P70 på +5V och P68 är jordad. När knappen är på väg mellan de två lägena har studsarna upphört och både P70 och P68 ligger temporärt på +5V, ända tills knappen växlar tillstånd, studsar, och stannar i det nya läget. Vad som behövs för att avstudsa en sådan anordning är helt enkelt en SR-vippa (ibland kallad SR-latch) bestående av två korskopplade NAND-grindar. I laborationen Räknare med sjusegmentdisplay kan du lära dig exakt hur avstudsningen går till, här nöjer vi oss med att konstatera att en SR-vippa, kopplad till räknarens ingång CE, är precis vad som behövs för att styra räknaren så att den räknar endast när knappen är nedtryckt. Du ska nu rita en SR-vippa som styrs av tryckknappen via två IPAD och två IBUF till vänster om räknaren i det existerande schemat. Schemat innehåller för övrigt ett antal röda och gröna små fyrkanter. Dessa är rester av simuleringen. Du kan ta bort dem genom att först klicka på indikator-ikonen och sedan i tur och ordning klicka på de små fyrkanterna. Du ska också koppla in klockan till räknaren. Klockan utgörs av en 4MHz kristalloscillator och finns inbyggd på labkortet CPLD95. Den är kopplad till pinne 9 på CPLDn. Alla insignaler behöver en IPAD, även klockan. Det behövs alltid en 10
11 speciell buffer för att driva en eller flera klockingångar. Den kallas BUFG, Global Clock Buffer, i komponentlistan. Glöm inte att sätta ut pinnumren på de tre IPADsymbolerna! Sätt också ut signalnamnen NC på P70 (för Normally Closed, d v s Normalt kontakt), NO på P68 (för Normally Open, d v s Normalt öppen) och CLK på P9 (för klocka). Så här ska resultatet se ut: Det enda som återstår nu är att styra lysdioderna. Avkodare för lysdioderna I det här avsnittet ska vi slå två flugor i en smäll! Du ska göra en avkodare som transformerar räknarens tillstånd till kombinationer av tända och släckta lysdioder, men du ska göra avkodaren som ett macro med hjälp av ett högnivåspråk, ABEL. I laborationen Räknare med sjusegmentdisplay fick du lära dig att göra ett macro medelst schemaritning, men här ska vi som sagt utnyttja ABEL, som är ett enkelt men kraftfullt språk. Det går ganska lätt att beskriva de flesta digitala konstruktioner med ABEL, men det är speciellt enkelt om lösningen föreligger i tabellform som du snart ska se. Genom att göra ett macro för avkodaren får du som resultat en egen komponent i komponentlistan, som kan återanvändas i andra konstruktioner, varje gång du behöver en tärningsavkodare. OK, det kanske inte är så ofta, men nu får du i alla fall lära dig hur man gör! Vi börjar med att sammanställa tärningsavkodarens beteende som en tabell över sambandet mellan räknarens sex tillstånd och de lysdioder som ska vara tända vid respektive tillstånd. Observera att en lysdiod tänds då den motsvarande utgången är "noll", se kopplingsschemat på sidan 1. 11
12 Så här ser tabellen ut: Antal "ögon" Binärt D1 D2 D3 D4 D5 D6 D Det ABEL-program som ska skrivas gör du med hjälp av ABEL-editorn. För att starta ABEL-editorn går du till Projektmanagern och klickar till vänster på ikonen Design Entry, på texten HDL. Följande fönster visas: Se till att "Use HDL Design Wizard" är markerat och klicka på OK. 12
13 Klicka på Next. Detta fönster visas: Se till att ABEL är förprickat och klicka på Next. Detta visas: Skriv in filnamnet tarn_led och tryck på Next (ge inte denna fil samma namn som projektet, kalla den alltså inte tarning, programmet klarar inte det!). 13
