Digitalt berättande. Modulen består av åtta delar:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Digitalt berättande. Modulen består av åtta delar:"

Transkript

1 Digitalt berättande I den här modulen får du inblick i hur du och dina elever kan arbeta med digitalt berättande inom olika medier såsom film, ljud och bild. Modulen tar också upp hur publika arbetssätt kan utveckla din undervisning och du kommer att få kunskap om hur du kan utvidga ditt kollegium genom att ta aktiv del i olika forum på nätet. De avslutande delarna av modulen handlar om hur digitaliseringen av undervisningen också påverkar och skapar nya möjligheter för ditt bedömningsarbete. Modulen syftar till att du som lärare ska fördjupa din förståelse för och förtrogenhet att utnyttja digitaliseringens möjligheter i din undervisning. Till exempel kommer du att få planera och utföra en aktivitet med dina elever där den digitala berättelsen står i fokus. I den här modulen har handledaren ett extra ansvar gällande att ta fram den digitala presentationsyta som ni i kollegiet tillsammans kommer att använda er av i modulen. Därför finns under del 2 i modulen ett dokument som riktar sig till dig som handledare i vilket du kan få stöd i den uppgiften. Om ni är flera handledare på din skola kan ni gärna arbeta tillsammans när ni väljer digital presentationsyta. Modulen består av åtta delar: 1. Digitalt berättande - vad och varför? 2. Nätet i undervisningen 3. Dela digitalt 4. Elever producerar digitalt 5. Bedömning i digitala lärmiljöer 6. Att använda film i lärandesyfte 7. Publika arbetssätt 8. Digitalt berättande en sammanfattning Revision: 2 Datum:

2 Del 2. Nätet i undervisningen Vad skulle hända med din undervisning om du och dina elever publicerade delar av det ni arbetar med på nätet? I den här delen kommer ni att möta lärare som på olika sätt arbetat med att låta elever publicera på nätet. Digitalt berättande förutsätter många gånger en arena ut mot omvärlden, någon form av digital yta där berättelsen kan publiceras. I er grupp kommer ni tillsammans att arbeta med en digital yta. Det kan vara en befintlig digital yta som ni redan använder eller en ny yta som ni skapar. Ytan kan antingen vara publik eller i ett verktyg som ni kommer åt via en inloggning. En publik yta gör att andra utanför er samtalsgrupp kan ta del av era reflektioner och kan leda till att ert kollegiala nätverk vidgas och ni kan få utbyte och återkoppling från fler. Väljer ni en yta som kräver inloggning så stannar det kollegiala utbytet i er grupp. Syftet med att skapa en digital yta är att ni ska få en plats att dela era reflektioner och era uppgifter för att underlätta det kollegiala lärandet. Den digitala ytan ger också en möjlighet för dig att låta dina elever publicera sina arbeten på nätet. Ytan ni startar i den här delen kommer ni att använda under senare delar av den här modulen. Ni kommer att få inspiration och exempel på hur ni kan använda digitala ytor dels för egen reflektion som lärare och dels i ditt arbete med eleverna. Revision: 2 Datum:

3 Del 2: Moment A individuell förberedelse Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser, tittar eller lyssnar. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt eller saker som förvånar dig. Skriv ner idéer och tankar kring hur du, utifrån materialet, kan utforma och utveckla din egen undervisning. Dina anteckningar bildar underlag för de kollegiala diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B. Se film I filmen Att arbeta med bloggar får du olika exempel på hur pedagoger arbetat med digitala verktyg och internet i undervisningen. Vilka möjligheter och vilka utmaningar finns det? Hur kommer man igång? Läs Läs Utdrag från Lgr 11 och webbpublicering. I utdraget från Webbstjärnans publikation får du möta två lärare som berättar hur de arbetar med digitala ytor som verktyg i undervisningen. Om du vill läsa om fler exempel finner du en länk till hela publikationen i materiallistan. Läs Vad är upphovsrätt och Creative Commons?. Texten är en kort introduktion till vad upphovsrätt och Creative Commons är. Material Revision: 2 Datum:

4 Material Utdrag ur Lgr 11 och Webbpublicering Webbstjärnan.se Vad är upphovsrätt och Creative Commons? E. Jagell Att arbeta med bloggar null https://www.youtube.com/watch?v=unubpqoyanq Filformatet kan inte skrivas ut Revision: 2 Datum:

