Från soffpotatis till. Aktiv student. Tips och inspiration

Transkript

1 Från soffpotatis till Aktiv student Tips och inspiration

2 Från soffpotatis till Aktiv student Sveriges Akademiska Idrottsförbund har tillsammans med medlemsföre- ningarna KTH- hallen IF i Stockholm, Linköpings Studenters IF, Stockholms Studenters IF, Studentidrotten i Luleå samt Västerås Studenters IF drivit projektet Aktiva studenter under Denna handbok är ett resultat av vår treåriga kampanj i syfte att få fysiskt inaktiva studenter att bli regelbundna motionärer. Det vi speciellt har satsat på är att göra deltagarna självständiga och ansvariga för sitt eget välbefin- nande i form av lättillgänglig motion. Därigenom har vi nått långsiktiga effekter, det vill säga, deltagarna är fortsatt fysiskt aktiva ett år efter avslutad kampanj. Ett av syftena med kampanjer är att de skall kunna övergå till regelbunden verksamhet. Under vår kampanj har vi gjort värdefulla erfarenheter som vi med denna handbok gärna vill dela med oss av till andra idrottsföreningar som vill satsa på liknande kampanjer. Utgå gärna från våra erfarenheter, men lägg upp kampanjen efter de egna förutsättningarna. Den här handboken ska fungera som inspiration och verktygslåda när din förening vill göra studenter fysiskt aktiva. Uppsala den 4 oktober 2013 Erwin Apitzsch, projektledare och Cecilia Olsson, projektkoordinator Sveriges Akademiska Idrottsförbund 2013 Använd gärna vårt material, men ange källan! Formgivning: Kerstin Öhman, Immix

3 Innehållsförteckning Från soffpotatis till Aktiv student... 4 Så når vi fler... 5 Att bjuda in och välja deltagare... 9 Hitta kompisar...11 Vem betalar?...13 Schema och upplägg...16 Föreläsningar och workshops...17 Skapa trygghet i gruppen...18 Tydliga och mätbara framsteg...21 Häng i!...26 Problematik och utmaningar...27 Det här är Aktiva studenter...28 Fakta om fysisk aktivitet...30

4 Från soffpotatis till Aktiv student Det går att få fysiskt inaktiva studenter att älska träning! Det går att förbättra studenters upplevda hälsa genom studentidrott! Det går att minska hinder för fysisk aktivitet! Ingredienser En grupp fysiskt inaktiva studenter Minst 12 veckor Rolig träning i studentidrottsföreningen 2 4 föreläsningar kring att må bra 1 3 engagerade ledare Gör så här Vi har samlat goda tips och råd till andra studentidrottsföreningar som vill erbjuda en mer aktiv livsstil till studenter i den här hand- boken. Utgå sedan från de förutsättningar och möjligheter som finns i din studentidrottsförening. Vad är Sveriges Akademiska Idrottsförbund? Sveriges Akademiska Idrottsförbund (SAIF) utvecklar, samordnar och företräder svensk studentidrott genom tävlingar, utbildningar och påverkansarbete nationellt och internationellt. Svensk studentidrott erbjuder alla studenter att idrotta på sin ambitionsnivå och är det självklara valet för studenter som idrottar. Förbundet har 70 medlemsföreningar med cirka medlemmar och ingår i Riksidrottsförbundet. Allmänna arvsfonden hjälpte Tack vare ekonomiskt bidrag från Allmänna arvsfonden 1 och Idrottslyftet kunde Aktiva studenter drivas under tre år för att prova metoder, testa olika upplägg och sprida goda exempel mellan deltagande föreningar. 1 Allmänna arvsfonden är en svensk statlig fond, dit medel tillfaller från de dödsbon där det varken finns någon släkting närmare än kusin eller något skrivet testamente. Fonden ska verka för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdom och personer med funktionsnedsättning. Fonden förvaltas av Kammarkollegiet. 4

5 Så når vi fler Att träna tillsammans är roligt och inspirerande och att locka deltagare är en nyckelfaktor för bra resultat. Gruppstorlek som rekommenderas är mellan 15 och 30 deltagare. Fördelen med en mindre grupp är att det blir mer per- sonligt. Nackdelen är att avhopp och tillfällig frånvaro blir mer kännbart i gruppen. Det positiva med en större grupp är att avhopp inte märks lika mycket och att det känns som att man är ett stort gäng som kämpar tillsammans. Det skapas ett positivt socialt grupptryck. Det negativa kan vara att deltagarna upplever att de inte får så mycket kontakt med ledarna. Anmälan på Studentportalen På många lärosäten finns en webbportal där alla studenter anmäler sig till tentor med mera. Annonsera och bjud om möjligt in till Aktiva studenter här. KTH-hallen IF fick en av sektionerna vid KTH att marknadsföra Aktiva studenter. SÅ GJORDE VI! Studentidrotten i Luleå (STiL) hade sin anmälan på Studentporta- len och såg att många anmälde sig nattetid. Till och med på juldagen kom det in anmälningar. 5

6 Att synas på rätt ställe Identifiera var på lärosätet många studenter passerar dagligen och se till att synas där! SÅ GJORDE VI! På Linköpings universitet finns Corson, en väg där många studen- ter passerar på väg till och från skolan. Där hänger Linköpings Studenters IF (LSIF) upp tryckta lakan för att bjuda in till Aktiva studenter. Genom att trycka upp ett lakan som är generellt och inte med datum utsatt har de kunnat använda samma lakan flera år. På den här platsen brukar LSIF även stå och dela ut flygblad. Foto: Fredrik Gille. 6

7 Bjud in med glimten i ögat Försök att hitta en ton i inbjudan som signalerar glädje, positiva känslor och som riktar sig till studenter. SÅ GJORDE VI! LSIF sökte soffpotatisar till sin grupp. aldrig tidigare har det varit så lönsamt att ha gjort så lite som möjligt så lite att man kan kalla sig inaktiv, eller kort och gott, en äkta soffpotatis. Är du fysiskt inaktiv? Tycker du att träna är tråkigt och onödigt? Vet du att du borde förändra din livsstil? Vill du ta chansen att börja träna och förbättra din hälsa? Svarar du ja på alla fyra frågorna är det dig vi söker. Då är det dags att anmäla sig! Öh, vadå! 7