14 Nu är du inne i Design Wizard. Du ska nu sätta ut portar, d v s in- och ut-gångar på schemasymbolen som visas till vänster. Det behövs tre ingångar att så småningom koppla till räknaren (Q0, Q1 och Q2) och sju utgångar (D1, D2, D3, D4, D5, D6, D7) att koppla till lysdioderna. Så här gör du: Klicka på New, se till att Input är markerad och skriv Q0 på raden Name. Klicka på New igen, skriv Q1. Klicka på New, skriv Q2 och klicka på New. Nu finns alla ingångar på plats. Så här ser det ut: Den namnlösa extra ingången längst nere till vänster på symbolen ska vi nu raskt göra till utgång! Markera Output och skriv D1 som namn. D1 hamnar nu på symbolens högra sida, ingångar hamnar alltid till vänster och utgångar till höger. När det gäller utgångar måste du specificera vilken typ av utgång det gäller, det finns nämligen två olika typer, kombinatorisk (Combinatorial) och register (Registered). Om kretsen du konstruerar har en klocka, som t ex räknare och skiftregister, måste du se till att välja typen register. I vårt fall finns ingen klocka, en viss kombination på ingångarna ska "omedelbart" ge en viss annan kombination på utgångarna. Dina utgångar är alltså kombinatoriska. Detta väljer du genom att klicka på Advanced och markera Combinatorial. Klicka på OK. I fortsättningen blir nu alla utgångar du sätter dit kombinatoriska. 14
15 Sätt dit ut resterande utgångar med New, D2, New, D3 o s v tills du kommit till New, D7. Klicka sedan på Finish. Följande fönster, HDL Editorn, visas: Som du ser har Design Wizard, med din medverkan, börjat skriva programmet! I alla programmeringsspråk används speciella termer. I ABEL kallas sådana termer och uttryck reserverade termer och du får förstås inte använda sådana för dina egna signalnamn eller variabler. HDL-editorn markerar automatiskt reserverade termer med röd färg. T ex PIN och end är reserverade. Du kan använda stora eller små bokstäver. Dina egna signalnamn och andra variabler markeras automatiskt med svart färg. Kommentarer i programmet ska börjar med ett citationstecken och markeras automatiskt med grön färg. Ett ABEL-program har alltid den allmänna struktur som visas ovan. Första raden innehåller programnamnet, föregått av termen module. Detta måste vara det namn du gett filen! Nästa rad måste ha termen Title, följd av ett namn inom enkla anföringstecken. Detta namn kan vara vad som helst, t ex (som här) programnamnet eller en kort förklarande beskriving som Title 'avkodare for tarning'. Strö inte grus i maskineriet genom att använda å, ä och ö! Sista raden i programmet ska alltid vara end, följt av programnamnet. 15
16 Mellan Title och end finns själva programmet, som alltid består av två delar. Först kommer deklarationsdelen, som startar med termen Declarations. Här deklareras bl a in- och utgångar. Den andra delen av programmet är ekvationsdelen, som startar med termen Equations. Här skriver du de ekvationer och uttryck som beskriver hur din design ska uppföra sig. Genom att använda "Design Wizard" blir deklarationsdelen automatiskt ifylld, men även utan Wizard är det hela mycket enkelt. Varje insignal deklareras som signalnamn följt av termen PIN och ett semikolon, alltså t ex Q0 PIN; Utsignalerna deklareras som signalnamn följt av termen PIN istype följt av typen inom enkla anföringstecken och avslutat med semikolon. Typen skrivs 'com' för kombinatorisk utgång och 'reg' för registerutgång. I din konstruktion används ju enbart kombinatoriska utgångar, alltså t ex D1 PIN istype 'com'; Låt oss nu gå till ekvationsdelen, som ännu är helt tom. Ekvationsdelen blir mycket enkel om du kan beskriva din design med en sanningstabell. Exakt så här lägger du till sanningstabellen: Spara genom att klicka på File-Save. Klicka sedan på Project-Create Macro. 16
17 Detta fönster visas: Efter en kort stund, kanske en halv minut eller så, visas denna text längst ner i editorfönstret: Detta betyder att programmet "syntetiserat" din design, d v s konverterat den till en nätlista och en schemasymbol. Starta nu schemaeditorn igen och klicka på "AND-grinden" för att gå in i komponentplaceringsmod. Listan över symboler har nu utökats med din egen symbol för tärningsavkodaren, den står allra först i listan och heter förstås TARN_LED: 17
18 Klicka på TARN_LED och placera den i schemat, till höger om räknaren, och koppla in Q0, Q1 och Q2: Koppla utgångarna D1, D2, D3, D4, D5, D6 och D7 via sju OBUF till sju OPAD och sätt ut pinnumren på OPAD-symbolerna enligt schemat på sidan 1. Så här blir det: Generera nätlista genom att klicka på Options-Create Netlist och Options-Export Netlist. Gå till Projektmanagern och klicka på Implementation-ikonen: 18