5 Digitalisering - grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 2: Digitalt berättande hur och varför? Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen Caroline Rundby Jobbar framgångsrikt med svenska som andraspråk på webben. Yrkestitel: Grundskolelärare Verksam i årskurs: 7-9 Caroline, tror du att läsarna förstår om jag skriver så här? Den frågan var mitt livs bästa ögonblick som lärare (än så länge). Dit hade jag inte nått om inte jag hade arbetat med blogg. Webbstjärnan och bloggen har fört mig och eleverna framåt medstora steg i deras lärande. De har börjat ifrågasätta språket. Jag ärlärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska på en skola icentrala Helsingborg, Slottsvångsskolan. I mitt arbete i år 7-9 möterjag elever från många olika kulturer och med olika skolerfarenheter. Det är en stor utmaning att hitta rätt. Hösten 2012 fick jag en ny grupp elever som låg långt bak i sinspråkutveckling av olika anledningar. Jag funderade mycket på hur jag skulle få dessa elever att vilja använda sitt språk, vilja utvecklasitt språk, få dem medvetna om hur språket fungerar och göra dem nyfikna på sitt/sina språk? Jag bestämde mig direkt för att kastabort alla fylla i-böcker (säkert bra till mycket, men de passade inte mina syften). Eleverna protesterade hej vilt. De var vana att arbeta med dem och en av eleverna sa Jag känner mig duktig när jag blir klar med en sida. Så ännu ett problem: ville jag ha elever som känner sig duktiga av mängden sidor de gjort eller vill jag ha elever som är stolta över vad de har lärt sig och hur de har utvecklats? Jag var klar över vad jag ville men nu gällde det att få eleverna med på tåget. Det var svårt att diskutera eftersom de flesta av eleverna inte hade ett svenskt språk med sig. Jag tog då hjälp av Marie Anderssons härliga blogg Detektiven Emil och vi! Jag visade eleverna den och frågade vill ni skapa en blogg?. Nä, det ville de inte Vi kan ju inte så mycket svenska var en av kommentarerna. Jag formulerade då om min fråga och frågade vill ni arbeta med datorer?. Det ville de! Inledningen på arbetet med bloggen blev väldigt rörig, svårt att förstå ord och begrepp. Lösningen fanns dock nära till hands. Vi fotograferade och skrev om våra foton. De skrev på sina modersmål (de som kunde) och de började se likheter mellan sina olika språk i gruppen och med svenskan. Tänk vad en dator/internet kan hjälpa till med! Min erfarenhet av bloggar och arbete med datorer var mycket begränsad. Jag hade som de flesta använt mig av Internet för att söka fakta tillsammans med eleverna och för att renskriva texter. En stor hjälp till att våga kasta mig ut i detta okända var Maries blogg och endags- Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

6 kursen med Webbstjärnan. Webbstjärnan fanns med som stöd hela tiden, de kunde svara på alla mina frågor. Utan den supporten hade det inte blivit mycket av det. Det visade sig dock att några av eleverna i min lilla grupp var duktiga på datorer så de ändrade språket på datorerna och sedan hade de lättare för att skriva och för att hjälpa både mig och de andra eleverna. Att det blev så bra har jag dessa två elever att tacka för och att jag vågade släppa taget och lära mig tillsammans med eleverna. De kan och vill dela med sig om de får lov till det! Syftet med bloggen Svenska som andraspråk var att få eleverna att våga börja använda sina språk och få föräldrarna delaktiga i barnens skolarbete. Genom att eleverna skrev på sina modersmål kunde föräldrarna läsa om vad vi gjorde. Mottagare var föräldrarna från början men det blev fler kompisar i klassen som läste och kommenterade vad vi gjorde i vår lilla grupp. Mitt huvudmål med bloggen var att eleverna skulle utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, precis som det står i Lgr11. Den stora vinsten med hela projektet var att eleverna började ifrågasätta sitt språk, fråga om hur det skulle vara och att de gav återkoppling direkt till varandra. Det var okej att hjälpa till och berömma varandra. Eleverna arbetar ofta i par och att lyssna på deras diskussioner om språket och inte om innehållet har visat att vi är på rätt väg. Texterna har inte alltid varit korrekta, men det gör inget. Eleverna har läst och kommenterat varandras texter vilket har lett till många givande diskussioner. Deras talade språk har utvecklats så snabbt genom att det har varit meningsfullt att skriva för att garen måste förstå. I Lgr11 står det: Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, välja och använda språkliga strategier, (Skolverket, Lgr11, sid ) Här nedan ser du två texter tagna från vår blogg. De är skrivna av samma elev med 16 månaders mellanrum. Skribentens vilja att skriva har utvecklats enormt. Han vågar sig på att skriva längre meningar och han försöker använda ord som är nya för honom. hej. vi har gjort idog jag om 15 år de menas om jag är 27 år vad jag vill göra elle vad jag vi va. vi har läxa till torsta att skriva om var favorit film o de låter jättekul o vi har matte prov. hej då (17 oktober 2011) Den boken handlar om en kille som heter David han är kär i en flicka som heter Milena. Hon öppnar inte sina ögan för honom så sa han att han ska öppna hennes ögon. dom går i samma klass hon är ny börjad i skolan han blev kär i henne så tänkte han gå till henne och prata med henne då va blyg.han vill få henne skratta. Så han leker tuff för att hon ska gilla han.i klassen försöker han va rolig men ingen skrattar efter skolan gick han hem och plugar för dom har prov imoron då täkte han leka smart men när dom hade prov så gjorde han alla sina papper klart. Han har en kompis som heter Fredrik alla tycker att han är roligaren David. (13 februari 2013) Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