8 Jobba med marknadsföring som är billig Använd sociala medier och tidigare års deltagare som ambassadörer för att locka nya deltagare. En nöjd deltagare från tidigare år är otroligt värdefull Kunde de så kan väl jag. SÅ GJORDE VI! Linköpings Studenters IF erbjöd före detta deltagare, som lockade tre nya personer att söka, gratis träningskort en månad. Det går även att locka med en träningströja eller något annat som belöning. Ta hjälp av studentkåren eller andra organisationer på lärosätet Det ligger i både lärosätets och studentkårernas intresse att studenterna mår bra under sin studietid och erbjuds en sund livsstil. Identifiera bra tillfällen att synas på ditt lärosäte och snacka till er en plats. SÅ GJORDE VI! På KTH är det bra att finnas med på Kårens dag och i Linköping har man Kalasdagar. 8

9 Att bjuda in och välja deltagare Informationsmöte för alla intresserade På ett informationsmöte kan schema delas ut så att deltagarna ser omfatt- ningen av kampanjen. Ett kort samtal med en tidigare deltagare kan också vara ett uppskattat inslag på träffen för att visa vad ett deltagande kan leda till för individen. SÅ GJORDE VI! KTH- hallen IF bjöd in intresserade studenter till en träff där de fick veta vad som ingick i Aktiva studenter samt vilka förväntningar som fanns kring deltagande och närvaro. Efter infomötet fick intresserade skicka in anmälan. Anmälan och motivering till att vara med Förutom vanliga uppgifter som namn, e- post, telefonnummer är det bra att be alla deltagare att motivera varför just de ska delta i projektet. Säkerställ även att deltagaren har varit fysiskt inaktiv de senaste sex månaderna. Intervjua tänkta deltagare Genom att ha en kort intervju med alla deltagare som är tänkta att vara med i gruppen kan det vara lättare att hitta personer som kommer att fullfölja. En intervju på 15 minuter kan vara tillräckligt. Prata då om schemat och vikten av att delta fullt ut. TIPS! Fundera en gång extra innan ni tar in deltagare som har förtro- endeuppdrag i exempelvis studentkåren. Ett annat engagemang kan lätt krocka eller ta för mycket tid för att kunna kombinera med ett deltagande i kampanjen. Samtidigt kan en person som har ett uppdrag i exempelvis studentkåren bli den bästa ambassadören för Aktiva studenter. 9

10 Konditionstest hos Studenthälsan SÅ GJORDE VI Stockholms Studenters IF etablerade ett samarbete med Student- hälsan som går ut på att Studenthälsan gör konditionstest med tänkta deltagare samt en kort intervju för att hitta rätt deltagare. SÅ GJORDE VI! Linköpings Studenters IF lät alla deltagare ansöka via en skrivbar pdf som låg på hemsidan. Genom att få motivera varför man vill vara med i projektet har deltagarna redan från början fått skapa ett mål med sitt deltagande. Ansökan: Namn Personnummer Adress Postnummer Postort Telefon Mobil Jag studerar / arbetar som: Om studerar: Jag beräknar vara klar med mina studier (vt/ht år): Varför söker du till projektet Aktiv Student? Hälsostatus idag? Hur länge har du varit inaktiv? Har du blivit värvad av en tidigare Aktiv Student deltagare? Om Ja, i så fall vem? Hur fick du information om projektet Aktiv Student? Motivera varför just du ska bli en av våra 30 deltagare till årets projekt? viktigt! Använd Acrobat Reader för att fylla i formuläret. i samarbete med: Ansökan i skrivbart pdf-format. 10

11 Hitta kompisar Studentkåren och andra studentorganisationer Studentkåren har värdefulla kontaktuppgifter till många studenter och genom att få med kåren på tåget når ni ut på ett bra sätt. TIPS! Idrottsansvarig på kåren kan vara en dörröppnare. Studentkåren kan hjälpa till att skicka ut inbjudan. Studentkåren kan skriva i sin tidning om Aktiva studenter, eventu- ellt följa några deltagare under året för att visa möjligheten att skapa en mer aktiv livsstil som student. Studentradion kan göra reportage med deltagare, före, under och efter. Genom nationerna i Lund och Uppsala kan man nå ut till studenter. Studenthälsan eller liknande Studenthälsan kan vara en ypperlig samarbetspart. De kan både rekrytera deltagare till grupperna och bidra med kompetens kring livsstil och hälsa. På vissa lärosäten kan Studenthälsan göra hälsoprofilbedömningar som kan ligga till grund för vilka deltagare som kommer med i gruppen eller bara för att se framsteg hos deltagarna. Studenthälsan kan ha statistik kring hur studenterna på lärosätet mår och hur fysiskt aktiva de är. Statistiken kan vara bra underlag för att få stöd till projektet. Sträva efter att få fram så lokal statistik som möjligt. Universitet och högskola Alla lärosäten är intresserade av att studenterna slutför sina studier. Genom att må bra och vara fysiskt aktiv kan bättre studieresultat uppnås. Se om ni kan få kontakt med Studenthälsans representant för att berätta om projektet för denna. Försök att hitta vägar in till ledningsgruppen på lärosätet och visa positiva resultat från Aktiva studenter FYSS Det går även att visa nyttan med fysisk aktivitet genom Folkhälsoinstitutets informationsbank FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Genom Aktiva studenter kan ni som student- idrottsförening presentera en konkret lösning på en aktuell fråga, att många studenter är fysiskt inaktiva och inte mår bra. 11