19 Efter någon minut är implementeringen klar och detta fönster visas: Kvittera genom att klicka på OK. Det är nu dags att generera SVF-filen, som används för nedladdning till din krets. Klicka på Programming-ikonen: Klicka på Output-Create SVF file. Fönstret SVF Options visas. Klicka på OK. Fönstret Create a new SVF file visas. Eftersom du ska placera filen i roten i foldern tärning klickar du tre gånger på foldersymbolen och klickar därefter på Save. För att slutligen generera filen klickar du på Operations-Program, varvid detta fönster visas. Se till att det står en bock vid Erase Before Programming och klicka på OK. 19
20 Efter ett par sekunder är filen klar och ett fönster visas, som talar om att allt gick bra: Kvittera genom att klicka på OK. Nu är filen klar och du kan ladda ned den i kretsen. Starta utforskaren, leta rätt på din SVF-fil som ligger under C\Fndtn\Active\Projects\tarning. Se till att nedladdningskabeln och matningsspänningen är anslutna till kortet och dubbelklicka på filen tarning.svf. När nedladdningen är klar kan du nu äntligen testa din tärning! 4 februari 2001 Anders Andersson 20
Omkopplare, inverterare och LED
Omkopplare, inverterare och LED En ganska fånig digital funktion, kanhända, men idén är att du ska ha en enkel krets att testa med. Du får möjlighet att kolla alla funktioner hos utvecklingssystemet utan
Läs merRäknare med sjusegmentdisplay
Räknare med sjusegmentdisplay I den här laborationen ska du styra en sjusegmentdisplay med en räknare, som stegas fram med en tryckknapp, ett steg i taget. Så här ser kopplingsschemat ut för den modul,
Läs merLunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg Laboration nr 4 i digitala system ht-15 Ett sekvensnät.. grupp.. namn. godkänd Laborationens syfte: att ge grundläggande kunskaper i att
Läs merLaboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 6 Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik TSEA Digitalteknik D TSEA5 Digitalteknik Y TDDC75
Läs merTSEA22 Digitalteknik 2019!
1(43) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(43) Föreläsning 7. Sekv3. enna föreläsning: Lösningar närmare verkligheten Synkronisering Enpulsare Problem till design 2(43)2(43) Förra föreläsningen:
Läs merSekvensnät i VHDL del 2
Laboration 6 i digitala system ht-16 Sekvensnät i VHDL del 2 Realisering av Mealy och Moore i VHDL............................. Namn............................. Godkänd (datum/sign.) 2 Laborationens syfte
Läs merSimulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2017 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D Linköpings universitet SE-581 83
Läs merSekvensnät vippor, register och bussar
ekvensnät vippor, register och bussar agens föreläsning: Lärobok kap.5 Arbetsbok kap 8,9,10 Ur innehållet: Hur fungerar en -latch? Hur konstrueras JK-, - och T-vippor? er och excitationstabeller egister
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Föreläsning 7 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Hantering av insignaler Initiering av starttillstånd Inför lab
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson, John Berge 203 DIGITALTEKNIK I Laboration DE2 Sekvensnät och sekvenskretsar Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för
Läs merIntroduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan Ida, IEA Helsingborg Laboration nr 5 i digitala system, ht-12 Introduktion till syntesverktyget Altera Max+PlusII Beskrivning i VHDL och realisering av några enkla
Läs merVad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Läs merSekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
Läs merKodlås. Kopplingsschema över kodlåset PAL-18
Kodlås I den här uppgiften skall du konstruera ett kodlås med hjälp av ett litet tangentbord. Varje gång man trycker på en tangent skall det pipa i summern och när man tryckt in den rätta fyrsiffriga koden
Läs merTSEA22 Digitalteknik 2019!
