Miljöredovisning ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t
|
|
- Anita Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljöredovisning ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t
2 Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter och att på ett balanserat och ansvarsfullt sätt förvalta de lån som har upptagits för att finansiera förbindelsen så att lånen kan betalas tillbaka inom rimlig tid. Øresundsbro Konsortiet är ett dansk-svenskt företag, som ägs till lika delar av A/S Øresund och Svensk- Danska Broförbindelsen (SVEDAB AB). SVEDAB AB ägs av den svenska staten. A/S Øresund ägs till 100 procent av Sund og Bælt Holding A/S som i sin tur ägs av den danska staten. Ägarbolagen svarar solidariskt för Øresundsbro Konsortiets förpliktelser. Ägarförhållandena och verksamhetsföremålet för Øresundsbro Konsortiet finns närmare beskrivna i det dansk-svenska regeringsavtalet från 1991 samt i det konsortialavtal som har ingåtts mellan SVEDAB AB och A/S Øresund och som har godkänts av de båda staterna. Med regeringsavtalet som grund har Øresundsbro Konsortiet formulerat sin vision, sin mission och sin affärsidé: Vår vision är att Öresundsregionen skall bli ett nytt europeiskt kraftcentrum. Både kulturellt och ekonomiskt. Vår mission är att dagligen bygga nya ekonomiska, kulturella och mentala broar i Öresundsregionen. Vår affärsidé är att, med tydlig fokus på service, erbjuda det bästa transportalternativet över Öresund.
3 Innehåll Introduktion 3 Förbindelsens miljöpåverkan 4 Påverkansfaktorer 7 Energi 7 Vatten och förbrukningsmaterial 8 Avfall 8 Bortsköljning av främmande ämnen 9 Utsläpp från trafiken 9 Buller 10 Övrig påverkan 10 Miljöpåverkan 11 Peberholm 13 Miljövillkor 15 Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav 17
4
5 Introduktion Øresundsbro Konsortiet har sedan 2001 lämnat en årlig rapport om den direkta och indirekta miljöpåverkan som följer av Øresundsbro Konsortiets verksamhet, som omfattar den 16 km långa för bindelsen mellan Danmark och Sverige, driftcentret vid Lernacken i Malmö och huvudkontoret på Vester Søgade (Köpenhamn). 3
6 Förbindelsens miljöpåverkan Trafiken på Øresundsbron framgår av tabellen på sidan 6. Motorvägstrafiken har fördubblats sedan 2002, bara från 2006 till 2007 ökade den med 17 procent. Även godstågstrafiken och antalet tåg passagerare har ökat väsentligt. Tabellen innehåller också en uppskattning av den samlade trafikmängden mätt i ton och i antalet persontransporter. Trafikmängden har ökat under hela perioden: från 2006 till 2007 ökade mängden transporterad vikt med åtta procent och persontransporter med 17 procent. Sedan 2002 har mängden transporterad vikt ökat med totalt 31 procent och antalet persontransporter med 73 procent. En ökad trafikmängd innebär mer kundadministration, ökat slitage på motorväg och järnväg samt ökad olycksrisk. Bara av den orsaken finns det anledning att förvänta sig ett visst samband mellan trafikbelastningen och drift- och underhållsaktiviteter. Det är dock inte alla aktiviteter som direkt kan relateras till trafikmängden, belysningen på motorvägen såväl i som utanför tunneln är exempelvis oberoende av trafiktätheten. Trafikmängden är ett uttryck för den samhällsvinst som Øresundsbron genererar. Driften av bron medför dock en miljöpåverkan som måste ställas i relation till denna samhällsvinst. 4
7 5
8 Trafikmängd Motorväg Motorcyklar Personbilar Bilar 6 9 m Bussar Lastbilar Fordon totalt Järnväg Godståog Ton gods Passagerartåg Passagerare Samlad trafikmängd Transporterad vikt (miljoner ton) 28,8 29,6 31,1 33,3 35,0 37,7 Persontransporter (miljoner personer) 14,2 15,2 16,8 18,3 21,0 24,5 6