12 Gör en goodiebag till alla deltagare Både deltagare och lokala företag kan se Aktiva studenter som en värdefull satsning. Genom att sätta ihop en goodiebag till alla deltagare skapas ett mervärde. TIPS! Förslag på innehåll i goodiebag Den lokala mataffären kan se deltagare i Aktiva studenter som en intressant kundgrupp ge rabattkuponger. Kan det lokala försäkringsbolaget vara intresserat av att stötta projektet? Rabattkupong i sportaffär. Rabatt på exempelvis kroppsscreening hos naprapat eller massör. Produkter som rör hälsa och livsstil till exempel en tidningsprenumeration. 12

13 Vem betalar? Att finansiera ett projekt som Aktiva studenter är en nyckelfråga. Dels handlar det om att lägga upp projektet så att så många som möjligt av aktivi- teterna är en del av föreningens ordinarie verksamhet, dels om att visa värdet för deltagarna av att vara med. Visa värdet av att delta Linköpings Studenters IF tog ut en kostnad på 316 kronor/månad under tolv månader. Värdet i Aktiva studenter motsvaras av cirka kronor. Visa det för deltagarna så blir erbjudandet mer intressant! Studenter är ekono- miskt medvetna och många är beredda på att satsa på sin hälsa. AKTIV STUDENT Aktiv student är ett projekt där vi hjälper dig att komma igång med träning samt motivera och i nspirera dig till mer hälsosamma levnadsvanor. Öh, varför? under 6 månader, 8 oktober i år till 21 mars nästa år, kommer du tillsammans med 29 andra deltagare i gruppen få chansen att arbeta med din träning och hälsa. Genom att kombinera goda tränings möjligheter i grupp och enskilt, intressanta föreläsningar och workshops, tester och personligt stöd under hela projekttiden ger vi dig goda möjligheter till att hitta en sundare livsstil. det enda kravet är att du studerar på Linköpings Universitet och är fysiskt inaktiv. Gör slag i saken och anmäl dig idag! Kanske blir du en av de 30 personer som får vara med och delta i projektet. För frågor kontakta projektledare: Fredrik Gille på fredrikg@campushallen.se, Sista anmälningsdag är den 23 september Jag vill må bättre Jag vill förbättra mina studieresultat Jag vill sova bättre Jag vill bli piggare ja. ja. ja. ja. Utmärkt för då är det dig vi söker. Du anmäler dig på genom att fylla i ansökningsblankett som sedan skickas till Fredrik. Du kan också läsa om tidigare deltagare i Aktiv Student. erbjudandet. För 316kr/mån i 12 mån får du: (värde kr) 1 6mån Aktiv Student + 6mån Guldkort. 2 Hälsotester. 3 Föreläsningar om träning, kost och hälsa. 4 Coachning under projekttiden. 5 Individuella motiverande samtal. 6 Workshops inom träning och hälsa. 7 Anpassade gruppträningspass. 8 Inspiration till en sund och hälsosam livsstil. i samarbete med: LSIF/Campushallen Johannes Magnus Väg Linköping reception@campushallen.se Våga ta betalt! Att investera tid och pengar i sin hälsa är den finaste gåvan man kan ge sig själv. Genom att betala för att delta kan ökad motivation skapas. 13

14 Anpassa mun efter matsäck En realistisk budget är A och O för att projektet ska gå att genomföra. Utgå från de intäkter som är möjliga och anpassa innehållet i Aktiva studenter utifrån det. Räkna med att planeringskostnaden är ganska hög. Räkna också med att den här typen av grupper kräver hög arbetsinsats. Till exempel så lade projektledarna i Linköping ner drygt 200 timmar på planering och genomförande första året. Om ni har tillgång till projektstöd i början kan ni ta en lägre deltagaravgift och på sikt arbeta för att bli självfinansierade. TIPS! Se om någon student vill arbeta med Aktiva studenter som en del av sitt examensarbete. Det kan handla om marknadsföring, att vara ledare för grupperna eller att ge deltagarna extra stöd under projektets gång. Hos Studentidrotten i Luleå utförde en sjuk- gymnaststudent extra tester med deltagarna för att mäta resultat av träningen. Samarbete kan hålla nere kostnaderna SÅ GJORDE VI! Stockholms Studenters IF fick genom sitt samarbete med Studenthälsan betala ett mycket förmånligt pris för att få konditionstester, intervjuer och föreläsningar till deltagarna i Aktiva studenter. Sök bidrag: Idrottslyftet mer och fler Regeringen vill att fler personer i åldern 7 25 år är fysiskt aktiva. Riksidrottsförbundet fördelar årligen ett antal miljoner för att idrottsföreningar ska rekrytera och behålla fler unga fysiskt aktiva. Sveriges Akademiska Idrottsförbund hade under år 2013 drygt 1,2 miljoner kronor att fördela till Idrottslyftsprojekt inom student- idrotten. Ansökningar kan göras löpande och mer information finns på studentidrott.se 14

15 TIPS! Undersök om Landstinget stödjer förebyggande arbete riktat mot studenter. Kan lärosätet gå in med ekonomiska medel i projektet? Finns det lokala fonder och stiftelser som kan ge stöd till projektet? Ta reda på ansökningstider och ring och presentera er idé för att höra om det är möjligt att få stöd. Om projektstöd beviljas, tänk på att göra en plan för redovisning av stödet. 15