7 I arbetet med bloggen, Svenska som andraspråk, tillförde arbetet med Internet att eleverna kände att det var på riktigt, att det var viktigt det de skrev. De kunde också snabbt använda sig av nätet när de inte förstod ett ord. Deras ovilja mot att slå upp ord förändrades, det tog inte tid för dem längre utan det gick snabbt. Vi diskuterade mycket i gruppen och det gav resultat i deras talade språk som utvecklades. Att använda teknik som vissa bara använde till spel gjorde skolarbetet roligare och de omotiverade eleverna, som helt plötsligt var de som kunde, blev motiverade till att arbeta med skolarbete. Det är inte läxa om uppgiften är att skriva något på bloggen som en sa. Jag sitter ändå vid datorn. Vi uppnådde en större språklig säkerhet och medvetenhet som vi inte skulle ha gjort utan Webbstjärnan, för det var på riktigt. Och eleverna var med i valet av vad som skulle skrivas och hur det skulle se ut. Det var deras arbete och inte mitt som lärare. Webbstjärnan och Internet tillförde en nyfikenhet och motivation till att arbeta som gjorde att eleverna är på väg att nå eller redan når målen i Lgr11 i svenska som andraspråk. Den största skillnaden mot undervisning utan Webbstjärnan och Internet var att de fick respons från många olika människor, inte bara från mig som lärare. Responsen gjorde att eleverna vågade skriva mer och mer och därmed ökade deras ordförråd och deras läsförståelse blev bättre eftersom de var tvungna att förstå vad deras läsare skrev till dem. Det bästa betyg bloggandet med Webbstjärnan kan få är att eleverna som bloggar nu har redan talat om för mig att nästa termin måste vi blogga igen, men då med hela klassen, för det är så kul att arbeta med bloggen. Christina Löfving Workshopledare i Malmö och vinnare i Webbstjärnan Yrkestitel: Grundskolelärare Verksam i årskurs: 1-3 Den har blivit en del av oss I min etta på Kyrkenorumskolan har vi arbetat med webbplatsen sedan eleverna började skolan i augusti Det är en webbplats som vi skapade med inspiration från Bolibompa och andra webbplatser som eleverna ofta besöker. Istället för Bolibompadraken har klassen en dromedar som frontfigur: Jamal. Han lär sig tillsammans med eleverna och de klurar ofta på hur de och Jamal ska kunna sig lära mer. Tanken med webbplatsen var att arbetet med den skulle hjälpa eleverna i deras läs- och skrivutveckling, samt att det skulle bli ett ställe för barn av barn. Och det är precis vad det har blivit! Jag ville att vi skulle vara med i Webbstjärnan eftersom det är ett bra sätt att få kontakt med andra klasser, för kontakt och kommunikation med andra var just vad vi var ute efter. Jag tror och jag hoppas att eleverna genom arbetet med webbplatsen har fått känna och känner att det de gör är viktigt och på riktigt. Att skriva egna texter, att arbeta med film, animationer och bild på olika sätt, med vetskap om att andra ska kunna ta del av det, har varit Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