9 Påverkansfaktorer De främsta påverkansfaktorerna i samband med drift och underhåll är användningen av resurser (energi, vatten och förbrukningsmaterial), produktion av avfall samt bortledning av regnvatten. En summering av de främsta påverkansfaktorerna redovisas i tabeller på sidan Samlat sett är miljöpåverkan från drift- och underhållsaktiviteter ganska konstant genom åren. I förhållande till trafikmängden har den minskat något. Energi Elförbrukningen minskade 2007 med 14 procent jämfört med Detta beror framförallt på byte till mer energieffektiv belysning i tullen, bytet av tågdetekteringssystem samt ett generellt fokus på att spara energi i vardagen. Även förbrukningen av bensin och diesel i samband med driftsaktiviteter minskade mellan 2006 och Denna förbrukning kan dock variera något från år till år beroende på aktivitetsnivån. 7
10 Vatten och förbrukningsmaterial Det totala vattenförbrukningen har minskat kraftigt. Det beror främst på att vattenförbrukningen 2006 var osedvanligt hög på grund av ett brott på en vattenledning som går från betalstationens vatten försörjning till det tidigare utställningscentret Luftkastellet. Detta brott reparerades efter mätaravläsningen i slutet av 2006 och därför ligger vattenförbrukningen 2007 fortfarande lite högre än under åren före Pappersförbrukningen 2007 ökade med 13 procent jämfört med Detta beror framförallt på ökad pappersförbrukning i administrationen på huvudkontoret på Vester Søgade. Saltförbrukningen till vinterväghållning är helt beroende av vädret och var 2007 mycket låg på grund av den milda vintern. För övriga förbrukningsmaterial är tendensen inte entydig. Utöver de mängder som är upptagna i tabellen på sidan 11, så har cirka 27 ton byggnadsmaterial använts. Av detta har Banverket använt den allra största delen i samband med byte av spår och växeldetaljer, ca 22 ton, främst rälsstål. Avfall Mängden avfall ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Det vatten som samlas upp direkt från pumpsumpar räknas nu som spillvatten räknades det som slam. Kategorin annat avfall ökade kraftigt 2007 på grund av att en större mängd batterier togs till en miljöstation i Malmö. En uppskattning från 2002 visade att det årligen samlas upp cirka sju ton avfall som kastas ut från fordon på motorvägen. Denna mängd har möjligen ökat i takt med trafiken men har inte registrerats systematiskt. En del avfall hamnar på Peberholm och i Öresund varifrån det inte samlas upp. 8
11 Bortsköljning av främmande ämnen Regnvatten leds från bron och Peberholm ut i Öresund. I det sammanhanget sköljs ämnen bort från vägbanan, konstruktionen, bilarnas däck och trafikens avgaser. Vid brofästet i Sverige samlas regnvattnet löpande upp från en liten del av brons yta och det tas ut prover för bestämning av bort sköljningen av utvalda främmande ämnen tre gånger per år. Mot den bakgrunden kan den årliga bort sköljningen för hela förbindelsen beräknas. Tendensen för hela driftperioden är en någorlunda konstant bortsköljning av främmande ämnen, trots att motorvägstrafiken har fördubblats. Bortsköljningen ligger i nivå med eller lite lägre än den från andra trafikerade vägsträckningar. Ett undantag är dock zink som sköljs bort i större mängd från Øresundsbron på grund av de förzinkade ytorna på lyktstolpar och räcket. Den ökade trafiken har under de senare åren slagit igenom i form av en ökad bortsköljning av främmande ämnen, men bortsköljningen är dock fortsatt marginell och utan betydelse för miljön i Öresund. Utsläpp från trafiken Utsläppen från motorvägs- och tågtrafiken på Øresundsbron sedan 2001 visas på sidan 12. Siffrorna inkluderar utsläppen från strömproduktion till tågdrift. Utsläppen har ökat som en konsekvens av att motorvägs trafiken ökat. En ökad andel av katalysatorer och partikelfilter har samtidigt medfört att utsläppen av kolväte, kolmonoxid och kväveoxider inte ökat i takt med trafiken. Under 2004 upphörde användningen av dieseldrivna tåg, vilket ledde till en minskning av utsläppen av kväveoxider (NO X ). Produktionen av koldioxid (CO 2 ) är nära kopplat till bränsleförbrukningen och utsläppen av CO 2 ökar därför i takt med motorvägstrafiken. Øresundsbro Konsortiets möjlighet att påverka dessa utsläpp är mycket liten. Utsläppen från trafiken över bron ligger dock fortfarande långt under den utsläppsnivå som en fortsatt färjetrafik skulle ha medfört. 9