16 Schema och upplägg För att nå målet med fysiskt aktiva studenter rekommenderar vi följande. Låt gruppen träffas i minst tolv veckor. Erbjud två gemensamma aktiviteter per vecka första halvan av projekttiden. Ha en gemensam aktivitet per vecka samt en aktivitet på egen hand för att låta studenterna känna att de egna vingarna bär under andra halvan av projekttiden. Aktiviteterna bör finnas i föreningens ordinarie utbud så att deltagarna kan fortsätta med träningen när projektet Aktiva studenter är slut. Försök att använda befintliga ledare och träningspass. Det sparar resurser både när det gäller ledare och ekonomi. Ha samtal och information i anslutning till varje ny aktivitet som provas. Berätta hur passet är upplagt, vad som tränas samt diskutera upplevelsen av passet efteråt. Avsätt gärna cirka 15 minuter före och efter passet för att svara på frågor från deltagarna. TIPS! Vi sportar inne bollsporter som innebandy, badminton, volleyboll och spökboll gruppträning som gympa, dans, cirkelfys och core träning i gym om sådant finns föreläsningar och workshops. Vi sportar ute promenader och stavgång löpning cykling TRX & military training laga mat på stormkök och vistas utomhus. Träning i gymmet Att träna i gym är en aktivitet som under många år har ökat i omfattning. Att som fysiskt inaktiv ta steget till att träna i gym kan ändå vara förenat med tvekan och osäkerhet. SÅ GJORDE VI! För att ge deltagarna möjlighet att träna på egen hand gick KTH- hallen IF vid tre gemensamma tillfällen igenom pass som deltagarna själva kunde köra i gymmet. Studenterna insåg att de på kort tid kan hinna med effektiva och jobbiga träningspass i gymmet på egen hand. 16

17 Föreläsningar och workshops Föreläsningar och workshops är ett uppskattat inslag i Aktiva studenter. Det är ett sätt att höja kunskapen om hälsa och livsstil hos deltagarna. Det inne- håller också en social dimension eftersom det ges tillfälle till samtal och diskussioner. Inte bara nudlar Studenter kan ibland känna sig villrådiga när det gäller att laga näringsriktig och bra mat. Frågorna är många kring vad som är nyttigt och bra att äta. En föreläsning om mat kan handla om vad som ska ätas och hur mycket. Konkreta tips på bra frukost, lunch och mellanmål uppskattas. SÅ GJORDE VI! Linköpings Studenters IF hyrde ett hemkunskapskök och lät alla deltagare laga huvudrätt, mellanmål och frukost. Med sig hem fick de en receptsamling som inspiration. Fatta galoppen så funkar kroppen För att kunna ta till sig och förstå träningen är det bra att ha en föreläsning om grundläggande fysiologi (exempelvis hur pulsen påverkas vid träning, vad träningsvärk och håll är), anatomi (vilka muskler som arbetar) och tränings- lära (återhämtning, intensitet och intervall). Det skapar en värdefull förstå- else för träning. Balans i livet Ge kunskap om hur viktigt det är med en bra kombination av träning, vila och mat. Det gäller att hitta en balans för att få ett hållbart resultat. 17

18 Skapa trygghet i gruppen Genom att skapa en tillåtande och positiv atmosfär i gruppen blir chansen att deltagarna fullföljer Aktiva studenter större. Här har vi samlat några exempel som vi vet funkar. Speed dating Det sägs att vi har cirka 30 sekunder på oss för att göra ett första intryck. Låt deltagarna mötas under två minuter för att prata om förväntningar och drömmar samt lära känna varandra i början av projekttiden. 1. Deltagarna får sätta sig två och två. Gärna i en ring med en stol i ytterring och en stol i innerringen. 2. Under två minuter får den ena personen presentera sig genom att tala om namn, vad man pluggar, mål med Aktiva studenter och drömläget när projektet avslutas. Därefter går turen över till personen mitt emot. 3. Efter dessa fyra minuter (två + två) ges en minut till att eventuellt utbyta telefonnummer eller mejladress. 4. Låt deltagarna i ytterringen flytta sig en stol åt vänster (medurs). 5. Ge tydliga singaler för start, byte till nästa person och förflyttning. Laga mat tillsammans Hyr ett hemkunskapskök och dela in deltagarna i mindre grupper som tillsammans lagar bra frukost, lunch och mellanmål till varandra. Lär känna- och samarbetsövningar Det finns en uppsjö av samarbetsövningar som kan skapa gemenskap i en grupp: Knuten Låt deltagarna bilda en ring, hand i hand. Alla ska sedan blunda och räcka ut armarna in mot ringens mitt. Gå sakta in mot mitten. Varje hand ska ta tag i en annan persons hand och hålla fast. Öppna ögonen. Ni har en mänsklig knut som nu ska knytas upp. Ta det varligt, klättra över eller under varandras armar utan att släppa greppen. När knuten är löst är leken klar. Hitta mitt namn Alla deltagare ställer sig på en öppen yta. Instruera enligt följande: 1. Börja med att hälsa på den som står bredvid dig. 2. I och med att du hälsar på den andra personen byter ni namn med varandra. Till exempel om du heter Kim och hälsar på Eva så byter ni namn med varandra så att nästa gång du hälsar på en person säger du Hej, jag heter Eva. Då "ger du bort" namnet Eva och får ett nytt namn av den du hälsar på. 3. När du hälsar på någon som säger ditt eget namn får du gå åt sidan och då är du klar. 4. Leken fortsätter tills alla har fått tillbaka sitt eget namn. 18

19 En övning som garanterat gör alla förvirrade men som också ger upphov till många skratt. Hur mångas namn du lär dig är oklart Nyckelknippan Låt alla deltagare ta fram sina nycklar. Be en deltagare i taget att berätta för gruppen vad de olika nycklarna går till. Det blir en kort presentation av vem du är när du till exempel berättar att en nyckel går till ditt studentrum på Studentvägen och en nyckel går till din cykel som du använder varje dag. Gå ut i skog och mark Att gå ut i skogen kan öppna sinnen och känslor. Laga mat på stormkök utifrån enkla recept eller samtala runt en lägereld om träning, välmående och balans i livet. Halvtidsmingel Bjud in till mingel när halva perioden har gått, kanske med någon enkel måltid. SÅ GJORDE VI! KTH- hallen IF hade en föreläsning kombinerat med middag efter åtta veckor. Deltagarna lärde känna varandra bättre och skapade en gemenskap utanför träningssalen. Om det finns resurser att dela ut en träningströja eller goodiebag brukar det skapa ett mervärde. Peppning online Vissa skapar slutna grupper på Facebook där mycket av peppandet mellan deltagarna sker. Deltagarna kan också enkelt följa varandra publikt genom en hashtagg på Instagram. #AktivastudenterLTU2014 En deltagare skapade en blogg där hela perioden med Aktiva studenter följdes. Infomejl varje vecka Att skicka ett mejl till gruppen i början av varje vecka kan skapa trygghet. Sammanfatta kort den gångna veckan och skriv om vad som väntar den kommande (vilka aktiviteter, intensitet och vilka kläder som är lämpliga att ha med). Gärna med en peppande ton. Relatera gärna till saker som är aktuella i det allmänna nyhetsflödet. 19