8 och är motiverande för dem. Jag vet det genom kommentarer som ibland flyger i klassrummet och genom glädjetjut här och där. I sin tur tror jag att det hjälper eleverna att vilja vidare - att vilja utforska språket för att kunna uttrycka ännu mer och på andra sätt. Läroplanen (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17) stöder arbetet med olika typer av texter: Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Många olika uttryck Textskapandet har under den korta tid eleverna har gått i skolan hunnit ta sig många olika uttryck. Vi utgår ofta från elevernas egna intressen och använder även sådant som vi hittar på andra ställen på nätet och länkar dit. Så gjorde vi när vi hittade pappersmodeller av Minecraft som vi arbetade med i klassen. Eleverna trodde att även andra barn skulle ha nytta av länken dit. I det producerande av texter (begreppet text kan även rymma film och bild) som eleverna ägnar sig åt, behöver de läsa. Både sina egna, kamraternas och andras texter. Det skapar en förståelse för att krumelurer är viktiga och kan ha ett viktigt innehåll. Vi vuxna pratar ofta om läslusten, om hur vi ska få unga att vilja läsa. Jag tror att vi tidigt måste ta frågan på allvar. Var finns kittlandet i maggropen och var finns spänningen? Vilket arbete ligger bakom tillkommelsen av en bok? Det är spännande att få veta det när frågan och svaren kan göra att vi kommer närmre eleverna. I vår klass läser jag högt för eleverna varje dag. Jag gör det på ett sätt som jag vill ska göra eleverna involverade i texten. Vi prövar ansiktsuttryck under läsandet, vi spånar om vad som komma skall och vi försöker leva oss in i texten. Eleverna läser även i egna böcker; hemma, ibland för en läskompis och ibland för faddrar och för mig. Läsningen är viktig. Och då är även författaren och illustratören viktiga. Träffat författare Tack vare vår webbplats Jamals kompisar har vi fått träffa flera av de författare och illustratörer vars böcker vi har fått stifta bekantskap med. Även om inte eleverna bokstavligt talat har stått framför författarna och ställt sina frågor, har de gjort det via de filmer de har gjort på vår pekplatta och som författarna sedan har kunnat ta del av. Svaren har eleverna tagit emot på samma sätt: genom film. Detta material har eleverna kunnat arbeta vidare med och skapa något nytt av, bland annat olika avsnitt av deras webb-tv-program Jamal-tv som de har lagt ut på webbplatsen. Kontakterna med författare och illustratörer har även lett till att vi har fått brev med böcker och en alldeles egen illustrerad figur. Det i sin tur ledde till att eleverna fick mejla och fråga om de fick använda figuren i egna produktioner. Av detta blev frågan om upphovsrätt än mer tydlig än den kanske varit tidigare. En författare som hade frågat oss om hon fick använda en av våra bilder, hade redan aktualiserat frågan om vad som menas med upphovsrätt. Vi har blivit intervjuade av en journalist på Datorn i Utbildningen som hälsade på i klassen. Då tog vi tillfället i akt att själva intervjua journalisten om hur en journalist egentligen arbetar. Innan hade vi gjort en storyboard om hur vi skulle lägga upp intervjun. Av det lärde vi oss både om hur man planerar ett filmarbete och naturligtvis också om hur det är att arbeta som journalist. Eleverna har genom arbetet blivit medvetna om att man ska respektera andra och hur andra önskar ha det. När de ska filma Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

9 frågar de alltid om det är okej först. Och vill inte vaktmästaren bli filmad mer än på ryggen, så respekterar de det. När en mormor i en annan klass hälsade på och filmade på skolgården, gick de fram och frågade artigt om hon hade kollat om barnen ville bli filmade. Det tyder på viss medvetenhet, och jag tror att vårt arbete har en del i det. Lgr 11 Samma medvetenhet har eleverna utvecklat när det gäller att ge kommentarer. Att arbeta i skarpt läge där kommentarer från andra elever och vuxna är viktiga, kräver att man tänker till om vad och hur man svarar. Eleverna har arbetat mycket med det, både när de svarar på webbplatsen och när de är inne på andras webbplatser och kommenterar. Det är något läroplanen säger att vi ska arbeta med (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17): Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.. Vi har också dragit nytta av detta när eleverna övar att ge respons på texter till varandra i klassrummet. Det är viktigt, inte minst när det gäller att arbeta med följande (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17): Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden. Att involvera andra elever utanför klassrummet har varit en viktig del. Eleverna har lärt att sig att tänka på sin målgrupp, andra barn i sin egen ålder, och att interagera med dessa. De ställt frågor och bett om svar. De har tillverkat egna pins som pris i en tävling och tagit uppgiften på allvar när de har gjort diplom och skickat brev med priserna till andra elever runt om i Sverige. Andras åsikter har fått vara viktiga i skapandet av en gemensam berättelse i klassen. Det har varit åsikter om innehåll, men också om utformande. En illustratör tipsade nämligen om hur man kan tänka när man arbetar med bilder. I arbetet med att tänka på sin målgrupp ingår också viss förmåga att kunna analysera. Går det när man går i ettan? Jag menar att analysförmåga inte är en inneboende mystisk förmåga, utan att den kan utvecklas tidigt. Och då måste man börja arbeta med den tidigt. I och med vårt arbete med webbplatsen gör vi det. Eleverna har varit inne på andra webbplatser och tänkt till kring vad de tycker är bra och mindre bra. Tankarna tar vi med oss när vi arbetar med vår egen webbplats. Det var så tanken om klickbara bilder föddes istället för att man skulle behöva klicka enbart på textlänkar. Spel Eleverna utvärderar också sitt arbete kontinuerligt. Ibland gör de det i grupper i ett webbverktyg som TodaysMeet, där många kommer till tals samtidigt. Det var på så vis vi fick ta tag i att webbplatsen behövde lite mer action och att eleverna ville göra egna spel. Dessa spel har fått spridning runt om i landet. Andra deltagare i Webbstjärnan som har hittat Jamals kompisar ville veta hur vi hade gjort spelen. Utifrån deras frågor gjorde några elever i klassen en instruktionsfilm. Spelbeskrivningarna till varje spel blev viktiga. Att arbeta med spel är inget konstigt, det är något som har stöd i läroplanen (Lgr 11, Centrala innehållet i svenska, kapitel 3.17): Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led. Även tankar om att inte använda stora vapen i spelen kom upp. Återigen gjorde vår tanke på vilka som är vår målgrupp att vi kunde enas om att inte lägga in värre upplevelser Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