12 Buller Sedan förbindelsen öppnade har det gjorts flera omfattande mätningar och bullerberäkningar av trafiken på bron och vid brofästet på Lernacken. Detaljerade bullerberäkningar visar att biltrafiken kan öka till fordon per dygn (drygt 10 miljoner fordon per år), och tågtrafiken till 360 turer per dygn (det vill säga tåg per år) utan att rådande bullerkrav överskrids. Utifrån de här beräkningarna kan det konstateras att trafikmängden under 2007 inte ledde till att de uppställda bullergränserna överskreds. Övrig påverkan Under den första perioden efter att bron öppnade i juli 2000 så inträffade en rad händelser då flyttfåglar kolliderade med bron vid dålig sikt. Efter en närmare undersökning beslöt Øresundsbron att släcka pylonbelysningen vid dålig sikt och sedan dess har fågelkollisioner bara inträffat vid ett tillfälle (våren 2006). Inte heller 2007 förekom det att flockar av flyttfåglar kolliderade med bron. På grund av dimma var pylonbelysningen släckt under sammanlagt ca 2,5 timmar under hösten. Det har inte inträffat några miljöolyckor på Øresundsbron under driftperioden observerades ett dött djur i tunneln och en död mås på bron. Djuren kan ha dött efter att ha blivit påkörda 10
13 Miljöpåverkan Energi (GWh) 14,2 14,4 13,9 14,3 15,4 13,0 El 12,0 12,0 11,5 11,4 11,8 10,2 Bensin 0,50 0,50 0,50 0,51 1,4 0,8 Diesel 0,60 0,80 0,80 1,3 1,0 0,9 Gas 0,60 0,60 0,70 0,65 0,7 0,7 Fjärrvärme 0,50 0,50 0,40 0,45 0,4 0,4 Vatten (m 3 ) Betalstationen på Lernacken Tunnel- och vägrengöring Övriga aktiviteter ,0 51, Vester Søgade Förbrukningsmaterial (ton) Vägsalt Makadam ,0 0 0 Papper 8,4 9,8 11,4 11,3 16,5 Rengöringsmedel 2,8 3,3 3,5 2,8 2,9 4,1 Smörjmedel 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 Kylmedel (HFC) 0 0,074 Avfall (ton) Brännbart avfall ,0 7,9 8,2 10,8 Pappper och kartong ,4 17,3 Byggavfall ,5 7,6 0,3 Metall Annat avfall 1, ,4 24,7 Slam ,4 18,4 23,7 18,2 Spillvatten ,8 68, ,1 Köksavfall 9,0 6,0 7,5 9,1 8,7 11
14 Bortsköljning av regnvatten (kg) Krom 0,44 0,24 0,26 0,47 0,58 0,27 Koppar 6,5 5,8 3,1 5,4 7,6 7,7 Zink Kadmium 0,0022 0,022 0,0090 0,071 0,081 0,24 Kvicksilver <0,002 <0,001 0,0010 <0,001 <0,001 <0,002 Bly 0,56 0,29 0,46 0,79 1,1 0,23 PAH-16 0,019 <0,02 0,043 <0,01 0,033 0,19 Kemisk syreförbrukning, COD Kväve Fosfor 39,0 64,0 31,0 22,0 8,4 33 Utsläpp från trafiken NO X Kolväten CO CO SO ,6 6,6 12
15 Peberholm Också 2007 undersöktes djur- och växtlivet på den konstgjorda ön Peberholm. Ön får utvecklas utan någon form av naturvård, sådd eller plantering. Under sommaren 2007 gjorde Biologisk Institut från Københavns Universitet en inventering och Lunds Botaniska Förening sex inventeringar som uppföljning av tidigare inventeringar på Peberholm. Det registrerades 334 växtarter under 2007, varav 24 var nya för ön. Vegetationen främjades av den mycket våta sommaren som resulterade i många nya arter och återfynd av arter som inte påträffats på flera år. Bland de intressanta fynden kan nämnas sibirisk iris samt förhållandevis ovanliga arter som äkta pimpinell, krypvide och strimsporre. Flera arter från tidigare år hittades inte Sedan etableringen av Peberholm har det totalt registrerats 478 växtarter, varav flera sällsynta. Zoologisk Museum i Köpenhamn inledde 2006 en systematisk insamling av skalbaggar och fjärilar och satte i samband med det upp en ljusfälla för insamling av nattflygande insekter. Det har betytt att mer än 200 arter av skalbaggar och mer än 300 arter av fjärilar kunnat registreras så här långt. Det insamlade materialet är ännu inte slutligt bearbetat. Brokig kålfjäril, som varit talrik på Peberholm sedan 2003, påträffades inte på ön Biologisk Institut från Københavns Universitet gjorde fem inventeringar av bin på Peberholm och registrerade flera sällsynta och ovanliga arter. Det har hittills observerats 18 olika arter. I maj 2007 gjorde Øresundsbron en inventering av häckfåglar i samarbete med Köpenhamns flygplats och en lokal ornitolog. Under 2007 registrerades 14 arter av häckfåglar, vilket är ungefär samma resultat som tidigare år. Två nya arter kunde registreras: ett enstaka par vitkindad gås och en koloni skrattmås. Vitkindad gås häckar bara på en plats i Danmark, på Saltholm där det finns ett större bestånd. Kolonierna av häckande silvertärna och fiskmås hade ökat kraftigt jämfört med tidigare år. Det registrerades minst tio par häckande småtärnor, vilket är en svag ökning jämfört med Antalet häckande skärfläckor hade däremot minskat markant jämfört med föregående år. Peberholm Antal växtarter (inklusive mossor) * Antal häckfåglar *Mossor undersöktes inte
16 2007 inleddes en undersökning av den sällsynta grönfläckiga paddan på Peberholm och man kunde konstatera att den grönfläckiga paddan häckade i samtliga vattenhål på ön. Den våta sommaren 2007 innebar goda överlevnadsvillkor för grodyngel i och med att vattenhålen inte torkade ut. Den efterföljande milda vintern har förmodligen inneburit fortsatt gynnsamma betingelser för beståndet Undersökningen av den grönfläckiga paddan avslutas
17 Miljövillkor Sammanfattning av gällande myndighetsvillkor för drift av Øresundsbron Vattendomstolens Dom nr DVA 37/95 Till halkbekämpning ska användas NaCl eller ett miljömässigt likvärdigt medel. Vattendomstolens Dom nr DVA 37/95 Koncessionsnämndens beslut nr 193/98 Fisket undersöks fram till 1 juli Redogörelser för dessa undersökningar ska skickas till Miljödomstolen senast 1 juli Trafikministeriets och Miljø- og Energiministeriets beslut från januari 1995 Driften av Öresundsförbindelsen får inte medföra påtagligt ökade koncentrationer av tungmetaller och miljöfrämmande ämnen i djur och växter Invandring av rävar och råttor till Saltholm ska undvikas Det får inte skapas något landfäste mellan den konstgjorda ön och Saltholm. Koncessionsnämndens beslut nr 110/95 Driften av förbindelsen ska i huvudsak stämma överens med vad Øresundsbro Konsortiet har uppgivit i ansökan. Mindre ändringar kan godkännas av tillsynsmyndigheten. Buller från förbindelsen får maximalt uppnå följande värden vid närmaste bostad: Dygnekvivalent ljudnivå 45 db(a) Maximal ljudnivå nattetid (19 07): 70 db(a) Om dessa värden överskrids ska Øresundsbro Konsortiet vidta åtgärder för att avhjälpa detta. Øresundsbro Konsortiet ska utarbeta ett kontrollprogram till tillsynsmyndigheten Tillstånd från 1 september 1997 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp I1, I2, I3 och P4 på den konstgjorda ön Krav om maximalt utgående flöde ( l/sek) Krav att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport Tillstånd från 16 april 1998 från Köpenhamns Amt till avledning av spillvatten från avlopp P1, P2 och P3 på halvön vid Kastrup Krav om maximalt utgående flöde ( l/sek) Krav på att avledningen sker genom oljeavskiljare och sandfång (P1 dock endast sandfång) som ska kontrolleras och tömmas vid behov (minst två gånger årligen) Krav på driftrapport 15
18 Miljödomstolens dom 21 januari 2000 Undersökningar av Lernackens installationskanal ska genomföras varje år under perioden 2000 till 30 juni 2003 (bottenfauna i april maj, avlagringar av oorganiskt material i april maj och september oktober). Øresundsbro Konsortiet ska senast 30 juni 2004 redogöra för undersökningarna till Miljödomstolen. Länsstyrelsens beslut 18 september 2000 Fastställande av kontrollprogram för Lernackens installationskanal Rapport om kontrollprogrammet ska skickas till Länsstyrelsen och Malmö kommun senast 1 mars följande år. Malmö Stads miljönämnds beslut 29 juni 2000 Fastställande av kontrollprogram för driftfasen En miljörapport ska sändas till miljönämnden senast 1 mars varje år. Tårnby kommun, byggtillstånd december 2005 Krav på inrättande och drift av reservkraftstation på Peberholm 16
19 Øresundsbro Konsortiets egna miljökrav Miljöpåverkan från drift och underhåll av förbindelsen ska kartläggas och kontrolleras Onödig miljöpåverkan ska undvikas Allmänheten ska informeras om Øresundsbrons miljötillstånd genom en årlig miljöredovisning Krav ställs på entreprenörer vad gäller miljöledning och miljöplaner som ska godkännas av Øresundsbro Konsortiet Ett miljöledningssystem för driftfasen inrättas, som uppfyller alla gällande krav i ISO
20 Utgiven av Øresundsbro Konsortiet Maj 2008 Design Foto BGRAPHIC steen Brogaard, Drago Prvulovic, Pierre Mens och Miklos Szabo Tryck Fihl-Jensen
21 Øresundsbro Konsortiet Vester Søgade Köpenhamn V Danmark Tel Øresundsbro Konsortiet Kalkbrottsgatan 141 Box Malmö Sverige Tel info@oresundsbron.com
MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T
MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 0 8 Innehåll Introduktion 3 Miljöpolitik 4 Förbindelsens trafikbelastning 5 Energi 6 Utsläpp från trafiken 6 Vatten och förbrukningsmaterial
Läs merInnehåll. Inledning 2. Företagets miljöambitioner 3. Drift och underhåll 4. Trafiken 10. Annan påverkan 14. Mål för miljöinsatsen
Innehåll Inledning 2 Företagets miljöambitioner 3 Drift och underhåll 4 Trafiken 10 Annan påverkan 14 Mål för miljöinsatsen 2003 20 Miljövillkor 22 Inledning Detta är Øresundsbro Konsortiets andra miljöredovisning
Läs merM I LJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T
MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 0 4 a1 Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter
Läs merM I LJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T
MILJÖREDOVISNING Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 0 3 a1 Øresundsbro Konsortiet är ett svensk-danskt företag skapat genom avtalet från 23 mars 1991 mellan regeringarna i Danmark och Sverige,
Läs merø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t
miljöredovisning ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 5 Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter
Läs merMILJÖN PÅ ØRESUNDSBRON
MILJÖN PÅ ØRESUNDSBRON Miljöledningssystem Øresundsbro Konsortiet är ett svensk-danskt företag som ägs till lika delar av den svenska och danska staten. Øresundsbro Konsortiet äger och driver Øresundsbron
Läs merSÄKERHETS- HANDBOK JÄRNVÄG
SÄKERHETS- HANDBOK JÄRNVÄG Säkerhet på järnvägen Øresundsbro Konsortiet är ett svensk-danskt företag som ägs till lika delar av den svenska och danska staten. Øresundsbro Konsortiet äger och driver Øresundsbron
Läs merSamhällsansvar och hållbar utveckling
Samhällsansvar och hållbar utveckling ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 9 Innehåll Inledning 1 Om företaget Ägarförhållande 2 Vårt uppdrag 2 Vår vision och affärsidé 2 Våra intressenter 3
Läs merMiljö och säkerhet. ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t
Miljö och säkerhet ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 0 6 Øresundsbro Konsortiets huvuduppgift är att äga och driva Øresundsbron. I uppgiften ingår bland annat att säkra tillräckliga intäkter
Läs merNY BILD. PEBERHOLM och vattnet omkring
NY BILD PEBERHOLM och vattnet omkring Peberholm kort efter brons öppnande. Foto: Søren Madsen Peberholm år 2014. Foto: Martin Kielland Peberholm Den konstgjorda ön Peber holm länkar samman Öresunds förbindelsens
Läs merTRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON JUNI
R A P P O R T TRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON 2000 2005 Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T JUNI 2 0 0 5 a1 Innehåll Fem år med Øresundsbron 2 Resenärer mellan Köpenhamn och Malmö 5 Utvecklingen över Öresund
Läs merSamhällsansvar och hållbar utveckling
Samhällsansvar och hållbar utveckling ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 1 0 Öresundsregionen Öresundsregionen är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsregion. Enligt Öresundskomiteen
Läs merInformation om fordonstvätt
Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan
Läs merEmissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2000. Del I
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2010. NATIONELLT KURSPROV
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merUppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007
1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning
Läs merSvensk-Danska Broförbindelsen
Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Delårsrapport januari september 25 Trafiken på Øresundsbron fortsätter att överträffa förväntningarna med kraftig trafikökning och högre intäkter. Marknadsandelarna
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merTrafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna
Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merPM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg
SÄLENFLYG AB Slutversion Göteborg 2009-11-30 Datum 2009-11-30 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Slutversion SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343,
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merInformation om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning
Information om miljöbalkens krav på slam-/oljeavskiljning En verksamhet som hanterar spillvatten med olja och slam ska enligt miljöbalken tillse att det avskiljs/renas innan det släpps till kommunalt spill-
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merFigur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.
KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merTillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten
Läs merVÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS
VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att
Läs merLuftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010
Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar Året 2010 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2011 Luftkvaliteten i Trelleborg... 1 Resultat från mätningar... 1 Året 2009... 1 Miljöförvaltningens rapport
Läs merPolicy för fordonstvättar i Haninge
1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn
Läs merMiljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan
Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till
Läs merKONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET
2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter
Läs merMiljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon
Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se
Läs merRekordmånga danskar flyttar till Skåne
Ø-analys N R 2 m a r s 2 7 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Rekordmånga danskar flyttar till Skåne 26 riktade fler danskar än någonsin blicken mot öster när de skulle välja
Läs merBilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram
Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merMall för textdelen till miljörapporten
MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens
Läs merSammanställning av gällande villkor m.m.
Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar
Läs merØRESUNDSBRON OCH REGIONEN 2013
ØRESUNDSBRON OCH REGIONEN 2013 VÄLKOMMEN De elegant svängda kurvorna över sundets mjuka böljor. De smala pylonerna, som sträcker sig mot himlen. Den konstgjorda ön Peberholm, som inte bara huserar tunnelmynningen,
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merHeini-Marja Suvilehto
MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni
Läs merInledning. Anmälningsplikt. Bakgrund
Sida: 1 (5) Inledning Spillvatten från fordonstvättar innehåller olika metaller, oljor och andra organiska och oorganiska ämnen som är skadliga för växter och djur. Vattnet behöver därför renas innan det
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merSamhällsansvar och hållbar utveckling
Samhällsansvar och hållbar utveckling ø r e s u n d s b r o k o n s o r t i e t 2 0 1 1 Öresundsregionen Öresundsregionen är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsregion. Regionen omfattar områdena
Läs merFöroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde
Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merVästtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen
Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10
Läs merTog og vei ga regionvekst i en fei!
Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna
Läs merOlja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%
FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merMiljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret
Miljöbokslut 2017 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2018-09-12 INLEDNING År 2017 blev ett miljöintensivt år för Gatu- och fastighetskontoret. Under året bestämde vi oss för att införa ett
Läs merEgenkontroll på U- anläggningar
Egenkontroll på U- anläggningar I miljöbalken står det: Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande
Läs merFINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT
FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar
Läs merMiljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund
Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari
Läs merMiljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291
MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merLandskrona i Öresundsregionen
1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,
Läs merHur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 3 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 6 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 8 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merMILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET
MILJÖKRAV VID UPPHANDLING AV ENTREPRENADER ÖVERENSKOMNA MELLAN GÖTEBORGS, MALMÖ OCH STOCKHOLMS STAD SAMT TRAFIKVERKET Sida 1 av 9 Förutsättningar och övergripande krav Dessa krav syftar till att åstadkomma
Läs merUppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009
1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra
Läs merMiljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret
Miljöbokslut 2018 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2019-02-21 INLEDNING År 2018 blev ännu ett år då mycket hände inom Gatu- och fastighetskontoret. Vi har under året helt bytt ut vår diesel
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merØRESUNDSBRONS KUNDER OM INITIATIV OCH BARRIÄRER JUNI
R A P P O R T ØRESUNDSBRONS KUNDER OM INITIATIV OCH BARRIÄRER Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T JUNI 2 5 a1 Innehåll Sammanfattning av Öresundsintegrationen 2 Øresundsbrons kunder om integrationen
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merBILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller
Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering
Läs merUPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002
UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska
Läs merRiktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132
Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare
Läs merMinskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen. Melker Lundmark
Minskning av koldioxid och energieffektivisering i investeringsprocessen Melker Lundmark Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Enligt Energimyndighetens riktlinjer för förordningen
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar
2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken
Läs merMiljörapport. - en förkortad version
Miljörapport - en förkortad version Verksamhet Universitetssjukhuset i Lund (USiL) ingår i Region Skåne och är regionsjukhus i södra sjukvårdsregionen med cirka 1,6 miljoner innevånare. År 2007 fanns på
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merRiktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar
Reviderad 2012-11-01 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Käppalaförbundet
Läs merÅre Östersund Airport
Ramböll Sverige AB --- LFV Åre Östersund Airport Göteborg 2007-07-06 LFV Åre Östersund Airport Datum 2007-07-06 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Anders Mosesson Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare
Läs merMiljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet
Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets uppdrag är att erbjuda vägledning för hållbar upphandling, miljöledning
Läs merHur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018
Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018 jonkoping.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 1 2 VÅR LIVSMILJÖ 2 3 BOENDE OCH STADSUTVECKLING 5 4 ENERGI OCH TRANSPORTER 7 5 PRODUKTION OCH KONSUMTION
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merFoto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT
Foto: Marika Sjödin FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2015 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna
Läs merLuften i Sundsvall 2013. Miljökontoret
Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...
Läs merMiljöpåverkande aktiviteter 2012
IJÖEDNINGSSYSYTE iljöpåverkande er U.2 201-04-10 Sidan 1 12 iljöpåverkande er 2012 5, 6 och (som betyder lagkr) innebär er som har stor miljöpåverkan. = målsatt i mål och handlingsplan för U år 201. Faktaunderlag
Läs merSAMHÄLLSANSVAR OCH HÅLLBAR UTVECKLING CSR-RAPPORT
SAMHÄLLSANSVAR OCH HÅLLBAR UTVECKLING CSR-RAPPORT Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T 2 0 1 2 Öresundsregionen 2.7 Öresundsregionen är Nordens största och mest tättbefolkade storstadsregion. Regionen
Läs merÅrsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merGÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merFTV 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter
Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Gunilla Swanholm Gäller för: Folktandvården Totalpoäng 5,6 och (L, som betyder lagkr) innebär aktiviteter som har stor miljöpåverkan M=målsatt i mål och handlingsplan
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2000. Del III
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2010. NATIONELLT KURSPROV
Läs mer2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej
Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning
Läs merIndustriområdesinventering 2011
Industriområdesinventering 2011 Spillvattenprovtagning och inventering av verksamheter på Fakturavägen, Saldovägen, Äggelundavägen samt Veddestavägen 1-20 Mattias Lindgren Miljöinspektör Dnr 2011-1399Mbn
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merAnalysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1
IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO
Läs merMILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA
MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA Producerad hösten 2002 för Återvinningsindustrierna av Håkan Nordin Miljökompassen AB 1 FÖRORD Återvinningsbranschen är en viktig och växande råvaruindustri.
Läs merKöpenhamn 2025 eller cirka tre gånger så många som idag. Orsaken till den stora ökningen av pendlingen är:
Ø-a n alys NR 1 JANUARI 28 AKTUELL ANALYS AV ÖRESUNDSREGIONEN Ny långsiktig trafikprognos för öresundstrafiken Under de senaste fem åren har trafiken över Øresundsbron fördubblats under 27 körde 18.5 bilar
Läs mer