20 TIPS! Utnyttja årstiderna och ge exempelvis tips på lager- på- lager- tänkandet när det gäller träning utomhus på vintern. Uppmärksamma eventuella högtider och dagar för att locka till fysisk aktivitet. Kan det vara kul att ha ett cykelpass i anslutning till Vättern runt? Var med på passen Som projektledare för gruppen kan det underlätta om du leder vissa av passen själv. Det skapar trygghet och studenterna får ett ansikte och en relation till dig som ledare. Då blir det enklare att ställa frågor och diskutera träning. Om du inte har tid att vara med hela passet så kan det räcka med att vara på plats före och efter passet för möjlighet att prata. Sekretess och förtroende Deltagarna anförtror sig åt er. Om ni väljer att intervjua tänkbara deltagare är det viktigt att dessa intervjuer kan genomföras i enrum. Var tydlig med att de uppgifter de lämnar stannar hos er. Men det kan komma fram saker där ni behöver hänvisa deltagaren till någon med annan kompetens än er. Ha en lista med kontaktuppgifter till tänkbara organisationer till exempel ätstör- ningsenheten, jourhavande medmänniska och Studenthälsan. Steptest i Linköping, se nästa sida. Foto: Mattias Ritzén. 20

21 Tydliga och mätbara framsteg Alla människor mår bra av att känna sig duktiga och se sina framsteg. Mål- gruppen i Aktiva studenter är personer som inte tränat aktivt den senaste tiden och i vissa fall inte tränat någonsin. Genom att göra tester som är lätta att utföra kan deltagarna se sin egen utveckling. Förhoppningsvis leder detta till ökad motivation. Viktigt vid val av mätning är att välja ett verktyg som inte är alltför tids- och resurskrävande (material och kostnadsmässigt). Ha en tydlig tanke kring varför ni ska mäta och vad ni vill mäta. SÅ GJORDE VI! Steptest i Linköping Detta är ett test för att på ett enkelt sett få ett mätvärde på syreupptagningsförmåga (kondition). Det första testet görs för att få en utgångspunkt. Kondition är en färskvara och som visar hur hjärta, lungor och hela kroppen mår. Det går aldrig att jämföra värden mellan olika personer. Ingredienser: 30 cm hög stepbräda eller motsvarande Tidtagarur Metronom (som håller takten) Gör så här: Testpersonen går upp och ner på föremålet i 3 8 minuter. Stig upp med ena foten och sedan den andra. Stig ner med ena foten följd av den andra foten. Försök ha en bra takt och följ metromens ljud på 100 bpm (beats per minute). När det gått tre minuter ska testledaren genast mäta pulsen på testpersonen. Pulsmätningen kan göras med pulsband eller manuellt med fingrarna på insidan av handleden. För att kunna se utveckling i träningen är det viktigt att spara resultatet från första testet för att kunna jämföra med framtida tester. Ju lägre pulsen är efter testet och ju fortare pulsen går ner, desto bättre kondition har deltagaren. Kom ihåg att alltid standar- disera ditt testupplägg så att alla delar ser exakt likadana ut från test 1 till test 2 (tid på dagen, tid sedan måltid, klädsel med mera). Kolla gärna på klipp på nätet efter steptest för att få en mer utförlig bild. 21

22 Stockholms Studenters IF:s hinderbana Vårt primära syfte med hinderbanan är teambildning. Skapa gruppkänsla men samtidigt stärka varje deltagares självkänsla. Få varje deltagare att springa hinderbanan med en inspirerande känsla av att klara av det, trots att hela gruppen står bredvid och tittar på. Vi har sett hur deltagarnas självförtroende växer på alla plan under projektet. Från att oftast vara väldigt blyga och osäkra när de kommer in i tränings- salarna till att de själva tar kommandot, peppar, skriker och tjoar för att stötta varandra. Hinderbanan har vi haft 3 4 gånger med samma grupp och det ger deltagar- na en chans att följa upp, uppleva och känna hur de med lite träning snabbt kan förbättra sin fysiska kapacitet. Banan är en enkel värdemätare på del- tagarens utveckling i kondition, stabilitet, balans och styrka. Varje deltagare får efter varje test enligt en förenklad modell av Borgskalan redogöra för hur ansträngande banan var. Banan utförs på tid. Före och efter varje test samlar vi gruppen för en kort genomgång och upp- följning av testet och kursen i sin helhet. 22

23 Borgskalan Borgskalan skapades av den svenske psykologen Gunnar Borg på talet, och används för att uppskatta fysisk ansträngning, främst under konditions- träning. Det kan skilja sig från person till person men grundtanken är att den ska korrelera med pulsen. Till exempel ska värdet 17 på skalan motsvara ca 170 slag i minuten i puls. Borgskalan kan användas för att mäta framsteg i träningen. 6 Extremt lätt 7 Extremt lätt 8 Extremt lätt 9 Mycket lätt 10 Mycket lätt 11 Lätt 12 Lätt 13 Ganska ansträngande 14 Ganska ansträngande 15 Ansträngande 16 Ansträngande 17 Mycket ansträngande 18 Mycket ansträngande 19 Extremt ansträngande 20 Maximalt ansträngande Mätbar träning och tester Katarina Woxnerud, legitimerad naprapat och med många års erfarenhet från träningsbranschen, har tagit fram ett material med förslag på tester som kan göras med studenterna. Testerna valdes ut utifrån att de går att genomföra i en större grupp med deltagare som inte är så tränings- eller testvana, kräver minimalt med redskap, ger ett resultat för deltagare som går att förbättra och går att upprepa efter exempelvis tre månader för att se förändring. Test för balans ENBENSBALANS Innehåll: Test av: Redskap: balans på ett ben, blunda, ta tid stillastående balans och kroppens inre led- och muskelsinne tidtagarur Instruktion: Stå på ett ben och blunda. Stå stilla på samma ställe och håll balansen. Ta tid. Upprepa på andra benet. Avbryt testet om personen måste öppna ögonen, ramlar, måste sätta ner den andra foten eller måste flytta på ståfoten. Jämför resultatet från respektive sida. Det är bra om de är relativt lika. Obalans tyder på svårighet att stabilisera och kontrollera kroppen. Nedsatt balans kan ge problem vid vissa former av motion. Förbättring mellan testtillfällen visar på ökad kontroll av led- och muskelsinne. 23

24 Test av muskelstyrka och muskeluthållighet KNÄBÖJ UNDER EN MINUT Innehåll: Test av: Redskap: utföra knäböj under en minut muskelstyrka och uthållighet i underkroppens muskler tidtagarur och eventuella stolar Instruktion: Stå med fötterna i höftbredd eller något bredare. Böj knäna och sitt ned i en knäböj. Överkroppen hålls upprätt. Kom ner tills låren är parallella med underlaget. Alternativt kan en stol placeras bakom kroppen och knäböjen utföras precis till stolens sits. Notera vilken stol som eventuellt använts. Notera antalet repetitioner. Sträva efter att ha så lika förutsättningar som möjligt i form av tid på dygnet, vardag eller helg och mat kring testet och annat som kan påverka. Test av kondition BESTÄMD STRÄCKA, MÄT TID Innehåll: Test av: Redskap: ta sig fram så fort det går på en bestämd runda. Ta tid. syreupptagningsförmåga och kondition uppmätt sträcka och tidtagarur Instruktion: Mät upp en bestämd sträcka eller be deltagarna hitta en egen sträcka där de har en tydlig start och stopp. Förslagsvis kan sträckan vara cirka två kilometer lång. Be deltagaren värma upp lätt innan genom att exempelvis gå snabbt en bit och göra några allmänna rörelser. Vid testet ska deltagaren ta sig fram så fort som möjligt genom att springa eller gå. Notera om deltagaren har gått, sprungit eller blandat (det är viktig information till kommande tester). Notera även gärna väderlek och tempera- tur ute. Sträva efter att ha så lika förutsättningar som möjligt i form av tid på dygnet, vardag eller helg och mat inför testet och annat som kan påverka. Test av rörlighet SKULDRANS FRAMSIDA Innehåll: Test av: 24 komma in i ett hörn med ansiktet när armarna är i 90 graders vinkel rörlighet bröstmuskler och skuldrans framsida Instruktion: Stå vid ett 90 graders hörn i rummet, några decimeter från hörnet. Placera underarmar och händer mot väggen. Armbågarna är i höjd med axlarna. Placera fötterna under skuldrorna. Aktivera magen och luta in kroppen mot hörnet. Titta efter: Är kroppen stabil? Undvik att svanka okontrollerat, liksom att puta med baken. Undvik att höja skulderpartiet. Huvudet ska komma hela vägen in i hörnet för god rörlighet. Impedansmätning En vägning på en impedansvåg ger ett relativt bra svar på din kropps samman- sättning. Du får bland annat en uppskattad fettprocent samt andelen fettfri massa i din kropp. Vägning kan göras i samband med att gruppen startas och avslutas för att se förändringar.

25 Hälsoprofilbedömning Hälsoprofilbedömning (HPB) är ett vetenskapligt utprovat koncept som skapats av HPI, Health Profile Institute, för att öka det personliga hälso- medvetandet. Med instruktörens hjälp och deltagarnas motivation hjälps ni åt att hitta positiva hälsovanor. HPB inleds med samtal utifrån ett fråge- formulär som följs upp av skelettmätning, blodtrycksmätning, submaximalt arbetsprov (konditionstest) och avslutande diskussion för personlig råd- givning när det gäller val av fysiska aktiviteter. Från att tidigare enbart ha tränat extremt sällan och i avsikt att tappa vikt har jag efter aktiv student kommit till en punkt där jag ser fram emot träningen i sig. Nu ett år efter aktiv student löptränar jag flera gånger i veckan och tränar pilates ett par gånger i veckan. För att det är kul och känns bra! Så ett stort tack för att ni ändrade min inställning till träning! Det har gett träningen en naturlig plats i vardagen. Aktiva studenter har betytt träningskompisar och gemenskap. Jag har också fått modet att träna på egen hand. Otroligt värdefullt. Jag har nu kommit igång med träningen och är fysiskt aktiv för första gången på många år. 25

26 Häng i! Att behålla motivationen hos deltagarna är en av de viktigaste uppgifterna. Sätt upp tydliga mål Det är viktigt att deltagarna får sätta tydliga mål i början. Målen kan sedan vara utgångspunkt för uppföljningssamtal. Målen kan vara en känsla som ska uppnås, en vana som skapas eller en upplevelse. Målet ska vara individuellt och så konkret som möjligt för att vara mätbart. Motiverande samtal Metoden Motiverande samtal är en förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik, som används på främst livsstilsområdet. Vi upplever att metoden fungerar bra i Aktiva studenter. Läs mer på Folkhälsoinstitutets hemsida ( ) En bra metod för att locka deltagaren att söka sina egna lösningar. Genom Motiverande samtal kan jag leda samtalet utan att styra för hårt. En av projektledarna om Motiverande samtal Motivation för träning Låt gärna deltagarna skriva träningsdagbok för att skapa motivation. Ett annat sätt är att låta deltagarna träna med pulsklocka för att se förbättringar. Låt gärna gruppen diskutera frågor som Hur gör jag när jag inte har lust eller tid att träna? Vad kan jag påverka själv? Bokning av pass Om din förening använder sig av webbaserad bokning av pass är det bra att göra bokningen av pass för deltagarna i Aktiva studenter så lik vanliga medlemmars bokning som möjligt. Då har en tröskel för att träna sänkts avsevärt när projektet är slut. Använd gärna ordinarie bokningssystem, om det finns. Lägg upp pass som bara är synliga för deltagare i Aktiva studenter. Materialtips Nyttiga recept för fattiga studenter och andra hungrigt intresserade SISU Idrottsböcker för inspiration om träning Appar kring träning finns det massor av. Ge deltagarna i gruppen ett par appar som tips för sin träning. Välj de appar du tycker fungerar. Ett exempel är Knäkontrollappen som Svenska Fotbollförbundet och SISU Idrottsutbildarna erbjuder kostnadsfritt. 26

27 Problematik och utmaningar Välj rätt deltagare för att minimera risken för avhopp Det går att tala om olika stadier när det gäller förändringsarbete. För att lyckas med Aktiva studenter tror vi att deltagarna måste befinna sig i kon- templationsstadiet eller förberedelsestadiet. De som befinner sig i prekon- templationsstadiet kräver en alltför stor arbetsinsats för att få igång och de som är i handlingsstadiet eller kontinuitetsstadiet tränar redan någonstans. Kortfattat kan man beskriva de fem stadierna på följande sätt. 1. Prekontemplationsstadiet Det finns inga tankar på en förändring 2. Kontemplationsstadiet Man funderar på en förändring 3. Förberedelsestadiet Man är redo för en förändring eller har redan tagit några små initiativ 4. Handlingsstadiet Man engagerar sig aktivt i det nya beteendet 5. Kontinuitetsstadiet Det nya beteendet ingår som en naturlig del i ens liv Hitta en rimlig nivå på personell och ekonomisk insats För att Aktiva studenter ska bli en del av föreningens ordinarie utbud är det nödvändigt att utforma upplägget så att det blir möjligt att genomföra både med ledare men även ekonomiskt. Tänk till en extra gång när ni har aktivite- ter som kräver stor ledarinsats eller kostar mycket att genomföra. Kanske ska de inte finnas med i programmet? Det går kanske att göra på något annat sätt som också blir bra. Samarbete över gränserna När det finns samarbetspartners i projektet är det bra att på förhand bestäm- ma vem som ska göra vad och hur eventuella konflikter ska lösas. Var tydlig med att studenternas välbefinnande är det gemensamma målet. Om det finns flera studentidrottsföreningar vid samma lärosäte kan det vara bra att samarbeta. Var i så fall tydlig med roller och ansvarsfördelning av arbetet. 27

28 Det här är Aktiva studenter Aktiva studenter riktade sig till den grupp studenter som studentidrottsföre- ningarna i normala fall inte alls når, nämligen de fysiskt inaktiva. Genom att erbjuda anpassad träning i mindre grupper och seminarier kring hälsa och välbefinnande var målet att samtliga deltagare skulle få en bättre fysisk och psykisk hälsa. Ett annat mål var att minst 75 procent av dem som fullföljde projektet skulle vara regelbundna motionärer ett år efter projektet. Ett mer långsiktigt mål var att skapa nya samarbetsformer mellan studentidrottsföreningarna och Studenthälsan, att utveckla nya metoder för att fler studenter skulle bli fysiskt aktiva och att sprida metoder till andra idrottsföreningar. Projektperioden pågick 8 12 veckor med två fysiska aktiviteter per vecka och föreläsningar relaterade till hälsa och välbefinnande. De aktiviteter som erbjöds skulle vara enkla och ingå i idrottsföreningens ordinarie utbud för att underlätta för studenterna att fortsätta vara fysiskt aktiva även efter kam- panjperioden. Ett viktigt inslag i kampanjen var att upp- muntra självständigheten till exempel genom att deltagarna efter några veckor själva fick välja ett antal motionspass och genom motiverande samtal fick reflektera över sin livssituation. Studenterna fick anmäla sitt intresse att delta och valdes ut med hjälp av en enkät. De som hamnade i kategorin Fysiskt inaktiv, men vill bli fysiskt aktiv betraktades som motiverade för en beteendeförändring och fick efter personliga intervjuer delta. Enkäter besvarades även direkt efter projektperioden och ett år senare. Resultaten baseras på de 45 studenter som besvarade samtliga enkäter och avser förändringen från starten till ett år efter projektet. Frekvensen av fysisk aktivitet ökade från 0 till 2,9 tillfällen per vecka efter projektet och var fortfarande lika hög ett år senare. Det subjektiva hälsotill- ståndet hade ökat från 48 till 71 på en 100- gradig skala och konditionen hade förbättrats från dålig till bra. Antalet rökare hade minskat från tio procent till tre procent, medan antalet snusare hade minskat marginellt från tio procent till åtta procent. De mest populära aktiviteterna var cykling, gruppträning, promenader och gym och de viktigaste motiven för fysisk aktivitet var hälsa, välbefinnande och att bli starkare. Av samtliga deltagare var hela 83 procent fysiskt aktiva ett år efter projektets avslutning. Detta får anses vara projektets absolut största framgång. En av förklaringarna till detta positiva resultat kan vara att deltagarna fick besvara frågan Hur många gånger i veckan planerar du att vara fysiskt aktiv/motio- nera om sex månader?. Med svaret på denna fråga gav de sig själva ett löfte, som de sannolikt ville hålla. 28

29 Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande effekter. En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som har den största effekten på hälsan. Ohälsa innebär enorma kostnader för samhället och positiva livs- stilsförändringar, som blir bestående, ökar livskvali- teten hos de berörda. Med projektet Aktiva studenter har Sveriges Akademiska Idrottsförbund och våra med- lemsföreningar bidragit till ökad fysisk och psykisk hälsa bland studenter vid universitet och högskolor samt skapat en modell för hur soffpotatisar kan bli klyftpotatisar. 29

30 Fakta om fysisk aktivitet Nyttan av sunda levnadsvanor Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2- diabetes. Den som äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv, har en måttlig konsumtion av alkohol och inte röker lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. (Källa: FYSS) 30 minuter fysisk aktivitet om dagen Med otillräcklig fysisk aktivitet avses att man inte uppnår rekommendationen om att vara fysiskt aktiv varje dag i sammanlagt minst 30 minuter. (Källa: FYSS) Regelbunden fysisk aktivitet har väl säkerställd effekt vid ett antal olika sjukdomstillstånd som exempelvis diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, tjocktarmscancer och depression. Vidare finns ny forskning som visar på positiva samband mellan fysisk aktivitet och bland annat stress. Fysiskt aktiv ett år senare I tabellen nedan anger den första siffran i respektive kolumn det antal perso- ner som svarade på enkäten. Siffran inom parentes är procentuell andel av de svarande. 30

31 Aktiva studenter berättar Kom i Gång Genom projektet Kom i Gång under - Jag känner helt klart en glöd inom mig för träning, vilket jag inte har haft innan, säger Sebastian. - Jag har bättre matvanor och tränar mer. Jag tycker att det är roligt nu. Nu är jag medveten om att jag gör förändringar för ett visst syfte och märker att jag mår bra. Det känns väldigt positivt, berättar Jennica. -I mitten av terminen började jag föra matdagbok, mest för min egen skull. Jag har kvällstudier och slarvade med rutinerna och åt inga mellanmål. Nu har jag förändrat mina matvanor och är noga De tre deltagarna hittade kursen genom tips från studentkåren, anhöriga och av en ren slump på internet. Den gemensamma nämnaren för alla var att träningen tidigare sågs som någonting jobbigt, tidskrävande och ingenting som prioriterades. De såg därför Kom i Gång som en bra ingång och anmälde sig. Gruppen har under våren tränat tillsammans 2-4 gånger/vecka, gjort regelbundna hälsotester och har genom olika föreläsningar fått en ökad kunskap inom områdena hälsa, kost, träning, stresshan- och Sebastian ser många fördelar med sitt deltagande och upplever förändringar som de inte trodde var möjligt. - Jag har hittat många nya pass som jag inte alls trodde att jag skulle gilla. Jag märker en tydlig attitydförändring hos mig själv. Jag känner mig mer bekväm och trygg nu, innan ville jag bara springa därifrån. Jag ser även på min kropp på ett annat sätt. Förut kände jag mig bara tjock, nu ser jag andra kvalitéer av min kropp som är viktigare, säger Jennica. - Jag har vunnit mycket. Fysisk träning, nya intressen, kunskap, aspirationer, nya vänner och mycket mer, berättar Sebastian. De är alla överens om att deras nya livsstil även gjort att de sover bättre, känner sig piggare och gladare. Sebastian Idag har träningen fått en mer självklar plats i vardagen och deltagarna tränar regelbundet varierad konditions- och styrketräning. - Jag har själv varit den där typen som aldrig gillat gympan eller att röra på mig, nu har det blivit precis tvärt om. Jag tycker att det är jättekul och jag hade aldrig fått reda på det om jag inte provat, säger Sebastian. - Träningen är en jättestor prioritering samma över att de blev antagna till Kom i Gång och rekommenderar verkligen andra att söka. - Absolut! Sök, du har ingenting att förlora. All hjälp man får, det är helt galet bra för bara 350 kr, säger Jennica - Instruktörerna var jättebra! De gav den där lilla pushen som jag tror många behöver. Någon som hjälpte en att komma i gång med träningen på rätt sätt, utan att man själv gör fel eller skadar sig. Det var riktigt kul att arbeta med dem, säger Sebastian. Intervju med tidigare deltagare i Aktiva studenter i SSIF:s medlemstidning. 31

32 Aktiv Student Varför sökte du Aktiv Student? Jag sökte till Aktiv Student på grund av att hälsoskäl medförde att jag behövde ändra min inaktiva livsstil. Därför började jag söka på campushallens hemsida och såg att det söktes deltagare till detta projekt. Efter att jag läst igenom information om projektet valde jag att anmäla mig. Jag tyckte att konceptet verkade vara väldigt bra för mig, då jag efter många tillfällen försökt komma igång med träningen men inte lyckats. Sandra Bolin På vilket sett har Aktiv Student hjälpt dig? Aktiv student har bidragit till att jag idag funnit motivationen till träningen igen. Dels har projektet hjälpt mig hitta träningspass som jag verkligen trycker om att utöva, dels har det bidragit till att jag fått ökad medvetenhet och kunskap kring träning, mat och hälsa. Träning och hälsa har blivit ett stort intresse hos mig. Jag är riktigt glad över att jag kom med och fick ta del av detta projekt. Jag har hittat motivationen, gjort en livsstilsförändring och är numer en aktiv student. Skulle du rekommendera någon annan att söka till Aktiv Student? I så fall varför? Jag skulle absolut rekommendera andra studenter till att söka till projektet. Här får du en chans att hitta motivationen, testa på många nya pass och förhoppningsvis hitta de träningspass som gör att du tycker träning blir roligt. Det genomförs även workshops och föreläsningar inom träning, mat och hälsa vilket gör att du får möjligheten att förbättra dina kunskaper inom dessa ämnen. Du kanske till och med, som jag, utvecklar ett genuint intresse för träning och hälsa som går utöver Aktiv Students ramar. Vilket moment i upplägget tilltalade dig mest? Variationen av träningspass vi testade på var det som tilltalade mig mest. Efter att testat på många olika pass har jag funnit de pass som jag idag utövar regelbundet, pass som jag tycker gör träningen riktigt rolig och som bidragit till att jag idag hittat min motivation till träning igen. Intervju med tidigare deltagare i Aktiv student hos LSIF. 32

33

34 Från soffpotatis till Aktiv student Hör gärna av dig om du har frågor: Sveriges Akademiska Idrottsförbund Medverkande föreningar Med stöd från studentidrott.se