10 än några monster och fladdermöss i våra spel. Vi kunde ju inte vara helt säkra på vad som var okej för andra barn och därför valde vi bort vapen ur spelen. Sammanfattning Man skulle kunna sammanfatta det hela med att vi i och med arbetet med Jamals kompisar har arbetat med de förmågor som läroplanen innehåller. Vi har arbetat med utvecklandet av analysförmåga när vi har tagit del av andras webbplatser och tänkt till kring vår egen. Vi har arbetat med kommunikativ förmåga när vi har intervjuat, ställt frågor, svarat andra och producerat egna texter. Vi har arbetat med metakognitiv förmåga när vi har reflekterat över hur vi och andra lär och när vi har tänkt på våra mottagare. Vi har utvecklat vår förmåga att hantera information när vi har läst och sållat bland material. Vi har utvecklat begreppslig förmåga när vi har lärt oss nya begrepp som till exempel vad krångliga ord som upphovsrätt och illustratör egentligen betyder. Följande mål i läroplanen Lgr 11, kapitel 2, tycker jag absolut att vi är på väg mot: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Jag tycker också att vi arbetar genomtänkt med syftet i Lgr 11, Svenska, kapitel 3.17: Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Har Jamals kompisar blivit ett ställe för barn av barn? Ja! Flera av eleverna går själva in på webbplatsen när de är hemma och andra barn lämnar kommentarer både på och efter skoltid. En pojke på annan ort startade tillsammans med sin mamma en egen webbplats, där han la ut spel som han själv hade gjort efter att ha tagit del av våra spel. Så visst har det blivit det! Det har blivit en levande plats på nätet. Är vi fullärda nu? Nej, vi har precis börjat. Och det finns mer att ta tag i. Alla önskemål om vad vi vill ha på vår webbplats är Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

11 inte uppfyllda ännu, men det är kanske det som är charmen och då kan vi arbeta vidare mot det. Ibland frågar eleverna om Jamals kompisar kommer ta slut när de slutar ettan. Jag har svårt att tänka mig det. Den har på något vis blivit en del av oss. Information Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons Erkännande 2.5 Sverige vars licensvillkor återfinns på sidan för närvarande på sidan vilket innebär att allt du får fritt använda, sprida, kopiera och bearbeta innehållet i PDF:en så länge du talar om att det kommer från Webbstjärnan. Bilder i den här PDF:en är fotograferade av Kristina Alexanderson (flickr.com/kalexanderson), -GLUP-aosJ3x-9KyZ6Q (CC BY) -36tj-cs3bdU-cs35Td-cs3cr9-cs38VG-cs32RA-9VuwJw (CC BY-NC-SA) (CC BY-NC-ND) Webbstjärnan.se / (CC BY) eget lokalt arkiv Privat bild Bild på Caroline Rundby är lånad med godkännande av Caroline Rundby (från privat arkiv) Utdrag ur Lgr 11 och webbpublicering November (7)