1(39) 2019 Mattias Krysander Ingemar Ragnemalm 1(39) Föreläsning 5. Sekv1. enna föreläsning: Vippor Sekvensnät Moore och Mealy 2(39)2(39) Förra föreläsningen: Labb 1. Adderare. Carryaccelerator Och ännu
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare Sekvensiella System a(t) f(a(t)) Ett sekvensiellt system har ett inbyggt minne - utsignalen beror därför BÅDE av insignalens NUVARANDE
Läs merRepetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson
Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL Michael Josefsson Här kommer några frågeställningar och uppgifter du kan använda för att använda som egenkontroll på om du förstått huvudinnehållet i respektive föreläsning.
Läs merKALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte
LABORATION4 KALKYLATOR Laborationens syfte I denna laboration ska en enkel kalkylator konstrueras med hjälp av VHDL och utvecklingsverktyget Vivado från Xilinx. Hårdvaran realiseras på det redan bekanta
Läs merIntroduktion till Xilinx CPLD och ISE WebPack 6.2 Version NV
Introduktion till Xilinx CPLD och ISE WebPack 6.2 Version NV Introduktionen beskriver grunderna för att använda programvaran Xilinx ISE WebPack 6.2.03 tillsammans med en CPLD (Complex Programmable Logic
Läs merFörsättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 08-03-3 Sal (5) Tid 8- Kurskod TSEA Provkod TEN Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som
Läs merSKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR
SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR 2 Projekt mikrobasic PRO for AVR organiserar applikationer som projekt vilka består av en enda projektfil (med filändelsen.mbpav) och en eller flera
Läs merFlödesschema som visar hur man använder Quartus II.
Flödesschema som visar hur man använder Quartus II. För att det skall bli lite enklare använder jag följande exempel: ut1
Läs merTentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl
Tentamen TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Ansvarig lärare: Mattias Krysander Visning av skrivningen sker mellan 10.00-10.30 den 22 juni på Datorteknik. Totalt
Läs mer(2B1560, 6B2911) HT08
Royal Institute of Technology, KTH, Kista School of Information and Communication Technology, ICT Department of Electronics, Computer and Software, ECS Digital Design, IE1204 (2B1560, 6B2911) HT08 OBS!
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL9 Föreläsning 5 27-2-2 8.5 2. Naxos Demonstration av uartus programvara. Genomgång av uartus flödesschema. Detta dokument finns på kurshemsidan. http://www.idt.mdh.se/kurser/cl9/ VHDL-kod
Läs merTSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System
1 TSIU05 Digitalteknik LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System Sammanställning september 2013 Läs detta först Läs igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset. Hela
Läs merDigitalteknik TSIU05 Laborationer
Lab0 Introduktion Lab1 Kombinatorik Lab2 Sekvensnät Lab3 System Digitalteknik TSIU05 Laborationer Michael Josefsson 11 oktober 2018 Läs alltid igenom hela laborationen så du vet vad du skall göra på laborationspasset.
Läs merIE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater
IE25 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater Moore och Mealy automater F8 introducerade vippor och vi konstruerade räknare, skift-register etc. F9-F skall vi titta på hur generella tillståndsmaskiner
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
Exklusiv eller XOR F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant På övning 2 stötte ni på uttrycket x = (a b) ( a b) som kan utläsas antingen a eller b, men inte både a och
Läs merPaneler - VCPXX.2. Programmeringsmanual för VCP-paneler. Revision 2
Paneler - VCPXX.2 Programmeringsmanual för VCP-paneler Revision 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Symbolfiler för kommunikation via IndraLogic... 3 2 Uppsättning i IndraWorks... 6 3 Programmering
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merChalmers ekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik. EDA 321 Digitalteknik syntes Laboration 2 - VHDL
Chalmers ekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik EDA 321 Digitalteknik syntes 2011-2012 Laboration 2 - VHDL 1. Enkelt sekvensnät 2. Trafikräknare i VHDL 3. Syntes av VHDL-kod Namn
Läs merUSB styrt DMX gränssnitt
USB styrt DMX gränssnitt Inledning...2 DMX bibliotek...3 Programmering av kanalerna...7 Skapa en show...11 Inledning DMX LightPlayer är mycket enkel att använda. Inför en existerande fixtur eller skapa
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Digitalteknik Föreläsning 7 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Dagens föreläsning Inför laboration 2 Synkronisering av insignaler Asynkrona ingångar
Läs merTentamen i Digitalteknik, EITF65
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EITF65 3 januari 2018, kl. 14-19 Skriv anonymkod och identifierare, eller personnummer, på alla papper. Börja en ny uppgift på ett nytt papper.
Läs merSimulering med ModelSim En kort introduktion
Linköpings universitet Institutionen för systemteknik Laborationer i digitalteknik Datorteknik 2018 Simulering med ModelSim En kort introduktion TSEA22 Digitalteknik D TSEA51 Digitalteknik Y TSEA52 Digitalteknik
Läs merDigitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1
igitalteknik F2 Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler igitalteknik F2 bild Register Ett register är en degenererad automat som i allt väsentligt används för att lagra
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION
Högskolan Dalarna Institutionen för Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION LOG/iC, PLD, kombinatorik, sekvensnät KURS Digitalteknik LAB NR 6 INNEHÅLL. Inledning 2. Prioritetskodare 3. Elektronisk
Läs merExempel på tentamensfrågor Digitalteknik
Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik Till dessa frågor (som kommer från lite olika tidgare tentor) gällde förutsättningen: Hjälpmedel: Kurslitteratur, föreläsningsantecknigar lab. med mätresultat,
Läs merTentamen i Digitalteknik, EIT020
Elektro- och informationsteknik Tentamen i Digitalteknik, EIT020 4 april 2013, kl 14-19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av pappret. Lösningarna
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Allmän information Exaator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204) Tentamensuppgifterna behöver
Läs merGran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8)
Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att skapa en ny presentation från början Att skapa en enkel knapp Att använda händelseinställningar, events
Läs merDu har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )
Projektuppgift Digital elektronik CEL08 Syfte: Det här lilla projektet har som syfte att visa hur man kan konverterar en analog signal till en digital. Här visas endast en metod, flash-omvandlare. Uppgift:
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/6 2013 9.00-13.00 Tentamensfrågor med lösningsförslag Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista
Läs mer6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen.
Fiskar Arbetsbeskrivning knappmeny (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att göra en mastersida med knappar Att använda en mastersida på andra sidor Att använd funktionen Alignment Arbetsgång
Läs merDigitalteknik F9. Automater Minneselement. Digitalteknik F9 bild 1
Digitalteknik F9 Automater Minneselement Digitalteknik F9 bild Automater Från F minns vi följande om en automat (sekvenskrets): Utsignalerna beror av insignal och gammalt tillstånd: Insignaler Utsignaler
Läs merLaboration D181. ELEKTRONIK Digitalteknik. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. 2008-01-24 v 2.1
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Christer Ardlin/Lars Wållberg/ Dan Weinehall/Håkan Joëlson 2008-01-24 v 2.1 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D181 Kombinatoriska kretsar,
Läs merProgrammerbar logik och VHDL. Föreläsning 4
Programmerbar logik och VHDL Föreläsning 4 Förra gången Strukturell VHDL Simulering med ISim Strukturell VHDL Simulering test_bench specificerar stimuli Simulatorn övervakar alla signaler, virtuell logik-analysator
Läs merLABORATIONSINSTRUKTION LABORATION
Högskolan Dalarna Elektroteknik LABORATION LABORATIONSINSTRUKTION Sekvensnät med VHDL KURS Digitalteknik LAB NR Ver9 5 INNEHÅLL. Kaskadkopplad räknare 2. Elektronisk tärning NAMN KOMMENTARER PROGRAM/KURS
Läs merSekvensnät Som Du kommer ihåg
Sekvensnät Som Du kommer ihåg Designmetodik Grundläggande designmetodik för tillståndsmaskiner. 1. Analysera specifikationen för kretsen 2. Skapa tillståndsdiagram 3. Ställ upp tillståndstabellen 4. Minimera
Läs merLABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y. Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD. Version: 2.2
2016 LABORATION TSEA22 DIGITALTEKNIK D TSEA51 DIGITALTEKNIK Y Konstruktion av sekvenskretsar med CPLD Version: 2.2 2014 (OVA, MK) 2015 (OVA, MK) 2016 (OVA, MK) Olov Andersson 1(11) 1. Inledning Syftet
Läs merVälj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.
Välj bort om du vill Om du är nöjd med att ha din e-post på nätet, kan du lugnt hoppa över detta avsnitt. Har du tid och tycker att det är roligt, kan du testa att använda e-postprogrammet Windows Live
Läs merGPIO - General Purpose Input Output
GPIO - General Purpose Input Output Ur innehållet: Ideala och verkliga signaler Bitvis in- och utmatning Anslutning - fysiskt gränssnitt F407 - GPIO-modul tillämpningar Läsanvisningar: Arbetsbok avsnitt
Läs merINTRODUKTION TILL VIVADO
INTRODUKTION TILL VIVADO LABORATION1 Under laborationerna kommer vi att konstruera/beskriva ett antal kretsar med hjälp av VHDL (Very high speed integrated circuit Hardware Description Language). För att
Läs merTentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/
Tentamen i IE1204/5 Digital Design måndagen den 15/10 2012 9.00-13.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandqvist, tel 08-790 4487 (Kista IE1204), Tentamensuppgifterna
Läs merLABORATIONER I DIGITALTEKNIK. för kurserna. TSEA22, lab 1-4 TSEA51, lab 1-3 TDDC75, lab 1,2
204 LABORATIONER I DIGITALTEKNIK för kurserna TSEA22, lab -4 TSEA5, lab -3 TDDC75, lab,2 Detta häfte innehåller laborationsuppgifter i digitalteknik och används i kurserna TSEA22, TSEA5 och TDDC75. Läs
Läs merTentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/
Tentamen med lösningar för IE4/5 Digital Design Torsdag 5/ 5 9.-. Allmän information Eaminator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Kista, William Sandqvist, tel 8-79 44 87. KTH Valhallavägen, Fredrik Jonsson,
Läs merTentamen i Digital Design
Kungliga Tekniska Högskolan Tentamen i Digital Design Kursnummer : Kursansvarig: 2B56 :e fo ingenjör Lars Hellberg tel 79 7795 Datum: 27-5-25 Tid: Kl 4. - 9. Tentamen rättad 27-6-5 Klagotiden utgår: 27-6-29
Läs merFÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM
FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM Innehåll Designflöde Översikt av integrerade kretsar Motivation Hardware Description Language CAD-verktyg 1 DESIGNFLÖDE FÖR DIGITALA
Läs merDIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna
Läs merIE1204/IE1205 Digital Design
TENTAMEN IE1204/IE1205 Digital Design 2012-12-13, 09.00-13.00 Inga hjälpmedel är tillåtna! Hjälpmedel Tentamen består av tre delar med sammanlagd tolv uppgifter, och totalt 30 poäng. Del A1 (Analys) innehåller
Läs merIntroduktion till xdigiflex-simulatorn
Introduktion till xdigiflex-simulatorn Installera simulatorprogrammet xdigiflex om detta inte är gjort tidigare. (Det finns en länk till ett installationsprogram på kurshemsidan.) Starta sedan xdigiflex!
Läs merUppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator.
Uppgift 12: Konstruera en elektronisk tärning. Resultatet av ett tärningskast ska visas på en 7- segmentindikator. Tärningen ska ha två utfallsrum: U 1 = {1, 2, 3, 4, 5, 6, 6, 6} U 2 = {1, 2, 3, 4, 5,
Läs merTentamen i Digitalteknik TSEA22
Tentamen i Digitalteknik TSEA22 Datum för tentamen 100601 Sal TERC,TER2 Tid 14-18 Kurskod TSEA22 Provkod TEN 1 Kursnamn Digitalteknik Institution ISY Antal uppgifter 5 Antal sidor 5 Jour/Kursansvarig Olle
Läs merDigital elektronik CL0090
Digital elektronik CL0090 Föreläsning 2 2007-0-25 08.5 2.00 Naos De logiska unktionerna implementeras i grindar. Här visas de vanligaste. Svenska IEC standard SS IEC 87-2 Amerikanska ANSI/IEEE Std.9.984
Läs merKortlaboration DIK. Digitalteknik, kombinatorik.
MMK, KTH Kortlaborationer 1 Kortlaboration DIK Digitalteknik, kombinatorik. I denna laboration bekantar vi oss med datorprogrammet LabVIEW. Programmet har blivit något av en industristandard för att automatisera
Läs merLösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.
Lösningförslag till Exempel på tentamensfrågor Digitalteknik I.. Uttryckt i decimal form: A=28+32+8 + 2 =70 B=59 C=7 A+B+C=246 2. Jag låter A' betyda "icke A" A'B'C'D'+ABC'D'+A'BCD'+AB'CD'=D'(A'(B'C'+BC)+A(BC'+B'C))=
Läs merSimulera med ModelSim
Simulera med ModelSim ModelSim - simuleringsprogramvara ModelSim kan användas till att simulera VHDL-kod, för att avgöra om den är "rätt" tänkt. Alteras version av ModelSim är också kopplad till en "databas"
Läs merKomponenter med COM (och COM+/VC++ 7.0)
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Komponenter med COM (och COM+/VC++ 7.0) Med Visual C++ 7.0 COM-komponent EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling oktober 2003 Om denna sammanfattning Denna sammanfattning innehåller
Läs merRepetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät
Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät Sekvensnät = ihopkoppling av sekvenskretsar Består i praktiken av - minnesdel (sekvenskretsar) - kombinatorisk del. Sekvenskretsar = kretsar
Läs merTUTORIAL 3: ATT STARTA ETT NYTT PROJEKT, IMPORTERA ELLER DIGITALISERA MATERIAL, SAMT SORTERA DET.
TUTORIAL 3: ATT STARTA ETT NYTT PROJEKT, IMPORTERA ELLER DIGITALISERA MATERIAL, SAMT SORTERA DET. Att starta ett nytt projekt När du startar Avid kommer Select Project fönstret upp: Istället för att välja
Läs merTenta i Digitalteknik
Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-08-27 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna
Läs merProgrammera Kontaktlåda USB i Mac
Programmera Kontaktlåda USB i Mac Med programvaran för Mac kan du göra så att ett tryck på din kontakt ger dig: text, kortkommandon och macron musrörelser, musklick och scroll multimediakommandon starta
Läs merSteg 16 Video Debut video capture Video pad editor Windows 7/8
Steg 16 Video Debut video capture Video pad editor Windows 7/8 Dec -14 Liljedalsdata Liljedalsdata Steg 16 W78 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2, 3, 15. Syftet med denna kurs är att du ska lära dig
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik ederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ET 03 för D 200-08-20 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet hjälpmedel
Läs merIntroduktion till digitalteknik
Inledning Introduktion till digitalteknik Stefan Gustavson 997, lätt uppdaterat 2004-09-06 Digitalteknik är grunden till alla moderna datorer. I datorernas barndom förekom visserligen så kallade analogimaskiner,
Läs merD/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
Läs merHjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)
7HQWDPHQL.XQGDQSDVVDGHNUHWVDUI U(P Datum: 991012 Tid: 8.00-13.00 Lokal: E138 Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov) Vid eventuella frågor
Läs merLaboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Lars Wållberg/Håkan Joëlson 2001-03-01 v 1.5 ELEKTRONIK Digitalteknik Laboration D159 Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD
Läs merLaboration Sekvenskretsar
Laboration Sekvenskretsar Digital Design IE1204/5 Observera! För att få laborera måste Du ha: bokat en laborationstid i bokningssystemet (Daisy). löst ditt personliga web-häfte med förkunskapsuppgifter
Läs merTentamen i Digitalteknik, TSEA22
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet, Datorteknik, IY 1(4) Tentamen i Digitalteknik, TEA22 Datum för tentamen 120529 al T1, T2, KÅRA Tid 14.00-18.00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning
Läs merLåskretsar och Vippor
Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen och i processorns register. SR-låskretsen är i princip datorns minnescell Q=1 Q=0
Läs merE-posthantering med Novell Groupwise WebAccess
E-posthantering med Novell Groupwise WebAccess En liten hjälpreda sammanställd av Thomas Granhäll. Materialet får kopieras fritt! 2003 Följande moment behandlas i denna manual: 1. Logga in 2. Ta emot och
Läs merInstruktion Programmeringsapp och gränssnitt
Instruktion BT och Programmerings-app v. 0. Sida 1 av 5 Instruktion Programmeringsapp och gränssnitt Observera, instruktionen bearbetas och uppdateras fortfarande. Kolla då och då www.mollehem.se/doc/instuktion/instruktion_programmering.pdf
Läs merF5 Introduktion till digitalteknik
George Boole och paraplyet F5 Introduktion till digitalteknik EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant p = b! (s " r) George Boole (1815-1864) Professor i Matematik, Queens College, Cork, Irland 2 Exklusiv
Läs merKonstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik
Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik 2 Dagens föreläsning Initiering av starttillstånd Programmerbar logik Syntesflödet
Läs merOmtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/
Omtentamen med lösningar i IE24/5 Digital Design Fredag /4 25 8.-2. Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: William Sandvist, tel 8-794487 / Fredrik Jonsson Tentamensuppgifterna behöver
Läs merAVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 hp AVR 3 - datorteknik LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avbrott. Syften med den här laborationen är att introducera avbrott. Avbrott som uppkommer
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merDatorprojekt, del 1. Digitala system 15 p
Namn: Laborationen godkänd: Digitala system 15 p L T H I n g e n j ö r s h ö g s k o l a n v i d C a m p u s H e l s i n g b o r g Datorprojekt, del 1 Projektet består i att skapa en klocka där tiden visas
Läs merBRUKSANVISNING GSM-MODUL DBG5. Version 1.00 Utgåva 1
BRUKSANVISNING GSM-MODUL DBG5 Version 1.00 Utgåva 1 Revision: 2016-09-29 FAAC Nordic AB BOX 125, SE-284 22 PERSTORP SWEDEN TEL. +46 435 77 95 00 FAX +46 435 77 95 29 www.daab.se Innehåll Allmän information...3
Läs merTSIU50 Mikrodatorprojekt. LAB1 AVR-introduktion och logikanalysator
1 2 TSIU50 Mikrodatorprojekt LAB1 AVR-introduktion och logikanalysator Michael Josefsson Januari 2007 Detta häftes syfte är att tjäna som en snabb introduktion till utvecklingsmiljön AVRStudio och den
Läs merSEKVENSKRETSAR. Innehåll
SEKVENSKRETSAR Innehåll Synkrona sekvenskretsar Tillståndsdiagram / tillståndstabell Definition av Moore- och Mealy-maskiner Tillståndskodning Syntes av sekventiell logik Räknare SEKVENSKRETSAR EXEMPEL
Läs merGuide till att använda Audacity för uttalsövningar
Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Victoria Johansson Humlabbet, SOL-center, Lund IT-pedagog@sol.lu.se 28 mars 2006 1 Inledning Audacity är ett program som kan användas för att spela in
Läs merTentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Måndag 27/
Tentamen med lösningar i IE04/5 Digital Design Måndag 7/0 04 9.00-3.00 Allmän information Examinator: Ingo Sander. Ansvarig lärare: Elena Dubrova /William Sandvist, tel 08-7904487 Tentamensuppgifterna
Läs merDIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Björne Lindberg/Håkan Joëlson John Berge 2013 DIGITALTEKNIK I Laboration DE1 Kombinatoriska nät och kretsar Namn... Personnummer... Epost-adress...
Läs merTentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D
Lars-Erik Cederlöf Per Liljas Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D1 2001-05-28 Tentamen omfattar 40 poäng, 2 poäng för varje uppgift. 20 poäng ger godkänd tentamen. Tillåtet
Läs merIE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare
IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare IE1205 Digital Design F1 F3 F2 F4 Ö1 Booles algebra, Grindar MOS-teknologi, minimering F5 F6 Ö2 Aritmetik Ö3 KK1 LAB1 Kombinatoriska
Läs merLABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART. Namn och personnummer. Version: 1.0 2013 (OS)
LABORATION DATORKONSTRUKTION TSEA83 UART Version: 1.0 2013 (OS) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................
Läs merLEJON LABORATION3. Laborationens syfte
LABORATION3 LEJON Laborationens syfte Syftet med laborationen är dels att lära känna laborationsutrustningen och dels att få en uppfattning om hur en digital konstruktion är uppbyggd, i detta fallet med
Läs mer