12 Digitalisering grundskola och gymnasieskola Modul: Digitalt berättande Del 2: Nätet i undervisningen Vad är upphovsrätt och Creative Commons? Elisabet Jagell, adjungerad adjunkt vid Uppsala universitet När du skapar något, som en film, en bild, ett fotografi eller ett musikstycke får du upphovsrätt till det du skapar som uppnår verkshöjd. Med verkshöjd menas att det du skapat ska har sådan egen särprägel att två personer, oberoende av varandra, rimligen inte skulle kunna prestera exakt samma resultat ( Verkshöjd, hämtad ) Upphovrätten gör att du har rätten att själv bestämma hur andra får använda det du skapat, exempelvis om andra ska få kopiera och sprida ditt verk. På samma sätt talar upphovsrätten om för dig hur du får använda det andra skapat. Om du till exempel hittar ett foto på internet som du vill använda behöver du alltså ta reda på om du får använda bilden för att sprida den vidare. Om du inte hittar någon information, betyder det inte att du kan använda bilden och publicera den på nätet i ett inlägg på en digital yta. Du behöver höra av dig till upphovsmannen och fråga om lov. Hur kan jag hitta bilder som jag får använda? Ett sätt att hitta bilder på nätet som du vet att du får använda är att söka efter bilder som har en Creative Commons licens. Creative Commons är en ideell internationell organisation som har skapat licenser som är tydliga och juridiskt bindande. Licenser kan användas på olika verk som skapas. Genom en Creative Commons licens talar du om hur andra får använda det du skapat utan att de behöver höra av sig och fråga. Grundtankar bakom Creative Commons är att det ska vara lätt att dela material på nätet och den som skapat ska kunna få erkännande för det skapade. Licenserna i Creative Commons består av fyra olika villkor som kan kombineras till sex olika licenser för att du ska dela med dig av det som du skapat på det sätt som du önskar. Verket, skyddas fortfarande av upphovsrätten, men du ger användare möjligheten att använda verket under de villkor som kommer med licensen, som du valt. Licenserna har förkortningar som gör att du enkelt kan ange och läsa av hur du får använda material som är licensierat. Creative Commons är ett internationellt system och idag finns över en miljard verk (Creative Commons, hämtad ) på internet som är licensierade med Creative Commons licenser. Vad är upphovsrätt och Creative Commons? November (3)

13 I sökmotorer som till exempel Google kan du göra inställningar så att du söker bland Creative Commons licensierade verk. Det finns också sökmotorer som bara ger dig sökträffar med Creative Commons licensierat material. Ett exempel på en sådan sökmotor är CC Search. En viktig sak att komma ihåg när du använder Creative Commons material är att du alltid behöver tala om vem som gjort materialet och vad materialet har för licens. Du kan skriva som i exemplet här till höger. När det är möjligt är det önskvärt att du länkar till bildens ursprungskälla. 70 år efter upphovspersonens död (Upphovsrätt, hämtad ) slutar upphovsrätten att gälla och verken ingår i det som kallas Public Domain. Det innebär att du fritt får använda verket. Upphovsrätten har slutat gälla. Det hör dock till god sed att du talar om vem som är ursprunglig upphovsman. Licensen CC0 betyder att upphovsmannen dedikerat verket till public domain genom att avsäga sig sina rättigheter till verket så långt lagen tillåter. Du får kopiera, modifiera, distribuera och framföra verket, även i kommersiellt syfte, utan att fråga om lov. Du behöver inte ens ange vem som är upphovsman. CC0 Public Domain TilarX, Creative Commons Swag Contest 2007_2, CC by Att göra ett korrekt erkännande, det vill säga att skriva licensen på rätt sätt, kan upplevas som svårt. Det finns sökmotorer som hjälper dig med licensen genom att skriva ut erkännandet till verket som du kan kopiera och klistra in i anslutning till det verk valt. Ett exempel på en sådan sökmotor är Foter.com. Hur talar jag om för andra hur de får använda det jag skapat? Du kan ge bilder, filmer och liknande material som du skapar en Creative Commons licens. På Creative Commons hemsida finns en licensgenerator som hjälper dig att skapa den licens du vill ha genom att du svarar på ett några frågor: Vill du att andra ska använda ditt material utan att fråga dig om lov? Vill du att andra ska kunna tjäna pengar på ditt verk? Vill du att andra ska få bearbeta ditt verk? Om du tillåter bearbetningar, hur vill du då att andra ska sprida dessa bearbetningar? Vad är upphovsrätt och Creative Commons? November (3)

14 På en webbplats om-sida kan du med fördel ange din licens för hela sidan. Du kan skriva Där inte annat anges gäller licensen (skriv eller klistra in den licens du valt). På så vis behöver du inte skriva licens varje gång du använder eget material och du kan använda andras material och då ange den aktuella licensen i anslutning till materialet. Fördjupa dina kunskaper Introduktion till upphovsrätt Creative Commons i skolan Creative Commons Sverige Digitala referenser Verkshöjd Lagen.se, hämtad https://lagen.nu/begrepp/verksh%c3%b6jd Creative Commons creativecommons.org, hämtad https://stateof.creativecommons.org/2015/ Upphovsrätt prv.se, hämtad https://www.prv.se/sv/vara-tjanster/utbildning/prv-skolan-online/steg-4-upphovsratt/# Vad är upphovsrätt och Creative Commons? November (3)

15 Del 2: Moment B kollegialt arbete Diskutera Diskutera kort det material ni tagit del av i moment A. Viktigt att tänka på Tänk på att du som lärare alltid är ansvarig för det som publiceras på den digitala ytan. I det ansvaret ingår bland annat att se till att inte lägga ut sådant material som kan skada andra människor, det kan till exempel handla om att inte röja någon som har skyddad identitet. Du måste även se till att inget upphovsrättsskyddat material läggs ut. Om du undervisar i grundskolan och tänker starta en klassblogg ska du informera föräldrarna, det är rekommenderat att ni har ett skriftligt informerat samtycke med föräldrarna. Läs mer om publicering på nätet (Datainspektionens webbplats) Arbete med den gemensamma webbplatsen Nu är det dags att komma igång med er egna webbplats/digitala yta. Arbeta tillsammans i gruppen. a) Se till att varje gruppmedlem har egna inloggningsuppgifter till er digitala yta för att kunna logga in och skriva egna inlägg. b) Låt alla öva på att logga in och göra ett inlägg. Stäm av så att alla i gruppen kan göra ett inlägg och infoga en bild. c) Planera för att ni var och en ska dokumentera en lektion med bild och text. Under moment C kommer ni att genomföra dokumentationen och publicera den i ett varsitt inlägg på er digitala yta. Att dokumentera en lektion kan innebära att ta en ögonblicksbild av ett pågående arbete i klassrummet och kortfattat beskriva arbetet. Se till exempel inlägget Frågvisa år 2 och inlägget Öva på slöjdspecifika ord. Som ni ser i exemplen kan en dokumentation vara enkel. Ni behöver inte vänta tills ett arbete är färdigt. Er dokumentation kan med fördel vara från en pågående process. Elisabets iktblogg (Lärarblogg på blogspot.se) Slöjdpedagogen (Lärarblogg på blogspot.se) d) De flesta digitala ytor har en Om-sida där där besökaren kan få information om webbplatsen. Börja skriv på en Om-sida för er digitala presentationsyta. Titta gärna på Om-sidorna i exempellänkarna ovan.texten bör innehålla: en kort presentation av avsändare, det vill säga vilka ni är. Ni behöver inte presentera er med namn, men det kan vara intressant för andra att veta vilken skola ni arbetar på och i vilken kommun/stad. Presentationen kan vara Vi är en grupp lärare i NNstad som skapat den här bloggen som en del av Skolverkets kompetensutveckling i Digitalisering. ert syfte med webbplatsen vilken upphovsrätt er digitala yta har. Det här blir framförallt aktuellt för er som arbetar publikt. Ni kan skapa er licens med hjälp av Creative Commons Revision: 2 Datum:

16 licensgenerator Ni skapar en licens genom att svara på ett par frågor, här är en instruktionsfilm som visar hur ni gör. Revision: 2 Datum:

17 Del 2: Moment C aktivitet Genomför aktivitet Genomför den dokumentation som ni planerade för under moment B. Gör ett eget inlägg med bild/film och text utifrån din dokumentation. Inlägget ska sedan användas som underlag till diskussionen i moment D. Fotografera eller filma från din egen undervisning. Tänk på att om du fotograferar personer behöver du ha samtycke till publicering. Du kan också välja att dokumentera så att inga ansikten syns och istället fokusera mer på det eleverna arbetar med. Läs mer publicering på nätet (Datainspektionens webbplats) Revision: 2 Datum:

18 Del 2: Moment D gemensam uppföljning Presentera Inled med att låta varje deltagare presentera sitt inlägg. Diskutera Förslag på diskussionsfrågor: Hur kan en gemensam digital yta fungera som pedagogiskt verktyg för er i undervisningen? Vilka pedagogiska möjligheter finns? Vilka pedagogiska utmaningar finns? Vad kan det finnas för risker med att ha publicera på nätet tillsammans med sina elever i t ex en öppen klassblogg? Vad bör man som lärare tänka på för att minimera dessa risker? Hur kan text och bild/film samspela? Vad händer i ditt eget lärande som pedagog när du behöver formulera dina tankar och dela dem med andra? Arbete med den gemensamma webbplatsen Skriv kommentarer på varandras inlägg utifrån återkopplingsmodellen två stjärnor och en önskan. Lyft två saker som kollegan lyckats särskilt väl med i sitt sätt att dokumentera sitt arbete och en sak som skulle kunna utvecklas i nästa inlägg. Skriv klart er om-sida som ni påbörjade under moment B. Revision: 2 Datum:

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Stödmaterial. Lgr 11 och webbpublicering. Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen

Stödmaterial. Lgr 11 och webbpublicering. Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen Stödmaterial Lgr 11 och webbpublicering Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen Vi på Webbstjärnan har frågat ett antal lärare om hur de ser på kopplingen

Läs mer

Stödmaterial. Lgr 11 och webbpublicering. Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen

Stödmaterial. Lgr 11 och webbpublicering. Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen Stödmaterial Lgr 11 och webbpublicering Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen Vi på Webbstjärnan har frågat ett antal lärare om hur de ser på kopplingen

Läs mer

Lathund för webbpublicering av bilder

Lathund för webbpublicering av bilder Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Lgr 11 och webbpublicering

Lgr 11 och webbpublicering Lgr 11 och webbpublicering Lärare berättar om hur de relaterar ett arbete med webbpublicering utifrån läroplanen. webbstjärnan.se Vi på Webbstjärnan har frågat ett antal lärare om hur de ser på kopplingen

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Kursplanen i ämnet svenska

Kursplanen i ämnet svenska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet svenska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Creative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare

Creative Commons. en guide för lärare. En guide för lärare Plastic globes at the Museum für Kommunikation, Berlin av Tup Wanders http://www.flickr.com/photos/tupwanders/79476476/ en guide för lärare Creative Commons En guide för lärare 1 Creative Commons Vad är

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering

Lokal Pedagogisk Planering Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane. Att programmera med elever i åk 1-3. Ulrica Elisson Grane

Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane. Att programmera med elever i åk 1-3. Ulrica Elisson Grane Digitalt berättande och kreativt lärande Fördjupningsuppgift Ulrica Elisson Grane Att programmera med elever i åk 1-3 Ulrica Elisson Grane Vårterminen 2013 1 Syfte och målgrupp... 3 2 Beskrivning... 3

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbete med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 ÅK 1-3 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 1-3 Version 1.0

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial

Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial Dnr. LNU 2014/82-1.1 Policydokument Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial Universitetsbiblioteket 2014-02-11 Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev 2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Klassblogga tillsammans med dina elever

Klassblogga tillsammans med dina elever Klassblogga tillsammans med dina elever Webbstjärnan är.se:s skolsatsning Delta i Webbstjärnan. Då får du: 1. Kostnadsfritt utbidlningsmaterial, fria lärresurser och lärarseminarier, bland annat om att

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Kursplanen i ämnet modersmål

Kursplanen i ämnet modersmål DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet modersmål Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun.

O:MEET 11 augusti. Synligt lärande. Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. O:MEET 11 augusti Mötesplats för kollegialt lärande av och med pedagoger i vår egen kommun. Tisdag 11 augusti 2015 Restaurangen Brattebergsskolan Liknande innehåll på förmiddag och eftermiddag för att

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, Svenska Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Creative Commons en guide för lärare

Creative Commons en guide för lärare Creative Commons en guide för lärare Vad är Creative Commons? Alla texter, bilder, filmer och ljudinspelningar ja nästan allt du skapar ägs av dig som upphovsman. Detta ägande gör det möjligt för dig att

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Individuella utvecklingsplaner IUP

Individuella utvecklingsplaner IUP Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att

Läs mer

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel

Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Välkommen! LGR 11 Svenska i praktiken ett exempel Ylva Croona, Toråsskolan, Kungsbacka 1-7 Sv/So, Montessori, F- 2 Vi skriver och lär oss läsa med datorn JätteKUL! Lgr 11 Syfte Förmågor Kunskapskrav Centralt

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Tomaslundsskolans Läroplansplanering

Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vetlanda kommun Tomaslundsskolan 130822 Tomaslundsskolans Läroplansplanering Vision: På vår skola får jag vara den jag är och växa som människa i ett gemensamt lärande 2013-14 Tomaslundsskolans vision

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer